• No results found

Atomer och isotoper

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Atomer och isotoper"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Atomer och isotoper

● I en atomkärna finns neutroner och protoner

● Neutroner och protoner kallas även nukleoner

● Antalet protoner bestämmer grundämnet

● Om olika atomer av samma grundämne har olika många neutroner sägs de vara olika isotoper av grundämnet

● Man kan skriva en isotop med grundämnesbeteckning följt av antalet nukleoner

● T.ex. H-1, Cs-137, Co-60, U-238 osv

1

21-11-12

(2)

Radioaktiva sönderfall

● I en atomkärna förekommer olika krafter

● Elektrostatiska krafter – vill spränga sönder kärnan

● Kärnkrafter – håller ihop kärnan

● Om krafterna inte är i balans vill atomkärnan skapa balans

● Detta sker genom radioaktivt sönderfall

● Vid radioaktiva sönderfall frigörs energi i form av strålning

2

21-11-12

(3)

Isotoper

● Isotoper kan delas in i

 Stabila

 α- strålare

 β- minus-strålare

 β- pluss-strålare

3

21-11-12

(4)

α-, β-, γ-strålning

● α-strålning

● Består av en He-kärna

● Förekommer främst hos tunga atomkärnor

● Atomkärnan sänder ut en tung kärna för att minska sin vikt

● β-strålning – finns i två varianter: β

-

och β

+

● β- består av en elektron. Vid neutronöverskott skapas en proton av en neutron.

Samtidigt skapas en elektron

● Β+ består av en positron. Vid neutronunderskott skapas en neutron av en proton. Samtidigt skapas en positron

● γ-strålning

● Efter ett α– eller β-sönderfall kan atomkärnan få ett tillfälligt energiöverskott/hamna i ett exciterat tillstånd

● Överskottsenergin skickas iväg som fotoner

4

21-11-12

(5)

Enheten eV

● γ-strålningen från Cs-137 har energin 1,06*10

-16

J

● Enheten J är obekväm

● Ny enhet: eV

● 1 eV = 1,602•10

-19

J

● Byt från J till eV:

● γ-strålningen från Cs-137 har energin 662 keV

5

21-11-12

W

eV

= W

joule

×1,602×10

-19

(6)

Halveringstid och aktivitet

● Radioaktivitet sker genom sönderfall

● Radioaktiva atomkärnor sönderfaller oberoende av varandra

● Aktivitet betecknas A och mäts i enheten 1 Bq = 1 Bequerel = ett sönderfall/s

● Aktiviteten i ett preparat minskar exponentiellt med tiden

● Man beskriver minskningshastigheten med begreppet halveringstid – t

1/2

● Halveringstid = den tid det tar för aktiviteten att gå ner till hälften eller den tid det tar för hälften av atomerna att sönderfalla

6

21-11-12

(7)

Formler

7

21-11-12

t

1/2

= ln2 l

A(t) = A

0

× 2

-t/t1/2

λ=sönderfallskonstant=sannolikheten för att en radioaktiv atomkärna skall sönderfalla

Boken har en del formler med sönderfallskonstant. Eftersom halveringstid är ett vanligare använt begrepp kommer jag endast räkna med halveringstid

N(t) = N

0

× 2

-t/t1/2

A = aktivitet, N = antalet radioaktiva atomkärnor, t

1/2

= halveringstid

(8)

Ett preparat har A=100 kBq och t

1/2

=5,2 år. Hur lång tid tar det innan aktiviteten är 12 kBq?

8

21-11-12

A(t) = A

0

×2

-t/t1/2

A

0

=100×10

3

Bq

A(t) =12 ×10

3

Bq t

1/2

= 5, 2 År

12 ×10

3

=100 ×10

3

× 2

-t/5,2

12 ×10

3

100 ×10

3

= 2

-t/5,2

0,12 = 2

-t/5,2

ln0,12 = ln2

-t/5,2

ln0,12 = (-t/ 5,2)× ln2 ln 0,12

ln 2 = -t 5, 2 -t= 5, 2 × ln 0,12

ln 2 = -15,9

t =15, 9 år

(9)

Räkneövning sid 346+348

● Följande uppgifter är lämpliga: 14.2-14.3, 14.9- 14.12, 14.15-14.18, 14.22

9

21-11-12

References

Related documents

Gratis läromedel från KlassKlur – KlassKlur.weebly.com – Kolla in vår hemsida för fler gratis läromedel – 2018-05-19 16:51.

Rita tre stycken vanliga atomer och färglägg dem i rätt färg.. Skriv atomens namn

Här redogörs för vad det innebär att kunna läsa och skriva, olika faktorer som främjar läs- och skrivutveckling samt hur man främjar alla elevers läs- och skrivutveckling..

• Om en isotop av ett ämne har ”fel” antal neutroner kan den vara ostabil och falla sönder. • En isotop som kan falla sönder av sig själv

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.

större sannolikhet att befinna sig nära kärnan och upplever därför en högre effektiv kärnladdning vilket leder till lägre

o Stora atomkärnor innehåller ofta för många protoner, vilket innebär att det blir svårt för den starka kärnkraften att hålla ihop atomkärnan p.g.a.. alla protoner som

Jag önskar också att med de resultat jag har fått fram kunna inspirera lärare att samarbeta mer och att kunna vara ett stöd åt alla elever att kunna se samband mellan de olika