V ALLKÄRRA S TATIONSBY - EN DEL AV DET HÅLLBARA SAMHÄL

V ^ALLKÄRRA S ^TATIONSBY - ^{EN DEL AV DET HÅLLBARA SAMHÄL LET}

Anna Gäderlund Examensarbete 20p

Vid Programmet För Fysisk Planering

INNEHÅLL

FÖRORD

SAMMANFATTNING

INLEDNING 8 Bakgrund 9

Problemformulering 10

Syfte 10

Metod läsanvisning

HUR BÖR STADEN VÄXA UR ETT HÅLLBART PERSPEKTIV

Hållbar utveckling 15

Stadsstrukturens utveckling 17

Transportsystemets påverkan på städernas utveckling 17

Urbana strukturer 19

Planera utifrån regional nivå 20

Energiförbrukning - transportbehovet 20

Planera för ett regionalt nätverk för minskat transportarbete 21

Decentraliserad eller centraliserad stadstuveckling 21

Vad visar forskning - decentralsierad eller centraliserad stadsutveckling 22

Sammanfattning 23

Den täta eller den glesa staden för minskad energiförbrukning 24

Tät bebyggelsestruktur 26

Gles bebyggelsestruktur 26

Argument för tät respektive gles bebyggelsestruktur 28

ATTRAKTIVA STADSTYPER

-

Stadstyper och deras markutnyttjande 35

Boendekvalitet och bebyggelsekvalitet 36

Experternas kvalitetssyn 37

Hur vill människor bo 38

Bostadens läge 39

Stadstypers olika attraktivitet 39

Gränser kontroll trygghet 41

Gränser och småskalighet 42

Sammanfattning 44

GRÖNSTRUKTUR I TÄT BEBYGGELSESTRUKTUR

Vad är grönstruktur 49

Grönstrukturens betydelse för hållbar utveckling 50

Grönstrukturens betydelse för stadsklimatet 50

Vilken stadsutveckling främjar grönstrukturen 51

Attraktivitet och tillgänglighet till grönområden 53

Tillgänglighet 53

Tät bebyggelsestruktur vs tillgängligheten 54

Tre faktorer 55

Sociotopisk grönplanering 56

Vad efterfrågar brukarna? 57

Sammanfattning 58

PROJEKTET VALLKÄRRA STATIONSBY

Lunds kommuns planeringsstrategi 61

PLANERINGSFÖRUTSÄTNINGAR

Natur- och kulturmiljö 69

Naturmiljövärden 69

Kulturmiljövärden 69

Grönstruktur och landskapsbild 70

Landskapsbild 70

Grönstruktur och närrekreation 70

Riktningar i landskapet 72

Klimat och topografi 72

Mötet stad och land 72

Att tänka på vid utformningen av Vallkärra Stationsby 73

Infrastruktur och tillgänglighet 74

Vägar 74

Kraftledningar 74

Järnvägen 74

Kollektivtrafik 74

Bebyggelse 76

Bebyggelsen 76

intergration med befintlig bebyggelse? 76

Skall de två samhällena byggas ihop? 76

Bebyggelsens förhållande till landskapet 78

Service 78

Vilken service behövs i Vallkärra Stationsby? 78

Hinder för exploatering 79

Vägar 79

Kraftledningar och vindkraftverk 79

Järnvägen och spår för farligt gods 80

Ekologiska värden - naturskyddsområden - kulturmiljö 80

Problem med central lokalisering av stationen 86

Järnvägsstationens lokalisering 87

Alternativ ett 87

Alternativ två 89

Alternativ tre 90

Det slutliga alternativet 91

FÖRSLAGET VALLKÄRRA STATIONSBY 92

Utgångspunkter 93

Strukturplan 94

Struktur och karaktär 95

Trafikstruktur 96

Gångtunnel 97

Kollektivtrafik 97

Grönstruktur 98

Stadstyper 100

Kvartersstaden 101

Höjdstudie 102

Trafik och gaturum 103

Grönstruktur 105

Offentliga och halvprivata ytor 106

Axonometri Kvartersstaden 107

Trädgårdsstaden 108

Trafik och gaturum 109

Grönstruktur 112

Axonometri Trädgårdsstaden 113

Förord

Denna uppsats är ett examensarbete som motsvarar 20 högskolepoäng och utgör den avslutande delen i Programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola på institutionen Teknokultur, Humaniora och Samhällsbyggnad. Utbildningen, som omfattar 180 högskolepoäng, leder till en Teknologie Magister i Fysisk Planering. Arbetet har genomförts från oktober 2003 till maj 2004. Det bör påpekas att arbetet inte är ett uppdrag av Lunds Kommun, utan initiativet har tagits på egen hand.

Under arbetes gång har jag stött på alla möjliga slags problem. Vid dessa tillfällen har det alltid funnits personer vid min sida för att hjälpa till i form av

vägledning, uppmuntrande ord, inspiration, information, promenader, middagar ….. så tack:

Anders Törnqvist, handledare, för konstruktiv kritik och uppmuntran under arbetes gång,

Anna Magnusson, opponent, för dina kloka synpunkter,

Emma Oscarsson, Anna Magnusson, Anni Justad och Erik Janson för allt stöd.

Andreas för att du har stått ut med mig…

Min familj, för att ni alltid finns där, utan er hade detta varit en omöjlig uppgift…

Jag vill även passa på att tacka Lunds Kommun för det material som jag har fått ta del av samt er hjälpsamhet.

Sammanfattning

Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan finna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv.

Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggna- den skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett an- språkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastruktu- ren och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa håll- bara strukturer. Ett av synsätten är nämligen att grunden

till en hållbar utveckling ligger i en samhällsstruktur som är uppbyggd med hjälp av en samordnad och miljöanpas- sad bebyggelse- och trafikplanering. I denna vida fråga rymmer två ståndpunkter som vilka jag försöker närma mig. Dessa är huruvida det är genom en decentralisering eller centralisering av staden som vi på bästa sett når håll- bara strukturer.

En ytterligare viktig fråga i sökandet efter att finna håll- bara strukturer är att titta på bebyggelsestrukturen. Idag finns det två olika förhållningssätt i denna fråga. Den ena pläderar för en tät struktur medan den andra hävdar att det är med gles struktur som vi skapar hållbara strukturer.

Även dessa olika synsätt behandlas i detta examensarbete.

När man jobbar med stora strukturella frågor är det lätt att glömma bort dem det berör, nämligen invånarna.

Således försöker jag även titta närmre på vilka miljöer och stadstyper som är mest uppskattade och attraktiva, samt

se vilka faktorer som bidrar till dess attraktivitet. Här framkommer bl a grönskans betydelse för skapandet av attraktiva boendemiljöer.

För att konkretisera den teoretiska diskussionen innehål- ler examensarbetet även en del där den teoretiska delens slutsatser appliceras på det lilla samhället Vallkärra Sta- tionsby utanför Lund. En fråga är; hur kan detta samhälle utvecklas till att bli en del av det hållbara samhället? Ge- nom att utveckla Vallkärra Stationsby bygger man vidare på den pärlbandsstruktur som finns i Skåne. I förläng- ningen leder detta till en decentraliserad stadsutveckling, vilket många forskare menar är det bästa sättet att nå hållbara strukturer. I uppsatsen finns inga universella san- ningar, utan endast små lösningar som förhoppningsvis skall verka åt rätt håll i arbetet att finna hållbara struktu- rer. Således är det min önskan att vi genom att satsa på en decentraliserad men koncentrerad bebyggelsestruktur går åt rätt håll i sökandet efter hållbara strukturer..

Bakgrund

Idag står vårt samhälle inför den stora utmaningen att minska vår negativa påverkan på miljön. Detta är någonting som har varit aktuellt under en längre period och idag finns det formulerade mål hur vi skall uppnå en hållbar utveckling i vårt samhälle. Detta arbete har även blivit en viktig del i den fysiska planeringen.

Det finns många olika lösningar och synsätt på hur vi på bästa sätt skall uppnå hållbar utveckling. Ett synsätt är att grunden till en hållbar utveckling ligger i en samhällsstruktur uppbyggd med hjälp av en samordnad och miljöanpassad bebyggelse- och trafikplanering.

Detta innebär bl a att vi bör skapa förutsättningar för en effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Det är således viktigt att stadsutvecklingen går åt ett sådant håll att den på bästa sätt skapar strukturella förutsättningar för ett spårbundet kollektivnät. Vid en större exploatering av ett område är det således viktigt att finna en strukturell

lösning som på bästa sätt bidrar till och främjar det hållbara samhället.

Lunds kommun har i sin översiktplan från 1998

formulerat en vilja att jobba mot ett hållbart samhälle. En av kommunens grundtankar är att planera för bebyggelse i lägen där spårbunden trafik är möjlig att utveckla.

Detta innebär att ny bebyggelse bör lokaliseras utmed de regionala stråk som idag går genom kommunen. I kommunens översiktsplan är Vallkärra Stationsby utpekat som ett utbyggnadsområde. En förutsättning för en exploatering av området är att det blir m öjligt med en spårbunden hållplats.

Inledning

INLEDNING

Den teoretiska delen innehåller tre avsnitt. Den första delen ”Hur bör staden växa ur ett hållbart perspektiv”

behandlar begreppet hållbar utveckling samt hur staden kan expandera för att på bästa sätt bidra till den hållbar utveckling. Huvudfrågan kretsar kring om vi bör sträva efter en decentraliserad eller centraliserad stadsutveckling, samt om det är den täta eller glesa staden som bidrar till hållbara strukturer.

I den andra delen ”Attraktiva stadstyper – en förutsättning för hållbara strukturer” försöker jag finna svar på vilka egenskaper som gör en stadstyp attraktiv samt vilken/

vilka stadstyper som har störst potential att bidra till hållbara strukturer? Några viktiga frågor i detta avsnitt är; vilka önskningar har befolkningen på sin ute- och boendemiljö, och finns det någon stadstyp som motsvarar dessa önskningar? Går det att förena en tät bebyggelsestruktur med människors önskningar?

Det sista avsnittet i den teoretiska delen är ”Grönstruktur i tät bebyggelsestruktur”. I denna del försöker jag se till grönstrukturens roll och betydelse i arbetet med att nå

hållbart samhälle. En viktig fråga i denna del är; hur behovet av grönska i en tät bebyggelsestruktur kan tillgodoses och därmed bidra till att skapa attraktiva ute- och boendemiljöer?

Den praktiska delen är uppdelad i fyra delar. I denna del omsätts den teoretiska diskussionen i praktiken och det genom att applicera den teoretiska kunskapen på Vallkärra Stationsby utanför staden Lund.

Det första avsnittet ”Projektet Vallkärra Stationsby” ger information om Lunds kommuns planeringsstrategi.

Avsnittet innehåller även en diskussion kring huruvida Vallkärra Sationsby är rätt ort att satsa på, satt ur ett hållbart perspektiv.

Därefter tar avsnittet ”Planeringsförutsättningar” vid. Här redovisas Vallkärra Stationsbys förutsättningar som planområde och hur dessa påverkar utformningen av samhället.

Problemformulering

Lunds kommun har i sin översiktsplan från 1998 pekat ut Vallkärra Stationsby som utbyggnadsområde på längre sikt (21-40 år). Vallkärra Stationsby ligger ca 5 km nordväst om Lunds centrum och utgör ett område på 96 ha. Marken består främst av högklassig åkermark och det finns endast ett fåtal fastigheter i området. Här planerar kommunen att på längre sikt planera för ca 1500 nya lägenheter. En förutsättning för en exploatering av området är dock att det blir möjligt med en spårbunden hållplats, vilket det finns goda möjligheter till då

Västkustbanan passerar planområdet.

Viktiga frågeställningar inför arbetet är;

1. Vilken stadsutveckling främjar hållbar utveckling?

2. Vilken bebyggelsestruktur bidrar till hållbar utveckling?

3. Hur kan behovet av grönska tillgodoses i denna bebyggelsestruktur?

4. Vilken utformning bör Vallkärra Stationsby få?

Syfte

Huvudsyftet med arbetet är att utveckla Vallkärra Stationsby till ett modernt stationssamhälle som bidrar till en hållbar utveckling. Detta innebär en övergripande studie av vilken stadsutveckling på såväl regional som lokal nivå som främjar hållbar utveckling.

Arbetet utgörs även av tre delsyften. Dessa är att

undersöka vilken bebyggelsestruktur som anses vara mest attraktiv samt se hur behovet av grönska kan tillgodoses i den bebyggelsestruktur som föreslås. Ett ytterligare delsyfte är att ge övergripande strukturella riktlinjer för utvecklingen av Vallkärra Stationsby.

Metod läsanvisning

Arbetet utgörs av två större delar. Det är dels en teoretisk och dels en pratisk del. Den teoretiska delen kan läsas fristående, medan den praktiska delen är ett resultat av den teoretiska och kommer därmed mer till sin rätt med den teoretiska delen som förkunskap.

I nästkommande kapitel ”Vallkärra Stationsby tar form”

förs en diskussion hur samhället bör växa. Ett viktigt diskussionsunderlag är placeringen av järnvägsstationen.

Det sista kapitlet ”Förslaget Vallkärra Stationsby” innehåller riktlinjer och resonemang hur samhällets övergripande struktur och funktion kan utvecklas. I denna del finns även närmre studie över hur två stadsdelar kan utformas.