KANDID AT UPPSA TS
Statsvetenskap 61-90 HP
Amerikanska Drönarattacker -
Legitimt självförsvar eller illegitimt maktmissbruk
Författare: Håkan Hallberg
Handledare: Frida Stranne & Jörgen Johansson
Amerikansk utrikespolitik och folkrättsliga normer
Halmstad 2011-11-20
Abstract:
Kandidatuppsatsens syfte är undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna är legitima, och genom att analysera folkrättsliga normer, suveränitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och säkerhetsrådets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergräver tesen.
Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys där dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys där en pro et contra- lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att få en djupare förståelse för hur komplext internationell rätt är ur en normsättande vinkel och varför politiker och experter kan ha svårt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i väpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte är att enbart titta på de juridiska aspekterna, och därför utlämnas andra aspekter såsom etiska, moraliska, ideologiska med flera från denna forskning.
Nyckelord: Drönarattack, Suveränitet, R2P, Folkrättsliga normer, FN-stadgan
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Problemdiskussion ... 4
1.3 Problemformulering ... 5
1.4 Syfte ... 7
1.5 Frågeställning ... 7
2. Tidigare forskning och teoretiska aspekter ... 8
2.1 Tidigare forskning ... 8
2.1.1 Leila Nadya Sadat – America´s Drone Wars ... 8
2.1.2 Milena Sterio – The United States use of Drones in the war on Terror: The (Il)legality of targeted killings under international law ... 9
2.1.3 Samuel Bergenwall – Drönarkrig i Pakistan – säkerhetspolitiska konsekvenser ... 11
2.1.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 12
2.2 Teoretiska aspekter ... 13
2.2.1 Realismen ... 14
2.2.2 Suveränitetsprincipen ... 15
2.3 Kritiker och försvarare av drönarattackerna ... 18
2.4 Centrala begrepp ... 20
3. Metod ... 21
3.1 Val av metod och material ... 21
3.1.1 Naess och pro et Contra ... 22
3.1.2 Analysschema ... 24
3.2 Motiv för vald metod ... 24
4. Empiriskt Material ... 26
4.1 R2P-‐rapport från ICISS ... 26
4.2 FN-‐stadgan ... 27
4.2.1 Artikel 51 i FN-‐stadgan – Rätten till självförsvar ... 29
4.3 Säkerhetsrådets resolutioner ... 29
4.4 Internationell rätt -‐ Folkrätten ... 30
4.4.1 Haag-‐konventionen ... 31
5 Resultat/Analys/Tolkning ... 33
5.1 Realistisk analys av de amerikanska drönarattackerna i Pakistan & Yemen ... 33
5.2 Suveränitetsprincipen och drönarattacker ... 33
5.3 R2P och Drönarattacker ... 35
5.4 FN-‐stadgan, Artikel 51 och drönarattackerna ... 36
5.5 Säkerhetsrådets resolutioner och drönarattackerna ... 37
5.6 Haagkonventionen och drönarattackerna ... 37
5.7 Sammanfattning av analyser ... 39
5.8 Resultat ... 41
6. Slutsatser/Avslutande diskussion ... 43
1. Inledning
Klockan 8.45 på morgonen den elfte september så kraschade ett plan in i den norra byggnaden av World Trade Center (WTC) i New York. Då trodde alla att det bara var en oerhört tragisk olycka, men en kvart senare så kraschade ett plan in i den södra byggnaden av WTC. Kunde det fortfarande vara en tragisk olycka, eller var det något större?1
Klockan 9.30 samma morgon, så tillkännagav George W. Bush att USA varit utsatta för en terroristattack och tio minuter senare så kraschade ett tredje plan, denna gång in i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon och klockan tio så störtade det sista planet utanför Pittsburgh (senare har det framkommit att dess mål var den amerikanska kongressbyggnaden Capitolium i Washington).2
Bakom attackerna låg det islamska terror-nätverket Al-Qaida, som genom åren varit ansvariga för flertalet attacker mot USA utomlands (främst amerikanska ambassader och konsulat i Afrika och i arabvärlden). Innan 11-septemberattackerna (9/11) så ansågs terrorism vara en nationell och regional fråga, men efter 9/11 och ännu tydligare efter Al-Qaidas attacker i Madrid, London och på Bali så blev terrorism en global fråga som allt fler tog upp. Ledarna för Ryssland och Kina antog samma linje som USA, att internationell terrorism var det största hotet mot den egna säkerheten och försvarsalliansen NATO förklarade att attackerna mot USA var ett angrepp på hela NATO. Numera så har alla internationella samarbetsorganisationer tagit fram planer för terroristbekämpning.3
1.1 Bakgrund
Tidigt så riktade USA sina misstankar mot terror-nätverket Al-Qaida, som man misstänkte befann sig i Afghanistan under Talibanregimens beskydd. George W Bush tog initiativet till att samla alla världens stater i ett gemensamt krig mot den globala terrorismen. FNs säkerhetsråd godkände i resolution 1368 USAs rätt till självförsvar i enlighet med FN- stadgans artikel 51, rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar efter ett väpnat angrepp.4
1 Furubrant & Norman, Den 11:e september, Sakerhetspolitik.se
2 Ibid
3 Ibid
4 Säkerhetsrådets resolution 1368
För USA så var drönare en del av krigsföringen redan under Balkan-kriget på 1990-talet. Men då användes de enbart för spaning och övervakning. Det var först efter 9/11 som man utrustade dem med laserstyrda missiler. Och allt eftersom anti-terrorism aktiviteterna spritt sig från Afghanistan till Irak, Yemen och Pakistan, så har USA kommit att helt förlita sig på drönare för att övervaka stora områden, ge luftunderstödd till marktrupper och för att slå till mot misstänkta terroristledare på avlägsna platser.5
Under Barack Obamas ledning så har användningen av drönare mångdubblats. Där hans företrädare George W Bush (GWB), fick kritik för att han fångade och torterade misstänkta terrorister och andra människor som kunde sitta inne på viktig information, så har Obama istället kritiserats för att han använder drönare och avrättar de misstänkta terroristerna. Från 2004 och fram till 2008 så genomförde GWB ca ett dussintal attacker med drönare i Pakistan, men under 2008 så skedde en upptrappning av USAs användning av drönare i Pakistan, ca 50 operationer utfördes, och när Barack Obama tog över som USAs president, så ökade man drönarattackerna kraftigt i ett led i att slå ut militanta rörelser i Pakistan, och på så vis nå framgång i kriget i Afghanistan.6
1.2 Problemdiskussion
John Stuart Mill skrev i en text, publicerad 1859 i Fraser´s Magazine, att England, under det brittiska imperiets storhetstid fick mycket kritik för sin policy att inte lägga sig i händelser i andra länder. Mills ser detta som en ytterst hedervärd princip, men att dem ändå blev kritiserade för sin hållning som kallades egoistisk och självisk. Men denna hållning hade sitt ursprung i en policy hos den brittiska staten att: ”We ought not to interfere where no English interest are concerned”.7 Den kritiska frågan som Mills ställer är vad som utmärker moralprincipen om att inte intervenera i andra länders interna angelägenheter, till den mer pragmatiska beslutsamheten som brittiska politiker gav uttryck för, att inte intervenera där det inte fanns några brittiska intressen.8
Det var detta som Mills menade när han analyserade britternas policy om att intervenera i andra länder, vad han menade var inte att britterna enbart intervenerade där det fanns brittiska intressen, utan man valde att intervenera där den brittiska säkerheten hotades. ”This is no
5 Braun, Megan & Brunstetter, Daniel, sid. 341
6 Bergenwall, Samuel, Drönarkriget I Pakistan, sid 12-‐14
7 Mill, John Stuart, A Few words on Non-‐Intervention, The Etics of War, sid. 575
8 Ibid, sid. 575
more than what all nations, sufficiently powerful for their own protection, do, and no one questions their right to do so. It is the common right of self-defence”.9
Den brittiska säkerheten var ett stort intresse, om inte det största intresset, jämfört med brittiska ekonomiska intressen, så saknade den brittiska säkerheten en geografisk begränsning.10
USAs inställning till interventioner i andra länder ändrades efter 9/11, man kände sig tvungen att slå till innan terroristerna kunde göra det. Man började se varje al-Qaidamedlem som ett hot mot USAs säkerhet och attacker i förebyggande syfte har blivit ett systematiskt sätt för USA att skydda sina intressen. Om GWBs policy gick ut på att tillfångata den misstänkte och genom tortyr förhöra personen och sen bedöma om han är/var ett hot, så kan Barack Obamas policy mer beskrivas som skjuta först, fråga sen alternativt kan de beskrivas som better safe than sorry.
Med hjälp av så kallade drönar-attacker, attacker som sker med förarlösa plan, så har USA attackerat mål som man anser är nödvändiga, helt utan hänsyn till suveränitetsprincipen och internationella lagar. Attacker som dessutom lett till att oskyldiga civila drabbats, i en långt större utsträckning än deras tilltänka offer. En undersökning som gjorts av Stanford Universitetet Law School och New York University´s school of Law, visar att, dessa attacker som enligt USAs regering är effektiva, mellan juni 2004 och september 2012 dödade mellan 2562 och 3325 människor, varav mellan 474 och 881 var civila, och 176 av dessa var barn.11
1.3 Problemformulering
Men frågan om USAs drönarattacker är inte helt lätt att besvara. Det finns en hel uppsjö med aspekter att väga in; internationell rätt (Haag-konventionen), suveränitetsprincipen, rätten till självförsvar. Efter 9/11 så fick USA igenom en resolution i FNs säkerhetsråd och med brett internationellt stöd, som hävdade USAs rätt till självförsvar mot ett krig som man ansåg att Al-Qaida initierat.12
Om man tittar på det inom-vetenskapligt, så handlar det om hur världssamfundet ska bemöta interna konflikter och om suveränitetsprincipens framtida roll inom internationell politik och
9 Mill, John Stuart, A Few words on Non-‐Intervention, The Ethics of War, sid. 576
10 Ibid, sid. 576
11 TT, Drönare dödar fler än USA medger, Dagens nyheter, 2012-‐09-‐26
12 Kriget mot terrorism, Sakerhetspolitik.se, publ. 2009-‐05-‐14
konfliktlösning. Suveränitetsprincipen kom till för att skapa ordning, inte rättvisa. Och i en tid när mellanstatliga konflikter har bytt ut mot interna konflikter, men som ändå har en regional påverkan då människor flyr till sina grannländer för att söka skydd, så måste man kanske tillämpa en lösare betydelse av suveränitetsprincipen. En utveckling där man kopplar ihop sin rätt till suveränitet med sitt ansvar att skydda sitt folk mot humanitära katastrofer. Då skulle FN och dess samarbetsorganisationer få ett reellt vapen mot interna konflikter. Det har forskats på detta område, och Amitai Etzioni skrev en artikel där hon argumenterar för att stater som inte möter omvärldens krav när det kommer till sitt ansvar mot sitt folk, dem stater skulle förlora sin externa suveränitet. Detta är ett argument som stöds bland annat av FNs förra generalsekreterare Kofi Annan och Boutros Boutros Ghali.13
Problemet är att när USA gick in i krig mot den globala terrorismen, så gick man in i en gråzon av internationella regler, lagar och normer. De regler, lagar och normer som brukar tillämpas inom mellanstatliga relationer visade sig svåra att tillämpa när de två parterna i en väpnad konflikt är en suverän stat och en internationell organisation. Kritikerna menar att där det fattas precis lagstiftning så ska man tolka de existerande lagarna och normer. USA däremot har använt en generösare tolkning där existerande lagar gäller för mellanstatliga konflikter, och alltså inte riktigt går att tillämpa här. T ex drönarattackerna sker i Pakistan och Yemen, inte på dessa stater, därför anser man det inte vara ett brott mot suveränitetsprincipen.
Man attackerar bara misstänkta terrorister och deras tillhåll, och det man har tillstånd för av världssamfundet i form av resolution 1368 i FNs säkerhetsråd.14
Men denna resolution är problematisk i sig eftersom den inte gäller intervention mot en suverän stat, utan gäller för bekämpning av global terrorism och USAs rätt till självförsvar efter 9/11. Och då Al-Qaida är en internationell organisation, som finns på många platser i världen, så tolkar USA resolutionen på ett sådant sätt att man i stort sett kan intervenera vart man vill i världen, så länge som man kan hänvisa till denna resolution och säga att man agerar i självförsvar och i förebyggande syfte för att bevara världsfreden i enlighet med resolutioner 1368 och 1373 i FNs säkerhetsråd. Som bland annat säger att alla nationer måste ta till alla tillgängliga medel som är tillåtna enligt FN-stadgan för bekämpa den globala terrorismen.
13 Ezioni, Amitai, Sovereignty as Responsibility, sid. 71
14 Resolution 1368, FNs Säkerhetsråd, antogs 2001-‐09-‐12
Liknande resolutioner antogs också efter terrorattackerna i Moskva (resolution 1440), Bali (resolution 1438) och Kenya (resolution 1450) 2002.15
1.4 Syfte
Mitt huvudsakliga syfte med denna kandidatuppsats är att göra en argumentationsanalys av de argument, pro et contra, som finns rörande användningen av drönarattacker utanför det aktiva slagfältet, utifrån folkrättsliga principer, normbildning, det internationella regelverket, FN- stadgan och Säkerhetsrådets resolutioner. Jag kommer att tolka de argument som ges i FN- stadgan, suveränitetsprincipen, R2P-rapporten och Haag-konventionen för att se vilka normer har dessa skapat för hur ett hotat land får agera när det kommer till att försvara sig själv och sitt folk mot angrepp. Jag kommer även tolka besluten i säkerhetsrådet genom att analysera dess resolutioner.
1.5 Frågeställning
I förhållandet mellan stater så måste det finnas en maktbalans, en maktbalans som bygger på en uppsättning normer om hur stater förväntas agera mot varandra. Dagens problem med FNs stadga och suveränitetsprincipen är att de togs fram i en tid med en synlig fiende, då stater agerade mot andra stater. Men kan samma uppsättning normer antas gälla när en stat blir attackerad av en osynlig fiende, av en internationell terroristorganisation som inte är bunden till en suverän stat, utan opererar i många länder.
Mina frågeställningar blir därför:
a) Utifrån folkrättsliga principer, FN-stadgan, Säkerhetsrådets resolutioner och rapporten om the Responsibility to Protect från ICISS, är de amerikanska drönarattackerna legitima, illegitima eller enbart försvarbara?
b) USA åberopar artikel 51 i FN-stadgan, rätten till kollektivt eller individuellt självförsvar vid väpnat angrepp som argument för drönarattackerna. Vad säger gängse normer och principer om preventivt självförsvar?
Med försvarbara menar jag att drönarattackerna, t ex enligt en norm borde vara illegitima, men normen lämnar ändå utrymme för att under vissa omständigheter så kan de ändå vara ok.
Preventivt självförsvar handlar om att slå till mot ett misstänkt hot innan det uppstår.
15 Resolution 1368, Säkerhetsrådet, antogs 2001-‐09-‐12
2. Tidigare forskning och teoretiska aspekter
2.1 Tidigare forskning
De tre fall av tidigare forskning som jag presenterar i detta avsnitt är utvalda eftersom jag anser att de på ett väldigt bra sätt visar de problem man ställs inför när man forskar på detta område. Jag kommer även att använda deras resultat när jag presenterar mina resultat och drar mina egna slutsatser. Leila Nadya Sadat har forskat om de juridiska aspekterna av drönarattacker, Milena Sterio har forskat om legitimiteten i att USA upprättar en kill-list med individer som ska avrättas och Samuel Bergenwall har skrivit en rapport till det svenska försvarsdepartementet om hur USAs användande av drönare ökat sen Obama blev president och varför det har ökat. Hans rapport handlar även om de säkerhetspolitiska aspekterna av USAs drönarattacker i Pakistan.
2.1.1 Leila Nadya Sadat – America´s Drone Wars
Leila Nadya Sadat har forskat om de juridiska aspekterna av de amerikanska drönarattackerna. Hon lyfter fram 5 viktiga frågor om den juridiska legitimiteten i USAs drönarprogram.
Hon analyserar legitimiteten i att USAs regering motiverar användandet av dödligt våld mot individer i andra länder med hänvisning till rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Hon diskuterar det faktum att USA på ett par punkter gör tolkningar av internationella normer och regler som de får mycket kritik för. Hon kallar det ett krigs-paradigm, att USA ser det som lämpligt och nödvändigt att döda individer i andra länder för att förhindra framtida attacker mot amerikanska intressen.16
Hon analyserar sedan vilka som är tillåtna mål, och här konstaterar hon att USA använder sig av en mängd olika definitioner vilket gör det hela otydligt. Individerna beskrivs som terrorister, misstänkta terrorister, radikala islamister, rebeller, medlemmar hos al-Qaida eller dess samarbetsorganisationer, Talibaner, jihadister, muslimska extremister eller unlawful combatants.17
Problemet här menar hon ligger i att ingen av dessa definitioner, förutom möjligtvis medlemmar hos al-Qaida eller deras samarbetsorganisationer är legitima mål. Dem blir måltavlor på grund av deras status och inte sitt beteende.
16 Leila Nadya Sadat, -‐ America´s Drone Wars, sid. 226
17 Ibid, sid. 227
Leila Naadya Sadat har även analyserat processen i vilken USAs så kallade kill-list skapas.
Och enligt rapporter så skapas denna lista över noggrant övervakande av President Obama.
Han tittar på bilder, läser rapporter diskuterar med rådgivare innan beslut tas. Obama måste själv godkänna varje drönarattack i länder som USA inte ligger i krig med. Hela processen kan sammanfattas med orden: Lita på oss, vi är försiktiga.18
Hon diskuterar även kort om drönarattacker är legitima i krig. Här tar hon upp den så kallade Lotus-princiupen, som innebär att en stat kan agera precis hur den vill så länge den inte bryter mot internationella normer och lagar. Hon nämner det faktum, att dagens drönar-piloter, som sitter långt borta från området de ska bomba, har ett stort ansvar gentemot krigets lagar, när de kommer till att urskilja vad det är de skjuter på och träffar man de man siktar på. Men här nöjer Sadat med att konstatera att om man tittar på antalet civila offer så är drönarpiloterna kanske inte så säkra som de borde vara.19
Leila Nadya Sadat avslutar sin analys med frågan om avsikterna med de amerikanska drönarattackerna. Här konstaterar hon att attackernas syfte beror på hur målet ser ut och vilket område som man ska attackera, men att flertalet av dessa attacker är att beskriva som rena repressalier för 9/11 (på ett folk som inte hade någonting med 9/11 att göra) eller i ett rent avskräckande syfte, för att avskräcka folk från ansluta sig till al-Qaida eller deras samarbetsorganisationer. Hur som helst, så är detta ett klart brott mot internationell rätt.20
2.1.2 Milena Sterio – The United States use of Drones in the war on Terror: The (Il)legality of targeted killings under international law
Som Bush-adminstrationen såg det, efter attackerna den 11 septemer 2001, så befann sig USA i ett globalt krig mot terrorismen. Ett krig som var globalt, och saknade geografiska gränser.
Med andra ord, kriget följde terroristerna och där man fann dem, där var slagfältet om än tillfälligt. Den amerikanska högsta domstolen beslutade att man fann sig i krig med al-Qaida och talibanerna och gällande lagar var krigets lagar.21
Men även om Obama-administrationen inte vill kalla det ett globalt krig, så har man tagit vid dess föregångare om ett globalt slagfält genom drönarattacker på olika platser runt om i världen. Obama-administration hävdar också att drönare kan användas i länder som skyddar
18 Leila, Nadya Sadat, America´s Drone Wars, sid.227
19 Ibid, sid. 228
20 Ibid, sid. 228
21 Sterio, Milena, sid. 202
terrorister, är ovilliga eller saknar förmågan att kontrollera hela sitt territorium. Detta utesluter länder som England och Frankrike, men rättfärdigar drönarattacker i länder som Pakistan och Yemen, där avlägsna områden är svåra att kontrollera och där regeringen har svårt att påstå att man besitter fullständig kontroll över sitt territorium.22
Terminologin om det globala kriget mot terrorismen och krig mot al-Qaida, Talibanerna och deras allierade är oerhört viktig då det skapar det juridiska ramverket som omger targeted killings och drönarattacker. Om man accepterar det faktum att USA befinner sig i en väpnad konflikt mot al-Qaida-terrorister, då måste man anta att krigets lagar gäller. Och om krigets lagar gäller, då är det upp till lagarna om jus in bellum att bestämma om militär kraft används på rätt sätt och om det är proportionerligt.23
En stat som tar till våld måste kunna visa upp att användandet är proportionerligt. Att ett krig är proportionerligt är ett krav för att kriget ska vara jus in bellum. Men då stora delar av drönarprogrammet utförs av CIA och är hemligstämplat så är det omöjligt att avgöra om våldet är proportionerligt eller inte. Rent logiskt kan man påstå att USA inte utkämpar ett riktigt krig, utan är man är ute på en jakt efter terrorister, och då gäller inte krigets lagar. Utan då är det de internationella lagarna om mänskliga rättigheter som gäller, och då är targeted killings enbart legitima när hotet är omedelbart och reaktionen nödvändig. Men den rena naturen med det amerikanska drönarprogrammet är att slå ut alla medlemmar av al-Qaida, även om det inte är nödvändigt, och då är det brott mot internationell rätt. Och under den paradigmen så är hela drönarprogrammet olagligt.24
Att använda drönare för att slå ut misstänkta terrorister i Pakistan och Yemen är en oerhörd kontroversiell fråga att besvara då den är fulladdad med olika juridiska frågor, frågor som är omöjliga att besvara så länge som drönarprogrammet utförs av CIA och är hemligstämplat.
Om nu USA verkligen är inblandad i en väpnad konflikt med al-Qaida, så kan det sägas att drönarattackerna inte per se är illegitima, så länge de utförs med försiktighet, under noga utvalda regler och guidelinjer, så kunde drönarattackerna kvalificera sig som jus in bello.25
22 Sterio, Milena, sid. 202
23 Ibid, sid. 203
24 Ibid, sid. 205
25 Ibid, sid. 214
2.1.3 Samuel Bergenwall – Drönarkrig i Pakistan – säkerhetspolitiska konsekvenser Det svenska totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), lämnade i april 2013 en rapport till det svenska försvarsdepartementet angående USAs användning av drönare i Pakistan. I denna rapport så konstaterar man att sedan 2004 så har USA genomfört runt 350 drönarattacker i Pakistan.26
Under Bush-administrationen så påbörjades drönarattackerna i liten skala, för sedan trappas upp under hösten 2008. Under Obama-administrationen så har antalet drönarattacker i Pakistan ökat kraftigt, främst i syfte att slå ut al-Qaida-medlemmar och talibanbaser i Pakistan. Den första kända drönarattacken ägde rum den 17 juni 2004, och under de kommande fyra åren så genomförde USA runt 50 attacker med s.k. drönare i Pakistan. Under Bushs sista år i Vita Huset så skedde en upptrappning av drönarattackerna till följd av en omvärdering av Pakistans roll i Afghanistan. Detta skedde främst av två anledningar: 1) de afghanska talibanerna, hade med framgång flytt till Pakistan, där man nu kunde omgruppera sig och med hjälp av baser i Pakistan som utgångspunkt kunde man nu återvända till Afghanistan och 2) de al-Qaida-allierade pakistanska talibanerna kontrollerade nu stora områden i gränsprovinserna. Och när antalet jihadister från väst, som begav sig till Pakistan för militär träning ökade, så ledde det till en ökad hotbild mot Europa och USA.27
Obama-administrationen valde att fortsätta på den inslagna vägen och ökade antalet drönarattacker i Pakistan kraftigt. Detta gjordes, enligt ledande företrädare för Obama- administrationen, för att man nu insåg vikten av att slå ut militanta rörelser i Pakistan, för att nå framgångar med kriget i Afghanistan och lyckas besegra al-Qaida.28
Genom påtryckningar från Obama-administrationen, på den pakistanska regeringen, så har Pakistan mellan 2009 och 2012 genomfört militära operationer mot de talibanstyrda områdena och lyckats ta kontrollen över dess områden – dock till ett mycket högt humanitärt pris i form av kollektiva bestraffningar, husdemoleringar och flera miljoner i internflykt. Men USA har inte lyckats förmå den pakistanska regeringen och dess armé att gå in i Norra Waziristan, vilket är det fäste där både pakistanska och afghanska talibangrupperingar och al-Qaida opererar från.29
26 Bergenwall, Samuel, Drönarkriget i Pakistan, sid. 3
27 Ibid, sid. 13
28 Ibid, sid. 14
29 Ibid, sid. 17
2.1.4 Sammanfattning tidigare forskning
Leila Nadya Sadats forskning om de juridiska frågorna om drönarattackerna visar att USA på ett flertal punkter bryter internationell rätt, man gör egna tolkningar som gynnar sitt eget syfte och att det USA håller på med kan nästan beskrivas som en häxjakt på potentiella, ej reella hot. Man opererar i mörkret, mycket som rör drönarprogrammet är hemligstämplat och därför saknas det insyn som visar exakt hur USA tänker när man upprättar sin kill-list. Alla förfrågningar som görs av internationella experter, FN och andra internationella organisationer möts med svaret: Lita på oss, vi är försiktiga.30
Milena Sterio har forskat i det legitimiteta i att USA använder drönare till att avrätta personer utanför den aktiva krigszonen (dvs. i länder man inte ligger i krig med). Milena Sterio börjar med att konstatera att Bush-administrationen såg kriget mot terrorismen som globalt, det saknade geografiska gränser. Kriget följde alltså terroristerna, och där de fanns, där var också slagfältet, om än tillfälligt. Obama-administrationen vill dock inte kalla det ett globalt krig, men man tillämpar som policy som sin företrädare, och man hävdar också att drönare kan användas i länder där staten inte besitter full kontroll över hela sitt territorium, vilket öppnar upp för attacker i länder som Pakistan och Yemen, men inte i länder som England och Frankrike.31
Milena påpekar att alla stater som vill rättfärdiga användande av våld mot eller i andra stater utan deras tillstånd måste kunna visa att våldet är proportionerligt. Men då det amerikanska drönarprogrammet utförs till stor del av CIA och hemligstämplat så är frågan om proportionalitet omöjlig att svara på, detsamma gäller legitimiteten i drönattackerna.32
Samuel Bergenwall skrev en rapport till det svenska försvarsdepartementet där han analyserade hur den amerikanska användningen av drönare hade förändrats sedan Obama tog över som president och varför. Samuel konstaterade att Obama mångdubblade antalet attacker med drönare, då han insåg vikten av att slå ut al-Qaida i Pakistan för att nå framgångar i Afghanistan. Obama-administrationen har också genom påtryckningar på den pakistanska regeringen fått pakistanska armén att agera mot olika fästen på landsbygden där al-Qaida och talibanerna hållit hus – dock skedde detta till ett mycket högt humanitärt pris i form av kollektiva bestraffningar, husdemoleringar och flera miljoner människor i internflykt.33
30 Leila Nadya Sadat, sid. 228
31 Sterio, Milena, sid. 203
32 Ibid, sid. 203
33 Bergenwall, Samuel, Drönarkriget i Pakistan, sid. 13
Dessa tre forskare bidrar var och en med viktiga detaljer till min forskning. Leila Nadya Sadats forskning tar upp de juridiska aspekterna av drönarattacker utanför den aktiva krigszonen i länder som t ex Pakistan, Yemen och Somalia, men även hur USA motiverar att det är legitimt med att utföra drönarattacker i Pakistan.34
Milena Sterios forskning har titta på vilka grupper USA inriktar sig på och hur dessa stämmer överens med de normer som anges i internationella lagar när de kommer till legitima mål i ett krig och legitimiteten i att använda drönare för att avrätta individer i andra länder utan någon som helst rättslig prövning.35
Samuel Bergenwalls forskning visar varför Obama tycker att det är så viktigt att attackera mål i Pakistan och hur det hänger ihop att man anser sig ha rätt i bomba i ett land för nå framgångar i ett krig som man för i ett annat land.36
Alltså kan man sammanfatta det så här, dessa tre forskare hjälper mig att förstå, VART USA bombar (Sadat), VILKA grupper man riktar in sig på (Sterio) och VARFÖR man bombar (Bergenwall).
2.2 Teoretiska aspekter
Mina teoretiska aspekter hämtar jag dels från realismen och dels från suveränitetsprincipen ur en teoretisk synpunkt.
Realismen finns med att för att jag ska kunna påvisa den ojämna maktbalans som råder i världen. Hur ser hierarkin ut i världen? Hur kommer det sig att ett land som USA kan bryta mot internationella normer och lagar och ingen kritiserar dem. Detta är givetvis än mer komplex fråga än vad jag kan beskriva här, mitt syfte är helt enkelt att bara ge en enkel bild av hur maktbalansen ser ut i världen och hur de två stora attackerna som skett i USA de senaste 75 åren påverkade USAs syn på sin utrikes- och säkerhetspolitik.
34 Leila, Nadya Sadat, America´s Drone Wars
35 Sterio, Milena, The United States use of Drones in the war on terror
36 Bergenwall, Samuel, Drönarkriget i Pakistan
2.2.1 Realismen
Enligt realistiska teoretiker så handlar realismen om maktbalansen mellan olika aktörer inom internationell politik och avsaknaden av en global överstatlig auktoritet har skapat ett anarkistiskt tillstånd i de mellanstatliga relationerna.37
Ett anarkistiskt tillstånd där USA har lyckats placera sig högst upp i den hierarkiska ordningen. USA sitter på en politisk, ekonomisk men framför allt militärisk makt som inget land i världen kan matcha. Detta i sin tur har bidragit till att USA i sin tur kunnat utöva en väldigt auktoritär och imperialistisk utrikespolitik genom åren utan att straffas för det av omvärlden. Men denna politik har även gjort att USA har skaffat sig fiender i framför allt arabvärlden, och deras främsta fiende är terror-nätverket al-Qaida. Enligt USA beror al- Qaidas hat på att dem hatar USAs demokrati och frihet. Enligt al-Qaida beror hatet på USAs ständiga maktmissbruk mot arabländer som inte kan försvara sig själva, och att USA genom historien har haft allt för lätt för att ta till militärt våld för att få arabländer att göra som USA vill.38
Al-Qaida leddes av en man vid Usama bin Laden från mitten av 1990-talet till hans död i början av maj 2011. Han fick idén av att rasera byggnader i USA, efter att han sett sönderbombade hus i Libanon i kriget mellan Libanon och Israel. Då fick han en idé om att straffa USA på samma sätt som Libanons folk blev straffade av USA och dess allierade Israel.39
Man kan se vissa samband mellan 11-septemberattackerna och attacken på Pearl Harbour den 7 december 1941. Båda två attackerna utfördes av en motståndare som USA aldrig kunde tänka sig skulle anfalla dem på detta sätt. I båda fallen så utgjorde attackerna ett svar på amerikansk utrikespolitik, och de båda attackerna ledde till en förändring i USAs utrikes- och säkerhetspolitik. Innan japanernas angrepp mot Pearl Harbour, så ansåg USA att Hitler och hans nazister var Europas problem. USA såg inte riktigt varför man skulle ge sig in i ett krig i Europa samtidigt som man vid denna tidpunkt befann sig mitt i en diplomatisk kris med Japan, då man slutat sälja olja till den Japanska staten, olja som Japan desperat behövde för att hålla sin egen krigsmaskin igång.40 Och medan man jobbade på en fredlig lösning på
37 Hall, Martin, Realism, Internationella relationer sid. 35
38 Laden, Usama bin, Tal 1 november 2004
39 Ibid
40 Kärrman Göran, Andra Världskriget Japan och USA går in i kriget. Den Japanska expansionen
konflikten, så planerade Japan en attack då man var rädd för vad en diplomatisk lösning skulle betyda för det Japanska imperiet på lång sikt.41
USA däremot, litade på sin egen styrka och makt, att ingen skulle våga angripa dem. Samma tankesätt fanns i USA efter kalla krigets slut, ingen skulle våga attackera USA. Även om al- Qaida angrep amerikanska mål runt om i världen, att dem skulle våga attackera i USA fanns inte. Men när dem nu gjorde det så såg USA det som en krigshandling, att al-Qaida förklarat krig mot USA. Som George W. Bush uttryckte det i det talet där han avslöjade USAs plan att invadera Afghanistan: ”We didn´t ask for this mission, but we will fulfill it”.42
9/11 ledde till att USA numera tillämpar samma policy som britterna gjorde under det brittiska imperiets glansdagar. Innan 9/11, så var det USAs policy att inte intervenera där det inte fanns några amerikanska intressen, efter 9/11 så införde man en policy, att intervenera varhelst den amerikanska säkerheten hotades. Man kan alltså dra slutsatsen att USA, trots sin militära överlägsenhet, är så oerhört rädda för attacker, så att dem känner sig tvingande att försöka slå ut hoten, innan de uppstår. Det finns ingen annan nation i världen som agerar på samma sätt för att skydda sig mot attentat, eller skulle komma undan med det för den sakens skull.43
2.2.2 Suveränitetsprincipen
Det moderna statsväsendet kan spåras tillbaka så långt i tiden som till 1648, då den Westfaliska freden slöts och det 30 åriga kriget officiellt tog slut. Det nya Westfaliska systemet, som ersatte det gamla medeltida systemet även kallat Republica Christiana (som byggde på Påvens och den katolska kyrkans överhet), bygger på tre principer: 1) Kungen är härskare över sin egen domän, 2) Härskaren har rätt bestämma vilken religion som ska råda inom sin domän och ingen annan har rätt att intervenera inom denna domän och 3) doktrinen om maktbalans som gick ut på att alla oberoende stater skulle se varandra som jämlika och med lika rättigheter och förpliktelser. Staterna erkände ingen auktoritet över staten. Med andra ord, dem var suveräna.44
41 Kärrman Göran, Andra Världskriget Japan och USA går in i kriget. Den Japanska imperialismens expansion,
42 Bush, George W, Adress to the Nation 7 oktober 2001
43 Mill, John Stuart, A Few words on Non-‐Intervention, The Etics of War, sid. 575
44 Mikael Baaz, sid. 8
Men det var inte förens 1918 då grundfördraget till Nationernas Förbund författades och FN- stadgan 1945, som suveräniteten fick ett starkare fäste som ett centralt begrepp i det westfaliska systemet.45
Men i takt med globalisering och den tekniska utvecklingen så har världen blivit mindre och genom regionala avtal som reglerar allt från samarbeten inom ekonomi och bankväsende till polisiära och gränsbevakande samarbeten så har nationalstaten minskat i betydelse, och då också statens möjlighet att ha full kontroll över sina interna angelägenheter. Men suveräniteten har inte påverkats. Stater kan alltså vara suveräna i en ren juridisk mening, men externa aktörer kan påverka de inre angelägenheterna. Man kan alltså väldigt enkelt beskriva en stats interna suveränitet som ett ansvar, och den externa suveräniteten som en skyldighet.46 Principen om en stats suveränitet bygger på att hålla ordning det anarkistiska systemet av länder, att varje land, stat och nation är sin egen suveräna aktör på världsmarknaden. Och länge agerade världssamfundet under policyn att det som varje stat gjorde på sitt territorium fick andra länder eller internationella organisationer inte lägga sig i såvida det inte hotade omvärlden. Principen om suveränitet kom till för att förhindra mellanstatliga konflikter från att uppstå, och gällde alltså ordning, inte rättvisa.47
Alla hemskheter som begick under andra världskriget av framför allt Nazityskland ledde fram till vad vi idag kallar de mänskliga rättigheter. Men drygt 50 år senare så visade det sig att vi inte lärt oss någonting, folkmorden i Rwanda 1994 och massakern i Srebrenica 1997 visade åter igen människan från sin mörka sida. Även om vi denna gång hade tillgång juridiska medel som i teorin skulle stoppat hemskheterna, så stod världssamfundet handfallet, och kunde bara titta på.
Men nu började man prata om suveränitet som ett ansvar och 1999 så bildades på FNs initiativ en ny kommission, International Commission on Intervention and State Sovereignty (ICISS), som leddes av den kanadensiska regeringen.
ICISS rapport om R2P som kom under 2001 så fastslår man i kapitel 2:14 Sovereignty as Responsibility, att genom att acceptera ett medlemskap i FN, så fastslår det internationella samfundet statens suveränitet, men medlemsstaten antar sig också att följa de regler och normer som ett medlemskap i FN för med sig. Alltså att suveräniteten ger staten att rätt själva
45 Mikael Baaz, sid. 9
46 Ibid, sid. 211
47 Ibid, sid. 211
bestämma över sitt territorium men att det också innebär suveränitet som ett ansvar både när det kommer till interna funktioner inom staten (skydda folket som bor inom territoriet) till externa skyldigheter såsom att respektera andra länders suveränitet.48
Amitai Etzioni (professor vid George Washington University), skrev i en artikel, Sovereignty as Responsibility för Foreign Policy Research Institute (FPRI) att suveräniteten som stater sitter på idag måste ifrågasättas. Allt för ofta sedan kalla kriget tog slut så har omvärlden låtit bli att intervenera i interna konflikter i olika stater. Men hon argumenterar för att när suveräna stater inte längre uppfyller omvärldens krav, normer och regler var gällande dess interna skyldigheter, så ska dessa stater förlora sin suveränitet. Alltså omskriver hon suveränitet som skyldighet att skydda ett folk inom ett suveränt territorium. Suveräniteten blir alltså inte absolut och exklusiv längre, utan stater som bortser från ansvaret att skydda sitt folk, borde förlora sin suveränitet, anser Etzioni.49
Man kan även definiera suveränitet som auktoritet, rätten att styra över ett visst territorium och folket som bor där. Man pratar då om intern kontroll och extern autonomi. Men eftersom både kontroll och autonomi kan variera, så är det bättre att prata om suveränitet som auktoritet för även om kontrollen och autonomin kan variera, så kommer suveräniteten alltid vara en konstant variabel inom internationell politik.50
Men suveränitet är inte bara ett internt attribut för en stat, utan bygger lika mycket på erkännande från övriga medlemmar i det internationella samfundet som på internt samtycke.
Sådant erkännande av suveräniteten av internationella normer är oerhört viktigt i ett internationellt system där makten inte är jämt fördelad. Suveräniteten är ett det sista skyddet för svagare stater och svaga institutioner så länge makten inte är jämt fördelad. Dessa skillnader kommer enbart bli mer och mer tydliga om de universella normativa överenskommelserna angående suveränitet skulle kasseras.51
Men fler och fler forskare, experter och aktörer inom internationell politik har pratat om att den externa suveräniteten inte ska ses som absolut och exklusiv. Både Kofi Annan och hans företrädare i FN, Boutros Boutros Ghali, sade att en stats suveränitet kan kringgås när situationen kräver det.52
48 ICISS, R2P, sid. 13
49 Etzioni, Amitai, sid. 71
50 Ayoob, Mohammed -‐ Humanitarian Intervention and State Sovereignty, sid. 82
51 Ibid, sid. 82
52 Annan, Kofi, The Guardian, 7 April 1999
Kofi Annan uttryckte det så här i ett tal 1999:
No government has the right to hide behind national sovereignty in order to violate the human rights or fundamental freedoms of its peoples. Whether a person belongs to the minority or the majority, that person's human rights and fundamental freedoms are sacred.53
Andra forskare har pratat om att den externa suveräniteten ska vara beroende av den interna.
Om en stat inte respekterar de universella rättigheter som dess folk har, så ska den externa suveräniteten försvagas för att underlätta för världssamfundet att intervenera.
2.3 Kritiker och försvarare av drönarattackerna Philip Alston – Expert inom internationell rätt hos FN
Philip Alston lade den 28 oktober 2009 fram en rapport till FN där han slog fast att de amerikanska drönarattackerna i Pakistan bryter mot internationell rätt såvida inte Washington kan visa att de tar alla de nödvändiga stegen som krävs för säkerställa att man inte riskerar civilas liv i onödan54.
Han påtalade dock att det finns fall där attacker med drönare kan vara legitima enligt internationell rätt. Men detta kan enbart bedömas om USA inför en total öppenhet till sitt drönarprogram och motiverar vilka som är utvalda mål och varför, plus att man följer internationell folkrättslig lagstiftning när det kommer till proportionalitet, nödvändighet och att man tar de förebyggande åtgärder som situationen kräver för säkerställa målens giltighet55. Ben Emmerson - Expert inom internationell rätt inom FN
Ben Emmerson slår fast att de amerikanska drönarattackerna bryter mot Pakistans suveränitet och inkräktar på deras territoriella integritet eftersom USA saknar tillstånd för dessa av Pakistans regering. Vid ett besök i Pakistan där han inspekterade skadorna som drönarattackerna orsakar, så fastslog han att det är den Pakistanska regeringens vilja att dessa attacker upphör omedelbart. Det är ett brott mot internationell rätt, då man använder militärt våld på en annan stats territorium utan dess tillstånd.56 Dessutom så uttryckte den pakistanska regeringen farhågor om att attackerna var kontra-produktiva, och att det skulle leda till en
53 Annan, Kofi, The Guardian, 7 april 1999
54 Philip Alston, Rapportering till FN angående amerikansk drönare
55 Ibid
56 Emmerson Ben, International Community must heed Pakistan´s concerns over drones, says UN Expert
ökad radikalisering hos en hel generation pakistanska medborgare57. Ben Emmerson, avslutade sin rapport med att slå fast att det pakistanska folket behöver tid och utrymme för att utveckla sin egen strategi för hur man sak bemöta hotet från al-Qaida och Talibanerna.58 Ove Bring är professor i folkrätt och han har också engagerat sig i frågan om legitimitet i USAs drönar attacker. Ove Bring anser att drönarattackerna är försvarbara (ska inte förväxlas med legitima) så länge dem har avsedd militär effekt och inte drabbar civila.59
Problemet med drönarattacker som Ove Bring diskuterar om är när man inte har kontroll över målen, så hamnar man i en gråzon. Om det drabbar civila oproportionerligt jämfört med det militära värdet så är det överträdelser mot folkrätten. Den risken är alltid stor när det gäller drönare eftersom man inte har kontroll över målområdet. Risken för humanitära katastrofer ökar och Ove Bring pekar på att det skulle uppstå ett helt annat folkbrottsrätt om USA inte fått godkännande av respektive lands regering:
I så fall handlar det om att utöva militär makt på främmande stats territorium, vilket är ett mycket allvarligt brott mot folkrätten60.
Hans Corell är jurist och pensionerad ambassadör. Han har varit biträdande generalsekreterare och rättschef i FN och han sitter i det amerikanska advokatsamfundets internationella styrelse. Han är mycket engagerad i internationella rättsfrågor och tycker att USA kommit ut på ett farligt område när det kommer till deras drönarattacker.61
De som angrips med bomber på det här sättet är misstänkta terrorister eller misstänkta tillhåll för terrorister och enligt Hans Corell är en sådan handling mord. Den misstänkte terroristen är en misstänkt brottsling och en sådan ska man hantera enligt rättsstatens principer. Man ska alltså ställa personen inför rätta. Hans tycker det är väldigt viktigt att demokratiska rättsstater i världen föregår med gott exempel, för gör de inte det så är han rädd att det genererar motsättningar som leder till fler terrorhandlingar. USA tappade koncepten efter 9/11 och började införa egna regler som är klart stridande mot de normativa ramarna om mänskliga rättigheter.62
57 Ben Emmerson, International community must heed Pakistan's concerns over drones, says UN expert
58 Ibid
59 Blomgren Jan, Dödades på distans
60 Ibid
61 Corell, Hans, Drönarattacker är mord
62 Ibid
Dem flesta försvarare av drönarattackerna går att finna inom Obama-administrationen. Bland annat genom John Brennan (Vita Husets rådgivare inom anti-terrorism), som påstår att drönarattackerna visst har ett brett lokalt stöd i de länder de utförs. Folket hålls som gisslan av al-Qaida i dessa områden, och de välkomnar alla aktioner som leder till att de befrias från denna cancer-svulst.63 Andra försvarare, t ex Harold Koh, nöjer sig med att hänvisa till rätten till självförsvar och att USA befinner sig i krig med al-Qaida och att drönarattackerna därför är legitima i enlighet med internationell lagstiftning. This is a conflict with an organized terrorist enemy that does not have conventional forces, but that plans and executes its attacks against us and our allies while hiding among civilian populations.64
2.4 Centrala begrepp
De centrala begrepp som min forskning bygger är:
Internationell rätt – Är uppdelad i två delar, den delen jag tar upp kallas folkrätten och är den offentliga delen av internationell rätt. Folkrätten i sig är också den uppdelad i två delar, Krigets och Fredens folkrätt och reglerar vilka normer som gäller i mellanstatliga relationer, men även hur man får agera i krig. Till krigets folkrätt hör Haag-konventionerna och Genévekonventionerna.65
FN-Stadgan – Den norm och uppsättning regler som alla FNs medlemsstater förbinder sig att följa när man blir medlem i FN.
Säkerhetsrådets Resolutioner – De beslut om hur FN ska agera i frågor som rör internationell fred och global säkerhet kallas resolutioner och författas av säkerhetsrådet.
R2P – En rapport kallad ”The Responsibility to Protect” och togs fram av ICISS (International Comisson on Intervention and State Sovereignty), en kommission som den kanadensiska regeringen satte ihop på begäran av FN 1999. Två år senare presenterade de sin rapport, R2P, och som 2005 antogs som en universell princip av FNs generalförsamling.66
Suveränitetsprincipen – En princip som slår fast att alla stater är suveräna, ingen stat är mer suverän än någon annan. Bygger på ordning, ej rättvisa.
63 Geoff Dyer, Brennan defends drone attacks
64 A defense of drones: The Obama-‐administration justifies targeted killing in the war on terror
65 Redaktion, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB),
66 Hyllenmark Claes, The Responsibility to Protect, MSB
3. Metod
3.1 Val av metod och material
För att analysera legitimiteten i drönarattackerna kommer jag använda mig av en idékritisk kvalitativ textanalys då mitt empiriska material består av olika sorters dokument. Jag kommer att använda mig av såväl officiella rapporter, som internationella konventioner, en organisations-stadga och resolutioner från FNs säkerhetsråd.67
En idékritisk kvalitativ textanalys passar bra för att lyfta ut argumenten om drönattackerna ur officiella rapporter, vetenskapliga artiklar och olika experters uttalande. Till viss del kommer även nyhetsartiklar och kurslitteratur att användas (dock enbart för att definiera begrepp, används ej som empiriskt material).
Kvalitativ textanalys används bäst när man måste värdera innehållet i en text, när det är viktigt att förstå helheten som författaren försöker förmedla. När vissa stycken av den analyserande texten kan ha större betydelse än andra. Ett annat skäl till att göra en kvalitativ textanalys är att man kan få fram innehåll i texten som ligger dolt under ytan, som endast kan tas fram genom intensiv läsning av texten.68
Den typ kvalitativ textanalys som jag kommer göra kallas en idékritisk analys och går ut på att ta ställning till i vilken utsträckning en given argumentation lever upp till bestämda normer, i mitt fall hur väl de amerikanska drönarattackerna i Pakistan överensstämmer med de rationella eller moraliska normer som världssamfundet skapat.69
Mitt syfte är att plocka fram alla de argument ur folkrättsliga normer, suveränitetsprincipen, FN-stadgan, säkerhetsrådets resolutioner och ICISS rapport om R2P som kan kopplas till att skada fiende på avstånd eller på annat sätt anfalla den andra parten med militära krafter och placera in de i en pro et contra-analys.
Pro et Contra-analys är en variant av argumentationsanalys där man skapar en pro et contra- lista och listar vad ovannämnda normativa ramar anger för argument mot tesen: De amerikanska drönarattackerna är legitima. När pro et contra-listorna är gjorda kan man enkelt dra slutsatser genom att se vilken sida, pro/contra, som har mest stöd.70
67 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, sid. 210
68 Ibid, sid. 210
69 Ibid, sid. 212
70 Bergström Göran & Boréus Kristina, Textens mening och makt, sid. 95
Ett argument är ett påstående som används för att stödja eller undergräva en tes eller ett annat argument i en argumentation. En argumentation består alltså av en tes och en serie argument som stödjer eller undergräver tesen.71
En argumentationsanalys kan ha tre syften;
1) ett deskriptivt syfte – där man försöker återskapa argumentationen ur det sammanhang där argumentationen först skedde. Argumentation är ett inslag i texter som inte alls bara består av skäl för och emot bestämda uppfattningar.
Argumentationen i en text måste hittas på liknande sätt som uttryck för idéer i en idéanalys. Detta gäller även specifikt i argumenterande sammanhang som debattinlägg, politiska partiers valprogram eller riksdagsdebatter.
2) Ett preskriptivt syftet är att bedöma i vilken mån argumentationer uppfyller vissa normer. Detta är delvis preskriptivt, föreskrivande. Normer ställs upp, och sådana normer handlar om saklighet och rationalitet, att man håller sig till ämnet, ett inlägg bör vara av sådan art att ingen risk för missförstånd föreligger. Skolbildningens pragmadialektik har ett liknande ideal för hur man på bästa sätt ska lösa meningsskiljaktigheter med hjälp argumentativa utbyten.
3) Och det tredje syftet är att försöka avgöra en argumentations beviskraft dvs. i vilken mån de anförda argumenten verkligen stärker eller undergräver tesen, den förutbestämda ståndpunkten. För att göra detta måste man först göra den deskriptiva analysen.72
Jag kommer tillämpa det tredje syftet; dvs. jag kommer undersöka och analysera i vilken mån de normer som anges i internationell rätt, FN-stadgan, säkerhetsrådets resolutioner stödjer eller undergräver USAs påstående att drönarattackerna är legitima.
3.1.1 Naess och pro et Contra
Pro et contra-modellen går ut på att göra en lista av pro-argument och kontra-argument.73 Det handlar inte bara om att lista argument för eller emot en tes då en del argument syftar till att förstärka eller försvaga andra argument i sig.
71 Bergström Göran & Boréus Kristina, Textens mening och makt, sid. 101
72 Ibid, sid. 91
73 Ibid, sid. 95
Naess delar in argument i olika nivåer: argument av första ordningen (sådana som relaterar till tesen), argument av andra ordningen (relaterar till argument av första ordningen) och så vidare.
Argumenten sätts sedan in i schema och betecknas med koder som till exempel P1 och C1C1 vilka står för första pro-argument av första ordningen respektive första contra-argument av andra ordningen.74
Den här metoden är tidskrävande och jag fann det ibland svårt att se vilka argument som relaterade till tesen och vilka som istället relaterade till andra argument, därför valde jag en enklare modell där jag i en tabell med tre kolumner sorterar in argumenten som stödjer eller undergräver den ställda tesen i antingen legitima, illegitima eller försvarbara (med vilket jag menar att en analysenhet undergräver tesen, men kan ändå vara en bekräftelse av tesen under vissa omständigheter).
Analysenheterna som jag kommer utgå ifrån och göra mina analyser på är i första hand internationell rätt och suveränitetsprincipen. I andra hand kommer jag göra min analyser utifrån normerna som ges i FNs stadgar, de resolutioner som är författade av FNs säkerhetsråd och ICISS rapport om R2P.
Mitt motiv för att prioritera internationell rätt framför FNs stadga, säkerhetsrådets resolutioner och R2P, så när man tittar på dem så ser man att R2P hänvisar till säkerhetsrådets resolutioner, dem i sin tur hänvisar till FNs stadga som till sist hänvisar till internationell rätt.
74 Bergström Göran & Boréus Kristina, Textens mening och makt, sid. 101
R2P Säkerhetsrådets
Resolujoner FNs Stadga Internajonell
Räk
