Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Oral hälsa/Avdelningen för Hälsa och Miljö
Anna Forslund & Madeleine Wiklund
Oral hälsa hos äldre på vårdboende
En litteraturstudie
Oral health of the elderly in nursing home
A review
Examensarbete 15 hp Tandhygienistprogrammet
Datum/Termin: 2012-04-20/VT Handledare: Duangjai Lexomboon Examinator: Göran Friman
SAMMANFATTNING
Titel: Oral hälsa hos äldre på vårdboende
”Oral health of the elderly in nursing home”
Institution: Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15hp
Författare: Anna Forslund & Madeleine Wiklund Handledare: Duangjai Lexomboon
Sidor: 24
Månad och år för examen: April 2012
Nyckelord: Karies, Munvård, Parodontit, Vårdboende, Äldre
Introduktion: Den orala hälsan är viktig för den totala hälsan. En frisk mun tillåter inte bara en person att njuta av mat och att kunna tala, utan bidrar även till bättre välbefinnande och livskvalité. Den äldre befolkningen blir allt äldre. Förekomsten av kvarvarande egna tänder ökar bland äldre individer på vårdboende i industriländer. Flertalet äldre individer på vårdboende lider av minst en kronisk sjukdom som kan påverka den orala hälsan negativt ur karies och parodontalt perspektiv.
Syfte: Att beskriva den orala hälsan hos äldre över 65 år inom vårdboende i industriländer Frågeställningar: 1. Hur ser den orala hälsan ut hos äldre på vårdboende ur ett parodontalt perspektiv? 2. Hur ser den orala hälsan ut hos äldre på vårdboende ur ett kariesperspektiv?
Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar från 2001 till 2011.
Resultat: Trenden visar att äldre på vårdboenden har fler kvarvarande medfödda tänder. Samtidigt ses en bristfällig munhälsa bland de boende i form av plack och födoämnesrester i munhålan. Hög
förekomst av rotkaries och parodontala förändringar existerar bland äldre på vårdboende.
Konklusion: Äldre individer på vårdboende har eftersatt munhygien. Äldre individer har större risk att utveckla rotkaries och parodontitsjukdom såsom gingivit och fördjupade tandköttsfickor. Äldre på vårdboende behöver erbjudas assistans med den dagliga munhygienen.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Äldres hälsa ... 1
1.1.1 Demenssjukdom ... 1
1.1.2 Hjärt- och kärlsjukdom ... 1
1.1.3 Reumatisk värk ... 2
1.1.4 Diabetes ... 2
1.2. Äldres orala hälsa ... 2
1.2.1 Karies ... 2
1.2.2 Muntorrhet ... 3
1.2.3 Parodontit ... 3
1.3. Munvård i vårdboende i Sverige ... 3
1.4 Attityder bland vårdpersonal angående munhälsa ... 4
2. Syfte och Frågeställningar ... 4
2.1 Syfte ... 4
2.2 Frågeställningar ... 4
3. Material och Metod ... 5
3.1 Design ... 5
3.2 Definitioner och begrepp ... 5
3.3 Databaser ... 5
3.4 Sökord ... 5
3.5 Urval/ Begränsningar... 5
3.5.1Urval 1 ... 6
3.5.2 Urval 2 ... 6
3.5.3 Urval 3 ... 6
3.6 Författare ... 6
3.7 Kvalitetsbedömning... 6
3.8 Litteratursökning ... 6
3.9 Etiska överväganden ... 7
4. Resultat ... 8
4.1 Oral hälsa ur ett parodontalt perspektiv ... 9
4.2 Oral hälsa ur ett kariesperspektiv... 11
4.3 Egenvård ur parodontal och kariesperspektiv ... 12
5. Diskussion ... 12
5.1 Resultatdiskussion ... 12
5.2 Metoddiskussion ... 14
6. Konklusion ... 14
7. Referenser ... 15
Bilaga 1. ... 21
1
1. Introduktion
Den orala hälsan är viktig för den totala hälsan. En frisk mun tillåter inte bara en person att njuta av mat och att kunna tala, utan bidrar också till ett bättre välbefinnande. Det avspeglar sig på den allmänna hälsan och på så sätt påverkar den orala hälsan hela individens livskvalité (Thean et al. 2007). Slutsatsen i Makhija et al. (2011) studie visar att en frisk mun som är fri från smärta är avgörande för om äldre personer undviker att umgås socialt eller inte. Förmåga att tugga mat utan att uppleva smärta eller obehag är en förutsättning för att få i sig tillräckligt med näring. En person som drabbas av ohälsa och som nutriseras väl återhämtar sig snabbare och blir genom det friskare. Det är viktigt att vårdpersonal har rätt kunskap om karies och de parodontala sjukdomarnas uppkomst och att personalen vill engagera sig i de äldres munhälsa (Thean et al. 2007). I Tandvårdslagen står: ”Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen” (SFS 2011: 1338).
1.1 Äldreshälsa
Enligt en dansk studie av Vilstrup et al. (2007) blir den äldre befolkningen allt äldre, särskilt i industriländer. De flesta äldre lider av minst en kronisk sjukdom, vilket kan leda till akuta tillstånd. De vanligaste förekommande sjukdomarna hos äldre personer över 65 år är demenssjukdom, hjärt- och kärlsjukdom, reumatisk värk och diabetes (Rosen & Haglund 2005).
1.1.1 Demenssjukdom
Demens är en diagnos för flera symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador i hjärnan. Symtomen är olika, beroende på vilken sorts sjukdom det gäller. Hastigheten på sjukdomens progression är unik för varje person som drabbas. Att drabbas av demens, innebär alltid förlust av förmåga, att göra vardagliga saker så som att äta, skriva, läsa etc. Detta
innebär flera svårigheter i att förmedla och ta emot budskap på rätt sätt (Chalmers et al. 2003).
Vid demenssjukdom medicineras många äldre med flera läkemedel, där biverkningarna av medicinerna kan orsaka hyposalivation (Chalmers et al. 2002a). Hjälp och stöttning med munvården behövs dagligen hos denna patientkategori. Studier visar att demenssjuka löper större risk att utveckla både karies och parodontit. Detta beror till största delen på eftersatt munhygien. (Hannele-Syrjälä et al. 2010; Hopcraft, et al. 2010; Rejnefeldt et al. 2006).
1.1.2 Hjärt- och kärlsjukdom
Sjukdomarnas mekanism är åderförkalkning (förfettning av kärlväggarna) i artärerna.
Sjukdomar som tillhör denna grupp är bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke. Studier har visat att hjärt- och kärlsjukdom har samband med sämre oral hälsa (Huck et al. 2011). Buhlin et al. (2005) redovisar i sitt resultat att individer med kranskärlssjukdom hade hög frekvens av horisontell och vertikal alveolär benförlust. Det är vanligt att individer med kranskärlssjukdom har diabetes. Vid hjärt- och kärlsjukdom är det också vanligt att medicineras med flera läkemedel som påverkar salivproduktionen negativt (Geismar et al.
2006).
2 1.1.3 Reumatisk värk
Sjukdomen är kronisk och drabbar motoriken samt angriper kroppens leder och bidrar till minskad finmotorik (Frostegård 2006). Äldre kvinnor drabbas oftare än män av reumatisk värk (Guobis et al. 2008). Reumatiska förändringar som påverkar käklederna leder till att det blir svårare att gapa. I och med detta blir det svårt att upprätthålla god munhygien (Frostegård 2006). Genom att sjukdomen drabbar immunförsvaret påverkas munhälsan negativt vilket innebär att utläkning av infektion i munhålan kan ta längre tid än normalt. En effekt av sjukdomen är att patienterna blir muntorra på grund av inflammation i salivkörtlarna (Goubis et al. 2008). Det finns ett samband mellan tandlossningssjukdom och reumatism vilket beskrivs i en studie av Mirrieles et al. (2010).
1.1.4 Diabetes
Sjukdomen är kronisk och förekommer i två olika former typ I och typ II. Brist på hormonet insulin är orsaken till dessa sjukdomar. Hos typ I producerar bukspottkörteln inget eller väldigt lite insulin. Patienter med typ II diabetes kan bilda insulin, men inte tillräckligt mycket. Typ I debuterar i unga år men alla åldrar därefter är drabbade. Vanligast är typ II som även går under namnet åldersdiabetes, vilket beror på att den dominerar bland äldre individer. Denna typ av diabetes utvecklas långsamt jämfört med typ I, där insjuknandet kan ha ett snabbt förlopp (Socialstyrelsen 2009b). Hos diabetiker finns en ökad risk att drabbas av parodontala förändringar så som fördjupade tandköttfickor. Är insulinnivån svår att ställa in ökar risken för parodontala förändringar. På grund av dessa risker är det av stor vikt att upprätthålla en god munhygien vid diabetessjukdom(Lee et al. 2009).
1.2. Äldres orala hälsa
Befolkningen i industriländerna blir allt äldre och behåller allt fler av sina permanenta tänder upp i en högre ålder än förr (Vilstrup et al. 2007; Hugosson et al. 2005).Munhälsan hos Sveriges befolkning har förbättrats betydligt under perioden 1973-2003. Antalet tandlösa individer har minskat drastiskt och antalet kvarvarande permanenta tänder hos personer över 65 år har ökat markant. En 70-åring hade i medeltal 13,3 kvarvarande permanenta tänder 1973 och 2003 hade medeltalet kvarvarande permanenta ökat i medeltal till 20,7 (Hugosson et al.
2008). Att kunna äta och tugga maten men även att ogenerat kunna le och visa sina tänder är en hög prioritering hos den åldrande individen (McKenzie-Green et al. 2009). Med åldrandet ändras finmotoriken och kraften i händer och armar vilket försvårar den dagliga munhygienen (Alian et al. 2006; Strömberg et al. 2011 ).
1.2.1 Karies
Karies är en vanlig multifaktoriell folksjukdom som påverkas av individens levnadsvanor.
Huvudfaktorerna till sjukdomen är individens kostvanor, bakterieflora och
bakterieansamlingar på tandytorna, samt individens saliv- och fluortillgång. Flertalet av de äldre individerna har fler faktorer som ökar risken för kariesuppkomst. Detta på grund av att den äldre individen oftare äter ett flertal mediciner vilket kan leda till hyposalivation (Alian et al. 2006; Chalmers et al. 2002a). Det är även vanligare med rotkaries hos den åldrande individen vilket är ett resultat av gingivala retraktioner på grund av felaktig tandborstning eller som ett resultat av parodontitsjukdom. Rotytorna och dess mindre mineraliserade yta saknar då den skyddande gingivan vilket då bidrar till att rotytan lättare utsätts för karies (Fure 2004).
3 1.2.2 Muntorrhet
Många äldre medicinerar med flera olika preparat vilket kan leda till biverkningar i form av hyposalivation. Saliven har flera viktiga uppgifter för att skapa en god oral hälsa hos
individen. Till exempel transporterar saliven bort mat och reducerar antalet bakterier vilket på så sätt motverkar sjukdomsutveckling i munhålan (Wiener et al. 2010). I en reviewartikel av Mese & Matsou (2007) framgår det att vid minskad salivmängd ökar risken för karies.
Patienten som är muntorra kan uppleva svårigheter med tal och sväljning samt
smakförändringar. Det framgår även att patienter med hyposalivation har en ökad risk att drabbas av svampinfektioner i munnen (Wiener et al. 2010).
1.2.3 Parodontit
Parodontit är en kronisk infektionssjukdom orsakad av bakterier. Resultatet av sjukdomen leder till en inflammationsreaktion som i sin tur påverkar tandens fäste i käkbenet (Pucher &
Stewart 2004). Parodontit är vanligt förekommande hos den åldrande individen. Hirotomi et al. (2010) har sett i långtidsstudiestudier av äldre att prevalensen av parodontit ökar med stigande ålder. Större risk att drabbas är individer med avtagbar delprotes, främst vid
överkäkens molar- och premolarområde. Enligt Hirotomi et al. (2010) drabbas män oftare av parodontal sjukdom. Enligt Lee et al. (2009) och Ravald & Starkhammar-Johansson (2012) finns samband mellan svårinställd diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och ökad risk för parodontit.
1.3. Munvård i vårdboende i Sverige
År 2008 bodde det på de svenska vårdboendena cirka 96000 individer. Hälften utav dessa boende hade någon form av demenssjukdom. Större delen av de vårdboende individerna tillhör gruppen av den allra äldsta befolkningen i Sverige. Många bor på vårdboende på grund av ett eller flera funktionshinder (Socialstyrelsen 2011). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 8:
”skall landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bland dem som har varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som kommunen har hälso- och
sjukvårdsansvar för, enligt 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)”.
Vid kommunens biståndsbedömning vid inskrivning till omsorgen kan ett tandvårdsstödsintyg skrivas ut av biståndshandläggare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller
föreståndaren för boendet. Detta intyg ger rätt till munhälsobedömning och rätt till nödvändig tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. I samband med munhälsobedömningen skall personal och/eller anhörig få munhygieninstruktioner. Munhälsobedömning utförs av tandhygienist eller tandläkare. En förenklad undersökning görs på vårdboendet eller i anslutning till boendet, vilket innefattar munhåla, tänder och tandersättningar. I samband med
munhälsobedömningen avgörs behovet av insatser för att tillgodose den boendes munhygien likaledes behovet av nödvändig tandvård. Därefter fylls ett munvårdskort i, där den enskilde boende och vårdpersonal kan läsa egenvårdsinstruktioner. Anvisningarna och upplysningarna om egenvården anpassas till den enskildes behov (Socialstyrelsen 2004). Enligt
Tandvårdslagen (TL) skall all nödvändig tandvård utformas enligt de allmänna regler som
gäller övrig tandvård (TL SFS 2011: 1188).
Landstingets roll är att ansvara för uppsökande verksamhet till vårdboenden. I denna verksamhet ingår undervisning utförd av tandläkare eller tandhygienist om äldres munhälsa till berörd vårdpersonal. Ansvaret åligger den aktör landstinget skrivit avtal med (TL).
Kommunen eller den privata vårdgivare som bedriver vårdboende är skyldig att se till att vårdpersonalen får möjlighet att närvara vid dessa utbildningstillfällen. Dessa kunskaper om munhälsa ska bidra till att förstärka kompetensen hos vårdpersonalen (Socialtjänstlagen (SoL) 2001:453).
4 1.4 Attityder bland vårdpersonal angående munhälsa
I en studie redovisas att attityder bland vårdpersonal skiftar när det gäller skötsel av tänder och munhåla. En åsikt som finns bland vissa distriktssköterskor i Stockholms län är att ansvaret för den orala hälsans prevention tillhör yrkesgrupperna inom tandvården och angår inte distriktssköterskans kompetensområde som inriktar sig på det allmänmedicinska
omhändertagandet (Andersson et al. 2007a). Enligt Gluhak et al. (2010) finns det brister i hur munvården sköts på vårdboenden. Detta bidrar till att en försämring av den orala hälsan lätt missas av omsorgspersonalen på grund av att de inte är medvetna om konsekvenserna det kan leda till för den allmänna hälsan och vilka besvär och smärtor som kan uppstå från munhålan.
En annan anledning är att delar av personalen på vårdhemmen anser att munnen är ett privat område. Detta leder till att inga dagliga inspektioner av munhålan görs (Andersson et al.
2007b).
I en studie gjord av Nitschke et al. (2010) undersöktes personalens attityder angående munhälsa. Studien visade att personalen bryr sig mer om sin egen munhälsa än hos de som vårdas. Mer än var tredje personal inom vården har denna attityd.
Även skillnader i besöksfrekvens hos tandvården sågs mellan vårdpersonal och de boende.
Nästan all vårdpersonal hade besökt tandvården minst en gång per år för regelbunden
undersökning men bland de vårdboende brast kontinuiteten i tandvårdkontakterna och en del av de boende fick inga regelbundna årliga undersökningar av munhålan (Nitscke et al. 2010).
Samhället, politiker och vårdpersonal som jobbar både inom omvårdnadsyrken och inom tandvården, står inför ett ökat framtida vårdbehov inom gruppen av äldre personer över 65 år på grund av de äldres investeringar för att uppnå en god oral hälsa. Dessa investeringar i tandersättningar såsom till exempel implantat, broar och kronor kräver en mer omfattande skötsel än ”vanliga” tänder. För att inte skador och sjukdomar ska uppstå på grund av tekniska problem, karies, parodontit eller peri-implantit, krävs en särskilt god omvårdnad av munhålan, särskilt vid försämrad allmänhälsa och förändrad boendesituation (Socialstyrelsen 2009a;
2009b).
2. Syfte och Frågeställningar
2.1 Syfte
Att beskriva den orala hälsan hos äldre över 65 år inom vårdboende i industriländer 2.2 Frågeställningar
Hur ser den orala hälsan ut hos äldre på vårdboende ur ett parodontalt perspektiv?
Hur ser den orala hälsan ut hos äldre på vårdboende ur ett kariesperspektiv?
5
3. Material och Metod
3.1 Design Litteraturstudie av artiklar publicerade mellan åren 2001 och 2011.
3.2 Definitioner och begrepp
Äldre: personer mellan 65 och 79 år. Personer över 79 år definieras som äldre äldre (National library of Medicine 1999). (Översättning från Engelska)
Oral hälsa: ”Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till
individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom” (Hugoson et al. 2003).
Vårdboende: särskilt boende för äldre som behöver daglig tillsyn och assistans (National library of Medicine 1999). Boendeformen omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen, HSL(SFS 1998:763)
3.3 Databaser
Databasen PubMed har använts som sökmotor för sökning efter relevanta artiklar om äldre på vårdboende i industriländer. Databasen består av artiklar publicerade i vetenskapliga
tidskrifter som omfattar odontologi, medicin och omvårdnad. Den booelska
sökoperationsmotorn har använts och ordet >>AND<< utnyttjades vid ordkombinationer då det gav ett bättre urval utifrån syfte och frågeställningar. Databasen Cinahl har även
genomsökts på artiklar, då även denna databas innehåller artiklar om oral hälsa och omvårdnadsforskning. Dessa sökningar gjordes med samma MeSHtermer och
sökordskombinationer som användes i PubMed men resulterade endast i samma artikelutbud.
3.4 Sökord
Sökord som används är Oral health, Nursing homes, Aged, Dental caries, Root caries, Dental care for aged, Periodontitis, tooth loss, Aged, 80 and over, Geriatric dentristry/education, oral hygiene, nursing home staff.
3.5 Urval/ Begränsningar
När det gäller alla sökningar har urval gjorts beträffande publiceringsår för artiklarna.
Begränsning; studien ska inkludera äldre 65 år eller äldre, artiklarna ska vara skrivna på engelska och ha varit publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna ska även vara etiskt granskade.
Inklusionskriterier första sökning: För att studierna ska ingå i resultatdelen skall de vara gjorda på personer över 65 år som är boende på ett vårdboende. Studierna ska vara gjorda i industriländer och vara publicerade mellan åren 2006 och 2011. Utökad sökning: För att få fram fler relevanta artiklar om äldre på vårdboende ur karies- och parodontalt perspektiv gjordes en utökad sökning där artiklarna inte fick vara äldre än 10 år.
Exlusionskriterier: Reviewartiklar och artiklar som saknar abstract exkluderades.
6 3.5.1Urval 1
Det första urvalet gjordes utifrån artikelns titel. Titeln ska vara relevant för studien syfte. Efter det första urvalet återstod 94 artiklar.
3.5.2 Urval 2
Urval två gjordes efter att ha läst abstract av alla artiklarna. Abstractets innehåll skulle överstämma med studiens syfte. Efter andra urvalet återstod 40 artiklar.
3.5.3 Urval 3
Det tredje urvalet gjordes efter att ha läst genom hela artikeln. Artiklarna skulle finnas i fulltext. Efter tredje urvalet återstod 9 artiklar. Antal träffar och kombinationer redovisas i tabell 1.
3.6 Författare
Under urvalsprocessen granskades artiklarnas referenslistor för att finna fler relevanta studier gjorda bland äldre individer över 65 år på vårdboende i industriländer. Studiernas syfte skulle inriktas på munhälsa. Dessa tillkommande artiklar tillförde studien ytterligare inblick i ämnet.
Sökningar har gjorts på författarnamn (Author) i PubMed. Begränsning: Artiklarna har inte fått vara äldre än 10 år. Detta resulterade till ytterligare 6 artiklar. Antal träffar redovisas i tabell 2
3.7 Kvalitetsbedömning
Artiklarna som återstod efter urval 3 har granskats, analyserats och bearbetas med hjälp av granskningsmallar som är inspirerade av Willman & Stoltz (2006) samt Forsberg &
Wengström (2008). (Bilaga 1). Bedömningsmallarna bestod av 20 frågor där syftet med frågorna var att avgöra artiklarnas kvalitet. Både de kvalitativa och kvantitativa
bedömningsmallarna användes. Frågorna besvarades med ”Ja” eller ”Nej”, ”Ja” gav ett poäng och ”Nej” gav noll poäng. Artikelns poäng beräknades om i procent. God kvalitet fick de artiklar som uppnådde 80 % eller högre. Till medelkvalitet räknades de artiklar som hade en procentsats 70-79 %. Artiklar som hamnade under 69 % höll en för låg kvalitet och användes inte i resultatet.
3. 8 Litteratursökning Tabell 1.
Tabell över sökord, sökordskombinationer, antal träffar, urval samt utvalda artiklar.
Databas/datum /limits
Sökord/
Sökordskombination Antal träffar Urval1 Titel
Urval 2 Abstract
Urval 3 Fulltext
Utvalda artiklar PubMed 2011-11-
18 Limits: Ej äldre än
5 år, Humans, engelska, 65+ och
MeSH termer.
1. Oral health 507
2. Nursing homes 4798
3. Aged 392547
1. and 2. 102 20 5 5 2
1. and 3. 507 22 8 8 2
7 PubMed 2011-11-
18 Limits: Ej äldre än
5 år, Humans, engelska, 65+ och
MeSH termer.
4. Dental caries 336
5. Dental care for
aged 235
6. Periodontitis 858
4. and 5. 27 7 6 5 1
5. and 6. 7 6 3 2 1
PubMed 2011-11- 20 Limits: Ej äldre än
5 år, Humans, engelska, 65+ och
MeSH termer.
7. tooth loss 270
8. Aged, 80 and over 147093
7. and 8. 118 18 7 6 1
PubMed 2011-11- 20 Limits: Ej äldre än
5 år, Humans, engelska, 65+ och
MeSH termer.
9. Geriatric
dentristry/ education 17 1 1 1 1
PubMed 2012-02- 02 Limits: Ej äldre än
10 år, Humans, engelska, 65 + och
MeSH termer
3. and 10. root caries 205 20 10 5 1
Tabell 2.
Tabell över sökord, antal träffar, urval samt utvalda artiklar.
Författare/datum/
Databas PubMed 20111118
Antal träffar
Urval 1 Titel
Urval 2 Abstrakt
Urval 3 Fulltext
Utvalda artiklar
Isaksson, R 53 3 3 2 2
Wardh, I (Wårdh, I) 22 7 2 2 2
Wyatt, C.C 31 6 3 2 2
3.9 Etiska överväganden
Författarna till denna studie har inte lagt in några egna värderingar och har kritiskt granskat de vetenskapliga artiklarna som har använts. De utvalda artiklarna är etiskt granskade.
8
4. Resultat
Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar som redovisas i löpande text under två
huvudrubriker, Oral hälsa ur ett parodontalt perspektiv och Oral hälsa ur ett kariesperspektiv.
Tabell 3: Resultatartiklar gällande ett parodontalt perspektiv Författare
Titel, År Kvalitet
Syfte Urval Design Resultat
Arpin et al. (2008) Dental caries, problems perceived and use of services among institutionalized elderly in 3 regions of Quebec, Canada.
God 80%
Att beskriva
förändringen ur ett karies perspektiv sedan 1980 hos individer boende på ett vårdboende I Canada och förändringar I deras uppfattning om deras orala hälsoproblem och användningen av tandtråd.
Personer över 65 år boende på vårdboende i Montreal, Montéregire och Quebec City.
Individerna skulle ha minst en medfödd tand kvar.
Fall- kontrollstudie En stor ökning när det gäller karies. Det är även ett stort skillnad i upplevd munhälsa och hur det ser ut odontologiskt.
Chalmers et al. (2002b).
The prevalence and experience of oral diseases in Adelaide nursing home. God 80
%
Studien har 5 syften. Ett är att avgöra prevalensen och erfarenheten av rotkaries och parodontitsjukdom.
224 boende på 7 olika vårdboenden.
Longitudinell De boende har hög behandlingsnivå.
Isaksson et al. (2003) Oral treatment need and oral treatment intention in a population enrolled in long-term care in nursing homes and home care 2002-2004.
Medel 78 %
Att utvärdera om ytterligare munvård utöver egenvården behövs hos personer boende på långtidsboenden, sjukhem eller hos personer som har hemvård. Hos en grupp individer i södra Sverige.
866 personer ingick i studien.
Longitudinell 61 % hade behöv av ytterligare
tandvårdsbehandling. 30
% behövde stöd/
förebyggande hjälp och 1 % var i behöv av akut vård.
Isakson et al. (2007) Oral status and treatment needs among elderly within municipal long term care 2002-2004 God 80 %
Uppföljning av munhälsan samt vårdbehov bland äldre inom äldreomsorgen.
2002 deltog 1170 2004 deltog 914
Longitudinell En försämring av munhälsan kan ses under dessa två år.
Li et al. (2011) Age, period, and cohort analysis of regular dental care behavior and edentulism: A marginal approach.
God 80 %
Att analysera effekten av ålder och regelbunden tandvård.
Slumpmässigt urval ur 230 definierade distrikt över hela landet.
Kohortstudie Tandvårds besök minskar med stigande ålder. Studien visar att kvinnor och individer utan protes besöker tandvården oftare än män och protesbärare.
Murray et al. (2006) Oral health in Florida nursing homes.
God 80 %
Mäta den orala hälsan och hygien nivån på vårdhem i Florida
4 stycken vårdboenden med sammanlagt 265 boende.
Kohortstudie 47,2 % av de inneboende hade någon form av protes. Mer än hälften hade problem med den orala hälsan. Det vanligast var gingivit 36,6 % och karies 26 % Renvert et al. (2011)
A history of frequent dental care reduces the risk of tooth loss but not periodontitis in older subjects.
Medel 79 %
Att undersöka om regelbunden tandvård påverkar tandstatus hos individer mellan 60-96 år.
1020 slumpmässigt utvalda individer mellan 65-96 år.
Kohortstudie De som besökte tandvården regelbundet hade fler kvarvarande tänder än de som besökte tandvården mer sällan.
Dock var det ingen skillnad när det gällde plack och gingivit förekomst.
9
Samson et al. (2008) Change in oral health status among the institutionalized Norwegian elderly over a period of 16 years.
God 80 %
Att bedöma det orala hälsotillståndet hos äldre personer som bor på ett vårdhem i Bergen, Norge och avgöra om någon förändring skett sedan 1988.
Vid studien som utfördes 1988 deltog 147 personer från 5olika vårdboenden.
Vårdhemmen var slumpmässigt utvalda.
För att jämföra resultaten valdes samma vårdhem ut även 2004.
Longitudinell En ökning av kvarvarande medfödda tänder. Kraftig ökning av kariesförekomst och tandköttfickor. Samt en ökning av broar och implantat sedan 1988.
Sjögren et al. (2010) Evaluations of dental hygiene education for nursing home staff.
God 80 %
Utvärdera långsiktiga effekter på munstatus för äldre boende på vårdhem 1½ år efter att
vårdpersonalen fått utbildning I munhygien.
En jämförande studie om plackförekomst hos vårdboende. 2006 ingick 60vårdboende individer, 2008 ingick 41 vårdboende individer
Longitudinell Strax efter utbildningen var plackindex lite bättre än 1½ år senare.
Wardh et al. (2002) Assessments of oral health care in dependent older persons in nursing facilities.
Medel 79 %
Att utvärdera skillnaden mellan två vårdgrupper efter munhälsovårds utbildning.
Kontrollgruppen och Interventionsgruppen bestod båda av 48 boenden och 31 respektive 32 vårdgivare.
Fall- kontroll Ingen större skillnad mellan de två grupperna.
Det var heller ingen skillnad mellan den orala hälsan gällande protesbärare eller ej.
Wardh et al. (2003) Oral health education for nursing personnel;
experiences among specially trained oral care aides: One-year follow-up interviews with oral care aides at a nursing facility.
Medel 79 %
Ta reda på hur vårdpersonal med munhygien utbildning har upplevt sina nya arbetsuppgifter om munhälsa.
I studien deltog 4 personal.
Fall- kontroll Tyckte det var bra, hade fått bättre inblick i de äldres
munhälsosituation.
Wyatt (2002a) Elderly Canadians residing in long-term care hospitals. Part 1:
medical and dental status.
God 80%
Beskriva hur kosten, medicinen, den orala bakteriekulturen, munhygienen och tandstatusen är hos äldre kanadensare. Boende på ett långtidsboende.
369 äldre ingick i studien 76,2 % var kvinnor
Tvärsnittsstudie 87 % fick ingen hjälp med egenvården. Män hade en sämre munhälsa än kvinnorna.
4.1 Oral hälsa ur ett parodontalt perspektiv
Hos individer över 65 år finns en påfallande minskning av total tandlöshet (Li et al. 2011). I en norsk studie av Samson et al. (2008) påvisas att antalet tandlösa individer har minskat cirka 30 % mellan åren 1988-2004. Även antalet individer på vårdboende med fler kvarvarande tänder har ökat (Isaksson et al. 2007). Med ett ökat antal tänder i bettet hos den äldre individen ökade även risken att drabbas av parodontal sjukdom (Samson et al. 2008).
Renvert et al. (2011) har gjort en studie i ett vårdboende i Blekinge, Sverige. Resultatet av studien visade att en fjärdedel av individerna som deltog hade blödande tandkött vid
sondering, ”bleeding by proobing”, (BOP) samt att förekomsten av fördjupade tandfickor över 4mm ökade med stigande ålder. I en annan studie gjord av Arpin et al. (2008) i Canada hade nära hälften av de undersökta individerna tecken på parodontal sjukdom som gingivit, tandsten och fördjupade tandköttsfickor. I Florida, USA, har Murray et al. (2006) gjort en liknande studie där hälften av de boende hade någon form av parodontal sjukdom. Bland de boende hade nära hälften någon sorts tandprotes. Drygt 30 % av de boende hade gingivit och över hälften hade supratandsten som täckte mer än en tredjedel av tandkronan. Drygt 20 % hade mer än två tredjedelar av kronan täckt av tandsten. Enligt Murray et al. (2006) finns ett samband mellan ålder och försämring av munhälsa.
Arpin et al (2008) och Chalmers et al. (2002b) har kommit fram till att tandvårdsbehovet är stort hos individer på vårdboende i Canada, främst hos individer med demenssjukdom. I en studie gjord av Isaksson et al. (2003) visade resultaten att, där munhygienen var dålig eller
10 mycket dålig fanns, behov av att få behandling av tandläkare. Dock visade den studien att det är svårt för individer som bor på vårdboende att ta sig till tandläkare.
Tabell 4: Resultatartiklar gällande ett kariesperspektiv Författare
Titel, År Kvalitet
Syfte Urval Design Resultat
Arpin et al. (2008) Dental caries, problems perceived and use of services among institutionalized elderly in 3 regions of Quebec, Canada.
God 80%
Att beskriva
förändringen ur ett karies perspektiv sedan 1980 hos individer boende på ett vårdboende I Canada och förändringar I deras uppfattning om deras orala hälsoproblem och användningen av tandtråd.
Personer över 65 år boende på vårdboende i Montreal, Montéregire och Quebec City.
Individerna skulle ha minst en medfödd tand kvar.
Fall- kontrollstudie En stor ökning när det gäller karies. Det är även ett stort skillnad i upplevd munhälsa och hur det ser ut odontologiskt.
Chalmers et al. (2002b).
The prevalence and experience of oral diseases in Adelaide nursing home. God 80
%
Studien har 5 syften. Ett är att avgöra prevalensen och erfarenheten av rotkaries och parodontitsjukdom.
224 boende på 7 olika vårdboenden.
Longitudinell De boende har hög behandlingsnivå.
Ellefsen et al. (2008) Caries prevalence in older persons with and without dementia.
God 80 %
Undersöka förekomsten av kron- och rotkaries hos äldre med eller ytan demens, samt undersöka inverkan av ålder, kön, socioekonomiska faktorier samt funktionsförmåga.
106 personer deltog med en medel ålder av 82 år.
87 st. hade någon form av demenssjukdom.
Tvärsnittsstudie Karies förekomsten var högre hos de med demens. Högst andel karies fanns bland de med Alzheimers.
Murray et al. (2006) Oral health in Florida nursing homes.
God 80 %
Mäta den orala hälsan och hygien nivån på vårdhem i Florida
4 st. vårdhem med sammanlagt 265 bonde.
Kohortstudie 47,2 % av de boende hade någon form av protes. Mer än hälften hade problem med den orala hälsan. Det vanligast var gingivit 36,6 % och karies 26 % Samson et al. (2008)
Change in oral health status among the institutionalized Norwegian elderly over a period of 16 years.
God 80 %
Att bedöma det orala hälsotillståndet hos äldre personer som bor på ett vårdhem i Bergen, Norge och avgöra om någon förändring skett sedan 1988.
Vid studien som utfördes 1988 deltog 147 personer från 5olika vårdboenden.
Vårdhemmen var slumpmässigt utvalda.
För att jämföra resultaten valdes samma vårdhem ut även 2004.
Longitudinell En ökning av kvarvarande medfödda tänder. Kraftig ökning av kariesförekomst och tandköttfickor. Samt en ökning av broar och inplantat sedan 1988.
Sjögren et al. (2010) Evaluations of dental hygiene education for nursing home staff.
God 80 %
Utvärdera långsiktiga effekter på munstatus för äldre boende på vårdhem 1½ år efter att
vårdpersonalen fått utbildning I munhygien.
En jämförande studie om plackförekomst hos vårdboende. 2006 ingick 60vårdboende individer, 2008 ingick 41 vårdboende individer.
Longitudinell Strax efter utbildningen var plackindex lite bättre än 1½ år senare.
Söderpalm Andersen et al. (2006)
Oral health and treatment need among older older indidvials living in nursing homes in Skaraborg, Västra Götaland, Sweden God 80 %
Beskriva det orala hälsotillståndet på 7 olika vårdboenden
I studien del tog sammanlagt 172 individer. 125 kvinnor och 45 män.
Tvärsnittsstudie Lite resurser lades på de boendes munhälsa trots att infört tandvårds stöd.
Wyatt (2002a) Elderly Canadians residing in long-term
Beskriva hur kosten, medicinen, den orala bakteriekulturen,
369 äldre ingick i studien 76,2 % var kvinnor
Tvärsnittsstudie 78 % medicinerade med mediciner som har muntorrhet som
11
care hospitals. Part 1:
medical and dental status.
God 80 %
munhygienen och tandstatusen är hos äldre kanadensare. Boende på ett långtidsboende.
biverkan, 87 % fick ingen hjälp med egenvården. Män hade en sämre munhälsa än kvinnorna.
Wyatt (2002b) Elderly Canadians residing in long-term care hospitals. Part 2:
dental caries status.
God 80 %
Dokumentera karies status hos äldre på ett långtidsboende
369 individer Tvärsnittsstudie Kronkaries fanns hos 50,4 %, 68,8 % hade rotkaries. Minst ett kariesangrepp fanns hos 78,6 %
4.2 Oral hälsa ur ett kariesperspektiv
Antalet äldre med fler kvarvarande tänder har ökat de senaste 20 åren. Med ett ökat antal tänder ökade även risken att utveckla karies vilket ledde till flertalet fyllda tänder (Arpin et al.
2008; Samson et al. 2008).
En norsk studie gjord mellan 1988-2004 visade på en ökning av kvarvarande medfödda tänder bland äldre personer på vårdhem. Antalet karierade tänder ökade under 1988-2004 med cirka 20 % och rotrester förekom hos 96 % hos individerna. Ju äldre individ desto större förekomst av rotrester (Samson et al. 2008). I en svensk studie gjord av Söderpalm Andersen et al.
(2006) förekom rotrester och karierade tänder hos cirka 90 % av individerna. Studien visar även att förlust av tänder är vanligare i överkäken. Även Arpin et al. (2008) har kommit fram till liknande studieresultat. Tandlöshet bland äldre i Canada har också minskat mellan åren 1980-2004.
Antalet individer med karierade tänder minskade från nära 75 % 1980, till cirka hälften 2004.
Nästan hälften av alla som undersöktes hade plack och födoämnesrester kvar på och mellan tänderna (Arpin et al. 2008). På ett vårdboende i Florida fanns det kariesangrepp hos en fjärdedel av de boende (Murray et al. 2006). Wyatt (2002b) har i en studie studerat hur munhälsan ser ut ur ett kariesperspektiv på ett långtidsboende för äldre i Canada. I resultaten framkommer det att nästan fyra femtedelar av de boende hade minst en karierad tand. Vidare i studien framkommer det att männen hade en högre förekomst av karies än kvinnorna. Även Chalmers et al. (2002b) har i en studie kommit fram till att män hade fler karierade och fyllda tänder.
Ellefsen et al. (2008) beskriver i en studie sambandet mellan karies och demenssjukdom.
Karies i form av kronkaries är 3 gånger vanligare hos den Alzeimerssjuka individen. Studien visade även att individer med demenssjukdom hade färre fyllda tänder trots högre förekomst av karies.
Wyatt (2002b) och Chalmers et al. (2002b) visar i sina studier att rotkaries är den vanligaste formen av karies bland äldre. På ett långtidsboende i Canada hade 68, 8 % rotkaries (Wyatt 2002b). Rotkaries förekommer oftare hos en Alzeimerssjuka individer, enligt en studie av Ellefsen et al. (2008).
Arpin et al. (2008) redovisade i sin studie att en fjärdedel av de boende behövde hjälp med restaurering av sina karierade tänder.
I en tidigare studie av Wyatt (2002a) som utfördes på ett långtidsboende i Canada visade resultaten att 78,3 % av de boende medicinerar med någon form av läkemedel som hade
12 muntorrhet som biverkning. I en annan studie av Wyatt et al. (2002b) kan detta i kombination med ökat antal kariesframkallande bakterier bidra till ökad risk för karies bland äldre.
4.3 Egenvård ur parodontal och kariesperspektiv
Arpin et al. (2008) har i en studie kartlagt hur munhygienen skötts på ett vårdboende i Canada. Resultatet visade att nästan alla de vårdboende individerna skötte sin munhygien själva. I studien upplevde de vårdboende att de inte fick någon assistans med munvården.
Nästan hälften av dem som undersöktes hade plack och födoämnesrester kvar på och mellan tänderna. I en annan studie från Canada av Wyatt (2002a) utförde hela 87 % av de boende sin munhygien själva. En tiondel fick hjälp av vårdpersonalen, resterande av de boende fick sporadisk hjälp av sina anhöriga (Wyatt 2002a). I en studie som är gjord på ett vårdboende i Sverige av Isaksson et al. (2003) visade resultaten att cirka 60 % av de vårdboende hade god munhygien. Av de övriga undersökta individer fanns tecken på dålig eller mycket dålig munhygien.
Sjögren et al. (2010) har gjort en studie där vårdpersonal på ett vårdboende fick utbildning i munhälsa och munhygieninstruktioner. Studien visade att plackförekomsten hos de boende reducerades direkt efter utbildningen. Ett och ett halvt år efter utbildningstillfället gjordes ännu en undersökning av plackförekomst hos de boende. Resultaten visade då en ökning av plackförekomst. Även Wårdh et al. (2002; 2003) har gjort studier i Sverige som visade att om vårdpersonalen nyligen fått instruktioner och information om hur munvården skall skötas, fanns mindre plackförekomst hos de boende.
5. Diskussion
Resultatet i denna litteraturstudie visade att de äldre individerna behåller allt fler medfödda tänder upp i en högre ålder nu än för cirka 20 år sedan. Det framkommer att det fanns ett stort tandvårdsbehov bland de äldre som bor på vårdboende och att det fanns brister i hur
munhälsan och munhygienen sköts på de olika vårdboendena. Vanligt förekommande var parodontala förändringar så som gingivit och fördjupade tandköttsfickor. Rotkaries var vanligare än kronkaries hos de äldre individerna.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva den orala hälsan hos äldre över 65 år som bor på ett vårdboende i ett industriland. Frågeställningarna var att beskriva munhälsan ur karies och parodontalt perspektiv. Resultaten bygger på 15 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet av denna studie visar att tandlösheten har minskat bland den äldre
befolkningen och även bland de som bor på vårdboenden (Isaksson et al. 2007; Samson et al.2008; Renvert et al. 2011).
Samtidigt visar flera studier att munvården är bristfällig på flertalet av de vårdboenden som ingick i underlaget för denna studie. Resultatet visar att det är vanligt med parodontala förändringar såsom av fördjupade tandköttsfickor och gingivit. Det var även vanligt
förekommande med plack och matrester i munhålan hos de vårdboende (Isaksson et al. 2003;
Murray et al. 2006; Arpin et al. 2008).
En orsak till den bristfälliga munhälsan kan vara att flertalet av de vårdboende skötte sin munhygien själva även om de var i behov av hjälp (Arpin et al. 2008; Wyatt 2002a). En
13 svaghet i denna litteraturstudie är att endast ovan två studier har konstaterat att äldre på
vårdboende försöker sköta sin munhygien själva. Resultaten visar på hög plackförekomst, vilket kan tyda på brister i omvårdnaden av de äldre.
Kullberg et al. (2010); Sjögren et al. (2010); Wårdh et al. (2002) har studerat personalen och dess attityder till munvård och munhälsa. Studiernas resultat visar att vårdpersonalens attityder beror på att de tycker att det är komplicerat och svårt att utföra samt att få tid till att hjälpa de vårdboende med munvården. Resultatet av dessa studier redovisar hur stort behov vårdpersonalen är av utbildning inom området.
Studier visar även att efter utbildning av vårdpersonal inom munvård blir munhälsan bättre hos de vårdboende i form av minskad plackförekomst. Men med tiden ökar plackförekomsten igen. Detta resultat visar att det är viktigt med kontinuerlig utbildning av vårdpersonal (Wårdh et al. 2002; 2003).
På vårdboenden i Sverige erbjuds de individer som har ett varaktigt omvårdnadsbehov en årlig avgiftsfri munhälsobedömning. Utifrån Tandvårdslagen och Tandvårdsförordningen ska landstingen bedriva uppsökande verksamhet där det bedrivs omfattande vårdinsatser utifrån Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Detta innebär för tandhygienistprofessionen att instruera och informera personalen på vårdboenden till ökad kompetens om munhälsa och munvård (SFS 2011:1188; SFS 1998:1338; SFS 1982:763; SFS 2001:453). Enligt
Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 finns ett ökat tandvårdsbehov av äldre i framtiden.
I de svenska studier som gjorts och som finns med i denna studie visar resultaten att det finns eftersatt munhygien och behov av munhälsovård bland äldre på vårdboende (Kullberg et al.
2010; Sjögren et al. 2010; Wårdh et al. 2002).
Studier visar att en del grupper har högre prevalens av parodontit och karies. Hannele-Syrjälä et al. (2010), Hopcraft, et al. (2010) och Rejnefeldt et al. (2006) beskriver i sina artiklar sambandet mellan demenssjukdom och ökad risk att drabbas av karies och parodontit.
Chalmers et al. (2002b) och Ellefsen et al. (2008) styrker deras resultat att kariesprevalensen är högre hos individer med demenssjukdom. Det framkommer även i flera studier att män, med eller utan demens, har en högre prevalens att drabbas av både karies och parodontit än kvinnor (Chalmers et al. 2002b; Hirotomi et al. 2011; Wyatt et al. 2002b)
I urvalet av artiklarna, fanns inga studier som omfattade röntgenundersökning på
studiepopulationen. Detta kan ha lett till underskattad sjukdomsfrekvens då både karies och parodontit konstaterats men endast registrerats med klinisk visuell undersökning med ficklampa, sond och spegel. I de flesta studier har registreringar gjorts på antal tänder, antal karierade tänder och tandytor, antalet tänder med gingival retraktion, fickdjupsregistrering, antal fyllningar och antalet rotrester (Isaksson et al. 2007; Samson et al. 2008; Renvert et al.
2011; Isaksson et al. 2003; Murray et al. 2006; Arpin et al. 2008; Chalmers et al. 2002b;
Ellefsen et al. 2008; Wyatt 2002a; 2002b; Söderpalm Andersen et al. 2006 ).
Ett fåtal studier har följt en population i en longitudinell studie där progression av både karies och parodontit kunnat följas hos samma individer på vårdboende. Utifrån syftet med denna studie skulle karies och parodontalt status beskrivas vid studietillfället på vårdboendet, men det hade varit intressant att veta mer om munhälsans utveckling under perioden före
inflyttning på boende, en period som flera forskare bedömer som riskfylld avseende munhälsans utveckling (Sjögren et al. 2010; Isaksson et al. 2007).
14 5.2 Metoddiskussion
Svaghet med denna litteraturstudie är att flera relevanta artiklar kan ha missats under första urvalet. Detta på grund av att artikelns titel kanske inte speglade innehållet i artikeln, vilket kan ha varit relevant för studiens syfte. Vidare fanns det inte så många artiklar om äldre individer på vårdboende, vilket begränsade urvalet. En annan svaghet i studien är att
artiklarnas publiceringsår är mellan 2001 och 2010. Fem av de utvalda artiklarna är äldre än fem år vilket kan betyda att resultatet inte är aktuella. Ytterligare en svaghet är; att artiklar som kunde ha varit relevanta utifrån syftet valdes bort på grund av att dessa inte gick att få fram i fulltext.
Styrkan i denna litteraturstudie är att författarna kritiskt granskat de utvalda artiklarna med hjälp av bedömningsmallar utformade av Willman & Stoltz (2008) samt Forsberg &
Wengström (2008). De utvalda artiklarna har varit av god eller medelgod kvalitet. Författarna har inte lagt några egna värderingar i granskningen utav artiklarna. En annan styrka i studien är resultatredovisningen där författarna inte har lagt in egna värderingar utifrån egna
erfarenheter av vårdyrket, utan endast redovisat och sammanställt resultat från de utvalda artiklarna.
6. Konklusion
Slutsatsen i denna studie är att äldre individer på vårdboende har eftersatt munhygien.
Majoriteten utför sin munhygien själva med varierande framgång. Drygt hälften av
individerna har både plack och födoämnesrester i munnen. Äldre individer har större risk att utveckla rotkaries och parodontal sjukdom i form av gingivit och fördjupade tandköttsfickor.
Äldre på vårdboende behöver erbjudas assistans med den dagliga munhygienen. Personalen på vårdboende bör få ökad kunskap om munhälsa och betydelsen av munhygien hos äldre.
15
7. Referenser
Andersson K., Furhoff AK., Nordenram G., Wårdh I. (2007b). 'Oral health is not my department'. Perceptions of elderly patients' oral health by general medical practitioners in primary health care centers: a qualitative interview study.Scandinavian Journal of caring sciences. 21(1), 126-33.
Andersson, K., Nordenram, G., Wårdh, I. and Berglund, B. (2007a). The district nurse’s perceptions of elderly patients’ oral health: A qualitative interview study. Acta Odontologica Scandinavica. 65(3), 177-182.
Alian, A.Y., McNally, M.E., Fure, S., Birkhed, D. (2006). Assessment of caries risk in elderly patients using the Cariogram model. Journal of the Canadian dental assoc. 72(5), 459-63.
*Arpin, S., Brodeur, J.M., Corbeil, P. (2008). Dental caries, problems perceived and use of services among institutionalized elderly in 3 regions of Quebec, Canada. Journal of the Canadian dental assoc. 74(9), 807.
Buhlin, K., Gustavsson, A., Ahnve, S., Janszky, I., Tabrizi, F., Klinge, B. (2005). Oral health in women with coronary heart disease. J. Periodontology. 76(4), 544-550.
Chalmers, J.M., Carter, K.D., Spencer, A.J. (2002a). Caries incidence and increments in community- living older adults with and without dementia. Gerodontology. 19(2), 80-94.
Chalmers, J.M., Carter, K.D., Spencer, A.J. (2003). Oral diseases and conditions in
community- living older adults with and without dementia. Special Care in Dentistry. 23(1), 7-17.
*Chalmers, J.M., Hodge, C., Fuss, J.M., Spencer, A.J., Carter, K.D. (2002b). The prevalence and experience of oral diseases in Adelaide nursing home residents. Aust Dent J. 47 (2), 123- 30.
*Ellefsen B, Holm-Pedersen P, Morse DE, Schroll M, Andersen BB, Waldemar G. (2008).
Caries prevalence in older persons with and without dementia. J. Am Genatr Soc. 56 (1), 59- 67.
16 Forsberg, C & Wengström, Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier Stockholm:
Natur Och Kultur.
Frostegård, J. (2006). Reumatism. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Fure S. (2004) Ten- year cross- sectional and incidence study of coronal and root caries and some related factors in elderly Swedish individuals. Gerodontology. 21(3), 130-140.
Geismar, K., Stoltze, K., Sigurd, B., Gyntelberg, F., Holmstrup P. (2006). Periodontal disease and coronary heart disease. J Periodontology. 77(9), 1547-1554.
Gluhak, C., Arnetzl, G.V., Kirmeier, R., Jakse, N., Arnetzl, G. (2010). Oral status among seniors in nine nursing home in Styria, Austria. Gerodontology. 27(1), 47-52.
Guobis, Z., Baseviciene, N., Paipaliene, P., Niedzelskiene, I. & Janeuseviciute, G. (2008).
Aspects of xerostomia prevalence and treatment among rheumatic in patients. Medicina (Kaunas, Lithuania). 44(12), 960-968.
Hannele-Syrjälä, A-M., Ylöstalo, P., Ruoppi, P., Komulainen, K,. Hartikainen, S., Sulkava, R.
& Knuutila, M. (2010). Dementia and oral health among subjects aged 75 years or older.
Gerodontology. 29(1), 36-42.
Hirotomi, T., Yoshihara, A., Ogawa, H., Miyazaki, H. (2010). Tooth-related risk factors for periodontal disease in community-dwelling elderly people. J Clin Periodontol. 37(6), 494- 500.
Hopcraft, M.S., Morgan, M.V., Satur., J.G., Clive Wright, F.A. & Darby, L.B. (2010). Oral hygiene and periodontal disease an Viktorian nursing homes. Gerodontology. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741- 2358.2010.00396.x/full [2012-03-07]
Huck, O., Saadi-Thiers, K., Tenenbaum, H., Davideau, J.L., Romagna, C., Laurent, Y., Cottin, Y., Roul, J.G. (2011). Evaluating periodontal risk for patients at risk of or suffering from atherosclerosis: recent biological hypotheses and therapeutic consequences. Arch Cardiovasc Dis 104(5), 352-358.
17 Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Nydell Helkimo, A., Lundin, S.Å., Norderyd, O., Sjödin, B. & Sondell K. (2005). Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973- 2003). II. Review of clinical and radiographic findings.
Swedish Dental Journal. 29(4), 139-155.
Hugoson, A., Koch, G. (2008). Thirty year trends in the prevalence and distribution of dental caries in Swedish adults (1973-2003). Swedish Dental Journal. 32(2), 57-67.
Hugoson, A., Koch, G., Johansson, S. (Red.)(2003). Oral hälsa: sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö 12-14 november 2002. Stockholm: Gothia.
*Isaksson, R., Söderfeldt, B., Nederfors, T. (2003). Oral treatment need and oral treatment intention in a population enrolled in long-term care in nursing homes and home care. Acta Odontologica Scandinavica. 61(1), 11-18.
*Isaksson, R., Söderfeldt, B. (2007). Oral status and treatment needs among elderly within municipal long-term care 2002-2004. Swed Dent J. 31(1), 45-52.
*Sjögren, P., Kullberg, E., Forsell, M., Hoogstraate, J., Herbst, B., Johansson, O. (2010).
Dental hygiene education for nursing staff in a home for older people. Journal of advanced nursing. 66(6), 1273-1279.
Lee, H.K., Choi, SH., Won, K.C., Merchant, A.T., Song, K.B., Jeong, S.H., Lee, S.K., Choi, Y.H. (2009). The effect of intensive oral hygiene care on gingivitis and periodontal
destruction in type 2 diabetic patients. Yonsei Med J. 50(4), 529-536.
*Li, K.Y., Wong, M.C., Lam, K.F., Schwarz, E. (2011). Age, period, and cohort analysis of regular dental care behavior and edentulism: A marginal approach. BMC Oral Health.17; 11, 9.
Makhija, S.K., Gilbert, G.H., Clay, O.J., Matthews, J.C., Sawyer, P., Allman, R.M. (2011).
Oral health- related quality of life and life- space mobility in community- dwelling older adult. Journal of American Geriatric soc. 59(3), 512-518.
Mese. H. & Matsou. R. (2007). Salivary secretion, taste and hyposalivation. Journal of oral rehabilitation. 34 (10), 711-723.
18 McKenzie-Green, B., Giddings, L.S., Buttle, L., Tahana, K. (2009). Older peoples'
perceptions of oral health: 'it's just not that simple'. International journal of dental hygiene.
7(1), 31-38.
Mirreless, J., Crofford, L.J., Lin, Y., Kryscio, R.J., Dawson, D.R., Ebersole, J.L., Miller, C.S.
(2010). Rheumatoid arthritis and salivary biomarkers of periodontal disease. J Clin Periodontol. 37(12), 1068-74.
* Murray, P.E., Ede-Nichols, D., Garcia-Godoy, F. (2006). Oral health in Florida nursing homes. International journal of dental hygiene. 4(4), 198-203.
National library of Medicine-Medical Subject Headings (1999). [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.nlm.nih.gov/cgi/mesh/2011/MB_cgi[2012-01-25]
Nitschke, I., Majdani, M., Sobotta, B.A., Reiber, T., Hopfenmüller W. (2010). Dental care of frail older people and those caring for them. Journal of clinical Nursing. 19(13/14): 1882- 1890 .
Pucher J, Stewart J. (2004). Periodontal disease and diabetes mellitus. Curr Diab Rep 4(1), 46-50.
Ravald, N & Starkhammar- Johansson, C. (2012). Tooth- loss in periodontally treated patients. A long- term study of periodontal disease and root caries. Journal of clinical periodontology. 39(1), 73-79.
Rejnefelt, I., Andersson. & Renvert, S. (2006). Oral health status in individuals with
dementhia living in special facilities. International Journal of Dental Hygiene. 4(2), 67-71.
*Renvert, S., Persson, R.E., Persson, G.R. (2011). A history of frequent dental care reduces the risk of tooth loss but not periodontitis in older subjects. Swedish Dental Journal. 35(2), 69-75.
Rose’n, M. & Haglund, B. (2005). From healthy survivors to sick survivors –implications for the twenty-first century. Scandinavian Journal of Public Health. 33(2), 151-155.
*Samson, H., Strand, G.V., Haugejorden, O. (2008). Change in oral health status among the institutionalized Norwegian elderly over a period of 16 years. Acta Odontol Scand. 66(6), 368-73.
19 SFS 1982: 763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763 [2011-12-06]
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet. [Elektronisk]
Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453[2012- 01-27]
SFS 2011: 1188. Tandvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:125 [2011- 05-10]
SFS 1998:1 338. Tandvårdsförordningen. Stockholm: Justitiedepartementet. [Elektronisk]
Tillgänglighttp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19981338.HTM [2011-05-10]
*Sjögren, P., Kullberg, E., Hoogstraate, J., Johansson, O., Herbst, B., Forsell, M. (2010).
Evaluation of dental hygiene education for nursing home staff. Journal of advanced nursing.
66(2), 345-349.
Socialstyrelsen(2004). Meddelandeblad. Vägledning för landstingens särskilda tandvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan kommuner, primärvård och tandvård. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-126-6[2012-03-07]
Socialstyrelsen(2009a). Tandvård i särskilda boenden för äldre. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-168[2011-05-10]
Socialstyrelsen(2009b). Folkhälsorapport 2009. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71[2011-05-10]
Socialstyrelsen(2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. [Elektronisk]
Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-1-12 [2011-05-10]
Strömberg, E., Hagman-Gustavsson, M-L., Holmén, A., Wårdh, I. & Gabre, P. (2011). Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community dentristry and oral epidemiology. 39(6), 1-9.
20
*Söderpalm Andersen, E., Söderfeldt, B., Kronström, M. (2006). Oral health and treatment need among older older indidvials living in nursing homes in Skaraborg, Västra Götaland, Sweden. Swedish Dental Journal. 30(4), 109-115.
Thean, H., Wong, M.L., Koh, H. (2007). The dental awareness of nursing home staff in Singapore -a pilot study. Gerodontology. 24(1), 58-63.
Van der Putten, G.J., De Visschere, L., Schols, J., de Baat, C.and Vanobbergen, J. (2010).
Supervised versus non-supervised implementation of an oral health care guideline in (residential) care homes: a cluster randomized controlled clinical trial. BMC Oral Health.
10(17), 1-8.
Wiener, R.C., Wu, B., Crout, R., Wiener, M., Plassman, B., Kao E, McNeil D. (2010).
Hyposalivation and xerostomia in dentate older adults. The Journal of the American dental association. 141(3), 279-84.
Wilman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vilstrup, L., Holm-Pedersen, P., Mortensen, E.L., Avlund, K. (2007). Dental status and dental caries in 85-year-old Danes. Gerodontology. 24(1), 3-13.
*Wyatt, C.C. (2002a). Elderly Canadians residing in long-term care hospitals. Part 1: Medical and dental status. J Can Dent Assoc. 68(6), 353-358.
* Wyatt, C.C. (2002b). Elderly Canadians residing in long-term care hospitals. Part 2: Dental caries status. J Can Dent Assoc. 68(6), 359-363.
*Wårdh, I., Berggren, U., Andersson, L., Sörensen, S. (2002). Assessments of oral health care in dependent older persons in nursing facilities. Acta Odontol. Scand. 60(6), 330-336.
*Wårdh, I., Hallberg, L.R-M., Berggren, U., Andersson, L., Sörensen, S. (2003). Oral health education for nursing personnel; experiences among specially trained oral care aides: One- year follow-up interviews with oral care aides at a nursing facility. Scand J Caring Sci. 17(3), 250-256.
21
Bilaga 1.
Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod Poäng
Maxpoäng=20Ja(1p) Nej(0p)
Är syftet tydligt beskrivet?
______
Är frågeställningarna tydliga?
______
Är designen lämplig utifrån syftet?
______
Är urvalsförfarandet beskrivet?
______
Är urvalet representativt?
______
Är gruppstorleken adekvat?
(minst 20 st)
______
Finns kriterier för inklusion?
______
Finns kriterier för exklusion?
______
Finns det en kontrollgrupp?
______
Är randomiseringsförfarandet
beskrivet?
______
Är bortfallsstorleken beskriven?
______
Kan bortfallet accepteras?
______
Finns ett etiskt resonemang?
