Föräldrarpars resonemang kring föräldraledighet

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Föräldrarpars resonemang kring föräldraledighet

Författare

Handledare

Emelie Sköldulf

Clara

SAMMANFATTNING

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen. Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra

kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av

föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll.

Nyckelord: föräldraledighet, pappor, barn, mammor, uppdelning

ABSTRACT

differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured

interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bearbetning och analys 9

Tabell 1 – Exempel på analysmetod

Förförståelse 10

Etiska överväganden 10

RESULTAT 11

Tabell 2 - Översikt för indelningen av kategorier och underkategorier 11

Planering av föräldraledigheten 11

Självklara val för familjen 12

Föräldrar dåligt insatta i reglerna 14

Föräldrar nöjda i sina roller 15

INLEDNING

Föräldraledighet

Föräldraledighet är när en nybliven förälder är ledig från sitt jobb för att kunna ta hand om sitt barn. Enligt svensk lag har föräldrar tillsammans rätt till föräldraledighet i 480 dagar, där 60 dagar är låsta för mamma och lika många för pappan. Föräldradagar får tas ut tills dess att barnet fyllt åtta år eller gått ut första skolåret. Föräldern har rätt att vara helt ledig för att vårda sitt barn till dess att barnet fyllt 18 månader, oavsett om föräldrapenning tas ut eller ej (SFS 1995:584).Båda föräldrarna har rätt till 240 dagar var med föräldrapenning i samband med föräldraledigheten. Föräldrapenningen är en ersättning som delas ut till den förälder som är hemma med sitt barn, den delas in i tre ersättningsnivåer, den första är sjukpenningsnivå och baseras på den sjukpenningsgrundade inkomsten. Den andra är grundnivå och ligger på 180 kr per dag, denna gäller om föräldern haft låga eller inga inkomster. Dessa två första nivåer gäller i 390 dagar, därefter gäller den tredje nivån som är lägstanivån och ger 180 kr per dag för barn födda efter 1 juli 2006 (Försäkringskassan, 2010).

En jämlik fördelning av föräldraledigheten förväntas leda till ett mer jämställt föräldraskap och en förändring av genusrelationer (Premberg, 2011).För arbetsgivare är det förbjudet sedan 1 juli 2006 att missgynna föräldralediga kvinnor eller män. Det slås fast i

föräldraledighetslagen att föräldraledighet inte får leda till sämre löneutveckling eller sämre arbetsvillkor är vad föräldern hade före föräldraledigheten (Försäkringskassan, 2011).Sverige var 1974 det första land att införa betald pappaledighet. Idag, 36 år senare, använder fäder endast 20 procent av den tilldelade föräldraledigheten, trots att försäkringskassan sedan införandet av rätt till pappaledighet på 1970-talet haft kampanjer för att få fäder att ta ut de föräldradagar som de har rätt till (Klinth & Johansson, 2010). Antalet dagar som svenska fäder tar ut har fördubblats från 1990 till 2010 (SOU 2005:73).

Statliga försök att få pappor att ta ut mer föräldraledighet

Efter att den första pappamånaden introducerades 1995 sågs vissa klara skillnader i

pappaledighet ändrade pappornas beteende när det gällde att stanna hemma med sjukt barn, vilket kan ses som ett mått på hushållsarbete och barnomsorg inom familjen (Ekberg, Eriksson & Friebel, 2005).

År 2002 ökade antal dagar reserverade månader för pappan från en månad till två och den sammanlagda föräldraledigheten ökade från 12 månader till 13. Föräldrar till barn födda efter den första januari 2002 påverkades tydligt av den nya reformen, det gav likvärdiga resultat som vid införandet av den första pappamånaden. Intentionen med den andra reformen var som vid första att på statlig väg försöka skapa mer jämställdhet i familjen, så att mamman och pappan skulle dela mer lika på hushållssysslor och barnomsorg (Eriksson, 2010).Två huvudpunkter i den nya reformen är att främja för större jämlikhet mellan könen på arbetsplatsen och i familjelivet. Jämlikheten har blivit större då kvinnor har integrerat

avlönade arbeten i familjelivet, dock ses det fortfarande mer som en valmöjlighet för män att integrera familjelivet i arbetslivet (Björnberg, 2002).

Arbete och karriär

Tjänstemännens centralorganisations (TCO, 2010) har med hjälp av försäkringskassans statistik sammanställt ett ”pappaindex” för 2010, vilka siffrorna visar att det fortfarande sker en ökning av fäders uttag av föräldraledighet. Om föräldrarna delar lika är index 100. Index för riket var år 2010 40,9 och i Uppsala låg index på 45,8, därmed låg Uppsala på en andra plats i riket.

Klinth & Johansson (2010) har i sin studie intervjuat 20 män bosatta i en av Sveriges

storstadsregioner som varit hemma mer än 6 månader med sitt spädbarn. De fann ett mönster där de flesta av männen var av vit medelklass, 30-40 år gamla och universitetsutbildade. De har i sin bok ”svenska nya fäder” granskat studier som visar på ett liknande mönster; att 30 procent av fäder tillhörande Landsorganisationens (LO) tar ut mer än de två öronmärkta pappamånaderna. Siffror för fäder tillhörande TCO och Svenska akademikers

för barn och hushåll. Det är dock fortfarande kvinnan som tar den största delen av ansvaret och mannen har en större valmöjlighet om vilka uppgifter han vill utföra.

Haas, Allars & Hwans (2010) tar upp att organisationsklimatet på mannens arbetsplats spelar stor roll för hur mycket pappaledighet han tar ut, speciellt tidigt efter barnets födelse. Värden som spelar in hur ”pappavänlig” arbetsplatsen är; hur de arbetar för kvinnors lika

anställningsvillkor, mannens uppfattning om stöd från toppchefer samt mannens uppfattning om arbetsgruppens normer kring utförda arbetsuppgifter jämfört med långa arbetsdagar. Även Månsdotters studie från 2010 visar på att de fäder som tar ut flest föräldradagar är de som har en stabil social ställning, bra livsstil och god hälsa.

Bolzan, Gale & Dudley (2004) har i sin kvalitativa studie forskat på fäders mentala hälsa efter att deras första barn har fötts. Resultatet visar på att fäder vill vara delaktiga i uppfostran och den direkta vården av sina barn. De sociala strukturerna i samhället har inte hållit samma steg som fäders förändrade attityder och förväntningar på papparollen, vilket begränsar deras valmöjligheter. I synnerhet är det mäns flexibilitet kring arbetet som styr hur delaktiga de kan vara i barnomsorgen. De män som har liten flexibilitet och inverkan på arbetslivet känner sig minst nöjda och upplever mest olycka, stress och ångest över föräldraskapet. Därför är arbetsplatsens förståelse för fäder som vill ta stort ansvar kring sina barn viktig för deras mentala välmående.

Han-Wen Juis (2009) visade att rätten till förlängd föräldraledighet har gjort att både mammor och pappor tagit ut mer föräldraledighet, dock är det inte beroende av vad de arbetade med. Fördelningen var mer beroende på kön, utbildning, familj och struktur. Mammor som var gifta eller hade hög utbildning var de som till störst del tog ut tidig föräldraledighet en månad innan förlossning och två månader efter på grund av att de hade möjlighet att ta obetald

föräldraledighet i större utsträckning än andra mödrar.

kontraproduktivt.

Pediatrisk hälsa i relation till betald föräldraledighet

Generös betald föräldraledighet har visat sig reducera dödligheten hos nyfödda och småbarn. Omfattningen av de uppskattade effekterna är enligt Ruhm (2000) av avsevärd betydelse, speciellt då ett orsakssamband är mest sannolikt. Det är till exempel ett starkare negativt samband mellan längden på ledigheten och post-neonatala- och småbarnsolyckor än för perinataldödlighet, neonatal dödlighet och låg födelsevikt. Bevis finns för att kunna anta att betald föräldraledighet är ett kostnadseffektivt sätt att förbättra barnhälsan. Detta antas bero på att ledighet från arbetet ger föräldrar extra tid att investera i små barn, vilket blir mer och mer viktigt med tanke på den uppgående trenden för arbetande kvinnor. Vidare visar

resultaten på att föräldraledighet är en viktig men ofta dåligt förstådd del i den pediatriska hälsan (Ruhm, 2000).

En Australiensisk studie har undersökt om barnens hälsa påverkas om föräldrarna har jobb med dålig kvalitet (utan säkerhet, kontroll, flexibilitet eller betald föräldraledighet). Resultaten visade att barn till dessa föräldrar hade både emotionella- och beteendemässiga svårigheter, resultaten var inte beroende av inkomst, föräldrarnas utbildningsnivå,

familjestruktur eller arbetstider. Det fanns dock ett något starkare samband i

låginkomstfamiljer och i familjer med en ensamstående mamma. Jobbkvalitet kan vara en av flera underliggande mekanismer för ojämnställdhet när det gäller hälsa. Detta stöder

argumentet att ett riktigt familjevänligt jobb inte får äventyra barns hälsa (Strazdins, Shipley, Clements, Obrien & Broom, 2010).

Problemformulering

man och kvinna är ett problem i betydelse av kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Folkhälsoinstitutet (2011) har i sina folkhälsomål tagit upp att förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. En metod att förbättra detta är föräldrastödet som syftar till att förbättra relationen mellan barn och föräldrar i hemmet, till exempel föräldraledigheten. På grund av detta ville vi undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet

Syfte

Syftet är att undersöka hur föräldrapar resonerar angående föräldraledighet.

Frågeställningar

Hur väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten? Vilka är orsakerna till den aktuella fördelningen? Vad skulle få föräldrarna att resonera annorlunda?

METOD

Design

Den studiedesign som valdes var en explorativ studie med kvalitativ ansats då det som skulle undersökas var människors tankar och funderingar kring föräldraledighet. Kvalitativ studie användes för att få en uppfattning om mänskliga fenomen som upplevelser, tankar,

uppfattningar, förväntningar, erfarenheter, motiv samt attityder (Paulsson, 2008).

Urval

Ett målmedvetet urval gjordes då det var en specifik grupp av föräldrar som skulle studeras (Paulsson, 2008). Urvalskriterierna var sammanboende heterosexuella par med ett barn under två år som ej slutfört eftergymnasiala studier i Sverige. Kriterierna valdes då de ansågs passa studiens syfte. Föräldrar som hade fått barn inom två år valdes därför att de fortfarande är insatta i frågor kring föräldraledighet eftersom det ligger nära i tiden. Heterosexuella par valdes därför att studien syftar till att undersöka män och kvinnors eventuellt olika

Uppsala kommun. Av 30 tillfrågade föräldrar var det endast två som uppfyllde

urvalskriterierna, dessa valde dock senare att tacka nej till att delta i studien. Denna metod var inte givande och en ny metod utarbetades. Den nya metoden blev snöbollsmetoden där vänner och bekanta tillfrågades och i sin tur frågade vidare för att hitta par som uppfyllde kriterierna och som var villiga att delta. Tolv intervjuer gjordes med sex olika par, kvinnan och mannen intervjuades var för sig. Ett par var bosatta i Uppsala, ett par i Umeå samt fyra par i

Östersund. Åldern var mellan 25 och 42 år, barnens ålder var mellan två månader och två år. De intervjuade männens sysselsättningar var kökschef, studerande, projektledare, säljare, egen företagare och lantbrukare. Kvinnornas sysselsättningar var studerande, egen företagare, handläggare, arbetslös och lärare. Två av paren var bosatta på landsbygden och fyra av paren var bosatta i en stad.

Förförståelse

Vi som författare har olika erfarenheter och bakgrund inom ämnet och vi är medvetna om att det kan påverka tolkningen av resultatet av denna studie. Ingen av författarna har egna barn och har därav inga egna erfarenheter av att planera föräldraledighet. Författarna har dock läst mycket litteratur inom ämnet och har då skapat sig egna uppfattningar. Det fanns en

medvetenhet om att egna relationer till nära bekanta med barn kunde påverka tolkningarna. I och med att var vi medvetna om detta kunde vi försöka se på resultaten utan att påverkas av våra egna fördomar.

Datainsamlingsmetod

Som metod valdes intervjuer för att få fram föräldrarnas egna åsikter om föräldraledighet. Semi-stukturerade intervjufrågor (se bilaga 1) användes där frågorna fungerade som stolpar för att sedan ge möjlighet till följdfrågor. Intervjufrågorna formulerades av författarna, för att kunna svara på syftet. Huvuddragen var hur uppdelningen av föräldradagarna såg ut, om specifika orsaker fått föräldrarna att göra uppdelningen på detta vis, och vad som skulle kunnat påverka dem att göra annorlunda. Frågorna konstruerades att vara öppna för att informanterna skulle tala kring ämnet. Frågorna testades genom att provintervjua två kursare som även de blivit föräldrar inom de senaste två åren för att se att frågorna korresponderade mot syftet, inga ändringar gjordes då personerna förstod frågorna och svaren täckte upp syftet.

Tillvägagångssätt

Intervjuerna gjordes utifrån de formulerade frågorna, ibland tillades en följdfråga för att få ett förtydligande av svaret. Mamman och pappan intervjuades enskilt och direkt efter varandra så de inte hade möjlighet att samtala emellan. Intervjuerna tog cirka 15-20 minuter var. Tio av

intervjuerna gjordes i informanternas hem, och två av intervjuerna utfördes via telefon. Åtta av intervjuerna gjordes av den ena författaren och fyra intervjuer av den andra författaren.

Intervjuerna spelades in på mobiltelefoner med inspelningsfunktion. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant av den författaren som gjort respektive intervju och avlyssnades sedan av den andra för kontroll. Sedan bearbetas materialet.

Bearbetning och analys

Efter transkriberingen lästes intervjuerna av båda författarna och granskades därefter utifrån en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys där ett analyssteget kodning togs bort då det inte tillförde något till resultatet. Analysen gjordes i fem steg. Först skapades ett helhetsintryck av det inspelade materialet, därefter identifierades meningsbärande enheter. Dessa meningar kondenserades för att sammanfatta och förtydliga meningens innebörd och ur dessa togs sedan underkategorier ut. Slutligen sammanfattades det mest betydelsefulla och delades in i olika kategorier för att belysa det viktigaste av

intervjuerna.

Tabell 1. Exempel på analysmetod.

Meningsenhet kondenserad meningsenhet underkategori kategori

utan vi tänker mer rent jo, ja det passade nu för dig att vara hemma. Å sen självklart i början är det ju amningen, det är ju ganska avgörande.1)

tänkte rent praktiskt, kvinnan hemma först med amning, mannen sen2)

Amningssituation4) _{självklara val}

för familjen3) 1) _{Den meningsbärande enheten valdes då den svarade på en av frågeställningarna och ansågs som viktig och}

intressant. 2) _{Den kondenserades för att förtydliga budskapet i meningen.} 3) _{Kategorin valdes då det togs upp av}

informanten att det var ett självklart val, 4) _{underkategorin valdes då det var just amningen som var anledningen}

till det självklara valet.

För att i en kvalitativ undersökning öka säkerheten är begreppen tillämplighet, trovärdighet, överensstämmelse och noggrannhet viktiga (Paulsson, 2008). Då syftet är att undersöka en specifik grupp av föräldrar görs ett målmedvetet urval för att uppnå tillämplighet.

står beskrivet (Bilaga 2).

Etiska överväganden

Det är viktigt att människor som medverkar i forskning skyddas mot risken att skadas integritetsmässigt. Det är också viktigt att försökspersonen förstått och accepterat villkoren för sitt deltagande, och det bör ställas höga kvar på forskningens kvalitet (Codex, 2011). Ett informationsbrev delades ut (se bilaga 2) till de deltagande paren, med information om att det var frivilligt att delta, att all insamlad skulle komma att behandlas konfidentiellt och att de kunde avbryta intervjun när de ville utan att förklara varför. Intervjuerna ägde rum på platser i överenskommelse med informanterna och inga persondata sparades.

RESULTAT

Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar dåligt insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Dessa delades sedan in i tio underkategorier (se tabell 2).

Tabell 2. Översikt för indelningen av kategorier och underkategorier

Kategori Kategori Kategori Kategori

Planering av föräldraledigheten

Självklara val för familjen

Föräldrar är dåligt insatta

i reglerna Föräldrar nöjda i sina roller

Underkategori Underkategori Underkategori Underkategori

Preliminär uppdelning

Arbete och skola styr Lite eller svårtolkad information

Mammor tar större ansvar

Familjeekonomi Mammor vill vara hemma

med sina barn För barnets bästa

Lagar som styr

Amningssituation Pappor kan välja

Planering av föräldraledigheten

Den första kategorin beskriver hur föräldrarna tänkte kring uppdelningen av föräldraledigheten och beskriver hur de har gjort.

Preliminär uppdelning

födelse, det varierade mellan paren hur lång tid denna period varade. Sex mammor och pappor försökte dela så lika som möjligt på dagarna, då dess mammor och pappor tyckte att det var viktigt att båda skulle ha möjlighet att få vara hemma med barnet. Hos de andra sex mammorna och papporna tog mamman ut nästan alla dagar, dessa par hade inte möjlighet att dela lika på dagarna på grund av familjeekonomin och arbets- eller skolsituationen. Alla paren beskrev deras preliminära uppdelning. Det skiljer sig mellan paren gällande tidpunkt när beslutet om den preliminära uppdelningen av föräldradagarna fattades. De flesta paren hade en plan för hur de tänkte göra med uppdelningen i anslutning till att barnet föddes. De flesta resonerade att mamman är hemma den första tiden och att pappan därefter tar över.

Resterande dagar planerades att ta ut av den förälder som det passade bäst för.

“fast i början är det ju mer mammig liksom, mamman är ju mer viktig.”

(Man, 43år)

“Men tanken är väl att jag ska ta nu efter nyår. Eh åtminståne 8-9veckor tror jag det är spikat. Å sen kommer jag ju ta ut lite mer sen också så det blir kanske närmare ett år eller nånting sånt.”

(Man, 29år)

Självklara val för familjen

Den andra kategorin beskriver vad föräldrarna ansåg vara självklara orsaker till den aktuella uppdelningen. Underkategorierna representerar de orsaker som informanterna tog upp som de viktigaste och mest avgörande för uppdelningen.

Arbete och skola styr

För alla par var arbets-/skolsituationen bidragande i beslutet om fördelningen av föräldradagar och i de flesta fall var det också den som var den mest avgörande orsaken för hur de delade upp föräldraledigheten. För några par var arbetssituationen så avgörande att pappans arbete gjorde att han inte kunde ta ut någon ledighet alls. Flera mammor och pappor sa att det hade varit lättare att dela jämt om de hade haft en anställning på ett “vanligt” sju-till-fyra-jobb. Den mamman och de pappor som drev eget företag nämnde att de har svårare att ta ut

som var avgörande.

“Jag har inte tagit ut någonting än. Ja. Framtiden är väl jaär, jag har ju ett jobb som är lite krävande just att jag, närvaron så att jag tror inte att det är så effektivt om jag tar ut

långvarig ledighet”

(Man, 32år)

Familjeekonomi

Den föräldern som hade störst inkomst var också den föräldern som tog ut minst föräldraledighet på grund av att familjens ekonomi många gånger inte klarar av stora inkomstbortfall under längre tid. För de flesta av paren var familjens ekonomi en starkt bidragande orsak till att ena parten var hemma den större delen av tiden. Några av paren hade inte alls diskuterat kring de ekonomiska konsekvenserna av föräldraledigheten, där var det istället andra faktorer som till exempel arbete och skola som var mer avgörande. Vissa par tog ut många obetalda den första tiden, för att spara den betalda föräldraledigheten tills senare. Ett par hade till exempel sparat pengar innan graviditeten för att inte vara beroende av ekonomin.

“Lite har det väl att göra att min inkomst kanske är…. Det blir så stort glapp (...) min inkomst är ganska stor i familjen om man säger så.”

(Man, 29år)

“Nej alltså vi har väl ekonomiskt har vi väl faktiskt inte funderat på egentligen, vi tjänar ju kanske lite mer på att hon är hemma mer, eftersom jag tjänar mer, bättre eh i vanliga fall då. Men det är inget sånt som ligger till grund för hur vi har tänkt utan det är nog mer att det går fler dagar för henne första året liksom det tror jag mest är anledningen.”

(Man, 40år)

För barnets bästa

barnen att inte börja på dagis tidigt, utan istället få tid hemma med båda föräldrarna. Alla föräldrarna ser det som positivt att båda föräldrarna är hemma för att barnet ska få möjlighet att lära känna båda föräldrarna lika mycket.

“Jag tycker att det är jättebra att han också vill vara hemma med I för det blir ju kanske ett speciellt band också och att få vara hemma med dom varje dag”

(Kvinna, 35år)

“jag tror dom mår bättre av att vara hemma än på dagis”

(Man, 42år)

Amningssituation

Samtliga mammorna har ammat sina barn. Mammorna tycker att det är självklart att de ska vara hemma första tiden just på grund av amningen, de tror också att det är en vanligt förekommande anledning hos andra par. Papporna har hållit med om att barnet behöver mamman mer första tiden. Amning är därför en starkt bidragande faktor till att mamman är den som stannar hemma den första tiden. Hur länge mamman var hemma berodde mycket på hur länge hon ville amma, papporna fick sedan ta över när mamman inte helammade längre.

“nej alltså som mamma är det väl ganska naturligt att man är hemma med dom första eller så eftersom man ammar”

(Kvinna, 35år)

“första halvåret då är det ju mest mamman som barnet är beroende till det kan man ju liksom inte göra någonting,”

(Man, 28år)

Föräldrar är dåligt insatta i reglerna

mer och tydligare information, den tar även upp vilka styrande lagar som har påverkat uppdelningen.

Lite eller svårtolkad information

Många av paren hade inte särskilt bra koll på hur försäkringskassans regler fungerade och hur det påverkade dem. Hos de flesta par har det varit mamman som varit mest insatt i reglerna kring föräldraledighet och i och med det haft mer att säga till om när det kommer till uppdelningen. Papporna har verkat förlita sig på att mamman hade koll och litat på det hon sagt. Alla föräldrar beskrev att de har fått för lite information kring försäkringskassans regler. Den information de fått har varit om blanketter och antal dagar och liknande, det har inte varit någon diskussion kring ämnet. Alla föräldrar tycker även att försäkringskassans regler är krångliga och svåra att förstå sig på. Många av föräldrarna har diskuterat med andra föräldrar i samma situation om tips och råd. De flesta av föräldrarna efterlyste mer och tydligare information om försäkringskassans regler om föräldraledighet och föräldrapenning.

“Försäkringskassan är så himla krånglig, krångligt att förstå sig på dom där dagarna”

(Kvinna, 31år)

“och sen pratar men ju med andra föräldrar alltså man säger, tipsar varandra, har ni tänkt på det.”

(Kvinna, 29år)

Lagar styr pappor

Alla mammor och pappor tyckte att det är bra att det finns två månader som endast pappan kan ta ut. De låsta månaderna för pappan var något som två av papporna inte kände till sedan tidigare, när det fick det berättat för sig under intervjun tyckte de att det var bra. En pappa hade inte möjlighet att använda sig av sina månader på grund av sitt arbete. Resonemangen kring de låsta månaderna grundar sig i åsikter om att barnet då får egentid med båda

“annars blir det så lätt att bara skriva över all tid till den ena”

(Man, 25år)

“Hade de inte varit så att de varit bundet då är det säkert många som ja som det har varit förut iallafall fäder som inte har varit hemma alltså.”

(Man, 28år)

“Det är ju bara lika nyttigt för dom att vara hemma, tycker jag, alltså att dom också får se att det inte alltid är en bädd på rosor”

(Kvinna, 27år)

Föräldrar nöjda i sina roller

Den fjärde kategorin tar upp att föräldrar i stort är nöjda med sina val, uppdelningen och rollen i familjen där mamman i de flesta fall tagit större del av föräldraledigheten och där mamman både antas och vill vara hemma länge medan pappan har en större valmöjlighet.

Mammor tar större ansvar

Mammorna tog upp att det redan under graviditeten tog på sig ansvaret att vara hemma den första tiden, det var aldrig något som diskuterades utan föll sig naturligt, det ifrågasattes heller aldrig av arbetsgivaren utan sågs som självklart. Flera mammor har sagt att det är bra att papporna är hemma mer, det ger mer förståelse för hur mycket tid och arbete det faktiskt innebär att både sköta hemmet och vara föräldraledig. En mamma tog upp hur viktigt det är att arbetsgivaren är öppen och visar förståelse för att även pappor vill vara hemma och vara föräldraledig. Mammorna ville i många fall vara hemma en längre tid med sina barn.

“Det handlar ju mycket om inställningen från arbetsgivarn för det är ju många pappor som får, det ses väldigt snett på att dom ska vara hemma.”

(Kvinna, 42år)

“Ja men så blir det ju alltså, e pappan hemma ja då tar ju han de hu, hur ska man säga, det husliga, tar hand om kläder och städning och mat och allt sånt det blir ju så automatiskt.”

(Man, 28år)

Många av föräldrarna tyckte att det i slutändan är upp till varje familj att själva bestämma hur de ska dela upp föräldraledigheten, detta grundar sig främst i att alla familjer har olika

förutsättningar för hur de ha möjlighet att dela upp föräldradagarna. Resultatet visar även på att mammor i många fall vill vara hemma länge med sina barn och då kan pappan ha svårt att motivera varför han ska vara hemma istället.

“det är ju lite upp till var och en, det tycker jag. Varje familj ska, har ju den valfriheten att kunna dela upp det.”

(Man, 28år)

“för det första så ville ju jag var hemma med honom länge, jag kände att jag som mamma ville vara det.”

(Kvinna, 29år)

Pappor kan välja

Flera uttryckte det som att mamman måste vara hemma med barnet, medan pappan har ett val att vara hemma, samtidigt visade resultatet på att pappor i många fall vill vara hemma. En pappa trodde att pappor är mer delaktiga i hem och barn idag än tidigare. I de fall där pappan inte tagit ut någon föräldraledighet tycker både mamman och pappan att han ändå är delaktig i omsorgen om barnet. Den föräldern som är föräldraledig är den som till största del tar hand om hushållet. En mamma och pappa sa att det inte spelar någon roll vilken av föräldrarna som är hemma och är föräldraledig.

“pappan kan ju faktiskt han kan ju göra som A, nej det här pass, det här var inte en bra tid för mig att vara föräldraledig just nu, eh och välja att inte vara det. Den möjligheten har ju egentligen inte mamman, nån måste ju vara hemma och det är oftast mamman”

(Kvinna, 29år)

“iochmed att jag pluggar så har jag ju ganska mycket tid hemma ändå. Så att det känns bra.”

(Man, 25år)

De fyra kategorier som urskiljdes var planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Alla par hade bestämt att mamman skulle börja vara föräldraledig och vara hemma med barnet första tiden. Hälften av paren hade försökt dela upp dagarna så jämt som möjligt och i de resterande paren tog mamma hela föräldraledigheten utom de för pappan öronmärkta dagarna. Att mammorna stannade hemma första tiden var framförallt beroende på amningen och att mammorna kände att de ville vara hemma första tiden med sina barn. Båda parter höll med om att det var naturligt att mamman var hemma första tiden.

De mest avgörande orsakerna som låg till grund för föräldrarnas uppdelning var ekonomin och framförallt arbets- eller skolsituation. Det ekonomiska handlade om vilken förälder, oftast mannen, som hade störst inkomst och därför inte kunde vara hemma lika länge som den föräldern som hade mindre inkomst i och med att familjen förlorar en stor del av inkomsten om den föräldern med störst inkomst är hemma. Den andra avgörande orsaken var

föräldrarnas arbets- eller skolsituation. Alla höll med om att det skulle varit lättare att ta ut föräldraledighet om båda föräldrarna först och främst haft en anställning och sen arbetat vanliga kontorstider, det vill säga vardagar mellan sju till sexton.

De flesta föräldraparen menade att de skulle ha delat mer lika på föräldraledigheten om de haft möjlighet. De intervjuade paren menade att de kanske hade resonerat annorlunda och tagit ett annat beslut om de ekonomiska och arbets- eller skolsituation hade sett annorlunda ut.

Resultatdiskussion

De kategorier och underkategorier som tagits fram sammanställer innehållet i intervjuerna, de representerar svar på frågeställningarna och sammanfattar informanternas åsikter väl. Kanske hade ett sammanfattande tema tagits fram för att lyfta ett huvudresultat. Kategorierna gjorde det lättare att förstå strukturen i arbetet och underkategorierna bröt ner resultatet i mindre delar för att förtydliga viktiga punkter.

familjen ska dela resten av föräldraledigheten. Olika familjer har olika förutsättningar och möjligheter att dela lika i praktiken. Klinth & Johansson tar upp att flera

opinionsundersökningar (SOU 2005:73; Socialförsäkring, 2005) visar att föräldrar välkomnar möjligheten till delat föräldraskap men vill inte ha en lagstiftning som minskar familjens rätt att själva bestämma över hur dagarna ska fördelas.

Även om de flesta paren försökte dela på föräldradagarna är det fortfarande mammorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten. Det kommer också fram att kvinnan förväntas att vara hemma, speciellt första tiden på grund av amning och barnets behov, mannen har sedan en större valmöjlighet att vara hemma eller inte. Detta stöds av bland annat Ahlberg, et. al (2008) och Eriksson (2010) som visade att Sverige har blivit mera jämställt därför att männen tar ett större ansvar för barn och hushåll. Fägerskiöld (2008) visade i sin studie att nyblivna pappor tycker att det är en fantastisk upplevelse att få barn och skulle gärna vara hemma med sitt barn, men upplever att det är mamman som är huvudföräldern, främst för att hon ammar. Det är dock fortfarande kvinnan som tar den största delen av ansvaret och

mannen har en större valmöjlighet om vilka uppgifter han vill utföra. Vår studie visar dock att mamman i många fall vill vara hemma med sitt barn en längre tid och att pappan då får stå tillbaka.

Resultatet tyder på att det är lättare för mammor att stanna hemma med sina barn en längre tid. För pappor spelar arbetsgivarens inställning till föräldraledighet stor roll för hur

accepterat det är att vara ledig. Samma sak visar Haas, Allars & Hwans (2010) studie, de tar upp hur organisationsklimatet på mannens arbetsplats spelar stor roll för hur mycket

pappaledighet han tar ut, speciellt tidigt efter barnets födelse. Juis (2009) menar att pappans arbete inte spelar någon roll för hur fördelningen blir utan det mer har med familjestruktur att göra, vilket inte verkar stämma med resultatet från föreliggande arbete.

förändrade attityder och förväntningar på papparollen, vilket begränsar deras valmöjligheter. Även papporna i Klinth & Johansons (2010) studie tar upp att det kan vara svårt att

förverkliga sina ambitioner om att leva jämställt, de måste vara beredda att kämpa mot mönster inom skola och barnavård, juridiska regleringar och en långt ifrån könsneutral konsumtionskultur.

Det finns ett behov av förändring för att föräldrar ska välja att dela mer lika på

föräldraledigheten. Både mammor och pappor påpekar att det är den aktuella livssituationen som är avgörande för hur just de delar. De par med stora löneskillnader säger sig går miste om en för stor del av hushållets inkomst om den som tjänar mest är hemma en längre tid med barnet. Föräldrar som driver eget företag pekar på att företaget måste fortsätta rulla även om de har blivit föräldrar, en pappa kunde inte ens ta ut sina lagstyrda dagar. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre möjligheter för framförallt föräldrar som driver egna företag att få möjlighet att vara föräldraledig. Nästan alla mammor och pappor säger sig ha fått en knapphändig och svårförstådd information från mödrahälsovården och försäkringskassan gällande föräldraledighet och föräldrapenning. Ingen av informanterna säger sig veta exakt vilka rättigheter de har till lediga dagar och ersättning. Två av papporna visste inte ens om deras egna två månader, det är dock till viss del ett eget ansvar att ta reda på vilka rättigheter som finns, även om ett stort behov av bättre information verkar finnas hos samtliga mammor och pappor.

Metoddiskussion

Studiedeltagare

Första försöket att hitta informanter till studien skedde på en öppen förskola i Uppsala och metoden var då att slumpmässigt välja ut deltagare som passade urvalskriterierna och var villiga att delta. Detta visade sig dock svårt då endast två par av alla tillfrågade föräldrar passade in under urvalskriterierna. Efter två försök vid olika tillfällen utan resultat fick den slumpmässiga metoden ändras till snöbollsmetoden då den avsedda tiden för arbetet inte räckte till för att göra fler slumpmässiga besök på andra öppna förskolor. Med

Klint & Johansson (2010) inom ämnet är gjord på föräldrar med hög utbildningsgrad. Detta går dock inte att jämföra fullt ut med resultatet i denna studie då tre av deltagarna hade

påbörjat högskole- eller universitetsstudier och därför inte kan ses som lågutbildade. Då tio av de tolv intervjuerna är gjorda på orter i norra Sverige ger det inte en så stor överförbarhet till en större population utan kan möjligen vara giltigt för personer boende på landsbygden eller i mindre samhällen. Det är även ett ganska litet urval då få personer deltagit vilket gör det svårt att sätta in resultaten i ett större sammanhang, där av anses studiens överförbarhet ej vara så stor. För att få en större giltighet skulle vi använt oss av en större urvalsgrupp vilket hade gett ett mer representativt underlag. Det skulle det vara intressant att jämföra dessa föräldrars resonemang med föräldrar från andra områden i landet. Då viss bekantskap fanns mellan intervjuare och informanter kan studiens resultat ha påverkats då informanternas svar kan ha blivit annorlunda än om det varit en helt främmande person som intervjuat dem.

Bearbetning och analys

All bearbetning gjordes av båda författarna tillsammans för att säkerställa trovärdigheten, transkriberingen kontrollerades även av den av författarna som inte skrivit den. För att ytterligare höja trovärdighet kunde bearbetningen av allt material skett var för sig av båda författarna och sedan jämförts. Under innehållsanalysen lyftes det viktigaste ur intervjuerna fram, samt kategorier och underkategorier som väl täckte innehållet i intervjuerna. Valet av meningsbärande enheter gjordes dels med tanke på studiens syfte samt vad som ansågs vara informanternas viktigaste åsikter. Kategorier lyftes fram och citat användes för att styrka dessa vilket gör att författarna anser att tillförlitligheten är ganska hög.

Intervjuarnas påverkan

Då en viss bekantskap fanns mellan intervjupersonerna och informanterna kan svaren blivit något annorlunda mot om det inte funnits någon bekantskap. Det kan dock antas att vissa informanter varit mer villiga att dela med sig av personligt åsikter och tankesätt då bekantskap fanns, samtidigt som vissa andra kanske inte vill dela med sig lika mycket då det inte går att vara helt anonym då viss bekantskap fanns. Detta har beaktats i granskningen av resultaten, men tros inte ha någon betydande skillnad för resultatet. Då det inte fanns några fasta

fråga. Det kan dock antas att några av följdfrågorna inte varit helt objektivt ställda utan att följdfrågorna varit något ledande. Författarna har också i efterhand insett att några av

intervjufrågorna gått in i varann och gjort korrigeringar under de olika intervjuerna för att inte ställa samma fråga som informanten precis svarat på. Detta kan ha haft viss betydelse för informanternas svar och därav även resultatet. Dataanalysen kan ha påverkats av att

författarna har haft mycket information om ämnet, men då vi har varit medvetna om detta har vi försöka att vara objektiva i all bearbetning och analysering.

Framtida undersökningar och studier

För att få en bättre helhetsbild för hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet kan en liknande studie göras fast med en annan studiedesign för att se på frågan från andra

synvinklar. Ett förslag är att intervjuerna skulle genomföras i grupp där mammor intervjuas tillsammans med andra mammor och pappor tillsammans med andra pappor. På så sätt skulle de deltagande lättare kunna driva fram en diskussion och inflika med synpunkter från egna erfarenheter. Intervjufrågorna skulle dock behöva omformas till att passa en större grupp. Efter en sådan intervju skulle det vara intressant att diskutera skillnader mellan manligt och kvinnligt. Grupperna i denna studie skulle också kunna vara åldersindelade för att då kunna se om det förekommer olika värderingar beroende på ålder.

Kliniska implikationer

Efter genomförd studie har ett antal problemområden identifierats. Det är svårt för föräldrar som driver egna företag, studerar eller har säsongsberoende jobb att ta ur föräldraledighet. Det är också ett problem att föräldrar inte vet hur reglerna kring föräldraledighet fungerar.

Författarna hoppas kunna bidra till att dessa områden som är information, ändrade attityder hos både arbetsgivare och befolkningen i allmänhet samt förbättrade möjligheter för bland annat egenföretagare och studenter uppmärksammas och förbättras. Detta kan ge en ökad förståelse till varför det är viktigt att båda föräldrarna ges möjlighet till att vara hemma med barnet, både hos föräldrarna själva och hos arbetsgivare och beslutsfattare.

som diskussionsunderlag för diskussioner kring föräldraledighet. Det borde även kunna användas som grund att utföra fler studier om attityder hos framförallt arbetsgivare och även studier som går djupare in på vad föräldrar efterfrågar för att kunna ha en jämnare uppdelning av föräldradagarna för specifika grupper som egenföretagare och studenter.

Slutsats

Resultatet antydde att föräldrar vill själva har möjligheten att välja hur de fördelar

REFERESNSER

Ahlberg, J., Roman, C. & Duncan, C. (2008) Actualizing the “Democratic Family”? Swedish Policy Rhetoric versus Family Practices. Journal of social history 15(1), 79-100.

doi:10.1093/sp/jxn003

Björnberg, U. (2002). Ideology and choice between work and care: Swedish family policy for working parents. Critical Social Policy 22(1), 33-52. doi:10.1177/02610183020220010401

Bolzan, N., Gale, F & Dudley, M. (2004). Time to father. Social work in health care 39(1-2), 67-88.

Codex – regler och riktlinjer för forskning. (2011). Informerat samtycke. Uppsala: Codex. Hämtad 19 april, 2011 från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml

Eriksson, R (2010). Parental leave in Sweden: The effect of the second daddy month. Swedish institute for social research. Stockholm university

Ekberg, J., Eriksson, R. & Freibel, G. (2005). Parental Leave – A Policy Evaluation of the Swedish “Daddy-Month” Reform. Institute for the Study of Labor.

Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scand J Caring Sci. 22(1), 64-71

Försäkringskassan. (2010). Anställda och föräldraledighet. Stockholm: Försäkringskassan. Hämtad 18 april, 2011, från http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/foralder

Försäkringskassan. (2011). Anställda och föräldraledighet. Stockholm: Försäkringskassan. Hämtad 18 april, 2011, från http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/foralder

Grönlund, E. (2011). Etikprövning av forskning som avser människor: Bakgrund och bestämmelser.

Hämtad 19 april, 2011, från Centrala etikprövningsnämnden, http://www.epn.se/start/bakgrundbestaemmelser.aspx

Haas, L., Allars, K. & Hwang, P. (2010) The impact of organizational culture on men´s use of parental leave in Sweden. Community, Work & Family 5 (3), 319-342

doi:10.1080/1366880022000041801

Juis, H-W, Ruhm, C. & Waldfogel, J. (2009). Parental Leave Policies and Parents’ Employment and Leave-Taking. Journal Policy Anal Manage. 28 (1), 29–54

Jämställdhetsombudsmannen. Föräldraskap: Kunskap- och nulägesrapport. Stockholm: JämO. Hämtad 3 maj, 2011, från http://www.do.se/Documents/Material/Gamla%20ombudsm

%C3%A4nnens%20material/ForaldraskapkunskapsochnulagesrapportJamO200643C.pdf

Klinth, R. & Johansson, T. (2010). Nya svenska fäder. Umeå: Boréa Bokförlag

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso – och sjukvård: Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Månsdotter A., Fredlund, P., Hallqvist, J. & Magnusson, C. (2010). Who takes paternity leave? A cohort study on prior social and health characteristics among fathers in Stockholm.

Journal of public health policy. 31 (3), 324-41.

Paulsson, G. (2008). Fenomenografi: Metodologiska perspektiv. I M. Graneskär & B. Höglund-Nilsson (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 73-84). Lund: Studentlitteratur.

Ruhm, C-J. (1998). The Economic Consequences of Parental Leave Mandates: Lessons from Europe. Quarterly Journal of Economics. 113(1), 258-317.

Statens folkhälsoinstitut,

Strazdins, L., Shipley, M., Clements, M., Obrien, LV., Broom DH. (2010). Job quality and inequality: parents' jobs and children's emotional and behavioural difficulties. Social science

& medicine. 70(12), 2052-60

SFS 1995:584. Föräldraledighetslagen. Frölunda: Regeringskansliets rättsdatabeser. Hämtat 18 april, 2011, från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2008:355

SOU 2005:73, Reformerad föräldraförsäkring- Kärlek, omvårdnad, trygghet. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 april, 2011 från http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/49766

Tjänstemännens centralorganisation. (2010). TCO:s pappaindex. Stockholm: TCO. Hämtad 2 maj, 2011, från http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs

BILAGA 1

Intervjufrågor

1. Ålder, arbetsplats, antal barn samt ålder. 2. Hur har ni delat upp föräldraledigheten? 3. Hur tänkte ni kring beslutet?

4. När fattade ni besluten?

5. Vad var det något som var avgörande för hur ni delade upp dagarna? 6. Hur känner du att resultatet av uppdelningen blev?

7. Vad hade kunnat påverka er att göra annorlunda?

8. Vad tycker ni om att två månader är bundna till pappan och två till mamman? 9. Hur kommer ni göra lika om ni får fler barn?

10. Vilken information har väglett er i valet? - vilken information har ni fått från MVC?

BILAGA 2

Informationsbrev

Studie om föräldrars resonemang kring föräldraledighet

Till dig som är nybliven förälder sedan ett år tillbaka och intresserad av att delta i en forskningsstudie.

Vi som utför studien är två sjuksköterskestudenter som läser vid Uppsala Universitet, studien igår i vårt examensarbete.

Enligt TCO:s senaste pappaindexrapport (2010) finns det i Sverige fortfarande traditionella förväntningar på att det är kvinnor som skall bära huvudansvaret för familj och hem. Det finns också en föreställning om att barn är ett hinder för större ansvarstagande på arbetsplatsen, vilket resulterar i att de generellt har sämre möjlighet till karriär och löneutveckling.

Fördelningen av föräldraledigheten är därför avgörande för en ökad jämställdhet i arbetslivet. På grund av detta vill vi undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet.

Målgrupper för studien är föräldrapar som nyligen fått barn och som har slutfört gymnasiestudier men ej slutfört vidare på universitet eller högskola.

Vi vill därför tillfråga er om att delta i denna studie där ni som par kommer att intervjuas tillsammans. Vi kommer ställa frågor angående hur ni har delat på föräldraledigheten och hur ni har resonerat kring beslutet. Intervjun tar cirka 30 minuter och vi bestämmer tillsammans tid och plats.

Deltagandet är helt anonymt och ingen persondata kommer sparas. Endast ålder och sysselsättning är relevant. Intervjuerna kommer att spelas in och sen transkriberas, därefter raderas inspelningen.

Deltagande är frivilligt och ni kan när som helst välja att avbryta, utan att ge en förklaring. Emelie Sköldulf Telefon: 070 2422148

Sanna Winther Telefon: 070 2477803