Arbetsterapi - Examensarbete, 15hp
Ht 2019
BETYDELSEN AV GENUS FÖR
ARBETSTERAPEUTENS VAL AV AKTIVITET
Genusperspektiv inom arbetsterapi
Linnéa Halvarsson & Malin Brändström
Betydelsen av genus för arbetsterapeutens val av aktivitet
Meaning of gender theories for the occupational therapist’s choice of activity
Handledare: Susanne Sellin
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi
Examensarbete, 15 hp
Linnéa Halvarsson & Malin Brändström
Abstrakt
Med rätten till hälsa menas att alla ska ha rätt till god och säker vård på lika villkor. Däremot finns det forskning som visar att så inte är fallet idag och diskriminering sker inom vården. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeutens syn på betydelsen av genuskunskap samt ta reda på om patientens kön påverkar valet av aktivitet i samband med en intervention. Detta arbete var en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Den metod som användes var en kvalitativ webbenkätstudie med öppna frågor som besvarades av kommunalt anställda yrkesverksamma arbetsterapeuter. De öppna frågorna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys för att få fram textens budskap.
Resultatet visade att patientens kön skulle kunna ha en viss påverkan av arbetsterapeutens val av aktivitet i samband med intervention. Det framkom även i resultatet att arbetsterapeuter har en delad syn på genus. Studiens slutsats betonar att en förbättrad kunskap inom genus kan både komplettera och förankra arbetsterapeutens teorier om människan.
Sökord: Arbetsterapi, genusteori, aktivitet, personcentrerat arbete
1 Introduktion
Vad innebär egentligen rätten till hälsa? Den svenska staten tog år 1967 (HSL, SFS 2017:30) på sig ansvaret för att främja svenska folkets rättigheter, vilket även innebär rätten till en god hälsa och för att uppnå detta behöver hälsa vara lika för alla. Här har hälso- och sjukvården en uppgift att behandla alla patienter på lika villkor. Med detta menas att oberoende av exempelvis kön, etnicitet, sexuell läggning och ålder står alla lika inför vården och ska alla behandlas utifrån personens specifika behov (Dahlborg Lyckhage, Lyckhage,
& Tengelin. 2016). Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) är en tvingande lag som påvisar att människor inte får diskrimineras utifrån exempelvis etnicitet, kön och sexuell läggning.
I 13 a § kapitel 2 finns bestämmelser inom vården där lagen kan förbigås om det finns undantag där män och kvinnor är i behov av olika behandling. Detta innebär att om vårdpersonal har rimliga skäl till olika behandling mellan män och kvinnor är de skyldiga att utföra den lämpligaste behandlingen.
Genusperspektiv (Nationalencyklopedin, u.å.) är ett synsätt och en vetenskap som fokuserar på maktprocesser och förhållanden mellan personers kön och könsroller. Genusperspektiv innehåller bland annat begreppen kön och genus, vilket är djupt inrotade och har utvecklats under människans livshistoria. Skillnaden mellan kön och genus är att kön är biologiskt betingat medan genus är socialt konstruerat (Fossum, 2013). Vi föds som pojke eller flicka med tillhörande biologiskt kön, medan genus beskriver föreställningar och roller som kommer med ett visst kön. Den vetenskap som studerar kön och genus kallas för genusvetenskap och innehåller många teorier och termer. Ett vanligt begrepp är genusbias (Fossum, 2013) vilket definieras som en felaktig tolkning av könstillhörighet skapad av omedvetenhet hos utomstående personer genom värderingar och förhållningssätt. Detta sker exempelvis genom att skillnader som finns mellan könen förbises (Risberg, Johansson &
Hamberg, 2009), vilket kan påverka bland annat diagnostisering av sjukdomstillstånd. En annan aspekt är att omotiverade skillnader uppfattas mellan könen, vilket påverkar och kan motverka personcentrering. Ett annat vanligt begrepp är doing gender, (Wijma, Smirthwaite,
& Swahnberg, 2010) som förklarar att oavsett om en person föds till man eller kvinna med tillhörande biologiska egenskaper sätter samhället in personen i ett fack för att beskriva en persons identitet. Detta fack skapas utifrån hur en person väljer att uttrycka sig genom personlighet, klädstil och handlingar. Könsidentitet skapas även utifrån samhällets förväntningar och uppfattningar av hur ett specifikt genus är.
2 Enligt Stenberg (2012) finns ytterst få studier som tar upp genusfrågor inom rehabilitering.
Stenberg ville få svar på hur synen på kön har påverkat oss både som patient och personal.
Stenberg hänvisar läsarna till Hälso- och sjukvårdslagen 1§ (SFS 2017:30) vars främsta mål är att ge alla personer rätt till likabehandling och en god och säker vård. I avhandlingens resultatdel framkommer det att rehabiliteringspersonal möjligtvis behöver bli mer uppmärksam på genusperspektivet. Detta gällande både bemötande och behandling.
En sjukdom som drabbar män och kvinnor lika hårt är stroke (Wennerström, 2018). Stroke är en sjukdom som kommer plötsligt och kan förändra en person samt anhörigas livssituation. Trots att det drabbar könen lika är vården inte alltid densamma. Detta har uppmärksammats av Alspach (2017) som i sin studie belyser skillnader i strokevård mellan män och kvinnor. Skillnaderna var bland annat att stroke upptäcktes både tidigare och i större utsträckning hos män än hos kvinnor. Män fick även träffa läkare samt blev remitterade till röntgen signifikant tidigare än kvinnor. Två andra studier, (Glader et al., 2003; Lisabeth et al., 2015) beskriver hur utfallet såg ut efter strokebehandling. Där framkom det att kvinnor i större utsträckning än män hade bytt boendeform från eget boende till institution. I en av studierna framkom det även att kvinnliga patienter uttryckte att den behandling de fått inte varit tillräckliga i jämförelse med mäns. De ansåg sig idag vara mer beroende av hjälp inom ADL och uppvisade symtom på depression i större utsträckning än manliga patienter.
Model of Human Occupation (MoHO) (Taylor, 2017) utgör en av grundteorierna inom arbetsterapi och förklarar hur människan är genom deltagande i aktiviteter som sker under livets gång. MoHO beskriver även hur miljön i olika dimensioner påverkar hur en människa väljer samt har förmåga att utföra sina aktiviteter. I miljön återfinns även den kulturella aspekten som beskriver hur omgivningen formas utifrån människans trosuppfattning, historia, normer samt värderingar. Taylor (2017) beskriver några grundantaganden som en legitimerad arbetsterapeut bör ha för att utföra sitt yrke utifrån MoHO’s teorier. Två av dessa är klientcentrering och holistiskt synsätt. Med klientcentrering menas att en arbetsterapeut alltid ska utgå från att en klient är unik samt en expert på sin livssituation. Arbetsterapeuten använder sig av ett holistiskt synsätt, vilket betonar att en människa ska ses som en helhet utifrån sin livssituation vars sinne och kropp samverkar i hur personen deltar i en aktivitet.
Trots detta holistiska förhållningssätt är det få arbetsterapeuter som använder sig av ett genusmedvetet synsätt (Wijma, Smirthwaite, & Swahnberg, 2010). I en studie av Liedberg, Björk och Hensing (2010) behöver arbetsterapeuter öka sin kunskap om genusperspektivet.
3 Det som blev centralt i studien var betydelsen av att “reflektera kring bemötande av män respektive kvinnor”, då resultatet visade att arbetsterapeuter hade en begränsad kunskap om genusteori.
Den etiska koden (Sveriges arbetsterapeuter, 2018) används som vägledning och guide för arbetsterapeuter. Arbetsterapeuter har utifrån sin legitimation skyldighet att följa FN- konventionens etiska krav om mänskliga rättigheter. Med legitimationen kommer den etiska skyldigheten att främja jämlik hälsa och då även påvisa ojämlik behandling.
Arbetsterapeuter ska prioritera de behandlingar som finns till de patienter som är i störst behov av det, det vill säga män och kvinnor ska ha lika stor chans att få tillgång till samma behandling om problematiken är densamma.
Förutfattade meningar om synen på genus kan vara svåra att ändra inom en organisation, till exempel inom hälso- och sjukvården. Alvesson och Cizinsky (2019) beskriver begreppet organisationskultur. Begreppet organisationskultur är de föreställningar och normer som förekommer på en arbetsplats. Organisationskultur berörs även av Dahlborg, Lyckhage, &
Tengelin (2016), där de beskriver hur vårdyrket genomsyrats av olika värderingar om det som är manligt och kvinnligt. Alvesson och Cizinsky (2019) beskriver detta fenomen som väldigt svårt att bryta på arbetsplatser. Däremot finns det forskning som visar att fenomenet inte bara är ett problem ute i arbetslivet, Liedberg & Hensing (2011) beskriver hur detta kan vara ett problem redan på utbildningsnivå hos arbetsterapeutstudenter. Resultatet visade att arbetsterapeutstudenter valde olika interventioner beroende på om de skulle möta en man eller en kvinna, samt beroende på om studenten själv var en man eller kvinna.
Det finns tydliga skillnader i hur patienter uppfattar rehabiliteringspersonal. I en studie (Stenberg, Fjellman-Wiklund, & Ahlgren, 2012) intervjuades patienter om deras uppfattning av fysioterapeuters bemötande. De två vanligaste karaktärsdragen som kunde utrönas var confident (självsäker) och ambiguous (tvetydig). Avslutningsvis menar författarna att rehabiliteringspersonal måste bli mer medveten om att kvinnor och män uttrycker sig olika och behöver därav anpassa sig till patienten framför sig.
Utifrån de studier och den litteratur som hittills har bearbetats i texten framkommer det att hälso- och sjukvårdspersonal i vissa fall gör omotiverade skillnader vid val av interventioner för män och kvinnor, ändå finns det begränsad forskning på hur arbetsterapeuter förhåller
4 sig gentemot genus. Därav finns intresset att undersöka om kliniskt verksamma arbetsterapeuter använder ett genusperspektiv vid val av interventioner.
Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeutens syn på betydelsen av genuskunskap samt ta reda på om klientens kön påverkar valet av aktivitet i samband med en intervention.
Metod
Denna kvalitativa studie utformades med hjälp av en strukturerad webbenkätsundersökning som innehöll: inledande frågor, ett fiktivt patientfall där deltagarna ombads att kryssa i tre primära aktiviteter som skulle passa för patientens rehabilitering samt två frågor kring ämnet genus (Bilaga 1). Enkätens två öppna frågor granskades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Det skapades två enkäter via hemsidan SurveyMonkey.com och frågorna utformades med stöd från Ejlertsson (2019).
Enkäterna fanns tillgängliga i 18 dagar. Motivet för att göra en enkätstudie var att nå ut till en bredare population (Ejlertsson, 2019) och ge en representativ bild mot studiens syfte.
Frågorna som ställdes i enkäterna var samma för alla, förutom i patientfallet, där skillnaden mellan enkäterna var patientens könstillhörighet. Ena enkäten hade en kvinna (Olivia) i patientfallet och den andra patientfallet en man (Oliver).
Urval
Urvalet skedde genom ett tvåstegsurval (Ejlertsson, 2019) där vi i första steget valde ut 7 län för att i andra steget välja ut totalt 22 kommuner inom dessa län för att kunna undersöka en grupp som motsvarade studiens syfte. Undersökningsgruppen inkluderade verksamma arbetsterapeuter inom valda kommuner. Denna typ av urval är lämplig för att undersöka deskriptiv statistik, (Olsson & Sörensen, 2011) då detta urval kan täcka ett stort geografiskt område. Geografiskt sträckte sig undersökningsgruppen mellan Luleå och Falun. Via telefon försökte vi kontakta verksamhetschefer och enhetschefer inom de 22 kommuner som valdes ut. Av dessa 22 fick vi kontakt med 10, varav samtliga visade intresse att vidarebefordra ett informationsbrev (Bilaga 2) via mail med tillhörande enkät (Bilaga 1) till arbetsterapeuter i berörd kommun. Anledningen till att enbart arbetsterapeuter inom kommunen valdes var för att sjukdomsbilden som valdes i patientfallet är mer förekommande inom kommunala verksamheter i ett rehabiliteringsskede. Då vi ville ha en bred bild valde vi att inte ta med fler exklusionskriterier då detta inte var relevant för studien.
5 Procedur
Verksamhetschefen eller enhetschefen fick i uppdrag att skicka ut informationsbrevet till samtliga arbetsterapeuter inom sin berörda kommun via mail. I informationsbrevet beskrevs syftet med studien, hur det färdiga arbetet skulle komma att presenteras, hur arbetsterapeuterna fick tillgång till enkäten samt information att deltagarna gav samtycke till studien genom att fullfölja enkäten. Dessa enkäter skickades ut till samtliga 122 yrkesverksamma arbetsterapeuter varav 68 fick patientfall Olivia och 54 fick patientfall Oliver. Fördelningen av patientfallen gjordes av författarna som baserade fördelningen på antalet möjliga deltagare per kommun. Detta gjordes med anledning att få en så jämn fördelning mellan enkäterna som möjligt.
Enkäten granskades utifrån handledning och reviderades genom att patientfallet samt frågor skrevs om. Enkäten genomgick två testtillfällen som utfördes av arbetsterpaeutstudenter vid Umeå Universitet, vid båda tillfällena reviderades enkäten ytterligare genom att frågorna skrevs om och aktiviteter reviderades. Därefter skickades enkäten ut till deltagarna och efter tolv dagar skickades en påminnelse ut.
Material
Patientfallet som var kopplat till enkätfrågorna beskrev en person som drabbats av stroke.
De aktiviteter som valdes ut till patientfallet baserades på en studie gjord av Ungdomsstyrelsen (Larsson, 2005) där kategoriseras aktiviteter som fiske, styrketräning och datoranvändning som traditionellt manligt. Aktiviteter som fika och aerobics kategoriseras som kvinnligt. I en nyare studie av Liedberg och Helsing (2011) definierades samtliga aktiviteter på liknande sätt som Larsson. En annan studie gjord av Beagan & Saunders (2011) belyste mäns självupplevda uppfattning om vad som är manligt, där samma manliga aktiviteter bekräftades som i de två tidigare referenserna. Beagan & Saunders (2011) hänvisar till en artikel från 1999 i Kanada där män ansåg att trädgårdsarbete och matlagning sågs som feminina aktiviteter. Aktiviteten trädgårdsarbete i studien från Liedberg & Hensing (2011) visar på att kvinnor främst valde aktiviteten trädgårdsarbete när de blev ombedda att välja aktiviteter till sig själv, vilket då har resulterat i att vi i denna studie valt att kategorisera trädgårdsarbete som en kvinnlig aktivitet.
6 Databehandling
Två öppna enkätfrågor analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys, (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) dessa frågor var: ”Är det viktigt för arbetsterapeuter att besitta kunskap om genus och kön?” och ”Påverkar patientens kön de val av frågor Du ställer vid första mötets kartläggning?”. Dessa två frågor kunde besvaras med ”ja” eller ”nej”, därefter gavs arbetsterapeuterna möjlighet att motivera sina svar. Varje svar från enkäten analyserades var för sig för att kunna hitta skillnader eller likheter. Svaren på de öppna frågorna skrevs ner ordagrant och analyserades var för sig för att ta fram meningsbärande ord eller fraser som hör ihop. Texten delades in i kondenserade meningsenheter för att vidare sätta etiketter eller så kallad koder på meningarna. Därefter skapades underkategorier för att sortera in koderna och avslutningsvis sattes underkategorierna samman till färdiga kategorier där materialet fick en gemensam nämnare.
Se exempel nedan i tabell 1:
Tabell 1: Exempel på hur texten analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
Det är //viktigt att vi inte har förutfattade meningar om kvinnors/mäns typiska val av aktiviteter eller hur deras vardag ser ut//, utan ser till den enskilda individen. // Det är viktigt att vi är medvetna om det.
Viktigt att inte ha förutfattade meningar om kvinnor/mäns val av aktiviteter.
Inga
förutfattade meningar
Undvika fördomar
Att arbeta personcentrerat med
genusperspektiv
Se den enskilda individen. Se
individen Personcentrerad
Medvetandegöra detta synsätt
Bli medveten om genus och kön
Medvetandegöra genus
Kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017) är en metod som kan användas för att analysera text. Metoden kan användas inom flera olika forskningsområden bland annat vård- och omsorgsforskning. I detta arbete användes en abduktiv ansats (Olsson
& Sörensen, 2011), med abduktiv menas att studien blandar både kvantitativa och kvalitativa
7 data. Genom användandet av en abduktiv ansats fanns större möjlighet att se en helhetsbild samt få en djupare förståelse i fenomenet.
Redovisningen av det kvantitativa materialet skedde med hjälp av medelvärdesberäkningar och % och redovisas i form av stolpdiagram för att på ett överskådligt sätt redovisa på den data som samlades in, (Ejlertsson, 2019) då den var av diskret karaktär.
Forskningsetiska principer
För att förhålla oss till de etiska principer som hör till en forskning har vi utgått från de fem krav som ställs vid databearbetning (Olsson & Sörensen, 2011). De etiska kraven är följande:
informationskravet, samtyckeskravet, begriplighetskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa punkter togs i beaktande under datainsamlingsprocessen genom att informationsbrevet skrevs på ett begripligt sätt för att få med den information som behövdes för att förstå studiens innehåll. Detta brev innefattade även information om konfidentialitet, vilket betydde att deltagarna förblev anonyma under processens gång. Deltagarna tog även del av information angående samtycke som fullföljdes genom att delta i och slutföra enkäten.
Det sista kravet, nyttjandekravet, beskrev att de uppgifter som behandlas i studien inte fick användas i en annan studie utan deltagarnas samtycke.
Resultat
Resultatet från båda enkäterna presenteras både i löpande text samt med hjälp av figurer och tabeller. Således har de två enkäterna slagits ihop och redovisats tillsammans. Från enkäten fick vi 23 svar från patientfall Oliva och 29 svar från patientfall Oliver. Av 122 deltagare kom det in 52 svar detta gav en svarsfrekvens på 42,6%.
Undersökningsgruppen
Deltagarna hade en fördelning på 47 kvinnor (90,3%) och 5 män (9,7%). Det var även ett brett åldersspann mellan 21 och 60+ men de flesta är främst i medelåldern, mellan 41–50 år.
Vid frågan om legitimationsår såg vi en stor spridning mellan 1979 och 2019 vilket innebar att deltagarna har arbetat som arbetsterapeuten mellan 1 år och 40 år. Medianen på legitimationsår ligger på 2002 vilket innebar att de genomsnittligt arbetat som legitimerade arbetsterapeuter i 17 år. Två av enkätdeltagarna valde att inte svara på denna fråga därav bortfall på 4%.
8 I enkäten tillfrågades deltagarna i vilken omfattning genus hade nämnts under utbildningen till arbetsterapeut. Samtliga deltagare svarade på denna fråga och resultatet visade att en majoritet av deltagarna (62 %) ansåg att ämnet har belysts i liten (37%) till ganska liten (25%) omfattning. Det gick även att se att 14% ansåg att genus hade nämnts mycket (4%) till ganska mycket (10%). 8% av deltagarna benämnde att genus inte nämnts under utbildningen, och 16% angav att det inte visste, vilket var de resterande 24%.
Påverkar patientens/klientens kön valet av aktivitet i samband med en intervention:
Efter att deltagarna tagit del av patientfallet ombads de kryssa i tre primära aktiviteter som skulle passa för patienten i dennes rehabilitering. Hade alla svar angetts korrekt, det vill säga att alla deltagare hade svarat tre olika aktiviteter hade svaren varit en total på 156 aktiviteter.
Totalt finns 133 aktiviteter valda, vilket tyder på ett bortfall på 15%. I figuren nedan visas spridningen av aktiviteter och hur de skiljer sig mellan manliga och kvinnliga patienter.
Figur 1: Aktivitetsval i % utifrån patientfallets kön (n52), kvinnor (n23), män (n29).
Tabell 2: Kategorisering av manliga och kvinnliga aktiviteter. * Kvinnliga aktiviteter Manliga aktiviteter
Trädgårdsarbete Fika
Handla Aerobics Matlagning Städning
Meka med bilen Datoranvändning
Besöka sportevenemang Fiska
Styrketräning
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Städning Matlagning Styrketräning Fiska Aerobics Besöka sportevenemang Handla Datoranvändning Fika Trädgårdsarbete Meka med bilen Annat
Olivia Oliver
9
* Kategoriseringen i kvinnliga respektive manliga aktiviteter har skett utifrån referenser från Beagan & Saunders (2011), Larsson (2005), Liedberg & Hensing (2011).
Utifrån figur 1 kunde skillnader och likheter ses i aktiviteterna beroende på patientfallets könstillhörighet. Den aktivitet som valdes i största grad till både män och kvinnor var matlagning bortsett från annat-alternativet. De aktiviteter som valdes utifrån sin könskodning var trädgårdsarbete, aerobics och matlagning då dessa var kvinnliga aktiviteter och valdes främst till det kvinnliga patientfallet. Datoranvändning är en manlig aktivitet och valdes till det manliga patientfallet därav stämmer även denna könskodning. De aktiviter som inte följde könskodningen var fika, handla och städa då de är kvinnliga aktiviteter men valdes till det manliga patientfallet. Aktiviteterna besöka sportevenemang, fiska och styrketräna valdes till det kvinnliga patientfallet men är manliga aktiviteter.
I annat-alternativet hade deltagarna möjlighet att skriva in ett eget alternativ på aktiviteter.
Totalt svarade 31 (69%) deltagare på detta alternativ med fördelningen 10 (43,5 %) på det kvinnliga patientfallet och 21 (72,4%) på det manliga patientfallet. De svar som framkom var alternativ på hushållssysslor såsom diska, vika tvätt men även ADL-träning. Utöver dessa aktiviteter som valts så har deltagarna även frångått detta och istället svarat att ”de vill veta mer om personen i patientfallet och utgå från dennes mål och önskningar”. Ett begrepp som ofta förekom vid dessa typer av svar var personcentrerat arbete.
Är det viktigt för arbetsterapeuter att besitta kunskap om genus och kön?
På första frågan svarade samtliga deltagare och av dessa svarade 44 JA (84,6%) och 8 NEJ (15,4%). Därefter följde en öppen följdfråga där deltagaren ombads att motivera sitt svar.
Från dessa svar kunde vi urskilja två kategorier Att arbeta personcentrerat med genusperspektiv och Att arbeta personcentrerat med fokus på lika vård för alla.
Att arbeta personcentrerat med genusperspektiv
De deltagare som ansåg att det var viktigt att ha kunskap om genus och kön beskrev att genuskunskap var en förutsättning för att arbeta personcentrerat och de lyfte fram att det är viktigt för arbetsterapeuter att se hela individen och utgå från dennes mål och intressen. För att kunna arbeta personcentrerat behöver genus medvetandegöras för att undvika diskriminering. De deltagare som betonade att diskriminering skulle undvikas menade på att de vill se individen de har framför sig under kartläggningen. Något som belystes bland svaren var att arbetsterapeuter borde ha en uppfattning om rollfördelningar och hur de kan komma att påverka en person. Om arbetsterapeuten inte skulle ha förståelse om
10 rollfördelningens betydelse skulle det kunna leda till en skev bild av personen de har framför sig. Ett exempel som framkom var ifall en kvinna satt framför dem, då skulle interventionerna snabbt komma att handla om hushållssysslor.
“Viktigt att inte göra antaganden om vilka aktiviteter patienten kan tänkas prioritera utifrån vilken kön hen tillhör. Låt personen berätta själv, beskriva sin egen vardag och utgå ifrån det istället.”
Deltagarna ansåg att diskriminering kunde ske genom att de omedvetet satte personerna i fack baserat på deras könstillhörighet. Ifall kunskap om detta saknades skulle interventionen som gavs riskera att handla mer om könsstereotypiska roller istället för personens egna önskemål och värderingar. Men för att förstå hur rollfördelningarna kunde påverka, ansåg deltagarna även att det var viktigt att ha kunskap om vad som var stereotypiska manliga och kvinnliga intressen. Genom att ha kunskap om dessa intressen skulle risken minskas att arbetsterapeuter exempelvis endast diskuterar fiske med en manlig patient och utesluta matlagning.
Även att medvetandegöra genus var något som förekom ofta bland svaren, dessa svar hänvisade till att genus är ett ämne som behöver synliggöras bland arbetsterapeuter så att alla personer behandlas med lika villkor. Genom att medvetandegöra genus ger det även möjlighet att se hela personen och därav även ett försökt till att undvika särbehandling mellan könen.
“för att vara medveten om sin egen inställning så att man är så neutral inför patienten som möjligt.”
Att arbeta personcentrerat med fokus på lika vård för alla
De deltagare som inte tyckte att kunskap om kön och genus var viktig beskrev även de att arbetsterapeuter bör utgå från personen och dennes önskemål och anser detta med motiveringen att de jobbar personcentrerat. Deltagarna beskrev att könet inte ska spela någon roll för att se individen och inte ens behöva tas med i det terapeutiska samtalet. Med detta argument ansåg de att kunskapen om genus inte var viktig. Det framgår dock att deltagarna hade en förståelse om att det kan finnas manliga och kvinnliga intressen. Däremot ansåg deltagarna att det spelade ingen roll om vilka intressen som var manliga eller kvinnliga, utan beskrev att det är personen arbetsterapeuterna har framför sig som bestämmer vilken aktivitet som intresserar dom mest. Har då personen intressen som är könsstereotypiska ska det inte spela någon roll, då arbetsterapeuten enbart ska vägleda personen till att få ett så självständigt liv denne bara kan. Med detta menade deltagarnas även att de åtgärder som
11 skulle föreslås skulle reflektera den personens intresse och dennes aktivitetsproblem och inte arbetsterapeutens personliga värderingar kring en aktivitet eller ett intresse.
”...sen tycker jag inte det är speciellt viktigt att ha "kunskap" om genus/kön då de ska vara lika i vilket som. Det som spelar roll är individens intressen och
aktiviteter och då forma interventioner utifrån dom.”
Deltagarna beskrev att det var viktigt att vården skulle vara lika för alla och att arbetsterapeuterna skulle arbeta mot att behandla alla personer så lika som möjligt och inte ge olika behandlingar baserat på personens kön, utan baserat på hur personen upplevde sig själv.
Påverkar patientens kön de val av frågor Du ställer vid första mötets kartläggning?
På den andra frågan svarade även här samtliga deltagare, av dessa svarade 15 JA (29%) och 37 NEJ (71%). Därefter följde en öppen följdfråga där deltagaren ombads att motivera sitt svar. De två kategorierna som togs fram till denna fråga var: att arbeta Hur fördomar kan styra ett samtal och Att förhålla sig neutral i ett samtal.
Hur fördomar kan styra ett samtal
Deltagarna beskrev att könstillhörigheten på personen de förde ett samtal med kunde påverka konversationen genom att frågorna anpassades under samtalets gång men kunde börja som väldigt generella. Den faktor som mest gjorde en inverkan på samtalet var personens könsroller, med vilket menas både de uttalade könsrollerna som patienten beskrev eller utstrålade. Men även de uppfattningar som arbetsterapeuten hade angående vissa könsroller samt en persons ålder kunde göra inverkan på ett samtal.
“Träffar mest äldre patienter och där har uppdelningen i aktiviteter mellan könen oftast haft ett annat mönster än hos dagens
medelålders och yngre generationer.”
Deltagarna beskrev att ju äldre personer var desto mer könsindelad var deras hushållssysslor och intressen, vilket visade sig mycket i resultatet då arbetsterapeuterna beskrev hur olika personers aktivitetsmönster kunde vara. Deltagarna beskrev att detta baserades på de äldre personernas aktivitetsmönster och att det inte kunde relateras till arbetsterapeuternas egna föreställningar om vad som var manligt respektive kvinnligt. Deltagarna beskrev att dessa faktorer medförde att det var svårt att hålla sig neutral i ett samtal med en annan person.
12 Att förhålla sig neutral i ett samtal
Deltagarna beskrev vikten av att hålla sig neutral i samtal med en patient och hur de använder olika metoder för att hålla sig opartisk i sådana situationer. De svar som framkom tydligast bland deltagarna var att se till individen och inte förhålla sig till vilket kön patienten har. De menar att könet spelar ingen roll när de gör en kartläggning av en person och således påverkar inte det frågorna arbetsterapeuter bör ställa till personen. Arbetsterapeuten utgår från vad patienten tar upp som svårast baserat på sin situation och väger av det mot vad personen beskriver som viktigt och betydelsefullt. Dessa faktorer, tillsammans med arbetsterapeutens kompetens, är vad som avgör vad personen får för intervention. Deltagarna beskriver att de ställer samma frågor till alla patienter för att hålla en neutral konversation vilket innebär att könet inte är avgörande vid första mötets kartläggning.
“Könet har ingen betydelse för själva kartläggningen. Det är patienten som är i fokus inte könet.”
För att underlätta kartläggning och hålla sig neutral i sina frågor svarade vissa av deltagarna att de använder sig av bedömningsinstrument som exempelvis COPM och ADL-taxonomin.
Dessa bedömningsinstrument gör att arbetsterapeuterna kan hålla sig till samma frågor oavsett vilken könstillhörighet personen framför dem har. Dessa instrument kan även underlätta för att kunna ställa öppna frågor men även försäkra sig om att alla aktivitetsområden täcks in samt vara som stöd och vägleda patienterna till att formulera sina mål.
“Ställer personcentrerade öppna frågor, oberoende om patienten är man el kvinna. Tar gärna stöd av bedömningsinstrument för att vara säker på att täcka alla aktivitetsområden.”
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeutens syn på betydelsen av genuskunskap samt ta reda på om klientens kön påverkar valet av aktivitet i samband med en intervention.
Resultatet av vår kvantitativa data utgick från figur 1, i vilket vi kunde se en antydan på skillnad i vilka aktiviteter som valdes utifrån om patientfallet var en man eller kvinna. Vi kunde även se att den könskodning som hörde till aktiviteterna inte stämde överens gentemot vilket av patientfallen som fick dem tilldelade. Det manliga patientfallet blev i större grad tilldelad de kvinnligt kodade aktiviteterna fika, handla och städning. Det kvinnliga
13 patientfallet blev tilldelad de manligt kodade aktiviteterna besöka sportevenemang, fiska, styrketräna.
Det kvalitativa resultatet från frågorna visade att en majoritet av arbetsterapeuterna ansåg att kunskap om genus var viktigt samt ansåg det sig inte bli påverkade av patientens kön vid första mötets kartläggning.
Resultatdiskussion
Att vårdpersonal ska arbeta klientcentrerat är inte bara en lag utan även en kultur (Alvesson
& Cizinsky, 2019). Olika verksamheter har olika normer och föreställningar kring vad som gäller vid klientcentrerat arbete. Nyutbildade studenter som ska anpassa sig till en arbetsplats gör så genom att följa den kultur som redan existerar på verksamheten, på så sätt finns risken att de normer och förväntningar som redan finns kan föras vidare och skulle då bli väldigt svåra att bryta (Alvesson & Cizinsky, 2019). Vi tror att samma teorier går att applicera vid synen på genus, att genus är en kultur i sig och kan vara väldigt svår att bryta. Men att vara medveten om genus är något som genomsyrar svaren från enkäten. Inom arbetsterapeutprogrammet bör genusteorier implementeras konsekutivt, (Wijma, Smirthwaite, & Swahnberg, 2010) varav i termin 1 är de grundbegrepp som ska introduceras.
Våra resultat visar, till skillnad från Wijma, Smirthwaite & Svahnbergs (2010) rekommendationer att endast en minoritet av arbetsterapeuterna ansåg att genus hade belysts i en stor mängd under deras utbildning. Majoriteten av deltagarna ansåg att de enbart belysts i en liten mängd. En anledning till detta skulle kunna ses i de åren deltagarna har varit aktiva inom yrket, då vissa av deltagarna har arbetat som arbetsterapeut i 40 år. Synen och kunskapen på genus har förändrats över tid, och vi tror att den troligtvis är mer aktuellt idag än för 40 år sedan.
De skillnader vi kan se utifrån enkäten är att det manliga patientfallet endast blivit tilldelat en aktivitet som är kategoriserad som manlig, datoranvändning, resterande manliga aktiviteter blev tilldelad till det kvinnliga patientfallet. En annan skillnad är att det manliga patientfallet har i helhet blivit tilldelad färre aktiviteter än det kvinnliga patientfallet. Det manliga patientfallet har blivit tilldelad 8 aktiviteter av 11 och det kvinnliga patientfallet har blivit tilldelad 10 av 11. Det likhet vi kan se var under aktiviteten matlagning där skillnaden i procent var stor, vi tror att detta kan bero på att matlagning är en basal aktivitet som vem som helt ska kunna utföra. Detta går att se i Maslowa behovstrappa (Maslow, 1943) där
14 matlagning ligger på första nivån på vad som en människa ska klara av. Detta skulle kunna vara en anledning till att aktiviteten matlagning valdes lika för både män och kvinnor.
Aktiviteten meka med bilen som också är klassificerad som en manlig aktivitet blev inte tilldelad någon av patientfallen. Detta tror vi kan bero på patientfallets sjukdomstillstånd och arbetsterapeuter utgår från vad som ses rimligt från sjukdomsbilden som patienten befinner sig i. De manliga aktiviteterna tilldelades i större grad till det kvinnliga patientfallet, de kvinnliga aktiviteterna blev valda till det manliga patientfallet. Det är svårt att veta vad detta kan bero på, men en möjlig anledning till detta kan vara att vi idag lever i ett samhälle där debatten kring jämställdhet och jämlikhet tar mycket plats i det sociala rummet. Genom att välja aktiviteter som inte hör till stereotypiska kön skulle detta kunna tala för att deltagarna är villiga att försöka bryta gamla normer och bredda synen på genus.
I patientfallet beskrev patienten ett önskemål att kunna avlasta sin partner mer, som i
“dagsläget tog hand om hushåll och barn”. Här kan vi se en stor skillnad, då detta följdes väldigt ordagrant när de kom till det manliga patientfallet, mannen skulle i större grad handla, städa och laga mat. Detta var inte fallet i det kvinnliga patientfallet, där det var en stor spridning på hushållsaktiviteter men även fritidsaktiviteter som fiska och aerobics, dessa två fritidsaktiviteter valdes inte alls för det manliga patientfallet. SCB (2012) betonar att det går att se en förändring av hushållsarbetet mellan män och kvinnor. Från 1990 fördelades hushållssysslorna till att kvinnor skötte 62% medan männen skötte resterande procent.
Denna fördelning har under åren jämnat ut sig, och statistik från 2010 visade på en utjämning med 6 procentenheter. Detta motsvarar då att kvinnor skötte år 2010 56% varav männen resterande. Utifrån att resultatet i vår enkät visar att deltagarna inte valt aktiviteter som baserats utifrån gamla rollfördelningar kan det stärka vår teori att deltagarna vill bryta gamla mönster och normer och försöker arbeta mot ett mer jämställt samhälle.
Enligt Proctor (2011) skulle skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller bemötande kunna förklaras av relationen mellan terapeut och klient. Det finns evidens på att terapeuter bemöter sina patienter olika beroende på om de är samkönade eller inte (Proctor, 2011).
Både män och kvinnor väljer helst att bli behandlad av kvinnliga terapeuter då de anses vara mer omhändertagande och bry sig mer om sina klienter. Proctor (2011) fortsätter beskriva att det dock kan uppstå en konflikt mellan en kvinnlig terapeut och kvinnlig klient då kvinnor till huvudsak känner att de ska ta hand om andra och inte behöva känna sig som en börda som andra ska ta hand om. Vid ett möte mellan en kvinnlig terapeut och en manlig klient känner männen ofta att det har större chans att tala ut om sina svårigheter då de uttrycker att det inte känner sig lika utlämnande att tala om känslor till kvinnor. En konflikt som kan
15 uppstå i denna terapeut/klient relation är att männen ses ofta som stöttepelaren i familjen och kan ha svårt att söka hjälp från kvinnor, detta kan ses som nedvärderande. Denna teori kan ha betydelse, ifall de även är applicerbart på hur terapeuter ser på sina möjliga patienter, i detta fall de fiktiva patientfallen. Skillnaderna i val av intervention skulle kunna ha betydelse i deltagarnas erfarenhet av att bemöta män respektive kvinnor. Trots att detta är teorier kring bemötanden så tror vi att det kan det ligga till grund för hur deltagarna har besvarat frågorna i enkäten samt hur det valt aktiviteter.
Liedberg & Hensings studie (2011) liknar vår då även de innehöll ett patientfall med tillhörande aktiviteter, men då är det viktigt att nämna att studien utfördes på studenter.
Resultatet av studien från 2011 visade en stor skillnad mellan aktiviteterna och att studenterna valde aktiviteter kopplat till patientfallets kön. Enkäten som finns i vårt arbete gjordes på verksamma arbetsterapeuter som har arbetat i snitt 17år. Det antyder att deltagarna i vår studie har en utförligare arbetslivserfarenhet och därför inte valde aktiviteter baserat på kön, utan baserat på dess aktivitetsproblem i högre grad. Detta går att koppla till att verksamma arbetsterapeuter använder sig av evidensbaserad vård och därmed utgår ifrån beprövad erfarenhet (Powers Dirette, 2016). Powers Dirette betonar vikten av att väva samman beprövad erfarenhet, bästa tillgängliga evidens och individuell syn på patienten.
Arbetsterapeuten ska alltid utgå från att varje person är unik, (Sveriges arbetsterapeuter, 2018) detta är ett grundantagande inom personcentrerad vård. Personcentrerad vård framkom som väldigt centralt och genomsyrade svaren från första frågan. De fenomen vi anser som mest intressant är att oavsett om deltagarna svarade JA eller NEJ på första frågan hänvisade de till att det som var av största vikt var att arbeta personcentrerat. Detta tror vi kan bero på att legitimerade arbetsterapeuter ser personcentrerad vård som en självklarhet och kan därmed ha olika syn på genus utan att de påverkar deras arbete och syn på människan. Att behandla patienter lika oavsett kön är en skyldighet för arbetsterapeuter i och med deras legitimation (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Deltagarna betonar i resultatet att arbetsterapeuter har som målsättning att arbeta utifrån patienten. Detta kan liknas med inställningen att arbetsterapeuter alltid ska utgå från att patienten är expert på sin egen livssituation (Taylor, 2017), och då inte lägga fokus på om patienten är man eller kvinna.
Inom Sveriges mål för jämlik hälsa har undersökningar gjorts för att ta fram stöd och metoder för personcentrerad vård (Docteur & Coulter, 2012). En av dessa är att patienten ska vara en medaktör, det vill säga vara med och bestämma över sin egen vård. Just detta argument kan återfinnas i de teorier som berör arbetsterapeuternas verktyg för bedömning, nämligen deras bedömningsinstrument. Vilket även framkommer tydligt i svaren från deltagarna som
16 beskriver att personen i patientfallet bör bestämma sina mål själv. Men det behöver inte enbart vara bedömningsinstrumenten, utan en annan faktor kan vara den historia och erfarenhet arbetsterapeuten bär med sig genom alla tidigare patientmöten. Dessa erfarenheter från både patient och terapeut utgör de centrala och unika inom varje möte.
Några av de svar som framkommer i innehållsanalysen från fråga två var att deltagarna uttryckte sig vara neutrala och personcentrerade även i sitt bemötande med patienter och anser att patientens kön inte påverkar samtalet avsevärt. Personcentrerad kommunikation (Fossum, 2003) beskrivs som det mest effektiva sättet att bemöta människor inom vården.
Personcentrerad kommunikation har även tagits fram som en modell (Stewart et. al., 1995), modellen bygger på att se personen där de är idag. Detta görs genom att undersöka patientens åkommor, problem och funktionsnedsättningar parallellt med patientens önskemål och förväntningar. Vi anser att denna metod liknar mycket de grundteorier som återfinns i MoHO (Taylor, 2017) men benämns där som ett holistiskt synsätt. Vi vill se en antydan till ett holistiskt synsätt i resultatet, då många deltagare beskriver att de försöker hålla sig neutrala och lyssna till personens berättelse. Däremot beskriver vissa att de har förutfattade meningar om personen framför sig, exempelvis fördelning av hushållssysslor och roller inom en familj.
Det är även ett antal deltagare som beskrivit att deras uppfattning om sig själv kan vara av betydelse för patienten. Proctor, (2011) har beskrivit hur terapeut/klient-relationen påverkas beroende på terapeutens kön. Skillnaderna som yttrar sig kan ha att göra med de traditionella rollerna om hur ett “kön bör föra sig”. Kvinnan är mer omhändertagande och mannen är mer hård och rak på sak.
Metoddiskussion
En aspekt som kunde påverkat studiens resultat och data är de aktiviteter som valdes.
Referenserna var något äldre, men valdes att ta med då de fortfarande kändes aktuella och nyare forskning var begränsad. Däremot var kategoriseringen av aktiviteterna i källorna snarlika trots att de var lång tid mellan vissa av dem. En annan faktor som kan spelat roll är studiens reflexivitet (Malterud, 2014) som beskriver hur en forskningsprocess kan prägla ett resultat. I informationsbrevet som skickades ut i samband med enkäten framgick studiens syfte samt bakgrundsinformation kring ämnet som kan ha påverka hur deltagarna svarat på grund av att de fått kännedom om både ämnen och eventuella brister som kan finnas.
17 I efterhand insåg vi att under fråga 4 (patientfallet) skulle annat-alternativet med fördel inte varit med, då detta visade sig ta övervägande fokus utan att ge konkreta exempel på aktiviteter, vilket var ursprungsidén. Enkäten innehöll en fråga angående legitimationsår.
När enkäten konstruerades togs det ej i beaktande att vissa som fortfarande var yrkesverksamma hade arbetat redan innan yrket fick krav på legitimation. Detta kunde resultera i en skev bild i det reella spannet av legitimationsår.
Studien har i helhet ett bortfall på 57,4% med det i åtanke kan vi inte fastställa att den data som framkommer i resultatet ger en representativ bild av verkligheten. Trots detta bortfall var svaren snarlika och vi har inte sett tendens till svar som sticker ut ur mängden bland de vi fick in. I och med detta hoppas vi att trots ett stort bortfall givit en någorlunda representativ bild för vald undersökningsgrupp.
En aspekt som kunnat påverka studiens överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2003) och således dess pålitlighet är att ingen signifikansberäkning har gjorts när den kvantitativa datan har sammanställts. Med det i beaktande ska datan analyseras med största försiktighet, vilket även författarna har tagit i beaktande under resultatdiskussionen.
Under den kvalitativa datan analyserades svaren från deltagarna av båda författarna, vilket kan stärka pålitligheten i detta arbete. Olsson & Sörensen, (2014) kallar detta arbetssätt för forskartriangulering.
Fortsatt forskning
Ett fortsatt forskningsområde kan vara att studera ytterligare studera om genuskunskap kompletterar eller förhindrar ett klientcentrerat arbetssätt då detta arbete enbart har diskuterat detta ytligt. En annan möjlighet för fortsatt forskning kan vara att undersöka ifall olika sjukdomstillstånd behandlas olika, då detta arbete endast tar upp aktiviteter kopplat till ett strokefall.
Slutsats
Studiens resultat visade att patientens kön kan ha en viss påverkan på arbetsterapeutens val av aktivitet i samband med intervention. De faktorer som kan påverka en arbetsterapeut är exempelvis tidigare patientmöten eller personliga händelser. Då ojämlik behandling och
18 diskriminering fortfarande kan förekomma är det viktigt att ha kännedom om sina egna värderingar för att hålla sig neutral. Resultatet visade att arbetsterapeuter har en delad uppfattning och kunskap om genus och dess betydelse i arbetsterapeuters yrke, däremot framkom det att alla deltagare var enad om att personcentrerad vård var kärnan i möten med patienter. Arbetsterapeuter beskrev att oavsett i vilken mängd genus hade nämnts under deras utbildning, var fortfarande personcentrerad vård mest prioriterat. Detta kan tyda på att arbetsterapeuters teorier och synen på människan ger en stark grund och en säkerhet i sina antaganden vid patientmöten. Därav skulle en förbättrad kunskap inom genus både komplettera och förankra arbetsterapeutens påståenden om människan som en aktiv varelse.
19 Referenser
Alspach, J. G. (2017). Because Women’s Lives Matters! - We Need to Eliminate Gender Bias. Critical Care Nurse, 37(2), 10-18. doi.org/10.4037/ccn2017326
Alvesson M., & Cizinsky, S. (2019). Organisation och ledning i sjukvård – en reflekterande ansats. Lund: Studentlitteratur AB
Beagan, B., & Saunders, S. (2011). Occupations of Masculinity:
Producing Gender through What Men Do and Don’t Do. Journal of Occupational Science. 12: 161-169. doi:
10.1080/14427591.2005.9686559
Dahlborg Lyckhage E., & Lyckhage G., & Tengelin E. (Red) (2016). Jämlik Vård:
normmedvetna perspektiv. Upplaga 1:2. Lund: Studentlitteratur AB.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad från: https://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/
Docteur, E., & Coulter, A. (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård: En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring (2012:5). Hämtad från Myndigheten för vårdanalys. URL: https://www.vardanalys.se/wp-
content/uploads/2012/12/2012-5-Patientcentrering-i-svensk-h%C3%A4lso-och- sjukv%C3%A5rd.pdf
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Uppl.: 4:1. Lund:
Studentlitteratur AB
Fossum, B. (2003). Communication in the Health Service: Two examples.
(Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). Hämtad 23/12/2019
https://www.researchgate.net/publication/253682724_Communication_in_the_Health_Ser vice_Two_Examples
Fossum, B. (Red). (2013). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Uppl.: 2:3 Lund: Studentlitteratur AB
Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter: antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004, 2012 och 2018.
([5.], rev. uppl.) Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA).
Glader, E., Stegmayr, B., Norrving, B., Terént, A., Hulter-Åsberg, K., Wester, P., Asplund, K. (2003). Sex difference in managment and outcome after stroke: a Swedish national perspective. STROKE, 34(8), 1970–1975.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004(24), 105-112.
Hälso- och sjukvårdslagen. (SFS 2017:30). Stockholm: Socialdepartementet
Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.). (2017). Tillämpad kvalitativ forskningsmetodik inom hälso- och sjukvård. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur.
20 Larsson, B. (2005). Arenor för alla: En studie om ungas kultur- och fritidsvanor.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen
Lisabeth, L., Reeves, M., Baek, J., Skolarus, L., Brown, D., Zahuranec, D., Smith, M., &
Morgenstern, L. (2015). Factors Influencing Sex Differences in Poststroke Functional Outcome. STROKE, 46(3), 860 - 863. https://doi.org/10.1161/STROKEAHA.114.007985 Liedberg, G., Björk, M., & Hensing, G. (2010). Occupational therapists’ perceptions of gender – A focus group study. Australian Occupational Therapy Journal. 57: 331-338.
doi.org/10.1111/j.1440-1630.2010.00856.x
Liedberg, G., & Hensing, G. (2011). Occupational therapy students’ choice of client activities: does patients’ gender matter?. British Journal of Occupational Therapy. 74(6):
277-283. doi.org/10.4276/030802211X13074383957904
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I. Granskär, M., & Høglund-Nielsen, B (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
(Tredje upplagan s. 211–225). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion.
Studentlitteratur, Lund.
Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370–
396. https://doi.org/10.1037/h0054346.
Nationalencyklopedin. (u.å.) Genusperspektiv. Hämtad 2020.01.14 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genusperspektiv
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber
Powers Dirette, D. (2016). Personalized Medicine and Evidence-based Practice: Merging the Art and Science of OT. The open Journal of Occupational Therapy (OJOT), 4(2).
doi.org/ 10.15453/2168-6408.1269
Risberg, G., Johansson, E. E., & Hamberg, K. (2009). A theoretical model for analysing gender bias in medicine. International Journal of Equity and Health. 8(28).
https://doi.org/10.1186/1475-9276-8-28
Proctor, G. (2011). Person-Centered & Experiential Psychotherapies. Routledge Taylor and Francis Group, 7(2), 82–94. doi.org/10.1080/14779757.2008.9688455
Statistiska Centralbyrån. (2012). Nu för tiden: En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. Living Conditions Report 123. Örebro: Economic Welfare Statistics Unit.
Stenberg, G. (2012). Genusperspektiv på rehabilitering för patienter med rygg- och nackbesvär i primärvård. (Medicinsk avhandling, Umeå universitet, serienummer 1482).
Hämtad från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:503440/FULLTEXT01.pdf Stenberg, G., Fjellman-Wiklund, A., & Ahlgren, C. (2012). “Getting Confirmation”:
Gender in expectations and experiences of health care for neck or back patients. Journal of Rehabilitaion Medicine 2012 (44), 163–171.
21 Taylor, R.R. (2017). Kielhofner ́s Model of occupational therapy (5ed.). Philadelphia:
Wolters Kluwer.
Vård vid stroke (SOFS 2018:3). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-3-11.pdf
Wennerström, L. (2018). Vad är stroke? Hämtad 2019-12-10 från: https://stroke.se/vad-ar- stroke/
Wijma, B., Smirthwaite, G., & Swahnberg K. (Red.). (2010). Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur AB
22 Bilaga 1 Fråga 1: Hur gammal är du?
• 21 - 30
• 31 - 40
• 41 - 50
• 51 - 60
• 60 +
Fråga 2: Kön
• Man
• Kvinna
• Annat
Fråga 3: Året du legitimerades:
Fråga 4: Du träffar Olivia/Oliver som varit med om en stroke.
Olivia/Oliver är en medelålders kvinna/man med make/fru och två barn, 9 och 3 år.
Olivia/Oliver arbetar som socionom och på fritiden umgås hon/han mycket med sina kollegor, är ofta ute i naturen och är även intresserad av sport.
Till följd av sjukdomen tillkom hjärntrötthet och svaghet i vänster kroppshalva. Under sin rehabilitering på sjukhuset har hon/han återfått sin gångförmåga, men är fortfarande lite ostadig och har nedsatt handmotorik. Hon/han har fortsatt rehabilitering på en rehabenhet där Du arbetar.
Olivia/Oliver är sjukskriven från sitt arbete och har svårt att utföra många sysslor i hemmet.
Hon/han känner sig väldigt klumpig då hon/han inte kan använda sin vänstra hand som förut.
Olivia/Oliver utför idag mindre hushållssysslor och utesluter helt sina fritidsintressen då hon/han inte har samma ork längre pga hjärntröttheten, hon/han uttrycker att hon/han känner sig passiv. Olivia/Oliver har som mål att komma tillbaka till arbetet samt avlasta maken/frun som i dagsläget tar hand om hushåll och barn. Men Olivia/Oliver vet inte vart hon/han ska börja och vänder sig till dig.
Vänligen kryssa i vilka tre primära aktiviteter du skulle ha föreslagit för Olivia/Oliver.
• Städning
• Matlagning
• Styrketräning
• Fiska
• Aerobics
• Besöka sportevenemang
• Handla
• Datoranvändning
• Fika
• Trädgårdsarbete
• Meka med bilen
• Annat
Fråga 5: Är det viktigt för arbetsterapeuter att besitta kunskap om genus och kön?
• Ja
• Nej
Fråga 6: Om du svarade JA på föregående fråga, motivera varför.
23 Fråga 7: Om du svarade NEJ på föregående fråga, motivera varför.
Fråga 8: Påverkar patientens kön de val av frågor Du ställer vid första mötets kartläggning?
• Ja
• Nej
Fråga 9: Om du svarade JA på föregående fråga, motivera varför.
Fråga 10: Om du svarade NEJ på föregående fråga, motivera varför.
Fråga 11: I vilken omfattning nämndes genus och kön under din utbildning till arbetsterapeut?
• Ingen
• Lite
• Ganska lite
• Ganska mycket
• Mycket
• Vet ej
24 Bilaga 2 Förfrågan om medverkan i projekt
Hälso- och sjukvården har som uppgift att vårda på lika villkor där alla personer oavsett kön, läggning, etnicitet osv ska ha rätt till samma vård. Idag finns det forskning som visar att så inte är fallet och särbehandlingar förekommer. Vi gör därför nu en studie med syfte att undersöka om klientens kön påverkar arbetsterapeutens val av intervention. Studien är ett examensarbete på kandidatnivå och vi som genomför studien är två
arbetsterapeutstudenter vid Umeå Universitet.
Datainsamlingen sker genom en enkätundersökning med inledande frågor, ett patientfall samt frågor kring ämnet genus. Denna enkät tar ca 10 min att genomföra.
Den information du väljer att dela med dig av behandlar vi med konfidentialitet dvs vi ser till att ingen obehörig får tillgång till dessa uppgifter. Din identitet eller medverkan kommer inte kunna identifieras i studiens resultat. Den färdiga studien sammanställs och presenteras muntlig inför studenter och handledare på arbetsterapeutprogrammet. Allt material kommer vid godkänt arbete att raderas. Det färdiga arbetet kommer finnas
tillgängligt vid Enheten för arbetsterapi vid Umeå Universitet samt publiceras på databasen DiVA.
I och med att du fullföljer denna enkät samtycker du till att delta i studien. För att komma till enkäten klickar du på länken nedan.
https://sv.surveymonkey.com/r/2FVFS73
Vi önskar svar på denna enkät senast söndag 15/12
Malin Brändström Linnéa Halvarsson Susanne Sellin Student Student Handledare
mabr0183@student.umu.se liha2927@student.umu.se suelun01@umu.se 076-844 19 97 076-103 83 56 090 - 786 55 49
