Institutionen för hälsovetenskap
Operationssjuksköterskors upplevelser av
skiftarbete
- en kvalitativ intervjustudie
Operating room nurses experiences of shift work
- a qualitative interview
Norberg, Annelie
Söderberg, Cecilia
Examensarbete (Omvårdnad, AV nivå) 15 hp
Mars 2012
Abstrakt
Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter. Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskera patienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete.
Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten.
Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.
Resultat Utifrån analysen formulerades tio subkategorier och tre kategorier; Skiftarbete bidrar till en
meningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet, Att eftersträva
likvärdig vårdkvalité under hela dygnet. En fördel med skiftarbete var enligt
operationssjuksköterkorna att det gav ledighet på vardagar. De beskrev även att skiftarbete var roligt, omväxlande och bidrog till ett större ansvarstagande. De påtalade även att det var stor skillnad på dag- och jourpass. En bättre sammanhållning skapades vid jour. Jourarbete gav trötthet, men deltagarna ansåg inte att det var något hinder för patientsäkerheten.
Slutsats Trots att annan forskning visar att skiftarbete orsakar ohälsa framhävde
operationssjuksköterskorna i vår studie övervägande positiva aspekter med att arbeta skift.
Nyckelord: Innehållsanalys, Jour, Operationssjuksköterska, Patientsäkerhet, Skiftarbete,
Abstract
Background Shift work is a common approach. In the operating room nursing is shift work on-call and emergency response. Research shows that shift work causes adverse health effects.
Reduced sleep, long working hours, stressful work environment and serious malpractice that may endanger patients' lives can become a fact of on-call work.
Aim The aim of this study was to describe the operating room nurses' perceptions of shift work and its impact on the life and work situation and patient safety.
Method The study was conducted with a qualitative approach. Ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses who had worked or were working shifts. The study was performed in a hospital in Sweden in spring 2012. All interviews were recorded and
transcribed verbatim. Collected data were analyzed with manifest content analysis. Results Ten subcategories and three categories were identified within the analysis: Shift
work contributes to a meaningful existence, The work environment is different depending on which
time of day it is, To strive for equal quality care throughout the day. Operating
room nurses described that shift work gave time off on weekdays and that was a positive thing. They also expressed that shift work was fun, varied and contributed to a greater accountability. They complained that there was a significant difference between day and emergency work. A stronger sense of solidarity was created on-call. Emergency work gave fatigue but the participants felt there was no impediment to patient safety.
Conclusion Although other research shows that shift work causes illness, the operating room nurses in our study expressed predominantly positive aspects of shiftwork.
1
Inledning
Hälsa är ett begrepp som har många definitioner. Enligt biomedicinska förklaringsmodeller beskrivs hälsa som frånvaro av sjukdom (Boorse, 1977). En modernare definition på hälsa utifrån en
humanistisk syn, är människans förmåga och dennes förutsättningar att förverkliga betydelsefulla mål i livet (Pörn, 1993). Definitionen på hälsa har genom tiderna förändrats. År 1946 kom
Världshälsoorganisationens (WHO) definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet” (WHO, 1946). Denna definition är omdiskuterad eftersom den anses vara ouppnåelig. Ett förslag på en mer
verklighetsförankrad definition har framtagits. Den innebär att ha förmåga till att kunna anpassa sig och hantera sociala, fysiska och känslomässiga utmaningar (Godlee, 2011). Individens mentala och fysiska hälsa kan i stor utsträckning ses som ett resultat av dennes totala miljö. Arbetsmiljön har en övervägande del i detta (Axelsson & Thylefors, 2005, s. 19). Enligt arbetsmiljölagen är arbetsmiljö allt som påverkar människan i dennes arbete (Ahlberg, 2003).
Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt och ökar alltmer, främst i industriländer (Pan, Schernhammer, Sun & Hu, 2011). Definitionen på skiftarbete kan variera utifrån en rad olika tillstånd, såsom arbetspassets längd, fast eller roterande schema, varaktighet, antal nattskift i följd och antalet arbetstimmar per vecka (Tanaka et al., 2010). Inom skiftarbete finns i huvudsak två modeller; två- respektive treskift. Tvåskift innebär att människor varvar mellan att arbeta dag och kväll. Treskift innebär att även ett nattskift ingår i tjänstgöringen. Det sistnämnda är utformat för att bedriva dygnet-runt-verksamhet (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010, s. 15).
2
Sjuksköterskor som arbetar treskift har en högre benägenhet att utveckla mag- och tarmbesvär som till exempel Irritable Bowel Syndrome (IBS) och magsår jämfört med de som arbetar enbart dag- respektive nattskift (Knutsson, 2003; Nojkov, Rubenstein, Chey & Hoogerwerf, 2010). Hos personer som arbetar skift finns också en ökad risk att utveckla kardiovaskulära sjukdomar (Knutsson, 2003, Chung et al., 2011). Det råder även en ökad risk att utveckla diabetes typ 2/insulinresistens vid rotationstjänstgöring inklusive nattskift (Nagaya, Yoshida, Takahashi & Kawai, 2002; Pan et al., 2011). Arbetstidernas variation påverkar även matintaget och treskiftsarbete medför oregelbundna måltider. Nattligt ätande kan bidra till oönskade metabola rubbningar, såsom förhöjda nivåer av blodfetter och ett ökat Body Mass Index (BMI) (Lennernäs, Åkerstedt & Hambraeus, 1994). Vid arbete under skift blir fritiden såsom samvaro med familj/vänner, fritidsaktiviteter och andra intressen lidande (Albertsen et al., 2007). Vissa personer ser dock fördelar med ett roterande schema genom att det främjar meningsfulla fritidsaktiviteter (Colligan & Rosa, 1990). Att kunna uträtta olika typer av ärenden på dagtid kan också vara en fördel vid oregelbundna arbetstider (Åkerstedt, 1995, s. 23).
Inom vårdsektorn, speciellt inom operationssjukvård finns ett arbetstidsarrangemang som är ovanligt utanför vårdverksamheten nämligen jour- och beredskapsarbete (Kecklund et al., 2010, s. 73). På arbetsplatsen där studien utfördes består skiftarbete av jour och beredskap. Jour innebär att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen att arbeta när behov uppkommer. Till jourtid räknas arbete som sträcker sig utöver ordinarie arbetstid och är avsett för akuta behov. Beredskapsarbete innebär att arbetstagaren inte befinner sig på arbetsplatsen utan beger sig dit när behov uppstår.
Skiftarbete inom vården skiljer sig också från det inom industrin eftersom patientansvar ingår. Samspelet mellan människor, teknik och organisation är faktorer som kan bidra till bristande
patientsäkerhet. Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskera patienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete (Kecklund et al., 2010, s. 37, 40, 73, 75). Olds och Clarke (2010) framhäver att en arbetsvecka som varar mer än 40 timmar ökar risken för medicinska felbehandlingar hos patienter samt för nålstick hos personal. I en studie av
3
arbetsgrupp med bra sammanhållning och ömsesidig tillit beskrivs vara av stor betydelse för patientsäkerheten men detta kan vara svårt att upprätthålla då arbetsgrupperna ofta är ojämnt bemannade. Andra hot mot patientsäkerheten som framkommit är nedsatt koncentrationsförmåga, brist på kontroll, underbemanning, trötthet samt osäkerhet. Arbetsmiljön beskrivs påfrestande då operationssjuksköterskan förväntades göra mer på kortare tid, vilket påverkar patientsäkerheten negativt. Kravet på ökat tempo försämrar koncentrationsförmågan samt det preventiva arbetet.
Sammanfattningsvis visar forskning övervägande negativa effekter med skiftarbete, trots detta väljer många inom vården att arbeta skift. Inom operationssjukvård finns bristfällig forskning om
skiftarbete (jour/beredskap), vilket leder fram till vårt syfte.
Syfte
Syftet med denna studie är att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituation samt patientsäkerhet.
Metod
Design
I studien som har en kvalitativ ansats, har data insamlats med hjälp av individuella intervjuer (Polit & Beck, 2012, s. 731) och därefter analyserats med en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativ ansats valdes eftersom studiens ändamål var att undersöka människors upplevelser av ett specifikt fenomen. Denna metod är anpassad för att uppnå en djupare förståelse och bred beskrivning av exempelvis människors upplevelser, åsikter och känslor. (Elo & Kyngäs, 2007; Polit & Beck, 2012, s. 62).
Urval
Urvalet är grundat på ett så kallat bekvämlighetsurval eller frivillighetsurval. Detta innebär att de individer som är mest lättillgängliga tillfrågas om att delta i studien (Polit & Beck, 2012, s. 516, 724).
Deltagarna till studien rekryterades från ett länssjukhus i södra Norrland med cirka 2900
4
studie muntligt för avdelningens operationssjuksköterskor vid ett morgonmöte. Vid presentationen delades även skriftlig information ut till de som arbetar skift och som närvarade vid mötet (Bilaga II). Skriftlig information placerades också ut på avdelningen för att eventuellt rekrytera deltagare som inte deltog vid mötet. Enhetschefen tillfrågades om denne schematekniskt kunde samordna operationssjuksköterskornas deltagande för att inte störa den dagliga verksamheten.
För att vara aktuell för deltagande i studien var inklusionskriteriet att deltagarna arbetade eller hade arbetat skift (jour/beredskap). Sammanlagt tackade tio operationssjuksköterskor ja till att delta i studien. Deltagarnas ålder varierade mellan 32-65 år och medianåldern var 49år. Antal år i
skiftarbete växlade mellan sju och 40 år, vilket gav en medianlängd på 27,5 år.
Datainsamling
Data insamlades genom individuella semistrukturerade intervjuer under operationssjuksköterskornas arbetstid (dagtid). En pilotintervju genomfördes för att kartlägga om intervjufrågorna var bra
formulerade och gav berikande svar. Platsen för intervjuerna var ett avskilt konferensrum på arbetsplatsen. Pilotintervjun genomfördes i Mittuniversitetets lokaler. Datainsamlingen, som utfördes under februari och mars månad år 2012 skedde vid totalt fyra tillfällen. Som inledning, innan intervjuerna påbörjades gavs en kort sammanfattning om studiens bakgrund. Författarna förtydligade även att deltagandet var frivilligt och att intervjuerna skulle spelas in. Slutligen tillfrågades deltagarna om de gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Samtliga gav sitt samtyckte till detta. Båda författarna närvarade vid intervjuerna. Den ena av författarna hade huvudansvar för intervjun medan den andre ansvarade för tekniken, anteckningar samt eventuella följdfrågor. Författarna växlade mellan ansvarsområdena.
En intervjuguide (Bilaga III) användes under datainsamlingens förlopp. Den innehöll inledande, uppföljnings- och sonderande frågor, som alla var av öppen karaktär. Frågorna behandlade
innebörden av skiftarbete, hur det påverkar deras arbetsliv, fritid samt hur det ser på
patientsäkerheten. Totalt tio intervjuer genomfördes och dessa varade mellan 8,5–21 minuter. Intervjuerna spelades in på en diktafon och en Iphone för att försäkra sig om att materialet inte skulle gå förlorat. Intervjuerna transkriberades ordagrant i en löpande text, där även skratt, tystnader och betoningar etcetera dokumenterades. Författarna transkriberade den första intervjun tillsammans och resterande intervjuer transkriberades var för sig. I samband med transkriberingen avkodades materialet från personlig information.
5
och en struktur, vilket därmed skiljer från ett vardagligt samtal. Det förutsätter också att ett gemensamt ämne behandlas, i detta fall skiftarbete. En semistrukturerad intervju, som användes i denna studie innebär att få beskrivande svar från intervjupersonens livsvärld i syfte att tyda dess innebörd.
Analys
Resultatet är analyserat utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Den kvalitativa innehållsanalysen innebär att försöka förklara och beskriva olika fenomen. Ovanstående analysmetod sker utifrån skriftlig, visuell och/eller verbal kommunikation (Elo & Kyngäs, 2008).
Innan analysprocessen påbörjades lästes det transkriberade materialet igenom av båda författarna ett antal gånger för att skapa sig en helhetsbild av textinnehållet. Analysmetoden inleddes med att meningsenheter såsom fåtal ord, meningar och/eller stycken valdes ut. Därefter kondenserades de uttagna meningsenheterna i två steg. Detta gjordes för att göra texten mer lätthanterlig. Kärnan i meningsenheterna bevarades under analysprocessen för att inte förlora väsentlig fakta.
Meningsenheterna delades därefter in i koder med en gemensam nämnare, till exempel fördelar. Författarna utförde kodningen tillsammans. Nästa steg i processen var att formulera underkategorier. Detta gjordes genom att sammanföra meningsenheter som innehållsmässigt liknade varandra till en och samma mening. Utifrån underkategorierna bildades därefter kategorier. Proceduren gjordes i olika steg för att på ett optimalt sätt framhäva kategorier och koder, vilket Burnard (1991) påpekar. Totalt skapades tio underkategorier som mynnade ut i tre kategorier. Dessa fick utgöra grunden för rubriksättningen i resultatet. Delar av analysförfarande exemplifieras i tabell I.
Tabell I. Exempel på analysförfarande.
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori Det blir mer
varierade..eee..operationer känns det som för det har, här täcker vi upp alla kliniker så på så vis är det mera
varierande.
Det blir fler varierade operationer eftersom vi arbetar på alla kliniker vid jour. Större
6
Ja, fördelarna är ju som jag säger ledigheten, att man är ledig vardagar, att man inte går på jobbet, det är ju fördelarna, även kan man ju säga
lönemässigt, så tjänar man ju lite mer och den här
kompensationstiden man får kan man ju ta ut i ledighet eller pengar. (a3)
Fördelarna är ledigheten på vardagar och lönemässigt, man tjänar lite mer. (a3.2) Fördelar Inverkan på fritid och ekonomi Att få en meningsfull tillvaro
Även om vi inte har sovit på en hel natt så i och med att larmet ringer att man ska in fort så skärper alla sig till det yttersta, så det… nä…(a3)
Trots trötthet skärper man sig till det yttersta för patienten. (a3.9) Patientsäkerhet Trötthet påverkar inte patientsäkerhet en Att eftersträva likvärdig vårdkvalité under hela dygnet Etiska överväganden
Rådande sekretess och forskningsregler med hänsyn till etik följdes. Författarna har haft i åtanke att inte orsaka onödigt lidande för deltagarna. Frågeområdena som berörts i intervjuerna är
förhållandevis neutrala, och förväntades inte att väcka starka känslor hos deltagarna.
Deltagarna informerades muntligt och skriftligt om studiens syfte och dess genomförande i stora drag. Informationen innehöll även att deltagandet skulle ske på en frivillig basis. Det poängterades också att det fanns möjlighet till att när som helst under studiens gång avbryta sitt deltagande. Resultatet har redovisats på ett sådant sätt att deltagarna inte ha kunnat identifieras. Materialet som samlades in har förvarats otillgängligt för obehöriga och endast varit tillgängligt för oss och våra handledare. När uppsatsarbetet har examinerats och godkänts kommer det inspelade materialet samt uppgifter kopplade till de deltagande individerna att raderas (Kvale & Brinkman, 2009, s. 87-90; Polit & Beck, 2012, s. 152, 154, 157, 162). Radering av materialet kan genomföras eftersom detta är ett studentarbete. Om studien hade betraktas som forskning hade data i enlighet med
7
Resultat
Analysen från datainsamlingens tio intervjuer resulterande i tio subkategorier och tre kategorier (Tabell II).
Tabell II. Översikt av kategorier och subkategorier.
Kategori Subkategori
Skiftarbete bidrar till en meningsfull tillvaro
Inverkan på fritid och ekonomi
Ökat inflytande över arbetet på jourtid Stimulans i arbetet
Förmåga till återhämtning Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende
av tid på dygnet
Att ha en inarbetad arbetsgrupp Orättvisa arbetsförhållanden Arbetspassen skiljer sig åt Att eftersträva likvärdig vårdkvalité
under hela dygnet Brist på erfarenhet försvårar jourarbetet Trötthet påverkar inte patientsäkerheten Patientsäkerhet under dygnets alla timmar
Skiftarbete bidrar till en meningsfull tillvaro
Inverkan på fritid och ekonomi
Operationssjuksköterskorna beskriver att skiftarbete främjar deras fritid eftersom det ger ledighet på vardagar. Detta bidrar till ökad samvaro med familjen, dock framkom att familjesituationen
påverkade hur detta upplevdes. Lediga vardagar bidrar även till att kunna tillvara ta sin fritid på ett bättre sätt. Operationssjuksköterskorna belyser även att skiftarbete stärker deras ekonomiska situation. Att arbeta högtider anses inte som något hinder när det är planerat långt i förväg. Vid beredskap uttrycker operationssjuksköterskorna att de kände sig upplåst för liten ersättning, vilket hade en negativ inverkan på deras fritid.
Ja, lediga dagar har jag ju och det är ju det som är fördelen och sen naturligtvis… jag ska ju inte förneka att det blir mer pengar i plånboken
och det är ju också en fördel (d) Ökat inflytande över arbetet på jourtid
8
…lite mer problemlösning man känner sig kanske lite mer delaktig… man är oftast ensam med operatören, du är assistent samtidigt […]
(a2) Stimulans i arbetet
Enligt operationssjuksköterskorna är skiftarbete en bra arbetsform eftersom det ger omväxling i arbetet. Operationerna beskrivs som mer varierande på jourtid, vilket upplevs utmanande.
Ja, det är… omväxlande, det är roligt, utmanande på det viset […] (a1)
Arbetet beskrivs som stimulerande, men kan ändå vara tungt emellanåt vid långa och besvärliga ingrepp. Operationssjuksköterskorna uttrycker att arbetet vid jour är roligt, eftersom det är större variation på ingrepp. Jourarbetet upplevs lättsamt när det är små och korta ingrepp.
Man har kul även fast man kanske jobbar hårt… så att… ja… genomgående så tycker jag att det är bra faktiskt. (a2) Förmåga till återhämtning
Återhämtning är betydelsefullt för att orka arbeta skift. Operationssjuksköterskorna belyser vikten av att kunna sova och slappna av på arbetsplatsen. Att kunna sova när som helst på dygnet nämns som en förutsättning för att klara av jourarbetet och är betydelsefullt för återhämtningen.
Kan man sova på dagen? Har man liksom möjlighet att slappna av mellan gångerna? Där är vi ju olika. Vissa kan ju bara lägga ner sig och somna. Vissa sover inte på dagen utan man sover dåligt på de där vaknätterna, helgerna […] man måste ju kunna vila mellan gångerna.
Det är ju det som är a och o, att man kan koppla av…(a3)
Att ta hand om sig själv genom kost, motion, frisk luft eller att ”bara vara” beskrivs som en del av återhämtningen. Operationssjuksköterskorna påtalar att åldern styr deras återhämtningstid. Ju äldre de är desto längre tid tar det för dem att återhämta sig.
[…] det som är om man har jobba mycket på nätterna så tar det lite längre tid och hämta igen sig och det har med åldern att göra...man är inte tjugo längre då man kunde gå ifrån krogen ungefär och till jobbet.
9 Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet
Att ha en inarbetad arbetsgrupp
Operationssjuksköterskorna påtalar att en bättre sammanhållning skapas vid jour. De beskriver vidare att arbetsgruppen får en bättre relation till varandra och en ökad gemenskap eftersom den oftast består av samma personer. Att känna varandra väl inom gruppen bidrar till ökad trivsel och kamratlig stämning. Arbetsgruppen hjälps åt på ett bättre sätt under jourpassen. Alla kan sin plats vid akuta situationer och då skapas ett mer avslappnat arbetsklimat.
[…]man behöver inte prata så mycket, man vet vad man ska göra och sen hjälps man åt på ett hela annat sätt än vad man gör på dagtid[…] Det finns ingen annan utifrån som kan komma in och
hjälpa till, så det blir tajtare, på ett positivt sätt (b). Orättvisa arbetsförhållanden
Operationssjuksköterskorna uttrycker en önskan om att få vara två operationssjuksköterskor i jourlaget eftersom det skulle underlätta arbetet.
[…]om man har mycket, långa och stora operationer, då önskar man att man var två så man kunde bytas av […] (b)
Att vara ensam i sin yrkeskategori beskrivs som ensamt och tungt. Det framkommer även att det kan vara svårt få förståelse från andra yrkeskategorier.
[…]vem löser mig när jag behöver… ta en fikapaus under en långkörare, (höjer rösten) vem löser mig? Ingen. För vi är de som står där från det… det patienten kommer till vi är färdig och det kan
vara 5, 6, 7 timmar och jag har... man har inte varit ut en enda gång... kan vi ta ner nästa... amen stopp stanna nu.(c)
De har ingen att rådfråga med samma kompetens och kan heller inte bli avlöst vid långa ingrepp. De beskriver vidare att samarbetet i arbetsgrupperna kan variera och att vid osämja blir arbetet mer kämpigt.
…sen så tycker jag också att man ska vara dubbla op. syrror… på jourerna för att du ska ha kompetensen nära patienten,
10
Arbetspassen skiljer sig åt
Operationssjuksköterskorna beskriver att det är stor skillnad på dag- och jourpass. De nämner att det är stressigare att vara på arbetsplatsen under dagtid. Arbetsmiljön kvällstid är betydligt lugnare och ger därmed minskad stress. De beskriver vidare att ljudnivån är högre, fler personer i rörelse samt oftast tyngre ingrepp på dagarna. Operationssjuksköterskorna redogör för att det generellt är ett högre tempo på dagtid samt att fler personer bestämmer över hur arbetet skall skötas.
Så det blir lite mer tjattrigt jag vet inte hur man ska förklara det men mer prat och alla… många små chefer som säger det ena och
det andra och så många som lägger sig i, man känner sig mer stressad dagtid än vad du gör på ett jourpass […](a2)
Att arbeta dagtid upplevs som enformigt eftersom att det inte ger några nya intryck.
[…] för jobbar man måndag till fredag, det blir samma sak hela tiden liksom man får inga nya intryck utan det är samma folk, det
händer samma ti… det är samma tider […](a1)
Att eftersträva likvärdig vårdkvalité under hela dygnet
Brist på erfarenhet försvårar jourarbetet
Operationssjuksköterskorna berättar om att vara stationerad på en och samma klinik under dagtid försvårar arbetet vid jour. Detta medför en brist på kunskap. De belyser även att erfarenhet ger en bättre hantering av stressiga situationer. Att vara oerfaren kan vara ett stort orosmoment.
[…] sen är det ju också, kan det ju vara det där orosmomentet som sliter och det känner man naturligtvis av mer när man är ny än när man har jobbat länge som jag har gjort då, så på så vis är det ju mera slitsamt […](e)
Trötthet påverkar inte patientsäkerheten
Operationssjuksköterskorna berättar om att dygnsarbete, främst nattetid ger trötthet, dock är denna trötthet inget hinder för patientsäkerheten. De uttrycker en känsla av att inte känna sig helt alert klockan 03.00 på natten. Vid akuta situationer under jourtid framkommer ett adrenalinpåslag som gör att de blir mer skärpta under ingreppen. De beskriver att tröttheten kommer efteråt.
[…]jag har inte upplevt det liksom att jag varit för trött man har varit väldigt trött ibland alltså helt otroligt trött men man biter ihop
11
Patientsäkerhet under dygnets alla timmar
Att värna om patientens bästa under hela dygnet beskriver operationssjuksköterskorna som en självklarhet. För att undvika att begå misstag nattetid berättar de att de ökar noggrannheten genom att exempelvis räkna instrumenten extra noga. Att behöva lämna en patient för en mer akut är svårt eftersom patientsäkerheten kan bli åsidosatt.
[…] när man har jobbat nästan 24 timmar så är det ju klart att man är trött och får räkna extra noga, extra många gånger och verkligen läsa igenom vad man skriver, så det är ju klart att man märker av det men jag tror ju ändå… man försöker verkligen göra sitt bästa för
att det inte ska drabba någon patient på något sätt […](a2)
Diskussion
Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan pålivs- och arbetssituation samt patientsäkerhet. I resultatet presenteras tre kategorier: Skiftarbete bidrar till en meningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av
tid på dygnet samt Att eftersträva likvärdig vårdkvalité under hela dygnet. Resultatet skildrar hur operationssjuksköterskorna upplever skiftarbete privat och i arbetslivet. De anser att det är en bra arbetsform eftersom det ger ökad ledighet och omväxling i arbetet. Återhämtning förklaras som en viktig del vid skiftarbete. De uttrycker att det är stor skillnad på dag- och jourpass vad gäller arbetsmiljön. Samarbetet och sammanhållningen beskrivs som bättre på jourtid, dock upplevs det som ensamt att vara den enda operationssjuksköterskan i jourlaget.
Resultatdiskussion
I kategorin Skiftarbete bidrar till en meningsfull tillvaro beskrivs bland annat att skiftarbete främjar deras fritid och ökar samvaron med familjemedlemmar. Colligan och Rosa (1990) beskriver att det finns fördelar med ett roterande schema genom att det främjar meningsfulla fritidsaktiviteter. Dock framhäver Albertsen et al. (2007) att fritiden blir lidande av skiftarbete. Lediga vardagar
framkommer också som en fördel vid skiftarbete, att kunna ta tillvara på sin fritid på ett bättre sätt. Det överensstämmer med Åkerstedt (1995, s. 23) som belyser att olika typer av ärenden kan uträttas på dagtid vid oregelbundna arbetstider.
Operationssjuksköterskornas arbete kan relateras till Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM) som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
12
Hanterbarhet handlar om resurser, hur dessa upplevs stå till ens förfogande, som den enskilda individen kan kontrollera. Med meningsfullhet menas i vilken omfattning individen upplever en känslomässig innebörd. Att kunna hantera situationer och finna mening i det (Antonovsky, 2009, s. 43-46). Operationssjuksköterskorna får ett ökat inflytande och delaktighet över arbetet på jourtid. Det skapar större utrymme för operationssjuksköterskan att arbeta mer självständigt. Enligt operationssjuksköterskorna är skiftarbete en bra arbetsform och arbetsuppgifterna upplevs utmanande. Detta medför att operationssjuksköterskorna får en bättre förmåga till begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet.
Operationssjuksköterskan belyser vikten av att kunna sova och slappna av före, under och efter ett arbetspass. En studie av Fallis, McMillan och Edwards (2011) stryker detta. I den framkommer att specialistsjuksköterskor upplevde en klar förbättring av humör, energinivå och reaktionsförmåga när det fick vila/sova under nattpasset. I likhet med definitionen på hälsa i en studie av Godlees (2011) tyder operationssjuksköterskornas förmåga till anpassning och hantering utifrån rådande
omständigheter på god hälsa.
Operationssjuksköterskorna påtalar att åldern styr deras återhämtningstid. Ju äldre de är desto längre tid tar det för dem att återhämta sig. Forskning visar att inte bara stress i arbetet, utan även att
schema och individfaktorer styr förmågan att hantera skiftarbete (Tamagawa, Lobb & Booth, 2007; Barnes-Farrell et al., 2008). Enligt Foret, Bensimon, Benoit, Vieux (1981) har åldern en negativ inverkan på förmågan till att arbeta skift och att kunna återhämta sig.
I kategorin Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet framkommer att bättre samarbete och sammanhållning skapas i arbetsgruppen under jour. Operationssjuksköterskorna beskriver att det ger en bättre relation till sina arbetskamrater och bidrar därmed till en ökad trivsel på arbetsplatsen. Dock påtalas ett önskemål om att få vara två inom sin yrkeskategori. Detta styrks i en studie av Alfredsdottir och Bjornsdottir (2007). Där beskrivs att en inarbetad arbetsgrupp med bra sammanhållning och ömsesidig tillit främjar patientsäkerheten. Det kan dock vara ett hinder för patientsäkerheten om arbetsgruppen har ojämnt bemannade yrkeskategorier.
Under kategorin Att eftersträva likvärdig vårdkvalité under hela dygnet framkommer att brist på kunskap och erfarenhet försvårar arbetet vid jour. I likhet med detta beskriver
13
patientsäkerheten. I vår studie redogör operationssjuksköterskorna för trötthet nattetid, men anser inte att den påverkar patientsäkerheten negativt. Till skillnad från detta framhäver Kecklund et al. (2010, s. 37) att trötthet faktiskt har en negativ inverkan på prestationsförmågan och därmed också på produktivitet och säkerhet. Trötthet har föranlett flera stora olyckor i världen, Tjernobylolyckan och Estoniakatastrofen är exempel på detta (Folkard, Lombardi & Tucker, 2005). För att undvika att begå misstag nattetid berättar operationssjuksköterskorna i vår studie att de ökar noggrannheten genom att exempelvis räkna instrumenten extra noga. I likhet med detta beskriver
operationssjuksköterskorna i Alfredsdottir och Bjornsdottirs (2007) studie att de förebygger patientsäkerheten genom att ligga steget före samt förutse tänkbara misstag och planera därefter.
Metoddiskussion
För att få en större teoretisk bakgrund i ämnesvalet gjordes en litteratursökning innan studien påbörjades. Cinahl och Pubmed var de databaser som användes för ändamålet. Anledningen till att litteratursökningen utfördes var att få en ökad inblick i aktuell forskning inom ämnet (Polit & Beck, 2012, s. 61). Material till bakgrunden har också funnits via referenslistor i intressanta artiklar samt genom att söka på kända forskare inom ämnesområdet. En liten del av bakgrunden består av artiklar från 90-talet. Dessa har inkluderats med motivering att informationen i dem överensstämmer med dagens verklighet.
Ett bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera deltagare till studien. Bristerna med detta urval är att resultatet kan bli missvisande (Polit & Beck, 2012, s.516). På arbetsplatsen där studien utfördes är skiftarbete ett aktivt val. Detta är en svaghet med vår studie eftersom resultatet kan bli svårt att applicera på andra operationsavdelningar, där organisation och schemaläggning kan se annorlunda ut. En annan svaghet med studien är författarnas oerfarenhet att utföra intervjustudier. Det var första gången för dem båda.
En intervjuguide användes som hjälpmedel vid samtliga intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 146). Detta för att säkerställa att samma ämnesområden behandlades vid varje intervju (Patton, 2002, s. 343; Polit & Beck, 2012, s. 537). Öppna frågor tillämpades i denna studie eftersom det gav de bästa svaren för ändamålet (Kvale & Brinkmann, 2009, s.150). En styrka med studien är att en pilotintervju utfördes. Efter denna lyssnade författarna igenom materialet tillsammans och
14
Till en början genomfördes sju intervjuer. Beräknad tid för varje intervju var 30 minuter. De varade mellan 8,5-21 minuter, vilket var kortare än beräknat. För att säkerställa god kvalité på det
insamlade materialet utfördes ytterligare tre intervjuer, vilket är en styrka med studien.Dessa intervjuer bekräftade de fynd som gjorts i analysen och vi upplevde inte att de tillförde några nya aspekter (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 129).
Författarna transkriberade den första intervjun tillsammans för att på ett likvärdigt sätt hantera materialet. Detta för att sedan kunna transkribera resterande intervjuer på egen hand. Analysen grundade sig på manifest innehållsanalys för att hålla sig textnära genom analysförfarandet av intervjuerna, vilket stärker studiens trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2004). Att vara två personer som analyserar samma material kan bidra till en mer nyanserad förståelse av innehållet (Patton, 2002, s. 464) samt en högre grad av trovärdighet till analysen (Graneheim & Lundman, 2004).
Citat från deltagarna har används för att förtydliga resultatet. Varje citat har presenterats med ett identifikationsnummer för att påvisa att de inte kommer från en och samma person (Graneheim & Lundman, 2004; Kvale & Brinkmann, 2009 s. 88-89). Patton (2002, s. 331) beskriver att
användningen av citat fångar upp deltagarnas upplevelser beskrivet utifrån deras egna ord. Det ger läsaren en mer verklighetsbaserad förankring till studiens resultat.
Slutsats
Operationssjuksköterskorna i vår studie framhäver övervägande positiva aspekter med att arbeta skift. De kunde inte relatera skiftarbete med ohälsa trots att forskning påvisar detta. Det finns många faktorer som påverkar människans hälsa förutom skiftarbete. Dennes livsstil; matvanor,
alkohol/tobakskonsumtion, sömn, motion etcetera och även ärftlighet är av stor betydelse. I huvudsak visar forskning negativa effekter av skiftarbete, trots detta väljer många att arbeta skift. Antagligen är förklaringen att fördelarna överväger nackdelarna. Samtliga operationssjuksköterskor i vår studie trivdes med att arbeta skift. Kan någonting som är trivsamt vara skadligt?
Förslag till fortsatt forskning
15
Referenser
Ahlberg, K. (2003). Arbetsmiljölagen med kommentarer av Kerstin Ahlberg. Stockholm: Prevent.
Albertsen, K., Kauppinen, K., Grimsmo, A., Sorensen B-A., Rafnsdottir, G-L., & Tomasson K. (2007). Working time arrangements and social consequences - What do we know?. Köpenhamn: Forskningscentrum för arbetsmiljö.
Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2007). Nursing and patient safety in the operating room.
Journal of Advanced Nursing, 61, 29-37.
Antonovsky, A. (2009). Hälsans mysterium (2th ed.). Finland: WS Bookwell.
Axelsson-Lennéer, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Barnes-Farrel, L., Davies-Schrils, K., McGonagle, A., Walsh, B., Milia, D., Fischer, M., Hobbs, B., Kaliterna, L., & Tepas, D. (2008). What aspects of shiftwork influence off-shift well-being of healthcare workers? Applied Ergonomics, 39, 589–596.
Boorse, C. (1977). Health as a teroretical concept. Philosophy Of Science, 44, 542-573. Burnard, P. (1991). A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse
Education Today, 11, 461-466.
Chung, M-H., BJ Kuo, T., Hsu, N., Chuo, K-R., Chu, H., & Yang, C. (2011). Comparison of sleep-related cardiac autonomic function between rotating-shift and permanent night-shift workers.
Industrial Health, 49, 589-596.
Colligan M-J., & Rosa R-R. (1990). Shiftwork effecs on social and family life. Occupational
Medicine, 5, 315-322.
Duffy, J-F., & Wright, K-P. (2005). Entrainment of the human circadian system by light. Journal of
16
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62, 107-115.
Fallis, W., McMillan, D., & Edwards, M. (2011). Napping During Nigth Shift: Practices, Preferences, and Preceptions of Critical Care and Emergency Department Nurses. American
Association of Critical Care Nurses, 31, 1-11.
Folkard, S., Lombardi, D., & Tucker, P. (2005). Shiftwork: Safety, Sleepiness and Sleep. Industrial
Health, 43, 20-23.
Foret, J., Bensimon, B., Benoit, O., & Vieux, N. (1981). Quality of sleep as a function of age and shift work. Nigth and shift work: Biological and social aspects, 149-154.
Godlee, F. (2011). What is health?. British Medical Journal, 343, 4817.
Graneheim, U-H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Kecklund,G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av
aktuell forskning (Stressforskningsrapport nr 322). Stockholm: Stockholms Universitet, Stressforskningsinstitutet.
17
Nojkov, B., Rubenstein, J-H., Chey, W-D., & Hoogerwerf, W-A. (2010). The impact of rotating shift work on the prevalence of irritable bowel syndrome in nurses. American Journal of
Gastroenterology, 105, 842-847.
Olds, D., & Clarke, S. (2010). The effect of Work Hours on Advaerse Events and Errors in Health Care. Journal of Safety Research, 41, 153-162.
Pan, A., Schernhammer, E., Sun, Q., & Hu, F. (2011). Rotating night shift work and risk of type 2 diabetes: two prospective cohort studies in women. Plos Medicine, 8, 1-8.
Patton, M. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods (3th ed.) California: Sage Publications, Inc.
Pilcher, JJ., Lambert, BJ. & Huffcutt AI. (2000). Differential effects of permanet and rotating shifts on self-report sleep length: a meta-analytic review. Sleep. 23, 255-163.
Polit, D-F., & Beck, C-T. (2012). Nursing Research (9th ed.). Philadephia:Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Pörn, I. (1993). Health and adaptedness. Theoretical Medicine and bioethics, 14, 295-303.
Rook, G-A. (2006). Glucocorticoids and immune function. Baillieres Best Practice and Research.
Clinical endocrinology & metabolism, 13, 567–581.
Tamagawa, R., Lobb, B., & Booth, R. (2007). Tolerance of shift work. Applied Ergonomics, 38, 635–642.
18
WHO. Official records of the world health organization, 1946 no. 2. (Hämtad 2011-03-05). Tillgänglig via: http://www.who.int/suggestions/faq/en/
Bilaga I
Sundsvall 120126
Förfrågan om godkännande för genomförande av forskningsstudie.
Vi ansöker om godkännande för genomförandet av vårt forskningsprojekt. Studiens syfte är få fördjupade kunskaper om operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete. Forskningsprojektet ingår som en del i operationssjuksköterskeutbildningen på institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall under handledning av Lektor Mats Sjöling. Resultatet av studien kommer att leda till en magisteravhandling.
Skiftarbete har i många vetenskapliga studier visat ha en negativ inverkan på vår hälsa, dock finns det bristfälligt beskrivet om hur operationssjuksköterskor upplever det.
Studiens design är av kvalitativmetod och datainsamlingen kommer att ske genom enskilda
intervjuer med operationssjuksköterskor (totalt ca: 6 deltagare). Vi vill att deltagandet ska grundas på frivillig basis. Tidsåtgången för varje intervju beräknas till cirka 30 minuter. Vi hoppas att ni kan ge oss tillstånd till att under era anställdas ordinarie arbetstid intervjua dem. Det insamlade
materialet skrivs ut som text och redovisas på ett sådant sätt att varken namn eller identitet avslöjas. Gällande sekretess och forskningsregler följs och vid publicering kommer resultatet att beskrivas så att enskilda personer inte kan identifieras.
Vi hoppas på ert godkännande av vår studie. Med vänlig hälsning
Annelie Norberg Cecilia Söderberg
Operationssjuksköterskestudent Operationssjuksköterskestudent
Bilaga II
”Operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete”
Studien utgår från Mittuniversitetet, Sundsvall. Institutionen för Hälsovetenskap.
Medgivande ges härmed till att rekrytera informanter till en studie via centraloperation vid xxxx sjukhus.
………... ………..
Namnteckning Ort, datum
Enhetschef, Centraloperation xxxx sjukhus
……… Namn förtydligande
Bilaga III
Intervjuguide -
”Operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete”
Ålder
Antal år i skiftarbete
Inledningsfrågor:
• Vad innebär skiftarbete för dig?
• Berätta om dina upplevelser av att arbeta skift. - Positiva/negativa aspekter
• Kan du beskriva hur du återhämtar dig efter ett jourpass?
• Hur ser du på patientsäkerheten vid jour? Vid tveksamhet: Beskriv en situation.
• Kan du berätta om hur arbetsklimatet upplevs vid jour? Upplever du någon skillnad på dagpass och jourpass?
Exempel på sonderande frågor
• Kan du berätta mer om..? • Kan du beskriva mer ingående… • Hur menar du då?
