Utevistelse på förskolan: Barns tankar om att vara ute på förskolan

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Avdelningen för biologi

Carina Dahlberg

Utevistelse på förskolan

Barns tankar om att vara ute på förskolan

Outdoor activities at the preschool

Children at preschool and their thoughts about outdoor activities

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 08-01-25 Handledare: Björn Arvidsson

(2)

Abstract

I have investigated, through observing and by interviews in three preschools in the same community, what children at the age 3-5 years think about the outdoor surroundings at their preschool. The outdoor environments at the different preschools are more or less the same but the preschools differ in their pedagogies. The intention with the interviews was to find out if there were any similarity or difference between children how they think about the changes in seasons and how their learning skills progress.

For me as a pedagogue it is very important to look at children from their perspective. I have to listen to what children talk about and how the outdoor environment is used as a tool to create the necessary conditions for childrens progress and learning.

At the three preschools the children were playing the same type of games and used the same tools to activate themselves. In the interviews children have given similar answers and the difference between them has to do with their own age dependent experiences.

Keywords: Learning, Outdoor enviroment, Preschool, Progress.

(3)

Sammanfattning

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur de ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det vikigt att utgå från barnens perspektiv. Genom att lyssna på barnen och sedan använda utemiljön som ett verktyg kan jag skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande.

På de tre förskolorna leker barnen i stort sett samma lekar och använder samma redskap. Vid intervjuerna har barnen gett likartade svar och det som skiljer dem åt är barnens erfarenheter i och med deras ålder och utveckling.

Nyckelord: Förskola, Lärande, Utemiljö, Utveckling.

(4)

Innehållsförteckning

1.INLEDNING 1

1.1 Syfte 1

1.2 Bakgrund 1

1.2.1 Läroplanen, vad säger den? 1

1.2.2 Forskning och annan litteratur 2

1.2.3 Frågeställning 3

2. METOD 4

2.1 Urval 4

2.1.1 Datainsamling 6

2.1.2 Procedur 7

2.1.3 Relevans, tillförlitlighet 7

3. RESULTAT 8

4. DISKUSSION 11

5. REFERENSER 13

Bilaga 1. Foton

Bilaga 2. Frågeställningar Bilaga 3. Observation Bilaga 4. Intervjuer

(5)

1.Inledning

Det är ute i verkligheten, i landskapet, i utemiljön som människor lär sig bäst. Det är där man upplever med alla sinnen och både ser, hör, känner, luktar, smakar och förnimmer. Det främjar både nyfikenhet, kreativitet och samarbete, väcker känslor och får oss att bry oss om miljön, natur- och kulturlandskapet och vår egen historia. Och det är i landskapet man får ökad kroppslig delaktighet genom att röra sig och agera (Ekström & Szczepanski 1999).

”Utomhus har barn större ytor att röra sig på och luftomsättningen är oändlig. Något som starkt motiverar daglig utevistelse är att barn som vistas ute mycket håller sig friska”

(Granberg 2000, s 11).

Flera av de studier som gjorts om barn och deras utevistelse på förskolan visar att barn som är ute under sin förskoleperiod ökar chansen att bli friskare och både den fysiska och psykiska förmågan hos barn förbättras. Även barns förståelse för naturen ökas och fördjupas av utevistelsen. Det är inte enbart den pedagogiska inriktningen på förskolan som skapar

förutsättningar för verksamheten utan även utformningen av utemiljön och attityden hos mig som pedagog är avgörande. Att vistas ute på förskolan handlar inte enbart om att barnen ska få frisk luft. Barnen tränar grovmotorik, sin sociala förmåga när de leker i grupp och använder naturen som verktyg i sina lekar. I och med att barnen vistas ute året runt kan de lära sig skillnader i årstider och vad som händer i naturen, här och nu. Utevistelsen på förskolan möjliggör ett samspel mellan barnet och naturen. För mig som pedagog är det viktigt att skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande. Att se utemiljön som ett lärande rum är viktigt för att kunna använda uterummet som ett pedagogiskt verktyg. Det som är intressant är att ta reda på är hur barnen uppfattar sin utevistelse på förskolan, vad de gör när de är ute?

Och hur de ser på sitt eget lärande på förskolan?

1.1 Syfte

I arbetet har urvalet riktats mot på tre förskolor i samma kommun men med olika pedagogiska inriktningar, Språkförskola, Utomhuspedagogik, och I ur och Skurförskola. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken uppfattning barnen har om att vara ute på förskolan för att jämföra skillnader och likheter på respektive förskola. Genom att utgå från barnens svar i intervjuer och de observationer som gjorts på barngrupperna i utemiljön på förskolan skapas ett pedagogiskt underlag, för att se barns lärande i utemiljön på förskolan.

Att barn tänker och uppfattar världen annorlunda än vuxna vet alla, men vad barns sätt att tänka har för konsekvenser i det dagliga arbetet är kanske inte lika vanligt att man reflekterar över (Doverborg & Pramling Samuelsson 2000).

1.2 Bakgrund

1.2.1 Läroplanen, vad säger den?

”I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (s 5).

(6)

”Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter”(s 6).

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (s 7).

”Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling” (s 7).

1.2.2 Forskning och annan litteratur

I ett sociokulturellt perspektiv pågår lärande ständigt och i alla miljöer. Genom att delta i sociala samspel blir vi delaktiga i hur människor uppfattar, förklarar och agerar i olika situationer. Den sociala och kommunikativa miljön förändras dock för barnets vidkommande när det ”förflyttas” från familjen till en institutionell miljö (Sträng & Persson 2003).

”Vi säger att utvecklingen övergår från den primära socialisationen till den sekundära. I de nya sociala praktiker som barnet blir delaktigt i förskola och skola förändras eller vidgas bl. a.

de sätt på vilka samtal sker – när, var och hur de sker och varför de sker. Vi anser därför att barnet redan mycket tidigt bland annat lär sig att uppfatta vad som är viktigt att

uppmärksamma i omgivningen, hur de socialt och språkligt får hjälp av de vuxna och hur deras eget sätt att uttrycka sig passar in för att kunna förklara vad de ser och gör. Lärande om och i omvärlden påbörjas redan när barnet föds in i den egna familjen”(Sträng & Persson 2003, s 89).

Utomhusvistelse engagerar barn till aktivt deltagande, utforskande och undersökande oavsett om det är på förskolans egen gård, i trädgård, stadsparken eller i skogen, vid besök i djurpark, naturreservat eller på lantgård. Småbarns lärande är mycket konkret och de lär i helheter. När barn under lek bygger fördämningar och sjösätter flytetyg i rinnande vatten vid en skogsbäck eller i rännstenen, får de fysiska erfarenheter av bl.a. vattnets kraft och olika kroppars

flytförmåga. Dessa erfarenheter utgör grunden för kunskaper inom områden som fysik, kemi och matematik, men även för hydrologi, geologi och miljövård. Det gäller att ta till vara utemiljöns utforskningsmöjligheter och barns upptäckarglädje. Utomhus har den

medforskande pedagogen ypperliga möjligheter att stödja barns fortsatta experimenterande.

Därmed får barnen hjälp att skapa sammanhang i tillvaron (Granberg 2000).

Mötet med landskapet tar tillvara helheter och alla sinnen är aktiva i lärprocessen: både det matematiska, språkliga, estetiska, känslomässiga, biologiska och kulturella stimuleras.

-Att gripa för att begripa fenomen gör man bara i autentisk miljö. Inomhus är

inlärningsmiljön mer artificiell, där kan man bara beskriva kunskap. Kunskap skapas bäst genom bekantskap. Pedagoger borde gå ut och inventera miljön de har i närheten och ha läroplanen i åtanke: Var finns det jag vill lyfta fram och illustrera? Uppfylls bara

grundförutsättningarna – att man är torr, varm och mätt och hittar rätt – skulle man kunna öka den pedagogiska tiden utomhus enormt anser Anders Szczepanski (Tidningen förskolan 2005 s 89). Det finns egentligen ingenting man gör inne som inte går att göra ute. Men pedagogerna måste reflektera kring var, när, vad och hur det är lämpligt. Det måste finnas en tydlig

växelverkan mellan ute- och innerummets pedagogiska möjligheter (Tidningen Förskolan 2005).

(7)

Oavsett hur den fysiska miljön är utformad, får barnet naturligtvis erfarenheter genom att vistas i den och använda den. Frågan är snarare hur brett och djupt detta spektrum av

erfarenheter kan bli i en viss miljö. Barnet lär sig miljöns egenskaper och använder sig av dess möjligheter. Att klättra upp på en stor sten kan för det lilla barnet vara en nästan oöverskådlig utmaning som kräver balans, styrka och smidighet. Under den tiden som barnet arbetar för att nå sitt mål lär det sig mycket om såväl stenens egenskaper som sin egen förmåga. Barnets upplevelser av stenen säger också något till barnet om den egna personen. Den dagen barnet lyckas att klättra upp på stenen och får se världen ur ett nytt perspektiv är hon inte bara uppfylld av tillfredsställelsen över att ha bemästrat en svår uppgift – hon är också erfarenhetsmässigt rikare än hon varit om inte stenen funnits där (Grahn, mdfl1997).

Allt lärande vilar på vissa antaganden, vissa grunder, vilka oftast tas för givna. Ju mer elementära dessa grunder är, desto större risk är det att vi inte gör dem till föremål för undervisning eller reflektion för barnen, vilket kan få förödande konsekvenser längre fram.

Det är därför av största vikt att som pedagog uppmärksamma dessa skillnader mellan barns och vuxnas uppfattning om vad man egentligen gör och varför man gör det. Att arbeta aktivt med detta är en viktig form av skolförberedelse, som man inte borde ignorera i förskolan och som man naturligtvis borde följa upp i skolan. I förskolan såväl som i skolan skall barnen tillägna sig vissa kunskaper och färdigheter. Förmågan att tillägna sig dessa bygger på vissa grunder vilka mestadels tas för givna. I de fall där de förgivet tagna föreställningarna saknas hos barnen eller har en annan innebörd, är det naturligt att de uppfattar aktiviteter som något annat än det pedagogen avsett, och pedagogen når följaktligen inte sina mål. Tillgången till barns erfarenhetsvärld är för pedagogen en nödvändig förutsättning för att nå barnen och för att vara dem till hjälp i deras lärande. Detta innebär att ju större förmåga en pedagog har tillägnat sig att ta barns perspektiv, desto större förutsättningar har hon att anpassa sin undervisning efter barns erfarenheter. Frågan blir då hur man skaffar sig denna kunskap (Doverborg & Pramling Samuelsson 2000).

Ett begrepp som borde vara av central betydelse är lärandet. Både i förskolan och i skolan borde man bland annat arbeta med att barn skall kunna skapa en innebörd i lärandebegreppet.

Att exempelvis ha insett att vad man lär sig till stor del beror på ens eget agerade, är en insikt värd att ha utvecklat. Pedagogens roll blir då att ställa frågor och göra barnen uppmärksamma på deras egna sätt att tänka och deras handlingar. På detta sätt styr man barn mot en

medvetenhet om deras roll i lärandesituationen (Doverborg & Pramling Samuelsson 2000).

1.2.3 Frågeställning

Vad gör barnen när de är ute på förskolan?

Hur uppfattar barnen sitt eget lärande på förskolan?

Vet barnen skillnader i årstidsväxlingar?

(8)

2. Metod 2.1 Urval

Undersökningen innefattar en jämförelse i barns sätt att tänka om utemiljön på tre olika förskolor i en Sörmländsk kommun. Jag har valt att inte nämna namn på någon av förskolorna och inte heller på något barn eftersom jag inte tycker det är relevant för resultatet. De namn som förekommer i arbetet är påhittade. Det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen, Språkinriktat, Utomhuspedagogik och I ur och Skur pedagogik.

Förskola 1 Språkprofil

Förskolan består av fyra avdelningar, två avdelningar med barn i ålder 1-3 år, en avdelning med barn i ålder 2 -5 år och en avdelning med barn i ålder 3-5 år. På förskolan utgår man från läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och dess värdegrund. Målet beskrivs följande:

”Värdegrunden handlar om människors lika värde, omtanke om och hänsyn till varandra och respekt för andra människor. Språket förmedlar våra innersta tankar, känslor och erfarenheter.

För barnen är språket ett verktyg för att erövra världen och framtiden”. På grund av detta har förskolan valt att stimulera barnens språkutveckling med den ”Röda språktråden” i den dagliga verksamheten och med hjälp av den leker och arbetar pedagogerna med barnen i ett rum som kallas ”Språklyan”. Varje avdelning har delat barngruppen i mindre språkgrupper med utgångspunkt i barnens ålder och mognad. En gång i veckan har varje grupp aktivitet i

”Språklyan”. Rimburkar, ljudlabyrinter, flanosagor är en del av materialet som pedagogerna använder i den ”Röda språktråden”. För att synliggöra bokstäver har barnen sin

begynnelsebokstav över sin matplats och får ibland ta med sig någon sak hemifrån som börjar på samma bokstav och samtidigt berätta varför de valt just den saken. Utevistelse har

förskolan minst en gång, oftast två gånger varje dag men på vintern blir det färre tillfällen på grund av kyla och mörker. Förskolans utegård är avdelad på två områden, en för de yngsta barnen och en för de lite äldre barnen. Utegården avgränsas med ett stängsel runt hela gården.

Miljön på gården är blandad med asfalt, gräs, stenplattor, buskar, träd, små och stora stenar.

Den planerade miljön är gungor, rutschbanor, trähus, klätterställning, sandlåda, träbänkar och förråd.

Förskola 2 Utomhuspedagogik

Förskolan är uppdelad på tre avdelningar, en för de yngsta barnen 1-3 år och två avdelningar för de lite äldre barnen 3-5 år. Med utomhuspedagogik menar förskolan följande: Utomhus är en lärande miljö, nyfikenhet, kreativitet och samarbete lyfts fram. När vi är ute i olika miljöer aktiveras alla våra sinnen. Pedagogiken blir ett viktigt redskap som levandegör läroplanens intentioner. Den direkta upplevelsen har en stor pedagogisk betydelse, helhetsupplevelse och direktkontakt mellan barnet och det som för stunden är föremål för lärandet, t ex Vad händer när jag går upp och ner för en backe. Med utomhus menar förskolan den egna gården, det som finns i dess närhet. Skogen besöks när det ges tillfälle. Glädjen att tillsammans få möjlighet att utforska närmiljön ger en ökad trygghet och kunskap både hos det enskilda barnet och för barnen i grupp. Syfte och målsättning, Förskolan vill ge barnen en möjlighet att utveckla sin motorik, öka samarbetet och ge barnen en naturlig vana att vistas i naturen. Motorik, hela kroppen i rörelse och fysisk aktivitet stärker grovmotorik bl a hoppa, springa, gå, krypa, på – och avklädning. Olika fingerfärdigheter för att träna finmotorik bl a rita, plocka stenar och pärlor, jobba med lera. När barnet leker/övar sin motorik blir/får barnet,

smidighet/styrka/balans, koordination/kroppsuppfattning, avståndsbedömning, uthållighet.

Barnet har kul och får mod. Samarbete för oss på förskolan innebär följande: Vi har gemensamt mål, tydlig planering, löser uppgifter tillsammans, delar med oss, lyssnar på varandra. Är lyhörda. Vi är flexibla. Vi ger och får av varandra beröm/pushning/uppmuntran,

(9)

för att växa. Vi ser varandra.Social kompetens stärks då man, väntar på sin tur, visar hänsyn, kommer överens,vi får: Glädje-det är kul-delad glädje. Naturvana, i naturen får vi använda vår fantasi och våra olika sinnen. Vi lär oss att respektera och vara rädd om naturen och de som bor där. Vi känner glädje i att vara ute.

Under hösten har avdelningen haft en planerad utedag, då barnen delats in i olika grupper med olika aktiviteter och bland annat varit delaktiga i matlagning utomhus. Maten har lagats till alla tre avdelningarna. Övrig utevistelse sker minst en gång varje dag, under vintern blir det färre tillfällen på grund av kyla och mörker. Utegården avgränsas med ett stängsel runt hela gården. Miljön på gården är blandad med asfalt, gräs, gungor, klätterställningar, lekstugor, sandlåda, rutschkana, gunghästar, förråd, träbana för vattenlek, nedgrävda stubbar, tipitält.

Förskola 3 I Ur och Skur

Förskolan består av två avdelningar, en med barn i ålder 1-3 år och en avdelning med barn i ålder 3-5 år. I Ur och Skur pedagogik innebär natur och miljöfostran genom friluftsliv året runt, I naturen och med hjälp av naturen. Barnet är i centrum och samverkan med föräldrar en viktig del i det pedagogiska arbetet. Alla barn, pedagoger och personal tillhör

Friluftsfrämjandets friluftsverksamhet. Friluftsfrämjandets barnverksamhet inriktar sig till barn i olika åldersgrupper, Skogsknopp 1-2 år, Skogsknytte 3-4 år, Skogsmulle 5-7 år.

Förskolans grundidé är - Att barnen ska få vara i naturen så mycket som möjligt. Mycket av det som man normalt gör inne på en förskola försöker vi därför att göra ute, Året runt.

Mål på förskolan är - Att skapa trygghet för barn, föräldrar och personal.

– Att få vara en del i att barnen när de slutar på förskolan, ska ha fått möjlighet att tycka att det är roligt att vara ute och fått vana att röra på sig. Vi vill ge barnen ett natur och

miljöintresse som utmynnar i ansvar och empati för allt levande. Miljöarbete ingår som en naturlig del i verksamheten. Vi -komposterar, odlar, källsorterar, använder vår jordkällare, har hönshus och litet växthus, föder upp fjärilar.

Förskolan använder portfolio där bl a barnsynen lyfts fram, Barn är kompetenta och vill lära sig. Syftet är - Att barnet ska se sin egen utveckling, och lärandeprocess, stärka barnets självförtroende. Ambitionen är hos pedagogerna att dokumentera barnets språk och reflektioner genom inspelning på band.

”Vet man hur man lär sig, lär man sig mer, Vet man att man lär sig är det lättare att lära.”

Veckoplanering för barngruppen 3-5 år.

Måndag: sångsamling (ped planering) barnen är med de yngsta 1-3 år Tisdag: veckans skapande aktivitet, Veckans tavla

Onsdag: Mulle, övriga språk/rörelse Torsdag: Knytte, övriga språk/rörelse

Fredag: Natur/miljödag. Guldpåsen (Mullebarn)

Guldpåsen: Barnet tar med påsen hem, lägger i sin favoritbok, tar med och berättar om boken.

Detta görs för att barnet ska få uppmärksamhet, lära sig prata inför grupp.

Veckans tavla: ett barn skapar något som visas under veckan i en speciell ram.

Utegården avgränsas med ett stängsel runt hela gården. Miljön på gården är blandad med asfalt, gräs, odlingslådor, komposttunnor, jordkällare, lekstuga, gungor, klätterställningar, sandlåda, rutschkana, förråd. Vindskydd och en grillplats finns på gårdens baksida, där finns även ett plasttak utmed husväggen, bänkar och en trägrupp finns för barn och pedagoger och används åretrunt som matplats och för olika aktiviteter som t ex skapande.

Förskolan skall enligt styrdokumentet för förskolan (Lpfö 98) erbjuda föräldrar och barn en innehållsrik och omsorgsfull verksamhet som är planerad utifrån det enskilda barnets erfarenheter, behov och lärande. Föräldrar skall erbjudas en likvärdig förskoleverksamhet oavsett vilken kommun de bor i men förskolor är olika, det finns en variation hur ledning och

(10)

lärare tolkat de styrdokument som ligger till grund för verksamhetens inre arbete (Sträng &

Persson 2003).

För att få inblick i hur de tre förskolornas utegårdar ser ut har jag frågat pedagogerna på respektive förskola om tillstånd att fotografera gårdarna utan barnens närvaro, se (bilaga 1).

Förskolornas utegårdar har i stort sett samma grunder i den planerade miljön så som klätterställningar, gungor, rutschkanor, lekstugor, trähus, bänkar med bord, asfalt och sandlådor. I omgivningen finns en- och flerfamiljshus och närhet till skola och centrum.

De flesta förskolors gårdar är försedda med fasta lekredskap som rutschkana, gungor, gunghästar och klätterställning – lekredskap som är viktiga för småbarns motoriska

utveckling. Ibland är det nödvändigt att komplettera och möblera utemiljön (Granberg 2000).

2.1.1 Datainsamling

För att kunna ta reda på vad barnen gör när de är ute på gården använde jag mig av löpande protokoll som metod. Jag har använt mig av metoden tidigare och tycker att det varit ett bra sätt att samla information med papper och penna för att sedan renskriva och bearbeta

ytterligare på dator. Vid varje observationstillfälle kommer jag att titta på hela barngruppens aktivitet.

Här kan undersökningsmetoderna vara observationer av eleverna/barnen, kompletterade med intervjuer med några barn/elever och de lärare som bedriver undervisningen. Observationerna kan dokumenteras med hjälp av löpande protokoll, där man skriver ned så mycket som

möjligt av händelseförloppet och replikskiftena under de skeenden man är intresserad av, eller genom att man använder bandspelare eller videokamera (Johansson & Svedner 2001).

Observatören är här en åskådare med penna och papper som i stort sett kontinuerligt noterar vad som händer. Det handlar emellertid om korta observationsperioder, t ex tre, fem eller tio minuter. Utgångspunkten är att man vill få med så mycket som möjligt av det som sker med ett visst barn under denna period (Løkken & Søbstad 1995).

Jag har även gjort intervjuer, se (bilaga 2) med barnen i ålder 3-5 år ca 4-6 stycken, både flickor och pojkar. Anledningen till detta var att ta reda på hur barnen tänker om utevistelsen på förskolan. Jag antecknade barnens svar på papper samt gjorde inspelningar med en Mp3 spelare.

Intervju är en metod som är viktig att behärska för den som ska arbeta i ett pedagogiskt sammanhang. Det typiska för en intervju är att en person (intervjuaren) ställer frågor till en annan person (svarspersonen eller respondenten) som svara på frågorna. Frågorna formuleras muntligt och intervjuarens uppgift är att registrera svaren, vilket kan ske skriftligt eller helst med hjälp av bandspelare (Løkken & Søbstad 1995).

Barngruppens medlemmar, pedagogerna, och de fysiska ramarna skapar förvisso också olika lärandemiljöer, där barns tänkande får mer eller mindre utrymme. Men om man vill göra barns tankevärld synlig, måste man skapa förutsättningar för detta, och då är intervju och samtal bra utgångspunkter. (Doverborg & Pramling Samuelsson 2000).

(11)

2.1.2 Procedur

Första kontakten med respektive förskola gjorde jag i ett tidigt skede för att kunna ge ut information till pedagoger på avdelningen angående arbetets innehåll. En skriftlig information sattes upp på avdelningen för att föräldrar skulle få möjlighet att säga ifrån om de inte ville att deras barn skulle delta. Vidare diskuterade jag med pedagogerna om lämpliga dagar och tider för observationerna i första hand. På en av förskolorna har jag tidigare gjort min verksamhets förlagda utbildning vilket gjort att barnen känner mig väl. På de två andra förskolorna var jag inte bekant med barnen sedan tidigare. De har endast sett mig när jag gjort korta besök för att prata med pedagogerna och ge ut information och vid de tillfällen jag gjort observationer.

När jag gjort mina observationer, se (bilaga 3) bokade jag tid för intervjuer, se (bilaga 4). Jag informerade pedagogerna om innehållet och att jag ville intervjua både pojkar och flickor i ålder 3-5 år, 4 -6 stycken per tillfälle. Jag tittade även på det rum där intervjun skulle ske eftersom jag ville undvika att bli störd under intervjun med barnet. Jag valde att intervjua barnen enskilt, för att ge barnet möjlighet att tänka efter och för att inte barnets svar skulle påverkas av andra barn.

Under observationerna antecknade jag barnets svar med papper och penna i ett löpande protokoll. Vid intervjun hade jag frågeställningarna på ett papper och antecknade ner barnets svar under respektive fråga. Jag använde även en Mp3 spelare för att spela in samtalen och för att kunna lyssna av dem när jag skrev ner anteckningarna på dator för dokumentation.

2.1.3 Relevans, tillförlitlighet

Barnen har varit positiva till att delta i intervjuerna på alla tre förskolorna. De har deltagit med stor inlevelse och svarat på frågorna som ställts. Barnen har varit mycket gestikulerande och deras kroppsspråk har varit intressant att iaktta. Det problem som uppstått vid intervjuerna är att kunna få barnen att tänka på sin vardag på förskolan. Många av barnen har velat berätta om sina kompisar hemma, att de har husdjur som de leker med och vill gärna berätta om dem.

Dessa svarsalternativ har inte varit relevanta för undersökningen och jag har därför valt bort dem. Det som också påverkat barnens svar i intervjuerna som jag ser det är vädret. När intervjuerna genomfördes hade det snöat och barnen hade varit ute och upptäckt snön. Det har varit avgörande för de svar som barnen gett angående vintern anser jag. Det är även viktigt att tänka på att barnens ålder just erfarenhets och utvecklingsmässigt kan vara avgörande för vilka svar som barnen ger.

(12)

3. Resultat

Med utgångspunkt från observationer och intervjuer som gjorts på de tre förskolorna har resultatet sammanställts i tabellform och i textavsnitt. Det är totalt 15 barn, 9 flickor och 6 pojkar som deltagit i intervjuerna. Fördelningen över antal barn som deltagit på respektive förskola är följande: förskola 1, 5 barn, förskola 2, 6 barn och förskola 3, 4 barn. Tabell 1 visar utifrån de observationer som gjorts var barnen befunnit sig och vad de sysselsätter sig med. Textavsnittet innehåller de frågeställningar som använts vid intervjuerna och en sammanfattning av barnens svarsalternativ.

Vad gör barnen när de är ute på förskolan?

På förskola 1 som har språkinriktad pedagogik har barnen varit mycket aktiva i sin utelek. Om det inte funnits saker framtagna har barnen aktiverat sig vid gungor, klätterställning och trähus. När pedagogerna öppnat förråden så har cyklar, spadar och hinkar burits fram. Detta mönster genomsyrar de två andra förskolorna också och det finns inte någon specifik skillnad i barnens val av aktivitet. Den största skillnaden mellan Förskola 1 och Förskola 2 och 3 är att de två sistnämnda har möjligheten till att laga mat ute. Förskola 3 har en kontinuerlig vistelse i skogsmiljö i och med sitt medlemskap i Friluftsfrämjandet. Förskola 1 och 2 vistas i skogen väldigt sporadiskt, vid ett fåtal tillfällen. På förskola 2 och 3 har barnen större tillgång till odling och kompostering och har större möjligheter att ta del av och följa hur ett kretslopp fungerar.

Utifrån de observationer som gjorts på förskolorna visar resultatet att det inte är så stora skillnader i vad barnen aktiverar sig med när de är ute. Skillnaden i utrymme på respektive förskola är väldigt liten se (bilaga 1). På förskola 3 fanns träplank, bildäck och lastpallar som barnen använde flitigt. Barnen använde sig i första hand av fasta redskap för att senare övergå till lek eller aktivitet i sandlåda eller på cykel.

Tabell 1. Olika aktiviteter som observerades vid uteverksamheten på de tre förskolorna Förskola 1

Förskola 2

Förskola 3

Gungar

(gunghäst/gunga)

x x x

Cyklar x x x

Leker enskilt/grupp x x x

Åker Rutschkana x

Leker i sandlådan x x

Klättrar i klätterställning

x x

Intervjuer

Vad tycker du om att vara ute, här på förskolan?

De två första frågeställningarna i intervjuerna, hade många av barnen problem med att besvara. Inriktningen på frågorna visade sig vara svår för barnen att förstå. Några av barnen behövde betänketid för att svara på frågorna och i de flesta fall blev svaret en aktivitet eller att de ställde en motfråga. Barncitat, ”Hur menar du, som att vara ute och leka”.

När barnen svarat leker innebär det att de har olika förklaringar till hur och vad de aktiverar sig med t ex cyklar, bygger snögubbar, åker pulka, klättrar i klätterställningen, leker mamma-

(13)

pappa-barn, leker själv eller med kompisar, leker i sandlådan, plockar blommor eller enbart leker utan specifik förklaring.

Är det bra att vara ute?

På förskola 1 och 3 var det två barn som inte visste om det var bra att vara ute. De hade heller ingen förklaring till varför de inte visste. Svarsalternativen har varit väldigt lika i det att barnen svarat ja, men det har varit med olika betoningar på vad de tycker. Ganska bra,

jättebra, roligt, friskluft, blir trött om man är inne hela dagen. Även här har barnen svarat med de aktiviteter som de tycker är roligt att göra, gunga, leka, leka i sandlådan, cykla.

Barncitat, ”Den friska luften är ute, den som man blir sjuk av är inne”.

Vad gör du helst när du är ute, här på förskolan?

Här har barnen angett väldigt skilda svarsalternativ. Vid intervju tillfället hade barnen haft möjligheten att leka i snö, vilket kan påverka de svar som barnen angett. Barnen har haft en möjlighet att svara fritt men med en begränsning till sin förskolegård. Följande aktiviteter har varit genomgående svar på förskola 1,2 och 3. Kasta snöboll, bygga hus, cyklar, åker

sparkcykel, klättra på stege, leka bio, åker pulka, leker jättemycket – ”under hökens vingar kom, kom alla mina kycklingar”, klättra i klätterställning, leka mamma-pappa-barn. På förskola 2 gav en flicka svaret, Nej, det är kallt ute, vilket skiljer sig markant från de övriga barnens svar. På förskola 3 berättade en pojke om de saker som han vill ta ut, men inte får.

För att ta reda på hur barnen uppfattar årstiderna, vad barnen gör och hur de aktiverar sig delades frågan in i respektive årstidsväxling, vinter, vår, sommar, höst. Här framkommer att barnen använder sitt abstrakta tänkande i och med att frågan handlar om inaktuella årstider som vår, sommar och höst. Det är barnens erfarenheter av att kunna begreppen som har påverkan på svarsalternativen.

Är det roligt att vara ute på vintern, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de tycker det är roligt att vara ute på förskolan när det är vinter. Ja, att kasta snöbollar, åka stjärtlapp, skotta, bygga snögubbar, göra snölyktor, bygga snögrottor, göra snöänglar, åka pulka, åka skridskor, åka skidor, leka med is, gräva ner sig i snön. På förskola 2 svarade ett barn, ”inget, bara lite grann”.

Är det roligt att vara ute på våren, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de tycker om att vara ute på förskolan när det är vår.

Ja, att klättra i klätterställning, brukar kratta, leka i sandlådan, plocka löv och göra saker, plocka blommor, få blommor av kompisar, gunga, åka rutschkana, leka eller ta ut saker. Karin o Stina o jag vi klättrar och gungar. På förskola 1 berättade en flicka om den utflykt som de stora barnen skulle göra på våren och eftersom hon var 5 år nu så skulle hon få åka med på utflykten. ”De stora barnen ska åka någonstans…jag kommer inte ihåg vart”.

Två svarsalternativ som skilde sig från övriga gavs båda på förskola 2 ”mm…nej, inget och mm.. kan åka pulka, skidor. På förskola 3 svarade en pojke, mm.. ta ut saker som inte blåser bort.

Är det roligt att vara ute på sommaren, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de tycker det är roligt att vara ute på förskolan när det är sommar.

Är roligt. Ja, då får vi gå barfota om vi vill, ha kortbyxor. Jätteroligt, slipper ha varma kläder, hur man vill. Klättra, gunga, cykla, leka i vattenspridare, bada om man vill. Kratta, klippa

(14)

gräs. Jätteroligt i sandlådan. Cykla. På förskola 1 svarade en pojke, mm… jag brukar åka pulka, vet inte det heller.

Barncitat ”Ähh…springa runt, leka i Salixen med pinnar”.

Är det roligt att vara ute på hösten, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de tycker det är roligt att vara ute på förskolan när det är höst.

Klättra i träd, plocka fina löv och sätta på tråd. Leka, åka pulka, gömma sig i lövhög, kasta löv, ta ut saker. Leka med sakerna, grejerna, baka ute i sandlådan. Ta ut alla saker som vi vill.

Massor av saker, leka jättemycket. Roligt leka.

Barncitat “Ja.. blåser mycket .. vind”.

Lär du dig något när du är ute, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de tycker att de lär sig något när de är ute på förskolan.

På förskola 1 och 3 svarade två flickor att de lär sig att slåss och helst mot någon killkompis.

Hjula, kullerbytta, cykla på tvåhjuling, trehjuling eller sparkcykel. Klättra i nätet i

klätterställning. Hoppa, spela, leka, räkna, hjälpa någon, läsa böcker. Barn som var osäkra svarade på alla tre förskolorna på följande sätt, förskola 1 Ja… vet inte.

Förskola 2, Nej, inget speciellt och Vet faktiskt inte. Förskola 3, Nej svårt, svårt att lära sig som Erik.. klättra kan inte jag.

Barncitat ”Svänga som en fisk med handen”

Är det något du skulle vilja ha ute, som du saknar, här på förskolan?

Barnens svar på frågan om de saknar något på förskolan. Ett hus med en soffa, skön och mjuk att sitta i. En cykel med bänk bak, som en taxi. Stora spadar, cykel, fotboll, fina saker, stol som man kan sitta på, en vagn, en cykel, skidor, stavar, stjärtlapp, pulka. Gungbräda, vanliga gungor, här finns bara däcksgungor, repstege som man snurrar runt foten. Hinkar o spadar.

Fröken ska få en blomma, alla fröknar kan få blomma. Ta ut lego, böcker, mat, godis att bjuda kompis. Bada i poolen, badleksaker i poolen. Hoppas på studsmatta. Häst som man kan rida på, rockring. Många skidor, finns bara en… nej är nöjd med det som finns här.

Många av de saker som barnen saknar är sådana som redan finns på förskolorna men i begränsad mängd. Det är intressant att se att barnen inte har någon begränsning i sin önskan.

I frågeställningen fick de möjligheten att släppa lös tanken på sådant som de kanske har sett hos kompisar eller som de kanske funderat över och som de saknat på förskolan.

(15)

4. Diskussion

I mitt arbete har jag velat ta reda på vad barn på förskolan tänker om sin utevistelse och vilka aktiviteter de sysselsätter sig med. Det jag också velat ta reda på är om barnen själva tycker att de lär sig något när de är ute. Redan tidigt bestämde jag mig för att undersöka tre förskolor inom samma kommun för att få svar på mina frågor. Genom att jag gjort praktik på en

förskola med utomhuspedagogik tyckte jag det var intressant att titta på ytterligare två förskolor, en med språkinriktad pedagogik och en med I ur och skur pedagogik. Hos mig har intresset funnits att ta reda på hur barnen upplever utemiljön för att jag i mitt yrke som lärare i förskolan ska upptäcka nya möjligheter hur barn ser på sitt lärande och kunna utveckla det och använda utemiljön på ett bra och inspirerande sätt. Jag anser att jag som pedagog ska kunna ta tillvara på de tillfällen när barnen upptäcker årstidsväxlingar, djur, insekter, blommor och träd, allt spännande som finns i barnets utemiljö.

Doverborg & Pramling Samuelsson (2004) menar, såväl i förskolans som i grundskolans läroplan står det att verksamheten bör anpassas till barns utveckling och de erfarenheter som barn har med sig till förskolan och till grundskolan. Barn bär alltid med sig uppfattningar och tankar från en situation till en annan. Dessa påverkas av de nya miljöer barn möter eller integreras i. Barn kommer därför till förskolan med olika erfarenheter, vilket medför att de får olika lätt att känna sig hemma där. I förskolan får barn nya erfarenheter av varierande slag, eftersom verksamheten ser olika ut i olika barngrupper.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla

naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och ge barn möjligheter att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön och utveckla sin motorik,

koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (s 9).

Granberg (2000) menar att småbarns kunskapsinhämtande innebär att de skaffar sig olika färdigheter. De tillägnar sig motoriska färdigheter som att gå, springa, hoppa, cykla och klättra, och att på egen hand kunna äta och klä sig samt att styra blåsa och tarm. De utvecklar språkliga färdigheter som att lära sig ord, uttal, satsmelodi och meningsbyggnad, kort sagt att förstå och använda språket. De måste tillägna sig psykiska färdigheter som att tänka, förstå och dra slutsatser samt sociala färdigheter som att samarbeta, lyssna och känna empati. Hela förskoleåldern ägnar sig barn åt att utveckla dessa färdigheter och att orientera sig i tillvaron.

De lär både om det som händer och om hur det går till, både om det pedagogerna vill lära ut och om situationer runt omkring. Just önskan att begripa driver hela livet människor vidare till vidgade erfarenheter och ökade kunskaper – att lära och förstå är att utvecklas.

Jag anser att Granberg har en viktig poäng i sitt resonemang om barns färdigheter att det viktigaste för barnets utveckling är att lära och förstå. I de intervjuer jag har gjort visar barnen att de kan tänka abstrakt på andra årstider och att de ser sitt eget lärande när de pratar om att de lärt sig något på förskolan som att cykla, att gräva att läsa, räkna eller att hjula. Barn lär sig när de är ute, de tränar motorik när de klättrar, springer, cyklar eller gräver i sandlådan. Den sociala träningen får de när de leker tillsammans med andra barn genom turtagning i

rutschkanan, vid gungorna eller samsas om cyklar och leksaker, eller om det finns en pedagog med ute som styr en lek. Genom att vistas ute tränar barnen sina sinnen, sin motorik och sin sociala förmåga genom att vara med vuxna, yngre och äldre barn, att kunna samsas och visa hänsyn till andra. Det är jag som pedagog som måste finnas till hands och berätta när barnen

(16)

gör något bra eller när något blir tokigt enligt min mening. Barnen får en chans att upptäcka naturen och dess årstidsväxlingar, genom att vara ute på förskolegården och även i skogen.

Genom att på förskolan ha sina egna odlingar bidrar det till att lära barnen om naturen, steg för steg och att barnen själva får uppleva och lära genom att använda sina sinnen, smaka lukta, känna, lyssna och se.

Szczepanski (2005) menar att man kan ha olika syften med lärandet utomhus. Ibland är landskapet en träningslokal, ibland ett skafferi och apotek. Man kan se det biologiskt och vilja sätta upp det på nålar. Det finns gott om forskning, både inom hälsoområdet och inom

landskapsarkitekturen, som visar att naturen har en läkande effekt på bland annat koncentrationssvårigheter och stress. Man blir piggare, lugnare, gladare och mindre konfliktbenägen.

Grahn (2005) menar att när man går ut i en trädgård tvingas man balansera sin kropp på ofta mycket smala, kuperade stigar, från entréområdets öppna solbelysta ytor till skogsbrynets skugga. Huden registrerar solens och skuggans temperatur liksom vindens smekning. Alla muskler och balansorgan samarbetar för att kroppen ska kunna förflytta sig utan att falla.

Dagsljuset ökar vakenheten och aktivitetshormonerna. Ögon, öron och näsan registrerar förändringar i rummet. Sinnena meddelar affekterna: omedelbara känslor såsom trygghet, rädsla, välmående och glädje. Utomhusaktiviteter har den fördelen att kommunikationen mellan sinnen, intellekt och hormoner tycks vara bättre synkroniserad än motsvarande aktiviteter inomhus. Koncentrationen och vakenheten är hög.

(17)

5. Referenser

Doverborg Elisabet & Pramling Samuelsson Ingrid (2000) Att förstå barns tankar; Eskilstuna.

Liber AB.

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse; Stockholm. Liber AB.

Johansson Bo & Svedner Per Olov (2004) Examensarbetet i lärarutbildningen, undersökningsmetoder och språklig utformning; Uppsala. Kunskapsföretaget.

Stad och Land nr 145 (1997) Ute på Dagis; Grahn Patrik mdfl. MOVIUM SLU. Alnarp.

Løkken Gunvor & Søbstad Frode (1995) Observation och intervju i förskolan; Lund.

Studentlitteratur.

Sträng Monika H & Persson Siv (2003) Små barns stigar i omvärlden; Lund.

Studentlitteratur.

Tidningen Förskolan (2005) Nr 7 – Temaserie från tidningen Förskolan, Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass; JMS mediasystem.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan; Stockholm. Skolverket/Fritzes.

(18)

Bilaga 1. Foton

Förskola 1

Förskola 2

Förskola 3

(19)

Bilaga 2. Frågeställningar

Frågeställningar som använts vid intervjuer.

1. Vad tycker du om att vara ute, här på förskolan?

2. Är det bra att vara ute?

3. Vad gör du helst när du är ute, här på förskolan?

4. Är det roligt att vara ute på vinter, här på förskolan?

a) Är det roligt att vara ute på våren, här på förskolan?

b) Är det roligt att vara ute på sommaren, här på förskolan?

c) Är det roligt att vara ute på hösten, här på förskolan?

5. Lär du dig något när du är ute, här på förskolan?

6. Är det något du skulle vilja ha ute som du saknar, här på förskolan?

(20)

Bilaga 3. Observation Förskola 1

Barngruppen är tillsammans med en annan grupp eftersom pedagogerna har planering på förmiddagen. Fyra flickor och fem pojkar är i sandlådan, gräver med hink och spade, de har grävt två djupa gropar som är vattenfyllda. I sandlådan finns fem stubbar nedgrävda. Barnen går mellan sandlådan och ett trähus och klätterställningen.

Tre pojkar sitter i en dunge med tallar, de är stilla och gestikulerar med händerna när de pratar. Två flickor leker på asfalten där en vattenpöl frusit till is under natten, de springer runt och halkar på isen. Vid gungorna sitter två flickor och gungar, två flickor gräver i sanden med hink och spade framför gungorna. Lite längre bort sitter en pojke och gräver sanden, en pojke sitter på en trehjuling och tittar på. En pojke cyklar runt på asfalten, en flicka är i

klätterställningen och målar på en stolpe med en pensel, hink med vatten står bredvid henne.

Två pojkar klättrat på kullen vid rutschbanorna. Flera barn springer runt, det är full aktivitet på gården.

Barnen är på väg ut till gården, en flicka undrar vad jag gör där, visar mig var cyklarna finns.

Två pojkar leker i ett litet trähus, frågar om jag vet vad de heter. Nu kommer fler barn ut, kommer fram till mig och frågar vad jag heter och talar sedan om både sitt för och efternamn.

Tre flickor är i sandlådan, två pojkar och en flicka går dit. Tre flickor klättrar upp i klätterställningen, en pojke följer efter dem. Tre andra flickor är vid den höga kullen och springer och jagar varandra. Pojkarna som är i är i trähuset bråkar med varandra om en platskniv. Fem flickor kommer springande när en av pedagogerna kommer ut, de berättar vad en pojke gjort mot en av flickorna. Några barn klättrar i trähuset, de tre flickorna som klättrat vid kullen har flyttat sig till några stora stenar, de springer fram och tillbaka till kullen och klättrar upp på stenarna. Några barn bråkar med varandra knuffas och puttar varandra.

Pedagogen som kommit ut öppnar förrådsdörren och barnen samlas där för att hämta saker, cykel med kärra, spade och hink, tre hjulingar dyker upp vartefter barnen kommer ut från förrådet. Tre flickor är nu vid trähuset, en av dem kommer fram till mig och vill ha en kastrull till sina löv som hon plockat på marken. Hon går fram till sandlådan och börjar prata med en flicka som sitter där och gräver. En flicka kommer från förrådet och har tre spadar med sig.

Hon går fram till flickorna i sandlådan och delar ut spadarna. Två pojkar håller till vid

gungorna, snurrar på dem men sitter inte i själva. En pojke sitter på cykel håller sig i närheten av en pedagog. Två flickor cyklar, en går bakom dem. Två pojkar cyklar runt på asfalten och håller sig nära flickorna.

Två flickor sitter i en däckgunga, en flicka står och håller i en gunga och en flicka sitter i en gunga och skriker att hon vill ha fart. Två pojkar gungar tillsammans, när jag kommer dit börjar de pratat med mig. Flickan fortsätter att skrika på mera fart till pedagogen som kommer och hjälper henne. En pojke som kommer går fram till en gunga och ber pedagogen om hjälp att komma upp. Efter en liten stund kommer en annan pojke fram och ställer sig vid staketet som omgärdar gungorna. Pedagogen pratar med honom och frågar om han vill gunga, han skakar på huvudet och går iväg. Barnen som gungar pratar och ställer frågor till pedagogen som har fullt upp med att ta fart på gungorna.

(21)

Förskola 2

Fyra flickor, fyra pojkar och en pedagog är ute på förskolegårdens baksida. Pedagogen frågar barnen om olika lekar och bestämmer sedan att de ska göra ”Svarta ormens svans”.

Pedagogen berättar hur leken går till och väljer en flicka som ska starta. Pedagogen börjar sjunga och barnen går runt och hämtar upp varandra, de småskrattar och ju längre leken pågår desto stojigare blir barnen. Nu är det dags för nästa lek, ”ambulanskull”. Pedagogen berättar hur leken fungerar barnen som kan leken fyller i. Pedagogen lägger ut bildäck som symboler för ”sjukhuset” hon får hjälp av några barn som drar och sliter i däcken, en del blir osams. En pojke som precis kommit ut ställer sig och tittar på de andra, pedagogen uppmanar honom att vara med men han skakar på huvudet och står kvar. Barnen rusar runt och skrattar, pedagogen tjoar på dem att hjälpa varandra. Nu kommer fler barn och vill vara med, även pojken som tittat på kastar sig in i leken. Leken fortsätter en stund till. Några barn går ur leken och ställer sig vid klätterställningen. Till sist bryter pedagogen leken och säger till barnen att hon ska gå till gungorna. Alla barnen följer efter henne till framsidan där gungorna finns.

Två flickor sitter i en däckgunga, en flicka står och håller i en gunga och en flicka sitter i en gunga och skriker att hon vill ha fart. Två pojkar gungar tillsammans, när jag kommer dit börjar de pratat med mig. Flickan fortsätter att skrika på mera fart till pedagogen som kommer och hjälper henne. En pojke som kommer går fram till en gunga och ber pedagogen om hjälp att komma upp. Efter en liten stund kommer en annan pojke fram och ställer sig vid staketet som omgärdar gungorna. Pedagogen pratar med honom och frågar om han vill gunga, han skakar på huvudet och går iväg. Barnen som gungar pratar och ställer frågor till pedagogen som har fullt upp med att ta fart på gungorna.

Barn från båda avdelningarna 3-5 år är ute, pga. av att en avdelning har sin konferens. Fyra barn är vid rutschkanan, de klättrar upp i trappan och rullar nerför slänten, en pojke som åker i kanan med huvudet först, krockar med en isklump som finns vid kanans slut. Pojken får hjälp av en pedagog som kommer ut på gården. Några barn håller sig i närheten vid bänkarna eftersom en pedagog har tagit fram ett spritkök, hon ska värma saft till barnen. Vid

rutschkanan är det full aktivitet men barnen har fått tillsägelser att åka på stjärten och vara försiktiga. Det är många barn som vill åka och de krockar med varandra när de som åkt inte hinner gå undan. Tre pojkar och en flicka går iväg mot gungorna, de ställer sig och står kvar en stund sedan går de vidare till ett stort träd och sedan fortsätter de till sandlådan där de stannar en stund sedan kommer två pojkar tillbaks till rutschkanan.

Några barn har tagit fram cyklar och en pojke kommer fram till mig, han talar om att cykeln kostar fem löv men att det inte är hans och att han gärna skulle vilja ha en sådan cykel hemma, han sitter kvar på cykeln och tittar på barnen som åker i rutschkanan. Han frågar om jag kan vakta cykeln men jag förklarar att jag inte kan göra det så tar han cykeln med sig till rutschkanan, han väntar en stund sedan ger han sig upp i trappan till kanan och skriker till de andra att flytta på sig. Två flickor sitter på en gunghäst som är dubbel, en annan flicka sitter på en gunghäst i form av en älg. Det är full aktivitet på barnen, pedagogen som hållit på med spritköket ropar till barnen att saften är varm, de som vill ha kan komma och sätta sig vid bänkarna, några barn avbyter sin aktivitet och går fram till pedagogen och får sin saft. När barnen är färdiga börjar de sprida ut sig på gården, några vid gungorna, några cyklar, en del åker rutschkana och några sitter kvar hos pedagogen. På några minuter är det full aktivitet på gården

(22)

Förskola 3

Två pedagoger, fyra flickor och två pojkar är vid gungorna, pojkarna står på marken och snurrar upp gungorna, flickorna som sitter i gungorna sjunger och får fart av pedagogerna.

Det stora förrådet är öppet och barnen har plockat fram cyklar, i sandlådan finns en låda med hinkar och spadar, bilar m m.

En flicka kommer fram till mig och frågar varför jag är där, en pojke kommer fram och ställer sig vid flickan, två pojkar kommer emot oss och pojken rusar fram mot dem och ropar att de inte kan ta honom, han springer iväg men pojkarna bryr sig inte om honom. De fortsätter mot bildäck som ligger på marken och börjar klättra på dem, pojken som sprungit iväg kommer också dit. Lite längre bort springer två pojkar och en flicka och jagar varandra. En pojke klättrar på en hög sten, en pojke sitter på taket till ett trähus, de hoppar ner på marken och springer iväg. Två pojkar håller på och boxar på varandra. En flicka kommer fram till mig och frågar vad jag heter och varför jag är där.

Fyra pojkar är vid gungorna, två flickor och en pojke står vid klätterställningen och snurrar runt med ett hopprep, en pojke ropar om fart på sin gunga, en pedagog svarar att han kan själv, pojken börjar ta fart. Flickorna vid klätterställningen har börjat klättra i den och pojken håller kvar i hopprepet. En pojke har kommit dit på cykel han sitter och tittar på de andra när de klättrar. Nu kommer fem pojkar ut från förrådet, de har med sig cyklar och ställer sig i en klunga och pratar. Några barn håller till vid gungorna. Det är full aktivitet på gården.

Två pojkar en flicka gungar, två pojkar håller sig i närheten. En flicka och en pojke klättrar i klätterställningen hänger på repstegen, en flicka hänger i en trampett och byter sedan till att klättra i repstegen. Två pojkar sitter på cyklar och pratar med varandra.

Två flickor leker med gungorna, snurrar upp dem och släpper. En flicka sitter och gungar. Två pojkar kommer gående med varsin skottkärra, de stannar vid stenarna där tre flickor står och pratar, plötsligt slänger sig flickorna på marken, de ligger kvar där en stund och pojkarna går iväg. En flicka går fram och ställer sig vid gungorna. Vid förrådet är två cyklar framtagna och en gammal barnvagn. I sandlådan sitter två pojkar och pratar, de reser på sig och går fram till en pojke som håller på med ett bildäck. Två flickor leker vid sidan om med andra bildäck. De flyttar runt dem och pratar hela tiden. De hämtar varsin skottkärra skotkärror och försöker lyfta på en lastpall som ligger på gräset. De flyttar pallen till tre stubbar och där finns redan åtta bildäck som de lagt ut i en cirkel. Två pojkar kommer fram till flickorna. En flicka sätter sig framför pojkarna med armarna i kors och skakar på huvudet samtidigt som hon säger nej.

Pojkarna går in i ett trähus som är bredvid där flickorna lagt ut bildäcken. Barnen är aktiva och när en pedagog kommer ut med frukt går de och sätter sig vid bänkarna under plasttaket för att äta.

Tre pojkar sitter i Salixdungen, plötsligt springer de iväg åt olika håll. Sedan är de snabbt tillbaka, en av dem säger att de har jobbat färdigt, ska äta och sova, pojkarna lägger sig i ett bandymål som ligger i salixdungen. De ligger stilla en stund och sedan rusar en av dem iväg, de andra rusar efter och får tag på pojken för att släpa med honom tillbaka. De sätter sig på trästubbar och sedan springer de ut igen. En av pojkarna går till gungorna där två flickor gungar och de andra pojkarna börjar klättra på stenarna vid sandlådan.

(23)

Bilaga 4. Intervjuer Förskola 1

Flicka 5 år

1) Vad tycker du om att vara ute, här på förskolan?

Mmm… att Gunga.

2) Är det bra att vara ute?

Jaa…Man måste få luft annars kan man dö.

3) Vad gör du helst när du är ute, här på förskolan?

Cyklar….en stor cykel.

4) Är det roligt att vara ute på vinter, här på förskolan?

Ja, snöbollar.

Ja, det är det…mest på klätterställningen.

Ja, då får vi gå barfota om vi vill.

Ja, mmm… Klättra i träd.

5) Lär du dig något när du är ute, här på förskolan?

Ja, att slåss, annars slåss med Gustav.

6) Är det något du skulle vilja ha ute, som du saknar, här på förskolan?

Ett hus med soffa i…skönt o mjukt att sitta i.

Pojke 5 år

Ja menar du sak? att leka, ut och få frisk luft, gillar luften….när det blåser.

Ganska bra…Jaa…kul att leka och så.

Mest cykel…sparkcykel då måste jag springa mycket…blir jag trött.

Ja. Kullen, åka stjärtlapp, skotta.

Ja… brukar kratta.

Ja... kul o så. Kortbyxor… solglasögon… vet du jag har tre stycken.

(24)

Ja, blåser… mycket vind.

En gång lärde jag mig cykla på sparkcykel, klättra i nätet på ”Skeppet”

(klätterställningen)

Cykel med bänk bak som en taxi, en sån har jag sett det såg roligt ut.

Flicka 5 år

Cykla på is.

Ja. roligt att vara ute.

Bygger snögubbar.

Mmm…leka.

Plocka blommor.

Mmm…..plocka blommor mest, bakom kullen växer mest.

Mmm… vet inte det.

Neej… klättra i nätet, leka i nätet. (klätterställningen)

Nej.

Flicka 5 år

Gunga. kul.

Ja, för att man får frisk luft.

Cyklar.

Ja, göra snöänglar, snögubbar, snölyktor.

(25)

Ja, för vi ska till…..stora barnen åker på våren, kommer inte ihåg vad det heter.

Ja, plocka blommor, i gräset, får blommor av kompisar.

Ja, plocka fina löv…sätta på tråd.

Ja, lär mig cykla, på trehjuling.

Spadar, stora spadar.

Pojke 4 år

Rutschkana.

Ja…jag vet inte.

Leker, med Greta, åka rutschkana, gunga, klättra.

Ja, bygger snögubbe, kasta snöbollar på snögubben… pulka.

Ja…Vet inte heller.

Men… jag brukar åka pulka…vet inte det heller.

Roligt…leka.

Ja…Vet inte.

…Cykel.

Förskola 2 Flicka 3 år

Leka, gunga, gunga, gunga.

(26)

Mmm… gunga jättehögt….fröken.

Nej, kallt ute

Inget… bara lite grann.

Nej… inte kul.

Nej… är roligt.

Nej sa jag.

Spela, leka, räka 1-2-3-14.

Ja fotboll ja.

Pojke 5 år

Leker i sandlådan, traktor och bilar, 2) Är det bra att vara ute?

Bra att leka ute och sen… leker i tunneln… Brukar gömma oss, Petra, Fia, Lisa springer pussar oss på munnen, då är jag superhjälte o flyger iväg.

Leker med snöbollar, bygga hus.

Leker med is åka på med skridskor.

Ja, leker i sandlådan på Äpplet, (yngsta barnens avdelning) b) Är det roligt att vara ute på sommaren, här på förskolan?

Krattar, klipper gräs, finns ingen klippare på Bananen (äldre barnens avdelning).

Ja… krattar löv oså.

Kullerbytta, hoppa nerför backe, pulka, snowracer, stjärtlapp, hoppa hårt, kanonkula ner, dra upp knäna så här (visar).

(27)

Många skidor finns bara en….nej är nöjd med det som finns här.

Flicka 4 år

Leka runt hela dagis gården.

Ja att leka, leka i sandlådan.

Tycker mest om att klättra på stege med blå rep.

Ja, kasta snöbollar, snögubbe.

Plocka löv, göra saker, skatt.

Jäätteroligt,, barfota, slipper ha varma kläder, hur man vill.

Plocka löv på marken, knyta med skaftet. Krans på sommaren med fina blommor.

Nej, inget speciellt.

Fina saker… stol som man kan sitta på, en vagn, en cykel, skidor, stavar, stjärtlapp, pulka.

Flicka 5 år

Roligt, vintern jag Greta, Karin gör snölyktor, snögubbar 2) Är det bra att vara ute?

Ja, om man inte är ute får man ingen luft, inte frisk luft inne, om man är inne hela dan är det skönt att gå ut, man blir svettig när man är inne.

Stina, lekte förut ..bio.

Roligt, roligt ja de är de, gräva ner sig i snön och skrämmas, kasta snöboll.

Ja då kan man gömma sig… (berättar om sina hundar).

(28)

Sommar? Karin o Stina vi klättrar o gungar.

Hösten? Gömma sig, skrämmas i lövhögen.

Om de är is ute, någon halkar då kan man hjälpa den att komma upp. När David vill gunga kan man luta den så här (visar med händerna)hjälpa honom upp.

Gungbräda, vi gjorde själva med en stock o pinne, jag längtar till riktiga skolan, det finns vanliga gungor så här (visar med händerna) platt. Här är det bara däckgungor.

Repstege som man snurrar runt foten.

Pojke 5 år

Cykla, åka pulka.

Jättebra, jätteroligt.

Leker i sandlådan, åker pulka, cykla.

Ja…(nickar) när det är snö.

Mmm… nej inget.

Jätteroligt i sandlådan.

Vet inte.

Vet faktiskt inte.

Hinkar, spadar, gräva o så.

Pojke 5 år

Bra, åka pulka, leker polis och tjuv med fröken, springa o jaga.

(29)

Ja, man får luft, om man inte får luft så dör man. Leka i sandlådan, cykla.

Åka pulka, bra , roligt.

Ja.

mmm… kan åka pulka, skidor

Cykla

Ja, åka pulka.

Läsa böcker.

Hinkar, spadar, gräva i sandlådan.

Förskola 3 Flicka 5 år

Gunga. Slåss med killarna, löst med händerna, leker med kompisar.

Ja… Om man är inne hela dagen blir man jättetrött då brukar jag leka.

Leker jättemycke, Under hökens vingar, Kom alla mina kycklingar.

Snögubbar, kasta snöboll, snölykta, snögrotta.

Bra,, leka lite, sandslott.

Vattenspridare, liten blå pool att bada i.

Massor av saker, leka jättemycket.

Jaa, hjula, kullerbytta, cykla på tvåhjuling.

(30)

Fröken ska få en blomma, alla fröknar kan få blomma.

Pojke 5 år

Leka med svärd jag gjort själv, kasta pilar.

Mmm…fröknar säger snart ska vi gå in en kort stund, liten stund.

Vill ta ut Lego, om man är elak mot kompis så pratar rektorn med oss, hur vi ska göra.

Sandlådan, cykla, affär, inte pennor, teckningar, inte bokar, inte vagnar, inte bilar.

Ja, att åka skidor, pulka, lappar, koppar.

Mmm… ta ut saker inte blåser bort.

Mmm… kan bada om man vill.

Ta ut alla saker som vi vill, kan det.

Hoppa, (visar på alla fyra hur han menar), ta ut vagnar (hämtar en vagn och visar), så här sparka fram.

Ta ut Lego, böcker…mat, godis att bjuda kompis, 1-2-3.

Flicka 4 år

Vet inte…tycker om att gunga högt.

Vet inte…

Vet inte…klättra i klätterställning, roligt.

Ja, kasta snöboll på frökens rumpa, snögubbar, snölyktor.

Bada, gunga, klättra, cykla, rutschkana.

(31)

Vet inte…

Kasta löv.

Nej, svårt svårt att lära sig som Erik,, klättra, leka kan inte jag… andra saker…hänga upp och ner i gungan.

Bada i poolen, hoppa på studsmatta, bad leksaker i poolen den är svart, röd, vit, grön, rosa, gul.

Flicka 4 år

Åka rutschkana, leka kiosk och cykla.

Ähh… gunga, gunga så här högt (visar med handen).

Mmm… leker mamma, pappa, barn kul, leker själv och kompisar.

Kasta snöboll, åka skidor, göra snögubbe

Åka rutschkana.

Ähhhhh… springa runt, leka i salixen med pinnar.

Då…leka med….leka med sakerna, grejerna, baka ute i sandlådan.

Kullerbytta, hjula, svänga som en fisk med handen (visar rörelsen).

Häst… som man kan rida på… Rockring.