Krav på klimatdeklaration 2022: Klimatdeklaration utifrån Boverkets förslag

Examensarbete,15 hp

Höskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 180 hp

Vt 2020

KRAV PÅ

KLIMATDEKLARATION 2022

Klimatdeklaration utifrån Boverkets förslag

Emil Haugskott

ii

Sammanfattning

Under 2017 röstade riksdagen igenom Parisavtalet med visionen att vi 2045 skall ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Detta kommer att bli en enorm omställning från det sätt vi tillverkar idag eftersom byggbranschen står för nästan en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige under 2017. Det första steget på denna resa att bli klimatneutral

innebär för byggsektorn att vi ska kunna kartlägga alla utsläpp av växthusgaser, detta skall ske genom att krav ska införas att alla nya byggnader ska klimatdeklareras.

Boverket har fått i uppdrag att föreslå omfattning och införande av detta nya krav på klimatdeklaration. Denna rapport utreder Boverkets förslag genom att en klimatdeklaration genomförs baserad på deras förslag. Det genomförs genom mängdberäkning av de material som byggnaden består av. Vilket sker med hjälp av datorprogrammet Bluebeam Revu samt handberäkning. Byggnaden som användes för studien är ett flerbostadshus med 42 lägenheter fördelat på 8 våningar i Örnsköldsvik. Byggnadsmaterialens olika klimatpåverkan uppskattas genom datorprogrammet BM 1.0. En utvärdering av Boverkets förslag på omfattningen av en klimatdeklaration genomfördes. Samt genomfördes en känslighetsanalys och en

tillgänglighetsutvärdering på miljövarudeklarationer av de byggnadsmaterialen med störst klimatpåverkan från den genomförda klimatdeklarationen.

Resultatet visar att en klimatdeklaration är genomförbar, men att Boverkets förslag borde vara tydligare definierat kring vilka byggdelar som skall inkluderas i en klimatdeklaration, regler kring hur man kan blanda generiska data och data från miljövarudeklarationer samt tydligare regler kring transporter. Boverkets förslag har i dagsläget inga tydliga regleringar kring detta och bör upprätta tydliga riktlinjer för att undvika genvägar och manipulering av redovisad klimatpåverkan av en byggnad.

iii

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 1

1.3 Syfte ... 1

1.4 Mål ... 1

1.5 Avgränsning ... 2

2.Teori ... 3

2.1 Läget i Sverige ... 3

2.2 Livscykelanalys, LCA ... 3

2.2.1 Miljövarudeklaration (EPD) ... 4

2.3 Genomföra en livscykelanalys ... 4

2.3.1 Definition av mål och omfattning ... 4

2.3.2 Inventeringsanalys ... 5

2.3.3 Miljöpåverkansbedömning ... 5

2.3.4 Tolkning av resultat ... 5

2.4 Klimatdeklaration av byggnader ... 6

2.5 Omfattning av Boverkets förslag på avgränsning av klimatdeklaration ... 6

3.Genomförande ... 10

3.1Referensobjekt ... 10

3.2 Boverkets förslag ... 11

3.3 Material samt mängdning ... 11

3.4 BM 1.0 ... 12

3.5 Miljövarudeklaration och transportscenario ... 14

3.6 Tidsåtgång. ... 14

4.Resultat ... 15

4.1Materialbeskrivning (resultat av inventeringsanalys, LCI) ... 15

4.2 Klimatdeklaration ... 17

4.3 Känslighetsanalys ... 19

4.4 Tillgänglighet Miljövarudeklaration ... 20

5Diskussion ... 21

5.1 Boverkets krav ... 21

5.2 Känslighetsanalys ... 22

5.3Tillgänglighet av miljövarudeklaration ... 22

5.4Är detta lösningen? ... 22

iv

Referenser ... 24 Bilaga 1 ... 26

1

1. Inledning

Följande kapitel behandlar bakgrund, syfte och mål med denna studie.

1.1 Bakgrund

Regeringen avser att den första januari 2022 skall en ny lag kring klimatdeklarationer träda i kraft (Ds 2024:4). Denna lag avser att den som investerar eller lever i en bostad skall kunna se vilken klimatpåverkan denna byggnad har orsakat under uppförandet. Detta för att få en större miljömedvetenhet inom branschen, samt att gynna företagare som satsar på mer miljövänliga alternativ. För att göra denna omställning inom byggsektorn så har Boverket tillskjutits medel och fått ansvar för att underlätta införandet av klimatdeklarationen. Boverket skall även ansvara för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen. I juni 2018 släppte Boverket en rapport som innehåller deras förslag på omfattning och utförande av klimatdeklaration

(Boverket, 2018).

1.2 Problemformulering

NCC är ett av de större byggföretagen i Sverige och kommer bli berörda ifall införandet av denna nya lag kring klimatdeklarationer implementeras. NCC vill ha insikt hur detta nya krav på klimatdeklarationer kommer att påverka deras verksamhet. Därför ligger det i NCC:s intresse att utreda vad Boverkets förslag omfattar samt hur en klimatdeklaration skall genomföras utifrån Boverkets förslag för att veta vilka åtgärder NCC kan göra för att underlätta för sig själv vid införandet.

1.3 Syfte

Detta examensarbete syftar till att ge en fördjupad kunskap kring LCA och innebörden av det nya lagförslaget. Detta åstadkoms genom att utföra en LCA-analys enligt Boverkets förslag.

Detta skedde i två steg. En livscykelanalys genomfördes enligt boverkets regler med användandet av genomsnittliga värden för miljöpåverkan. De material med högst

miljöpåverkan jämförs sedan med miljövarudeklarationer i den mån som finns tillgängliga hos leverantörer. Detta för att se hur stor skillnad det är mellan generiska och de faktiska värden som produktionen av dessa material står för. Samt att undersöka tillgängligheten av

miljövarudeklarationer hos leverantörer.

1.4 Mål

• Utred vad Boverket har för förslag på omfattning av klimatdeklarationen

• Utföra en klimatdeklaration utifrån Boverkets förslag

• Utred skillnaden mellan IVLs generiska mätvärden och faktiska värden på inbyggda material.

• Undersök tillgängligheten av miljövarudeklarationer hos leverantörer med störst inverkan ur klimatpåverkanssynpunkt.

2

1.5 Avgränsning

Klimatdeklarationen som genomförs i denna studie avgränsar sig till de delar som boverket föreslår skall ingå i den klimatdeklarationen som det kommer bli krav på 1 januari 2022. Det innebar A1-A3 tillverkning av byggnadsmaterial, A4 transporter och A5 installationsprocessen är moment som inkluderades i studien. Studien genomfördes på en begränsad del av byggnadens olika delar i linje med Boverkets förslag. Det innebar att endast klimatskärmen, bärande byggdelar samt innerväggar inkluderades i studien.

Material som anses ha en väldigt liten påverkan på slutresultatet försummas. Modulerna A5.2- A5.5 försummas eftersom tillgången på användbara värden på miljöpåverkan i dessa moduler saknas.

3

2. Teori

Följande kapitel behandlar i huvudsak teori kring Boverkets rapport samt LCA.

2.1 Läget i Sverige

År 2017 så svarade bygg- och fastighetssektorn för 12 203 ton CO2-ekvivalenter från inhemsk produktion, inklusive uppvärmning (Boverket, 2020). Detta motsvarar ca 19 % av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. Detta kan jämföras med rekordåret 1996 då det totala utsläppet låg på 22 733 ton CO2-ekvivalenter. Detta är en minskning med ca 10 500 ton CO2-ekvivalenter. 1996 användes 16 102 ton CO2-ekvivalenter till uppvärmning samt 6 631 ton CO2-ekvivalenter uppkom vid produktion. 2017 stod uppvärmningen för 5 349 ton CO2- ekvivalenter varav 6 854 ton CO2-ekvivalenter uppkom från produktionen (Boverket, 2020).

Den kraftiga minskningen av växthusgaser från uppvärmningen beror mycket på minskningen av olja och ökningen av biobränsle, värmepumpar, fjärrvärme och andra fossilfria

uppvärmningsmetoder (Boverket, 2015). Från produktionen av byggnader ligger siffrorna på ungefär samma nivå 1996 som den gör 2017. Byggandet av lokaler och bostäder har ökat i Sverige och framförallt inom nybyggnationer (Bergqvist, 2018) se figur 1.

Figur 1. Sammanställning av antalet nybyggnationer, ROT och ränta över perioden 1992-2017.

2.2 Livscykelanalys, LCA

Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment som det ursprungligen kallas är en metod som används för att få en helhetsbild av hur omfattande en produkts miljöpåverkan är under sin livstid. Inom byggsektorn innebär det att råvaruutvinning, materialtillverkning, transport, produktion på arbetsplatsen, avfallshantering, rivning och samt all driftsenergi under hela tillverkningen och användandet av fastigheten skall tas i beaktning (Kellner, 2017). LCA kan även användas på enskilda material för att ta reda på vilken klimatpåverkan ett visst material

4

har (Pousette, et al., 2014) en så kallad miljövarudeklaration, EPD (från engelskans enviromental product declaration) (Boverket, 2019).

2.2.1 Miljövarudeklaration (EPD)

En miljövarudeklaration redovisar produktspecifik miljöinformation om en produkt eller en typ av produkter som en tillverkare producerar. Det finns inga krav att en

miljövarudeklaration skall gälla för en specifik tillverkningsenhet. Därför är det viktigt med information som beskriver kvaliteten på miljövarudeklarationen (Boverket, 2019). För att olika miljövarudeklarationer ska kunna jämföras med varandra finns det produktspecifika regler en tillverkare måste förhålla sig till. Dessa regler innehåller riktlinjer kring

avgränsning, metodval, dataunderlag, med mera. Dessa gäller för en unik produktgrupp och tas ofta fram i samråd med branschorganisationer (Boverket, 2019).

2.3 Genomföra en livscykelanalys

En livscykelanalys delas in i fyra olika delar enligt ISO 14040 (Swedish standard insitute, 2006):

1. Definition av mål och omfattning.

2. Inventeringsanalys.

3. Miljöpåverkansbedömning.

4. Tolkning av resultat.

2.3.1 Definition av mål och omfattning

Definitionen av mål och omfattning är den första delen i arbetet med en livscykelanalys. Här skall man bestämma syftet med livscykelanalysen för att kunna bestämma mål och omfattning (detaljnivå). Beroende på vilken omfattning livscykelanalysen har kan upplägget för analysen se ut på flera olika sätt vilket medför en stor frihetsgrad i vilka moment som inkluderas i en livscykelanalys. Att utesluta delar som inte nämnvärt påverkar resultatet är tillåtet så länge det kan motiveras. Detta gäller även för delar av analysen som saknar data. Detta kan

sammanfattas till att en studie endast gäller under de antagna förutsättningarna.

En funktionell enhet skall definieras under denna del av livscykelanalysen. Det innebär att man skall bestämma en enhet som fungerar som referens till in- och utdata. Detta innebär att enheten måste vara tydligt definierad och mätbar (von Ahn, 2016). Den funktionella enheten används för att jämföra system som alla skall använda denna enhet. När man jämför två material så är det funktionen av materialet som avgör mängden. För att förtydliga kan en målad yta tjäna som exempel. Det är inte en förutbestämd mängd färg som är den funktionella enheten eftersom två olika färger inte kommer att ha samma prestanda. Utan den funktionella enheten "en kvadratmeter med en bestämd täckningsgrad och livstid på 10 år" kan vara en användbar funktionell enhet (Svenskt trä, 2015). När det kommer till byggnader är det vanligt att den funktionella enheten är baserad på kraven i Boverkets byggregler när det kommer till energiprestanda, ljud, tillgänglighet, osv. När det kommer till byggnader så är det svårt att hitta två exakt likadana byggnader. Därför tillåts det att prestandan i alla funktioner inte är exakt lika, men att det är fördelaktigt att de är så lika som möjligt (Boverket, 2019).

5

Systemgräns är ett begrepp som används för att definiera hur långt man skall gå när man gör en livscykelanalys. Alla processer som inkluderas i analysen ligger inom systemgränsen (Carlson & Pålsson, 2008) En livscykelanalys kan sträcka sig tillbaka genom en produkts olika processer i princip hur långt som helst. För att undvika detta brukar man använda tumregeln att produkter eller processer som påverkar resultatet med mindre än 2 procent skall exkluderas (Svenskt trä, 2015). Detta kallas ett ’’cut-off criteria’’ dessa är en riktlinje för när man skall sluta följa flöden. En systemgräns omfattar både en tidsmässig och en geografisk avgränsning som avgörs av omfattningen med livscykelanalysen (Sveriges

lantbruksuniversitet, 2019).

Många industriella processer och tillverkningsanläggningar tillverkar flera produkter samtidigt och delar på processer. För att kunna skilja på vilken produkt som står för vilka andelar av resurser och utsläpp finns det något som kallas allokeringsmetoder. Detta är en metod för att allokera en process resursförbrukning och utsläpp till en produkt. Det finns flera olika metoder att använda vid allokering. Oavsett vilken allokeringsmetod man väljer är det rekommenderat att under hela livscykelanalysen använda en och samma metod för att allokera. Undantag kan göras men bör då motiveras (Carlson & Pålsson, 2008).

2.3.2 Inventeringsanalys

Steg två i en livscykelanalys kallas för inventeringsanalys eller livscykelinventeringsanalys.

Detta steg ämnar samla in miljödata om alla processer i systemet. Detta handlar om

resursanvändning, avfall, utsläpp och produkter. Det finns ingen tydlig definition av vad för miljödata som skall samlas in under varje enhetsprocess, men i regel bör alla miljömässigt viktiga flöden beaktas (Carlson & Pålsson, 2008). Datainsamlingen skall dock följa de mål och den omfattning som definierades under arbetets första steg. En inventeringsanalys är i princip en lista med in- och utdata för hela det beskrivna systemet. Med kopplingar mellan varje enhetsprocess och den funktionella enheten. Detta innebär att data kan aggregeras för varje enhetsprocess enligt den funktionella enheten (Svenskt trä, 2015).

2.3.3 Miljöpåverkansbedömning

Från inventeringsanalysen vet vi mängden av utsläpp från en produkt och vilken

resursförbrukning produkten ansvarar för. Dock ger detta inget svar på om detta är mer eller mindre jämfört med andra produkter. Denna information måste översättas till någon form av miljöpåverkan. Detta sker genom att bestämma vilken påverkan en resurs har på ett

miljöproblem. Klimatpåverkan redovisas som Global Warming Potential, GWP (Sveriges lantbruksuniversitet, 2019) och är ett vedertaget koncept för att jämföra effekten av olika växthusgasers effekt på växthuseffekten jämfört med koldioxid. Det innebär att en växthusgas multipliceras med sin 𝐺𝑊𝑃-faktor för att omvandlas till koldioxidekvivalent, 𝐶𝑂₂𝑒 (Bernes, 2016).

2.3.4 Tolkning av resultat

Tolkning av resultatet från en livscykelanalys skall göras med studiens syfte och omfattning i beaktande. Målet med livscykelanalysen skall lyftas fram och viktiga aspekter kopplade till

6

målet bör hanteras och utvärderas. Varje del av det föregående arbetet skall tolkas och eventuella frågeställningar eller avsteg skall identifieras och värderas. Allt detta bör presenteras på ett transparent sätt för att andra skall kunna använda den insamlade informationen för att dra egna slutsatser (Carlson & Pålsson, 2008).

2.4 Klimatdeklaration av byggnader

Hösten 2017 fick boverket ett uppdrag av Sveriges regering att föreslå metod och regler kring redovisning av byggnaders klimatpåverkan. I detta arbete presenterades minimikrav som skall ställas på redovisning av klimatpåverkan utifrån livscykelperspektiv på nybyggnationer. Detta för att det inte funnits något krav eller lag att redovisa klimatpåverkan av en byggnad tidigare.

I juni 2019 fick Boverket uppdrag att fortsätta sitt arbete med att nu förbereda införandet av klimatdeklaration vid uppförandet av byggnader. Detta arbete omfattar: (Finansdepartementet, 2019)

• ^”Utveckla en öppen databas med relevanta klimatdata som ska kunna användas för beräkning av klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv.”

• ”Utveckla ett klimatdeklarationsregister som kan användas när kravet på klimatdeklaration för byggnader träder ikraft.”

• ”Utveckla informations- och vägledningsunderlag.”

• ”Ta fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan.”

Detta arbete med klimatdeklaration är ett första steg i en långsiktig vision för byggbranschen med målet att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 (Fossilfritt Sverige, 2018).

2.5 Omfattning av Boverkets förslag på avgränsning av klimatdeklaration

Boverkets förslag på klimatdeklaration är en start på det långsiktiga målet att 2045 vara klimatneutrala. Detta innebär att detta är en satsning för att öka förståelsen för vilken klimatpåverkan en byggnad har och vad för skillnad materialvalet har för byggnaden.

Förslaget bygger på att förenklade klimatdeklarationer avseende utformning och omfattning skall införas på sikt på i princip alla byggnader i Sverige. Dock måste detta ske i etapper och under succesiv följd av planering och utvärdering för att få ett smidigt införande. Det första steget i utvecklingsarbetet är att alla nybyggnationer av flerbostadshus och lokaler skall klimatdeklareras från 1 januari 2022. Senare skall kravet även införas på fler byggnadstyper, tex småhus. Undantag från kravet på klimatdeklaration följer samma regler som undantaget för energideklarationer (Boverket, 2018).

Utgångspunkten för denna klimatdeklaration är således att fokusera på att göra en förenklad version av en livscykelanalys. Det innebär att detaljnivån med beräkningarna skall anpassas efter syftet som i det här fallet handlar om att öka medvetenheten och kunskapen kring byggnaders klimatpåverkan (Boverket, 2018). Vilket inte kräver en högupplöst detaljnivå för att genomföras.

Klimatpåverkan redovisas som 𝐺𝑊𝑃, Global warming potential och är ett vedertaget koncept för att jämföra effekten av olika växthusgasers effekt på växthuseffekten jämfört med

7

koldioxid. Det innebär att en växthusgas multipliceras med sin 𝐺𝑊𝑃-faktor för att omvandlas till koldioxidekvivalent, 𝐶𝑂₂𝑒 (Bernes, 2016). Boverket följer denna metodik och föreslår att klimatdeklarationen skall redovisas som koldioxidekvivalenter per 𝑚² räknat på bruttoarea (Boverket, 2018).

De första klimatdeklarationerna kommer att vara på en begränsad del av byggnaden, dels för att det inte skall bli en för komplicerad uppgift att utföra en klimatdeklaration vid införandet, samt att forskning visar att ca 80–90 % av en byggnads klimatavtryck mätt över modulerna A1-A5 ligger i klimatskärmen, bärande konstruktionsdelar samt innerväggar. Därmed avgränsas klimatdeklarationerna vid införandet till just de byggdelarna (Boverket, 2018).

En produkts klimatpåverkan sträcker sig över hela sitt livsspann och därför är det ett

omfattande arbete att göra en fullständig analys. Boverket föreslår därför att enbart inkludera modulerna A1-A5 enligt standard EN 15978 (SIS, 2011), se figur 2.

Figur 2. Moduler för en livscykelanalys olika skeden (Boverket, 2018)

Detta för att kunna underlätta och påskynda införandet av klimatdeklarationen.

8

Byggskedet kan delas in i två olika skeden, Produktskedet och Byggproduktionsskedet. A1- A3 kallas Produktskedet. Under detta skede produceras de produkter som sedan byggs in i en byggnad. Här räknar man på allt från utvinningen av råmaterial, transport till distributörer, vidareförädling av råmaterial, transport till byggvaruhandel. Det innebär att all energi, råmaterial och transport fram till färdig byggprodukt skall medräknas i detta skede.

Till Byggproduktionsskedet hör delarna A4-A5. Modul A4 behandlar transporter av material till och från byggarbetsplatsen. Standarden EN 15978 (SIS, 2011) beskriver att modul A4 skall inkludera:

• Transport av byggnadsmaterial till byggarbetsplatsen,

• transport av arbetsmaskiner till byggarbetsplatsen

• de delar av produktion transport och spill som uppkommer vid skador på transporten.

Personal är inte inräknad i denna modul (SIS, 2011). Boverket föreslår att man skall göra avsteg från detta och bara inkludera initialt att transport av byggnadsmaterial enbart skall inkluderas i klimatdeklarationen (Boverket, 2018). Detta skall ursprungligen vara baserat på generiska värden som upprättas och tillhandahålls av den nationella databasen för generiska klimatdata (ibid). Dock ger detta ingen strävan mot att använda lokala byggvaror. Därför föreslår Boverket att klimatdeklarationen skall innehålla den faktiska transportsträckan för de tre tyngsta eller volymmässigt största materialen som transporteras. På sikt kan detta krav att den faktiska transportsträckan skall deklareras gälla för samtliga material i byggnaden (Boverket, 2018).

Modul A5 behandlar installationsprocessen och samt de processer som kräver resurser för att installera materialet i A1-A3. A5 inkluderar följande delar (SIS, 2011):

1. Produktion och transport av spill från material på arbetsplatsen 2. Markarbete

3. Förvaring samt energi för uppvärmning och avkylning av material.

4. Transport av material och maskiner på arbetsplatsen 5. Bearbetning av material på byggarbetsplatsen

6. Värme, kyla, belysning, osv. i baracker och byggnaden 7. Vattenanvändning till städning, kylning av verktyg, osv.

8. Avfallshantering av emballage, spill, osv.

Boverket föreslår att deklarationen endast bör innehålla delarna produktion och transport av spill från material på arbetsplatsen (1) samt de energikrävande processer som är kopplade till produktionen av byggnaden (5,6) (Boverket, 2018). Spill från byggarbetsplatsen beräknas som ett påslag på det deklarerade materialet i modulerna A1-A3. Alternativet till detta är att faktiskt mäta det spill som produceras på arbetsplatsen för att sänka denna post om man har ambitionen att sänka värdet av A5 i klimatdeklarationen. För att beräkna energianvändningen föreslås det att man skall använda sig av det ekonomiska underlaget man kalkylerat eller eventuellt använda sig av schablonbelopp eller en kalkyl av typaktiviteter. Dessa

typaktiviteter skall baseras på erfarenhetsvärden. Dessa finns dock ej tillgängliga utan bör upprättas inför införandet av klimatdeklarationen (Boverket, 2018).

Vid användande av generiska data för att beräkna miljöpåverkan under modulerna A1-A5 föreslår Boverket att miljöpåverkan bör ligga högre än genomsnittet från

9

miljövarudeklarationer. Detta för att motivera att använda sig av miljövarudeklarationer när man skapar en klimatdeklaration (ibid).

10

3. Genomförande

Detta kapitel beskriver tillvägagångsättet kring hur byggnadsmaterial beräknas och resonemanget kring hur miljövarudeklarationer har valts för projektet.

3.1 Referensobjekt

Byggnaden som denna Klimatdeklaration har genomförts på är ett punkthus på 8 våningar av typen NCC Folkboende, se figur 3. Detta är ett platsbyggt koncept som fokuserar på att effektivt bygga bostäder med kvalitet till ett bra pris (NCC, 2019). Byggnaden består av 42 lägenheter av blandad storlek. Med en bruttoarea på ca 3600 kvadratmeter. Byggnaden färdigställdes under 2019 och står på Folkparksgatan 5 i Örnsköldsvik och är en del av projektet Solsidan där ett lika hus restes bredvid (Ågrenshuset, 2019).

Figur 3. Bild av byggnaden som klimatdeklarationen har genomförts på (Ågrenshuset, 2019).

11

3.2 Boverkets förslag

En sammanställning av de förslag som boverket presenterat (Boverket, 2018).

• En livscykelanalys skall genomföras med utgångspunkten att ha en förenklad detaljnivå på de material som inkluderas i studien. Detta eftersom syftet är att få en övergripande bild av klimatpåverkan från byggnaden.

• Följande byggdelar skall ingå:

o Klimatskärm

o Bärande konstruktionsdelar o Icke bärande innerväggar

• Detta skall ske under modulerna A1-A5 enligt EN 15978

o Både generiska data samt verkliga data ska kunna användas för beräkning av A1-A5

o A4 skall beräknas på faktisk transportsträcka för de 3 material med störst vikt eller volym. Samt bara beakta transporten av material till arbetsplatsen.

o A5 skall beakta spill samt extra energi som tillförs vid uppförandet av byggnaden.

• Klimatdeklarationen skall presenteras som koldioxidekvivalenter per 𝑚² bruttoarea.

3.3 Material samt mängdning

Tillvägagångsättet som användes för mängdning är beräkning med hjälp av dataverktyget Bluebeam Revu samt ritning och skalstock. Mängdberäkning på följande byggdelar har beräknats:

• Klimatskärm:

o Regelvirke – Varierande dimensioner.

o Isolering – Varierande dimensioner och attribut.

o Ångspärr och vindduk – Vind och fuktavgränsning i utfackningsväggar.

o Plåtskena – Tak och golv i utfackningsvägg.

o Gipsskiva – Invändig samt utvändig gips i utfackningsvägg o Tegel och bruk – Fasadtegel vid utfackningsväggar

o Träpanel – Utvändigt, Både fjällpanel och enkelsfasspont o Träregel och Limträbalkar – Takstolar

o Fasadplåt – Plåtinklädnad av gavelväggar samt takfot o Råspont och papp – Yttertaksbeklädnad

o Lösull samt träregelskiva – Isolering yttertak samt takbjälklag o Markisolering samt isolering av källarväggar

• Bärande konstruktionsdelar:

o Betong från fabrik – Stomväggar, bjälklag samt grundkonstruktion o Armering – Till betongkonstruktioner

12

• Icke bärande innerväggar:

o Träregel o Isolering o Gips

Samtliga material summerades i Excel. Med hjälp av densiteten för varje material räknades mängderna sedan om till kilogram. Detta fördes sedan in i klimatberäkningsprogrammet BM 1.0.

3.4 BM 1.0

BM 1.0 är ett program som har utvecklats av Svenska miljöinstitutet IVL för att användas vid skapandet av klimatdeklarationer och riktar sig mot personer utan expertkunskaper inom området. Detta program användes genom inputdata i form av material och materielmängder i kg. BM 1.0 hade en inlagd databas med klimatdata för byggnadsmaterial och räknade därför själv ut klimatpåverkan från materialproduktion (A1-A3), transporter (A4) samt materialspill (A5). Programmet tillhandahöll funktionen att byta ut generiska klimatdata mot specifika klimatdata tagen från en miljövarudeklaration. Vid byte mellan olika typer av klimatdata behövdes ofta en omräkningsfaktor användas. Detta eftersom miljövarudeklarationerna redovisade klimatdata utifrån en egen deklarerad enhet, tex, en kvadratmeter material. Därför var man först tvungen att bestämma vikten av den deklarerade enheten för att sedan fylla i den som en omräkningsfaktor. Som exempel kan vi räkna på en Gyproc gipsskiva, se figur 4.

Figur 4. Urklipp ur miljövarudeklaration över deklarerad enhet av Gyproc gipsskiva.

Den deklarerade enheten var 1 𝑚² denna hade en vikt på 8,8 𝑘𝑔/𝑚². Det innebar att 1 𝑚² av skivan motsvarade 0,1136 kg. Den totala klimatpåverkan detta material stod för var 2,2 𝑘𝑔𝐶𝑂₂𝑒/𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡, se figur 5.

Figur 5. Urklipp ur miljövarudeklaration över klimatpåverkan per deklarerad enhet.

13

Det innebar att användaren först måste räkna om den deklarerade enheten från

miljövarudeklarationen till kg för att kunna använda sig av den inbyggda omräkningsfaktorn, se figur 6

Figur 6. Urklipp ur BM 1.0s funktion över egen inmatning av miljövarudeklarationer.

Genom den inbyggda omräkningsfaktorn kom resultatet av gipsskivan ha en klimatpåverkan av 0,1136 ∗ 2,2 = 0,2499 ^{𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒}

𝑘𝑔,𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙, se figur 7.

Figur 7. Urklipp ur BM 1.0s redovisning av klimatpåverkan av material.

14

3.5 Miljövarudeklaration och transportscenario

Insamlandet av miljövarudeklarationer för att använda i klimatdeklarationen samt till känslighetsanalysen och tillgänglighetsundersökningen skedde som följer. Tillverkarens hemsida undersöktes, sedan miljövarudeklarations-databasen Environdec samt EPD-Norge, sedan genom sökmotor online. Hittas ingen miljövarudeklaration kontaktades tillverkaren för att se om de har en miljövarudeklaration eller om de arbetade med att ta fram

miljödeklarationer för sina produkter.

Tre transportscenarion skall enligt förslag baseras på den faktiska transportsträckan för de tre material med störst volym eller tyngsta lasten. Detta skedde genom att uppskatta

transportsträckan mellan tillverkningsplats och byggarbetsplats via karta. Leverantörer kontaktades för att bekräfta transportscenario. De tre leverantörer som valdes var Gidmarks grus och betong AB, Weber AB samt Wienerberger AB. Dessa stod både för tyngsta lasten samt störs klimatpåverkan.

3.6 Tidsåtgång.

Arbetet med att skapa en klimatdeklaration skiljer sig väldigt mycket beroende på vilken omfattning samt vilket tillvägagångsätt som används. Denna studie genomfördes genom att samtliga byggmaterial beräknades genom mängdberäkning baserad på konstruktions- och arkitektritningar. Detta tar väldigt mycket tid om man skall beräkna varje material ner till sista lilla skruven. Metoden som valdes var att samtliga material som Boverket beskriver bör omfattas av klimatdeklarationen skall räknas bort om det är inbyggt i ett annat material som omfattas av kilmatdeklarationen. Ett exempel på detta är att för en stomvägg i betong räknades volymen bort om det sitter ett fönster i väggen. Men sitter det ett ventilationsrör i väggen räknades detta ej bort, eftersom Boverket ej föreslår att installationer skall vara med i klimatdeklarationen. Infästningar som tex skruv och spik inkluderades inte i studien. Med detta arbetssätt tog mängdberäkningen ca 160 timmar.

Arbetet med insamlandet av miljödeklarationer tog ca 10 timmar totalt. Detta moment sträckte sig över 2 veckor och anledningen till det, var att den första kontakten med ett företag ofta inte resulterade i ett svar. Utan det krävdes att man kommer fram till rätt person som jobbar med miljödeklarationer för att få tag på information kring miljövarudeklarationer.

15

4. Resultat

Nedan följer resultatet från klimatdeklarationen, känslighetsanalysen samt kontrollen av tillgängliga miljövarudeklarationer. Den kompletta deklarationen återfinns under bilaga 1.

4.1 Materialbeskrivning (resultat av inventeringsanalys, LCI)

Följande kapitel listar de material som ingår i klimatdeklarationen, vilken mängd,

transportsträcka på relevanta material samt tillgängligheten av miljövarudeklarationer. För detaljerad information se bilaga 1.

Betong

Betongen som användes levererades och tillverkades av Gidmarks grus och betong ab. De levererade olika hållfasthetsklasser med den totala vikten av 3256 ton. Produktionen skedde på deras betongfabrik i Idbyn. Denna fabrik är belägen 12 kilometer från byggarbetsplatsen och betongen levererades med betongbil. Gidmarks kunde inte tilhandahålla någon

miljövarudeklaration men berättade att arbetet med att skapa miljövarudeklarationer pågår.

Armering

Armeringen som användes tillverkas av Celsa steel service ab. De levererade både armeringsjärn i olika dimensioner samt armeringsmatta. Produktionen av armeringsjärn skedde i Vännäs 109 kilometer från byggarbetsplatsen. Produktionen av armeringsnät skedde i Västerås 506 kilometer från byggarbetsplatsen. Totala mängden armering som levererades var 45 ton. Celsa tillhandahåller en miljövarudeklaration som kan hittas på deras hemsida.

Tegelsten

Fasadteglet som användes tillverkades av Wienerberger ab. De levererade två olika färger på fasadteglet med en sammanlagd vikt av 173 ton. Produktionen av detta tegel skedde i Haga 513 kilometer från byggarbetsplatsen. Teglet lossades på Beijer i Örnsköldsvik för att sedan levereras ut till arbetsplatsen av dem. Vilket gav en extra sträcka på 2 kilometer.

Wienerberger tillhandahåller en miljövarudeklaration som redovisar en genomsnittlig klimatpåverkan av deras tegel som blir producerat någonstans i Skandinavien. Denna miljövarudeklaration finns ej tillgänglig via internet utan mailades ut efter samtal med Wienerberger.

Murbruk

Murbruket som användes var weber färgat murbruk M2,5 i två olika kulörer som tillverkas av Saint-Gobain ab. Den sammanlagda vikten är 92 ton bruk. Produktionen av detta skedde i antingen Sala, Stockholm, Göteborg eller Kviddinge. Jag får anta att detta producerades i Sala eftersom det är kortast sträcka med 465 kilometer totalt. Bruket lossades först på Bejer i Örnsköldsvik för att sedan transporteras ut på byggarbetsplatsen. Vilket gav en extra sträcka

16

på 2 kilometer. Weber har ej en miljövarudeklaration tillgänglig men de garanterar att den kommer vara färdig under året.

Gips

De gipsprodukter som användes tillverkades samtliga av Gyproc ab. De levererade tre olika typer av gipsskiva. Gyproc med den sammanlagda vikten av 42 ton. Gyproc tillhandahåller miljövarudeklarationer till samtliga modeller och dessa går att återfinna på Gyprocs hemsida.

Konstruktionsvirke

Allt trävirke köptes via Beijer byggmaterial ab i Örnsköldsvik. Detta blev en sammanlagd vikt av 47 ton. Eftersom detta inhandlades från en bygghandel som köper in virke från flera olika leverantörer kunde inte berätta vilken leverantör som tillverkat detta virke. Därför användes en miljövarudeklaration från Svenskt trä. Denna är en gemensam Miljövarudeklaration för medlemmar i Svenskt trä. Denna miljövarudeklaration går att återfinna på deras hemsida.

Isolering

All isolering tillverkades av Isover ab. de levererade träregelskivor i olika tjocklekar, fasadskivor och lösull med en sammanlagd vikt av 13 ton. Isover tillhandahåller

miljövarudeklarationer på samtliga produkter. Dessa återfinns på deras hemsida samt EPD- norge.

Fönster och fönsterdörr

Tillverkare och leverantör av fönsterdörrar och fönster är NorDan ab. De levererade fönster och dörrar i blandade mått till en sammanlagd vikt av 16 ton. De hade inga

miljövarudeklarationer tillgängliga för Kvillsforsserien som användes till detta hus, men detta är något som kommer att presenteras under året.

Markisolering

Tillverkare av markisolering var Jackon ab. De levererade både EPS och XPS cellplast till en total vikt av 1,2 ton. Jackon tillhandahåller miljövarudeklarationer till båda sina produkter.

Dessa återfinns på deras hemsida samt EPD-norge.

Övriga material i klimatdeklarationen utgör en liten del och ansen ej tillföra värde i detta kapitel. Se bilaga 1 för fullständig materialsammanställning.

17

4.2 Klimatdeklaration

Klimatdeklarationen är baserad på Boverkets förslag på utformning av klimatdeklaration och uppfyller samtliga delar av förslaget. Klimatdeklarationen redovisas både som generiska värden från BM 1.0 (Branchscenariot) samt de miljövarudeklarationer som fanns tillgängliga (Egna val), se figur 8.

Figur 8. Mängden koldioxidekvivalenter per 𝑚².Uppdelat i produktskede, transport, bygg- och installationsprocessen.

Vi ser att den största delen av deklarationen representeras av skede A1-3. Denna del representerar totalt 87,7% procent under branchscenariot medan det stod för 90,6% när kalkylen baserades på miljövarudeklarationer. Transporten stod för 7% under branchscenariot medan det stod för 4,4% när kompensation gjorts för faktiska transporter. A.5 står för 5% av klimatpåverkan under branchscenariot medan det även står för 5% när miljövarudeklarationer använts.

Klimatredovisning: Lca Solsidan hus 1

Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978

Klimatpåverkan för A1-5 Byggskedet, kg CO₂e per m²

185,94 176,72

Klimatpåverkan (GWP_GHG), kg CO₂e per m² BTA

160,15 7,76 8,81 8,81 A5.1 Spill, emballage och avfallshantering

A5.2 Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater

A5.3 Energi till tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggnader A5.4 Byggprocessens övriga energivaror

A5.5 Övrig miljöpåverkan från byggprocessen A1-3 Produktskedet

A4 Transport

A5 Bygg- och installationsprocessen A1-5 total klimatpåverkan

Branschscenario Egna val

163,54 13,04 9,36 9,36 185,94

176,72

163,54 160,15

13,04 9,36 7,76 8,81

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Branschscenario Egna val

Totalt A1-3 A4 A5

18

Den största klimatpåverkan hade betongkonstruktionerna. De stod för hela 65,2 procent, se figur 9. Följt av murbruket till fasaden 13,1% samt teglet till fasaden 7,6%. Dessa 3 block representerar 85,9%.

Figur 9. Mängden koldioxidekvivalenter per 𝑚². Representerat för branchscenario, Egna val samt Andel egna val.

Klimatpåverkan för alla byggresurser (inklusive spill), A1-5 Bygskedet, kg CO2e per m²

Armering

Bindemedel, bruk, ballast Byggblock

Byggskivor

Fabriksbetong

Fönster och dörrar Gipsskivor

Isolering

Stål- och plåtprodukter Träprodukter

Tätskickt Övrigt Branschgemensamma

resursgrupper

0,5 2,8

2,3 1,3 0,8 0,2

13,1 7,6 0,0 65,2 2,9

Andel Egna val % Egna val

Branschscenario 8,22

3,2

5,67 115,48 5,17 2,28

5,17 4,04 6,23 2,28 120,04

4,01 23,35 14,32

0,06 13,44 23,27

0,06 1,28 0,37 0,86

1,35 0,37 0,86 5,03

Armering

Bindemedel, bruk, ballast Byggblock

Byggskivor Fabriksbetong Fönster och dörrar Gipsskivor Isolering

Stål- och plåtprodukter Träprodukter

Tätskickt

19

4.3 Känslighetsanalys

Nedan visas de byggmaterial med tillgängliga miljövarudeklarationer samt vilken dess totala utsläpp av koldioxidekvivalenter samt vilken förändring som sker mellan generiska data och miljövarudeklarationer, se tabell 1.

Tabell 1.Mängden koldioxidekvivalenter per byggmaterial samt skillnaden mellan generiska data och data från miljövarudeklarationer. Samt den faktiska transportsträckan för tre byggnadsmaterial.

De två material som har störst förändring på koldioxidekvivalenterna är Glasull C35 som minskar med 35% när man använder miljövarudeklarationen. Den produkt som ökar andelen koldioxidekvivalenter mest är Glasroc h storm som ökar andelen med 35%

Klimatredovisning: Lca Solsidan hus 1

Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978

EPDer, egna miljödata och specifika transporter som ersätter generella data, A1-5 Bygskedet, eget val

Miljövarudeklaration (EPD) kg CO₂e Ersatt generiska data kg CO₂e klimatreduktion, %

Armeringsstål 8892,889 Armering, skrotbaserat (IVL LCR) 12187,9302 27

Armeringsstål 6306,8796 Armeringsnät mm (IVL LCR) 9541,2094 34

Armeringsstål 5018,817 Armeringsnät mm (IVL LCR) 7592,5951 34

Fasadskiva c30 5595,2651 Glasull fasadskiva 8019,9797 30

Gipsskiva gyproc 7563,7296 Gipsskivor, kartonggipsskivor ospecificerat (IVL LCR)8142,0209 7 Gipsskiva gyproc 3299,797 Gipsskivor, kartonggipsskivor ospecificerat (IVL LCR)3552,0857 7 Gipsskiva gyproc 326,0393 Gipsskivor, kartonggipsskivor ospecificerat (IVL LCR)350,9669 7

Glasroc h ocean 440,7583 Gipsskivor utan kartong, våtrum (IVL LCR) 381,7534 -15

Glasroc h storm 2661,5295 Gipsskivor utan kartong, våtrum (IVL LCR) 1976,1556 -35

Glasull c35 120,8096 Glasull (IVL LCR) 186,6819 35

Glasull c35 3027,2953 Glasull (IVL LCR) 4677,9482 35

Glasull c35 164,9007 Glasull (IVL LCR) 254,814 35

Jackofoam XPS 500 2350,7528 Cellplast, extruderad polystyrene (XPS) (IVL LCR)2079,7502 -13 Jackopor EPS100 3173,9867 Cellplast, expanderad polystyren (EPS) (IVL LCR)2677,7614 -19

Lösull InsulSafe 3497,3464 Glasull (IVL LCR) 4331,8372 19

Sågat och torkat trä 1811,8163 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)1714,3528 -6 Sågat och torkat trä 1648,1047 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)1559,5238 -6 Sågat och torkat trä 358,3372 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)339,0913 -6 Sågat och torkat trä 493,7022 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)467,1866 -6 Sågat och torkat trä 165,2521 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)156,3965 -6 Sågat och torkat trä 309,5524 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)292,9386 -6 Sågat och torkat trä 12,7354 Furu/gran, hyvlad & sågad, 473 kg/m3 u=16% (IVL LCR)12,0171 -6

Eget transportscenario kg CO₂e Transport kopplat till generisk resurs kg CO₂e klimatreduktion, %

Mark och-murtegel (IVL LCR) 8927,8712 12064,6908 26

Husbyggnadsbetong (C30/37, vct 0,58) 5363,942 6257,9323 14

Cement, standard portlandscement (torrbruk) (IVL LCR)4295,7661 4569,9639 6

Husbyggnadsbetong (vct 0,68, C25/30) 3580,326 16111,4669 78

Anläggningsbetong (vct 0,40, C35/45) 808,7656 3639,4451 78

20

4.4 Tillgänglighet Miljövarudeklaration

Totalt undersöktes 9 leverantörer varav 6 hade kompletta miljövarudeklarationer över samtliga material. Undersöker man individuella produkter blir resultatet 65 %, se tabell 2.

Tabell 2. Tabell över företag och deras tillgänglighet av miljövarudeklarationer till använda byggprodukter.

Företag/Produkt Tillgänglig EPD

Gidmarks grus och betong AB

Betong C25/30 Nej

Betong C30/37 Nej

Betong C35/45 Nej

Celsa steel service AB

Armering, Järn Ja

Armering, Nät Ja

Wienerberger AB

Tegel Gul/Svart Struktur Ja

Weber AB

Weber färgat murbruk M2,5 Nej

Gyproc AB

Gyproc standard 12,5 Ja

Glasroc H Ocean Ja

Glasroc H Storm Ja

Svenskt Trä

Blandat trävirke Ja

Isover AB

Träregelskiva Ja

Fasadskiva Ja

Nordan AB

Fönster Kvillsfors Nej

Fönsterdörr Kvillsfors Nej

Jackon AB

Jackofoam Ja

Jackopor Ja

Samtliga företag som ej hade tillgängliga miljövarudeklarationer i dagsläget intygar att dessa är under arbete och kommer att presenteras under året.

21

5 Diskussion

Nedan följer diskussion kring frågeställning.

5.1 Boverkets krav

Boverkets krav följer den utgångspunkt om att detta skall vara en förenklad livscykelanalys.

Detta tycker jag är en bra inställning av Boverket att inte göra detta till ett för omfattande arbete när kravet på klimatdeklaration skall införas. Både byggdelar och livscykeln av dessa har avgränsats för att underlätta vid införandet. Dock så anser jag att de skulle behöva förtydliga vilka byggdelar som ingår samt vilken detaljnivå man skall lägga kalkylen på. Ett exempel kan vara skruv och spik, skall dessa beräknas så kommer det att öka arbetet även fast man använder ett schablonbelopp per kvadratmeter så kommer det medföra att fler material skall vara med i kalkylen. Eftersom detaljnivån höjs. Detta anser jag vara överflödigt arbete eftersom det tar tid och troligtvis inte kommer att ha en nämnvärd påverkan på slutresultatet.

Därav valde jag att bortse från infästningsdetaljer i denna studie.

Modulerna A5.2–5 .5 kan antingen beräknas baserat på den ekonomiska kalkylen eller genom att använda sig av typaktiviteter. Tyvärr hade jag ej tillgång till en ekonomisk kalkyl eller tidsmässigt utrymme att utreda detta. Det alternativet som kvarstod var att basera detta på typaktiviteter. Det finns dock inget underlag för dessa typaktiviteter och därmed kan inte detta genomföras med den metoden. Här måste man ställa sig frågan om vad som är en rimlig tid att lägga på denna del av deklarationen. Detta motsvarar en ganska liten del av det totala klimatavtrycket. Samtidigt som det kräver ganska mycket arbete att räkna på alla maskiner, bodar och övrig energi. Tittar man bara på bodar så krävs det uppvärmningskostnader som i sin tur kräver att man kikar på energibehovet, hur länge boden skall värmas samt

uppvärmningsmetod. Skall detta göras för alla energikällor på en hel byggarbetsplats tror jag att det inte kommer att vara en hållbar lösning utan jag tror att detta skall lösas via

typaktiviteter som tillhandahålls via en databas liknande den för modul A1-A3.

Förslaget att transporten skall beräknas på de tre material med mest vikt eller volym känns som ett bra alternativ mot att allt material skall beräknas exakta transportsträckor för. I detta fall stod betong, tegel och bruk för nästan 86 procent av klimatavtrycket i modul A1-3 vilket känns som en tillräckligt stor andel att beräkna faktisk transportsträcka på. Dock kan man använda transportscenariot till sin fördel genom att lägga in faktisk transportsträcka på de material (utöver de tre material som redan har faktisk transportsträcka inlagd) och avstå från att göra det på material som har längre transportsträcka. Detta ger dock inte ett stort utslag om man tittar på inhemsk produktion, men köper man in varor från utlandet kan ju

transportscenariot bli avsevärt större. Ett förslag för att undvika detta är att ställa krav på att använda faktisk transportsträcka vid import av byggmaterial. Då tror jag att utrymmet att räkna till sin fördel kommer att minska. Samt att man får en motivation att använda sig av inhemska producenter.

Arbetet med att ta fram denna klimatdeklaration tog ca 160 timmar. Detta tror jag kan minskas ner ganska kraftigt. Dels med hjälp av mer avancerade modeller. I dessa kan man ofta direkt läsa av materielmängder för att snabbare kunna summera materialet som är inbyggt i byggnaden. Samt att man genom erfarenhet kommer att kunna minska tidsåtgången. Skulle detta ske av samma person som gör det ekonomiska kalkylarbetet tror jag också att man skulle spara mycket tid eftersom mycket av arbetet är av liknande karaktär samt att mängderna i den ekonomiska kalkylen går att använda sig av i klimatdeklarationen.

22

5.2 Känslighetsanalys

Boverket föreslår att den generiska data bör vara högt räknad utifrån sin påverkan på klimatet, detta för att företag som väljer att göra miljömedvetna val skall gynnas. Detta tycker jag syns redan i den data som insamlades i denna deklaration. De två extremvärden som finns, både positivt och negativt visar att ca 35% är den maximala förändringen av de material som har undersökts, se tabell 1. Trots detta så har det genomsnittliga värdet för koldioxidekvivalenter sjunkit, se figur 8. Detta tolkar jag som att boverkets förslag på att generiska data bör vara högt räknad, redan ligger över genomsnittet på faktiska miljövarudeklarationer.

Boverket föreslår inga direkta regler kring hur man skall förhålla sig till att blanda generiska data och data från miljövarudeklarationer. Detta innebär att man kan välja det alternativ som gynnar det scenario som man själv ställs inför. I denna klimatdeklaration kan man se att skillnaderna är ganska stor mellan alternativen och skulle man alltid välja det bättre alternativet så anser jag att detta skulle ge betydande skillnad i slutresultatet beroende på vilken metod man väljer. Detta är ett problem som kan vara svårt att åtgärda nu vid införandet av klimatdeklarationen utan kanske måste lösas på sikt med hårdare regler kring användandet av miljövarudeklarationer. Eftersom Boverket vill att generiska data skall ligga över

genomsnittet för miljövarudeklarationer innebär det att det redan finns en motivation att använda sig av miljövarudeklarationer. Ett rimligt krav som jag ser det vore att sätta en gräns för minimianvändning av klimatdeklarationer om man vill inkludera de i sin

klimatdeklaration. Ett minimum på 50 % av en byggnads koldioxidekvivalenter skall deklareras via miljövarudeklarationer för att undvika att man kan välja fritt när man vill använda miljövarudeklarationer eller inte. Detta innebär dock att klimatdeklarationen i detta arbete ej skulle kunna använda sig av några miljövarudeklarationer eftersom det saknades miljövarudeklarationer för materialen betong och murbruk vilka tillsammans representerar över 50 % av det totala värdet för koldioxidekvivalenter, se kapitel 5.1. Dock kan detta vara en motivation att välja en leverantör som tillhandahåller material med miljövarudeklarationer för att kunna använda sig av detta

5.3 Tillgänglighet av miljövarudeklaration

Tillgängligheten av miljövarudeklaration kan ses som relativt dålig med bara ca 65 % tillgängliga miljövarudeklarationer. Men man måste beakta att kravet på klimatdeklaration kommer införas 2022 och både Nordan, Weber och Gidmarks arbetar med detta och intygar att deras miljövarudeklarationer kommer att presenteras under 2020. Det innebär att samtliga företag kommer att tillhandahålla miljövarudeklarationer för sina produkter när kravet på miljödeklaration träder i kraft. Detta verkar dock inte vara ett nytt begrepp för flera av leverantörerna som har deklarationer som sträcker sig tillbaka till 2015 så flera leverantörer har jobbat med detta under flera år.

5.4 Är detta lösningen?

När man tittar på skillnaden av utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan 2017 och 1996 är det en klar skillnad mellan energianvändningen vid uppvärmning. År 2017 är den cirka 33% av vad den var 1996. Tittar man på mängden koldioxidekvivalenter för åren 1996 till 2017 har det faktiskt ökat lite. Även fast vi bygger mer bostäder och lokaler år 2017 jämfört med 1996

23

är vi lång ifrån klimatneutralitet i byggbranschen. Jag tror att detta med krav på klimatdeklaration är ett steg i rätt riktning för att vända klimatpåverkan från

byggproduktionen. Pratar man med materialleverantörer så arbetar de för fullt med att ta fram sina miljövarudeklarationer för att vara redo när kravet på klimatdeklarationer blir verklighet.

Sammantaget tycker jag att både leverantörer av material och byggentreprenörer är redo för att kravet på klimatdeklaration skall kunna insättas från 1 januari 2022. Det som saknas enligt mig är ett tydligt tillvägagångssätt över vad som skall deklareras samt vilken detaljnivå klimatdeklarationen skall ligga på. Men om Boverket utvecklar ett bra underlag på sina förslag från klimatdeklarationer av byggnader så tror jag att detta kommer att vara ett ganska enkelt införande.

24

Referenser

Bergqvist, O., 2018. Byggfakta.se. [Internett]

Available at: https://www.byggfakta.se/blogg/Byggfakta-Byggandet_mot_rantan-1992- 2017.pdf

[Funnet 19 03 2020].

Bernes, C., 2016. En varmare värld - Växthuseffekten och klimatets förändringar, Stockholm:

Naturvårdsverket.

Boverket, 2015. Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, Karlskrona:

Boverket.

Boverket, 2018. Klimatdeklaration av byggnader, Karlskrona: Boverket.

Boverket, 2019. Vägledning om LCA för byggnader, Karlskrona: Boverket.

Boverket, 2020. Öppna data - Miljöindikatorer. [Internett]

Available at: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna- data/miljoindikatorer/

[Funnet 03 02 2020].

Carlson, R. & Pålsson, A.-C., 2008. Livscykelanalys (LCA) - Ringar på vattnet. 1:a red.

Stockholm: SIS Förlag ab.

Ds 2024:4, 2020. Klimattdeklaration för byggnader, Stockholm: Regeringskanskliet.

Finansdepartementet, 2019. regeringen.se. [Internett]

Available at:

https://www.regeringen.se/4adad1/contentassets/52e4d143996a46fb8566bc17c0a2b6f3/uppdr ag-att-forbereda-inforandet-av-krav-pa-redovisning-av-en-klimatdeklaration-vid-uppforande- av-byggnader.pdf

[Funnet 06 02 2020].

Fossilfritt Sverige, 2018. Färdplan för fossilfri konkurenskraft, Bygg och anlägningssektorn, Stockholm: Fossilfritt Sverige.

Kellner, J., 2017. Klimat-Energi-Hållbarhet Är byggsektorn en miljöbov?. 1:a red. stockholm:

Balkong förlag.

NCC, 2019. NCC.se. [Internett]

Available at: https://www.ncc.se/vart-erbjudande/bygg/bostader/ncc- folkboende/?gclid=CjwKCAjwpqv0BRABEiwA-

TySwX4_2EVtNST3KZ1OmaeLVmyaQo7-

KLP7MGp4HZ_4D6PpsjpB7gx5txoCTIIQAvD_BwE [Funnet 06 04 2020].

Pousette, A. et al., 2014. Analys av en byggd betongöverbyggnad och en alternativ träöverbyggnad, Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut .

SIS, 2011. Hållbarhet hos byggnadsverk - Värdering av byggnaders miljöprestanda - Beräkningsmetod, Stockholm: SIS Förlag AB.

25

Swedish standard insitute, 2006. Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur, Stockholm: SIS förlag ab.

Svenskt trä, 2015. Träguiden. [Internett]

Available at: https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/?previousState=1 [Funnet 11 03 2020].

Sveriges lantbruksuniversitet, 2019. SLU. [Internett]

Available at: https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/

[Funnet 11 mars 2020].

von Ahn, M., 2016. Livscykelanalys med fokus på energianvändning under tillverkningsfasen - en jämförelse mellan stommaterial, Umeå: Umeå Universitet.

Ågrenshuset, 2019. Solsidan Örnsköldsviks bästa sol- och utsiktsläge. 1:a red. Örnsköldsvik:

Ågrenshuset.

26

Bilaga 1

Klimatdeklaration från BM 1.0.

27

28

29