Tessinska palatset – Berninis barock i Stockholm

Tessinska palatset – Berninis barock i Stockholm

Bild 1 Tessinska palatset, huvudfasad mot Slottsbacken, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello

Konstvetenskap C Hösttermin 2015

Författare: Urszula Mieszkiello Handledare: Jakob Lindblad

Abstract

University of Uppsala Department of Art History Thundbergsvägen 3H

Post address: Box 630, 752 26 Uppsala Phone: 018 - 471 28 87

Titel: Tessinska palatset-Berninis barock i Stockholm Title: Tessinska palace- Berninis baroque in Stockholm Författare: Urszula Mieszkiełło

e- mail: u.mieszkiello@gmail.com Handledare: Jakob Lindblad

Examinerande seminarieledare: Marie Granath-Lagercranz C-uppsats

Ventileringstermin: Hösttermin 2015

The aim of this study is to show how much Nicodemus Tessin the younger was inspired by the architecture of Gianlorenzo Bernini, while building the Tessinska palace in Stockholm.

The investigation is based on comparative analysis of Tessinska palace with various architectural works by Bernini. The author also investigates the influence Bernini had on Tessin t.y. by studying the personal relation between the architects.

The investigation shows that every external surface of the Tessinska palace contain many architectural details and elements that share similarities or look equal to the ones used by Bernini in a variety of his roman buildings, to name a few: Palazzo Barberini, Palazzo Ludovisi, Collegio di Propaganda Fide, Palazzo Chigi and more. The analysis of the biographical background and relationship between the architects shows that Nicodemus Tessin t.y. was very influenced by Bernini and his work, which he writes about in several occasions in his works and notes. Investigation shows that Tessin t.y was using Berninis architectural details consciously and with full awareness.

Key words: Tessinska palace, Nicodemus Tessin t.y., Gianlorenzo Bernini, architecture, baroque, inspiration

Innehållsförteckning

Inledning

Syfte och frågeställningar………...1

Teori och Metod………...2

Material………...2

Forskningsöversikt……….…..2

Tessin – Bernini

Nicodemus Tessin d.y. ………4

Gianlorenzo Bernini………..…………..5

Tessin d.y:s italienska studier……….……….7

Tessin d.y. möter Bernini……….………8

Tessinska palatset i jämförelse med Berninis arkitektur

Tomten och husets disposition………..10

Fasad mot Slottsbacken………...12

Trädgårdsfasad……….……...18

Flyglarna………...….19

Fondbyggnad……….…....…21

Interiören………...……29

Slutsatser…

Sammanfattning

Källor

Litteraturförteckning

Bildförteckning

1

Inledning

Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728) var Sveriges främsta arkitekt under barockepoken. Hans far Nicodemus Tessin d.ä. bestämde tidigt sonens karriär. Tack vare sin fars position som kunglig arkitekt och hans betydelsefulla kontakter, fick Tessin d.y. den bästa möjliga arkitektutbildning som fanns. Han studerade arkitektur i Rom – en källa av obegränsad konstnärlig kreativitet och platsen att vara på för alla unga blivande konstnärer. Där träffade han Gianlorenzo Bernini som blev en av hans största konstnärliga inspirationskälla. När Tessin d.y. köpte en tomt 1692 i hörnet av Slottsbacken och Köpmangatan i Stockholm, var han 38 år gammal och på höjden av sin lysande karriär. Där byggde han sin egen bostad, Tessinska palatset, enligt sina egna behov och sin konstsmak. Obunden till av någon annan byggherres önskan, kan man känna Tessins d.y. stil tydligare. Vid analys av byggnaden kan man uppfatta arkitektens inspirationer, och spåra dem till hans utländska studier flera

decennier tidigare. Flera publikationer finns om Tessinska palatset, där kan man läsa om både italiensk och fransk arkitekturs inflytande på byggnadens arkitektur.

Denna uppsats fokuserar på de arkitektoniska elementen och de dekorativa detaljerna inspirerade av Gianlorenzo Berninis arkitektur.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur mycket Nicodemus Tessin d.y.

inspirerades av Gianlorenzo Berninis arkitektur när det gällde byggnationen av Tessinska palatset. Frågeställningarna är:

 Vilka spår av Berninis arkitektur går att se i Tessinska palatset?

 Vilka av Berninis byggnader inspirerade Tessin d.y. under byggnationen av Tessinska palatset?

 Var Tessin d.y. endast allmänt inspirerad av Berninis arkitektur? Eller var han fullt medveten om att han använde Berninis arkitekturdetaljer?

 Hur kommer det sig att Tessin d.y. var så influerad av Berninis arkitektur? Hur såg hans relation till Bernini ut?

Teori och Metod

Teorin som ligger bakom denna studie är att Nicodemus Tessin d.y. inspirerades mycket av italiensk arkitektur oh Gianlorenzo Berninis arkitektur under byggnationen av Tessinska

2 palatset i Stockholm.¹ Man uppfattar många likheter mellan arkitektoniska detaljer använda av Tessin d.y. i denna byggnad och arkitektoniska verk av Bernini i Rom.

För att kunna komma fram till en bekräftelse av teorin och svara på frågeställningar om Tessinska palatsens arkitektur, så är metoden som används framförallt jämförande

arkitekturanalys av Tessinska palatset med Gianlorenzo Berninis arkitektur. Denna studie kommer att hänvisa till Berninis byggnader som bär samma eller nästan lika arkitektoniska element och detaljer som används av Tessin d.y. i sitt eget hem. För att få svar på frågor om Tessin d.y. relation till Bernini och Bernini som inspirationskälla, hämtades och analyserades biografiska fakta ur båda arkitekters liv.

Material

Materialet är avgränsat till arkitekturen i Tessinska palatset, särskilt exteriören av byggnaden, som bär Bernini-inspirerade arkitekturdetaljer. Jag använde otryckta källor såsom Nicodemus Tessin d.y. egna ritningar och teckningar från Rom, teckningar och gravyrer ur hans egen samling och även Berninis egna ritningar från Nationalmuseet i Stockholm. Tyvärr var Nationalmuseet i Stockholm stängt för renovering under uppsatsskrivandet, vilket tvingade författaren att använda enbart den digitaliserade samlingen online och inte arbeta med originalen.

För att fördjupa analysen används tre av Nicodemus Tessin d.y. dokument: hans memorial Observationer så wähl Publique som Private hu[us] bÿggnaders Starkheet, beqwämligheet, in rättade, efter wår Swänska Climat och economie från 1714, Tessin d.y.:s resedagböcker och brevväxling publicerat av Nationalmuseum 2002 och inventariet över hans konstsamling från 1712, också publicerat av Nationalmuseum år 2000. Jag har också analyserat båda

arkitekternas biografier för att fördjupa kunskapen om deras relation. När det gäller Berninis arkitektur använde jag foton av vissa byggnader och T.A. Marders publikation Bernini and the art of architecture från 1998 som huvudsaklig informationskällan om hans verksamhet.

Forskningsöversikt

Genom projektet Nicodemus Tessin The Younger. Sources, Works, Collections lett av Nationalmuseum i Stockholm sedan 1999 är forskning om arkitekten mycket aktuellt.² Projektets syfte är att systematisera och publicera Nicodemus Tessins d.y.:s skrifter och

1 Snickare Mårten, Martin Olin, Överintendent och samlare., i Tessin. Nicodemus Tessin d.y. Kunglig arkitekt och visionär. En Konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.), Värnamo, 2002, s. 75-77.

2 http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-samlingarna1/Forskning/Forskningsprojekt/Nicodemus-Tessin-the- Younger--Sources-Works-Collections-/, 2015-10-11

3 samlingar. Hittills har projektet forskarna publicerat fyra av sex planerade volymer och i denna uppsats användes av två av dem, publicerad 2000 Catalogue du cabinet des beaux-arts 1712 och Travel notes 1673–77 and 1687–1688 från 2002. Första verket, kommenterat och redigerat av Per Bjurström och Mårten Snickare, innehåller inventariet av Tessinska palatset från 1712. I inventariet hittar man många dokument som är kopplade till Gianlorenzo Bernini.

Den andra verk redigerad av Merit Laine och Börje Magnusson är en fullständig utgåva av Tessin d.y.:s resedagböcker och bevarade brevväxling. Detta tryckta arkivmaterial ger förstahands-information om händelser under arkitektens utländska studier där man kan spåra hans italienska inspirationer som är av stor vikt för denna uppsats. År 2002 publicerade Nationalmuseum också en årsbok Tessin, Nicodemus Tessin d.y., Kunglig arkitekt och

visionär, fullständigt tillägnad rollen han har spelat för svensk arkitektur och samhälle. Denna publikation är en antologi av texter skriven av forskare engagerade i Tessinska projektet och kan användas den som förhandsvisning till detta. Artiklarna ger ett tvärsnitt genom arkitektens liv och belyser de viktigaste händelserna. Här skriver Börje Magnusson om Tessin d.y.:s studier i Europa, bland annat om hans möte med Gianlorenzo Bernini. Mårten Snickare och Martin Olin lyfter fram en period där arkitekten var på höjden av sin karriär och skriver även om Tessinska palatset. Denna publikation ger inte en fördjupande insikt i Tessin d.y.:s liv men hänvisar till många andra verk och arkivmaterial som hjälper till att svara på uppsatsens frågeställningar. Två stora volymer, Nicodemus Tessin d.y.: tiden, mannen, verket av Ragnar Josephson ger mycket omfattande kunskap om arkitektens liv, hans verk och gör det möjligt att förstå realiteter i tiden han levde i. Publikationen är illustrerad med stora mängder av Tessins d.y.:s ritningar och arkivmaterial. Även om detta verk utgavs 1930 är det fortfarande mycket aktuellt för dagens läsare. Josephsons kapitel om arkitektens italienska studier och senare om tillkomsten av Tessinska palatset är mycket relevant för denna uppsats. Josephson lyfter fram arkitektens relation till Gianlorenzo Bernini, någonting som bara är skissartat i andra publikationer.

Tessinska palatset under 300 år, Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingeresidens från 2002 är en mycket omfattande studie om Tessinska palatset i Stockholm, skriven av arkitekten Birgitta von Haslingen, som var ansvarig för husets restaurering under 1990-talet. Publikationen ger detaljerad kunskap om byggnadens historia och tillhandahåller rikt bildmaterial av Tessin d.y.:s arkivalisk planer och ritningar. I sin arkitekturanalys hänvisar Haslingen till några italienska byggnader som inspiration till

Tessinska palatset och man kan behandla detta som en utgångspunkt för att hitta svar på några av uppsatsens frågeställningar. År 1988 tryckte Byggnadsstyrelsen ett häfte, Tessinska

4 Palatset. Det är en mycket kortfattad studie om palatsets historia samt en kort biografisk presentation av Nicodemus Tessin d.y. År 1978 organiserade Nationalmuseet i Stockholm en utställning, Nicodemus Tessin d.y. 1654-1728, som hölls i Tessinska palatset. I samband med utställningen publicerade Nationalmuseet en katalog, där man kan läsa om palatsets historia.

Båda publikationerna, häftet och katalogen, bjuder på bra bildmaterial. Invention och

imitation, Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska palatstetparadvåningar är en doktorsavhandling skriven av Agneta Laine vid Stockholms Universitet år 1972. I sitt arbete har författaren fokuserat mest på husets interiörer, men hon skriver även om själva

byggnaden, samt om arkitektens sociala och konstnärliga bakgrund som är adekvat data till uppsatsen.

För att förstå Nicodemus Tessins d.y. stora inspiration, Gianlorenzo Bernini och hans arkitektur, använder jag den senaste biografin om mästaren, Bernini, His life and his Rome, publicerad av Franco Mormando 2011. Författaren skriver om arkitektens liv och hans verk på ett kritiskt sätt och ger mycket intressant insikt i Berninis förhållande till drottning Kristina och Tessin d.y. År 2010 publicerade Patricia Waddy en artikel Tessin’s Rome i Journal of Art History, som handlar om platser arkitekten besökte under tiden han tillbringade i Rom. I denna publikation lyfter hon även fram Berninis villor och palats som kunde varit inspiration när han ritade sitt eget boende i Stockholm. År 1998 publicerade Tod A. Marder en stor volym, Bernini and the art of architecture, där han samlade alla kända och tillskrivna av Berninis arkitektoniska verk. Författaren beskriver byggnader, fontäner och även

restaureringar av befintliga verk utförda av Bernini. Denna publikation ger mycket

omfattande information om byggnaders tillkomsthistoria, möjliga inspirationskällor, politiska och sociala faktorer som låg bakom kommissioner, samt rikt bildmaterial. Allt detta var av stor hjälp för denna uppsats.

Tessin – Bernini

Nicodemus Tessin d.y.

Nicodemus Tessin d.y. (Bild 2) föddes 23 maj 1654 i Nyköping, som son till Nicodemus Tessin d.ä. och Maria Svan. Familjen tillhörde den nya växande samhällsklassen, kungliga arbetsmän. Här fanns ett starkt karriärmedvetande, och även om man började från botten hade man en chans att ta sig upp, steg för steg. Tessin d.ä. var en framgångsrik kunglig arkitekt, men avled i mitten av det största projektet i sin karriär- återbyggnaden av Tre Kronor slott i Stockholm. Nicodemus Tessin d.y. tog snart över både position och uppdrag efter sin far, att

5 slutföra slottet. Hans framgång föregicks av många års studier som bestod först av ledarskap under hans fars tillsyn, följt av studier hos Olof Rudbeck vid Uppsala akademi under åren 1670-1672, och avslutat med utländska studieresor. Arkitekten hade alltid stöd av hela kungliga familjen, även efter hans äktenskap med Hedvig Stenbock 1690, som sågs som

mesallians. Under hans resor till Italien kunde han alltid lita på ex-drottningen Kristina och hemma i Sverige på

riksänkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI och Karl XII.

Nicodemus Tessin d.y. blev kunglig arkitekt 1697 och var ansvarig för Sveriges hela byggnadsverksamhet såväl som hovets bostadsrum, ceremonier och fester. Bland hans främsta skapelser tar Stockholms slott första plats, dock dog han innan det blev färdigt 1754. Han jobbade mycket med representativ arkitektur (t.ex. inredning till Drottningholm slott, Steninge och Sturefors slott), kyrkor (t.ex. Trefaldighetskyrkan och Fredrikskyrkan i Karlskrona, Kung Karls kyrka i Kungsör) och officiella byggnader (t.ex. Södra Stadshuset i Stockholm). Han var även duktig på att planera trädgårdar, som i Drottningholm. Tessin d.y.:s hängivenhet och hårda arbete för den kungliga familjen resulterade i utnämningar till kungligt råd,

övermarskalk och högste ordningsman. Under sin karriär fick han friherreskap 1699, och femton år senare blev han även greve.³ Efter Karl XII:s död förändrades det politiska klimatet i Sverige. Nicodemus Tessins d.y. samarbete med den nya kungen, Fredrik I gick inte smidigt och han tvingades avgå från sin politiska post. Han övervakade fortfarande framsteg på Stockholms slott dock, såväl som hans andra projekt. Den åldrande arkitekten började få allvarliga hälsoproblem, men detta hindrade inte honom från att vara yrkesverksam till sina sista dagar. 1726, när gipsskulpturerna installerades på plats i Karl XI:s galleri, fick han bäras för att se dem. Två år senare, 10 april 1728 avled Nicodemus Tessin d.y.⁴

Gianlorenzo Bernini

Gianlorenzo Bernini (Bild 3) anses vara den främste konstnären under romersk barock. Han föddes 7 december 1598 i Neapel som son till en toskansk skulptör, Pietro Bernini och Angelica di Giovanni Galante. Några år senare flyttade hans familj till Rom, där Pietro

3 von Haslingen Birgitta, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002, s. 16-37.

4 von Haslingen, 2002, s. 171.

Bild 2 Nicodemus Tessin d.y. av Georg Desmarées, utf. 1728, olja på duk, 146 x 110 cm, Nationalmuseum,

Stockholm

6 Bernini arbetade med Capella Paolina i Santa Maria

Maggiore, på uppdrag av Paulus V Borghese. Tack vare sin far växte Bernini upp i en konstnärlig miljö och kände till de högsta konstnärskretsarna sedan han var en pojke. Han praktiserade skulptur i sin fars verkstad och visade tidig sin begåvning för konst. Hans byster var beundrade som ett slags mirakel gjord av en 10-åring.⁵ Som underbarn fick Bernini stöd av familjen Borghese som var ledande familj på den tiden i Rom och även påven Paulus V tillät honom obegränsat

tillgång till samlingarna i Vatikanen, som en del av hans studier.⁶ Bernini uppvisade sin talang inom många konstområden, såsom skulptur, måleri och arkitektur. Tack vare öppen och karismatisk personlighet hade han inga problem att hitta inflytelserika mecenater, som kardinalerna Scipione Borghese eller Maffeo Barberini. Borghese samlingen

i Rom omfattar några av Berninis mästerverk som skulpturgrupperna Pluto och Proserpina (1622), Apollo och Daphne (1622-1625) och hans framställning av David (1623-24).⁷ Hans arkitektoniska karriär inkluderar många privata (t.ex. Palazzo Bernini, Palazzo Chigi-

Odeschalchi) respektive kyrkliga byggnader (t.ex. Santa Bibiana, ombyggnationen av Piazza San Pietro, Sant’ Andrea al Quirinale).⁸ 1629 blev Bernini utnämnd av påve Urban VIII (Maffeo Barberini) till Impressario Supreme av Rom, som betydde att han var den viktigaste konstnär som övervakade och bestämde om alla byggnadsverk och urbanistisk planering av staden. 1630 blev han principe (rektor) av Accademia di San Luca, en förening för konstnärer i Rom och även handledare i Accademia del Disegno, en ritningsskola för unga konstnärer.⁹ Bernini var verksam arkitekt till sin död 10 december 1679. Även om hans formspråk idag ses som klassiskt barock, är det som Ragnar Josephson säger inte lätt att tolka, eftersom det är byggt på motsägelser. I arkitektur och skulptur använde han många element från teaterkonst och måleri, där blandning av färg, ljus och skugga bygger dramatik och detta är ju ej klassiska element.¹⁰ Han var en stor visionär, som tack vare sin gunst hos påvarna

5 Marder T.A., Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York, London, Paris, 1998, s.12-14.

6 Mormando Franco, Bernini. His life and his Rome, University of Chicago Press, Chicago, London, 2011, s.30.

7 Marder, 1998, s. 16.

8 Marder, 1998, s. 20-25.

9 Mormando, 2011, s. 78-79.

10 Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, senare delen, Stockholm 1930, s.

16.

Bild 3 Självporträtt, Gianlorenzo Bernini, utf. 1623, olja på duk, 28 x 30 cm, Museo e Galleria Borghese, Rom

7 kunde utföra sina stora projekt. Bernini påverkade hela barockens konst och många

europeiska konstnärer under hans inflytande, inte minst Nicodemus Tessin d.y.

Tessin d.y.:s italienska studier

Nicodemus Tessin d.y. hade möjligheten att besöka Italien två gånger, under 1670 och 1680- talet. Målet för den första resan var Rom, den andra resan omfattade också Frankrike och norra Italien. Enligt Ragnar Josepshson var Tessin d.y. ”dogmatisk Italiainriktad” redan före hans första studieresa till Rom.¹¹ Många år tidigare studerade han italiensk arkitektur under hans fars ledning. Nicodemus Tessin d.ä. besökte Rom på 1650-talet och förde med sig tillbaka många ritningar och graveringar som hans son sedan kunde kopiera. Det formade Tessins d.y.:s smak redan innan han själv åkte till Italien och det märks i hans anteckningar från resedagböcker han har skrivit under resan.¹² Under hans första resa som påbörjades i januari 1673 reste han söderut genom Danmark, Tyskland och Österrike men var föga imponerad av arkitekturen. I sina anteckningar skriver han ofta om att arkitekturen är dålig (”architectur gar schlecht”), eller att det är ingenting att se (”ist dar nichtes zu sehen”).¹³ Han tycker även inte om den tyska barocken, som han kritiserar hårt i Dresden (lustslott som ”har många ornamenten, så man kan se, att det kostar mycket pengar att så fördärva det”) eller Berlin där nybyggda tyghus är ”dåliga både i teckning och ordinering”.¹⁴ Stämningen i hans anteckningar förändras direkt när han anländer i Italien. Han skriver mycket om vad han såg i Bolzano, Trento och Verona. I Bologna beundrar han kardinalens palats och Neptuns fontän och skriver att den är vacker (”Welch hübsch anzusehen ist”).¹⁵ Vid ankomsten till Rom slutade Tessin d.y. att föra dagbok och mesta delen av händelserna från denna period vet man från brevväxling mellan arkitekten och hans familj. I Rom besökte han först ex-drottning Kristina med rekommendationsbrev från kung Karl XI och hans moder, Hedvig Eleonora.

Kristinas hus och hov i Palazzo Riario (senare Corsini), där hon bodde var en plantskola för unga svenska konstnärer, som hon tog hand om. Hon samlade antika romerska och moderna italienska skulpturer samt måleri och kände till de främsta italienska konstnärerna. Tack vare henne hade Tessin d.y. möjlighet att träffa Gianlorenzo Bernini och Carlo Fontana. Han kunde också använda ex-drottningens bibliotek där han studerade och kopierade

11 Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, förra delen, Stockholm, 1930, s. 44.

12Magnusson Börje, Studier i Europa. Överintendent och samlare. I Tessin. Nicodemus Tessin d.y. Kunglig arkitekt och visionär. En konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.), Värnamo, 2002, s. 38.

13 Tessin a: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works, Collections, Travel Notes 1673-77 and 1687-88, Merit Laine, Börje Magnusson (red.), Nationalmuseum, Stockholm, 2002, s. 41-49.

14 Josephson, förra delen, 1930, s. 45.

15 Tessin a, 2002, s. 61.

8 arkitektoniska traktat av bland annat Vitruvius, Palladio eller Longhi. Han även fick tillfälle att studera fester och processioner som ordnades till henne av påven Clemens IX.¹⁶ Tessin d.y.

studerade och ritade av de flesta av de mest kända arkitektoniska verken i Rom, som trappan Scala Regia i Vatikanen, romerska stadsvillor och kyrkor. Han assisterade även Carlo Fontana i två veckor och kopierade hans planer till ex-drottningens Kristina teater. Vid tidpunkten Tessin d.y. kom till Rom, började arkitektonisk undervisning ta form och 1677 ägde den första av konstakademins arkitektoniska tävlingar rum. Det är inte klart om Tessin d.y. tog del i den, men hans arbetsprover motsvarar de tre klasser som konstakademi prisbelönade.¹⁷ Från denna resa förde Tessin med sig hem en hel del egna ritningar och huvudet fylld med

inspiration. Under sin andra vistelse i Italien under 1680-talet var Tessin d.y. mer förberedd.

Han visste precis vad det var han ville se och studera. Hans anteckningar omfattar nästan alla viktiga sevärdheter följt av många ritningar av allt möjligt från olika sorter av marmor till ingenjörsbyggda maskiner. I brev hem skriver han att han hela dagarna far runt och noterar allt av intresse, och på kvällarna redigerade han sina anteckningar. De byggnaderna som han skriver mest om är Palazzo Barberini, Palazzo Farnese, Villa Borghese, Piazza San Pietro och St. Peters basilika. Hans detaljerade anteckningar visar även vad som var i varje rum av byggnaderna, inklusive möbler, tapeter och konstverk. Han köpte in många böcker och gravyrer som han hänvisar till i sina anteckningar. Han anställde även några tecknare för att avbilda de senaste arkitektoniska nyheterna från Rom åt honom. Hos ex-drottning Kristina träffade han hennes bibliotekarie Giovanni Pietro Bellori, som var den tidens ledande konsthistoriker och assisterade Tessin d.y. på besök hos konstnärer och samlare.¹⁸

Anteckningar och bildmaterial från denna resa blev av högt lärande kvalitet som används inte bara av Tessin d.y. själv men även av flera generationer av arkitekter efter honom.

Tessin möter Bernini

Som Ragnar Josephson skriver, det första av Berninis arkitektoniska verk som Tessin d.y. såg var Porta del Popolo vid stadsingången.¹⁹ Det var byggt till ex-drottning Kristinas ära, tack vare henne kunde arkitekten träffa Bernini själv. Bernini beundrade Kristina för hennes konstsmak och förståelse för hans konst. Kristina ansåg att den som inte uppskattar Bernini förtjänar inte respekt.²⁰ Bernini var en av de första konstnärerna som hon träffade efter sin

16 Josephson, förra delen, 1930, s. 46.

17 Magnusson, 2002, s. 39-48.

18 Magnusson, 2002, s. 55.

19 Josephson, förra delen, 1930, s. 49.

20 Mormando, 2011, s. 221.

9 ankomst till Rom 1655 och den första som hon deklarerade stöd för livet. Hon höll löftet och Bernini använde hennes kungliga hjälp när det behövdes. Efter konstnärens död 1679 var det Kristina som beställde den första av Berninis biografier, skriven av Filipo Baldinucci.²¹ Kristinas förhållande till Bernini påverkade utan tvekan Tessin d.y.:s uppfattning av konstnären. När de först träffades var Tessin d.y. 19 och Bernini en 75-årig gammal man.

Hans mest kända, jättelika livsverk låg bakom honom och den unga arkitekten måste vara förvånad över att Bernini var i sin fulla kraft och fortfarande på toppen av sin karriär. Tessin d.y. hade möjlighet att observera hur Berninis ateljé fungerade och lärde sig en hel del om arkitektoniska ritningar från tiden han assisterade Carlo Fontana- Berninis medarbetare. Han studerade de mesta av Berninis verk, som trappan Scala Regia i Vatikanen, S:t Peters Basilika och Piazza San Pietro, Palazzo Barberini, Palazzo Chigi, Berninis fontäner, kyrkor, skulpturer och gravmonument. Han studerade även festliga vagnar Bernini utformade vid några tillfällen, såsom för drottning Kristinas ankomst till Rom eller för den spanska kungen. Han fick även arkitektens egna ritningar som gåva, som Berninis projekt till Louvren i Paris, eller projekt till fontäner eller epitafier. ²² Deras relation var den av mentor och student. Bernini såg till att innan Tessin d.y. reste tillbaka till Sverige var han väl förberedd för sin nya funktion som hovarkitekt. Han genomgick en examination av Bernini själv och en rapport skriven av Tessin d.y. visar att mästaren var i stort sätt nöjd med alla kompositionerna den unga arkitekten ritade.²³ Tessin glömde aldrig vad han lärde sig från Bernini och efterverkan av denna undervisning syns tydligt i Tessin d.y.:s arkitektur. Dessutom beundrar han i sina

anteckningar från hans nästa resa till Rom under 1680-talet alla Berninis byggverk igen och allt nytt som han inte såg förut (t.ex. färdigbyggd Palazzo Barberini). I sina publikationer Observationer från 1714 och Traicte dela decoration interieure från 1717. är Gianlorenzo Bernini den konstnär som Tessin d.y. oftast hänvisar till.

Tessinska palatset i jämförelse med Berninis arkitektur

The good architect knows how to combine the beautiful with the necessary; and the highest praise goes to those who turn necessities and apparent defects into beautiful and useful

things. The basis for all architecture should be antiquity – Gianlorenzo Bernini²⁴ Dessa ord av Bernini (i Marders engelska översättning) sammanfattar hans uppfattning om arkitektur. Enlig honom kan en bra arkitekt alltid kombinera det vackra med det nödvändiga

21 Mormando, 2011, s. 323.

22 jfr Josephson, förra delen, 1930, s. 50-51

23Magnusson, 2002, s. 48.

24 Marder, 1998, s. 19.

10 och kan även utnyttja defekter för att skapa någonting vackert och nyttigt, och alltid baserat på den antika byggnadskonsten. Berninis arkitekturkarriär omfattade oftast mycket svåra kommissioner, mest ombyggnader av befintliga byggnader (Palazzo Barberini) eller

urbanistisk planering (Piazza San Pietro, Piazza del Popolo). I Tessinska palatsets går det att se många spår som leder till Berninis arkitektur. Nicodemus Tessin d.y. använde

arkitektoniska detaljer och element som var inspirerade eller lånade från Berninis byggnader.

Under sin tid i Rom kunde han beundra och studera verk av Bernini som Scala Regia i Vatikanen eller Palazzo Chigi som precis blev färdigbyggt av arkitekten. Hans många ritningar av Palazzo Barberini alle Quattro Fontane visar hans stora intresse för denna byggnad och att han inspirerades av den när han byggde Tessinska palatset samt även andra av Berninis verk.²⁵

Tomten och husets disposition

11 september 1692 köpte Nicodemus Tessin d.y. tomt nr 156 placerad på Slottsbacken i Stockholm. Tomten var oregelbunden och i formen av en förlängd trapets. På Brigitta von Haslingen rekonstruktion (Bild 4) ser man hur tomten såg ut samt dess läge i Slottsbacken mellan Kv. Pegasus och Bollhusbacken.²⁶ Tomten var inte lätt att bygga på. Oregelbunden

form och nivåskillnader var utan tvekan defekter, men Tessin d.y. använde dem i förmån för palatsets byggnad, som visar att han följde Berninis uppfattning av arkitektur som nämnts ovan. Enligt bevarade dokument byggdes palatset mellan 1693-1697, då familjen Tessin betalade sista räkningen för huset i Bollhusgränden där de bott under byggnadstiden. Dock

25 Waddy Patricia, Tessin’s Rome, i Konshistorisk tidskrift/ Journal of Art History, 2010, s. 113.

26 von Haslingen, 2002, s. 44.

Bild 4 Rekonstruktion av Slottsbacken utseende i Tessins d.y.:s tid.

Bild 5 Tessinska palatset,

planritning, Nicodemus Tessin d.y.

11 var byggnaden långt ifrån färdig och arbetet med inredningen pågick ytterligare några år.²⁷ Bild 5 visar att grundplanen av Tessinska palatset följer formen av tomten, samt man kan se hur många olika delar bygganden består av. Huvudbyggnaden ligger mot Slottsbacken och i Tessin d.y.:s tid fanns två murar framför på sidorna som avgränsade förgården. Murarna revs 1793, men på gravyr från Suecia Antiqua et Hodierna (Bild 7) får man se hur de såg ut. Inre gården är flankerad med flyglar, två våningar höga, där nedre delen består av arkader.

Emellan ligger främre trädgården som är avgränsad i södra delen av fågelburarna och bakom det ligger bakre gården, som är omgiven av tre våningar höga flyglar och fondbyggnad med inbyggt perspektiv (Bild 6).

27 von Haslingen, 2002, s. 62-64.

Bild 6 Tessinska palatsets innegård, fondbyggnad med inbyggt perspektiv, foto: Åke E:son Lindman

12 Fasad mot Slottsbacken

På gravyren av Johan van den Aveelen ur Suecia Antiqua et Hodierna (Bild 7) får man se hur Tessinska palatset såg ut under arkitektens tid. Huvudbyggnaden mot Slottsbacken är

uppdelad i tre våningar. Framför nedersta våningen fanns två stycken murar på sidorna i höjd av våningens gesims. Längst ner på murarna och första våningen ser man en sockel. Varje mur är dekorerad med tre rundbågiga nischer med konsoler, där tre blyurnor med växter stod.

Blyurnorna var också dekorerade med någon slags ornament. På gravyren ser man att blyurnor även står på främre delen av murarna, mot Slottsbacken. En av blyurnorna som idag dekorerar

trädgården, påminner om dessa som stod i nischer.²⁸ Under varje nisch fanns ett rektangulärt blindfönster. Huvudentré finns i mitten av bottenvåningen och består av tre stora rundbågiga portar. De är upphöjda och har fem steg i trappan framför som leder in. Huvudportalen (Bild 8) består av två atlanter i hermform som flankerar mittdörren.

Atlanterna tittar mot varandra och binder ihop mittpartiet, båda är nakna med synlig muskulatur och skyler sig med en mantel. Västra atlanten har ett skägg och ses därför som äldre än den högra. Atlanterna bär en fris på huvudet, som

28 jfr von Haslingen, 2002, s. 163.

Bild 7 Tessinska palatset, fasaden mot slottsbacken, gravyr av Johan van den Aveelen ur Suecia Antiqua et Hodierna

Bild 8 Tessinska palatsets huvudportal mot Slottsbacken, foto: Urszula Mieszkiello

13 är uppdelad med triglyfer och metoper fylld med en cirkulär relief. Ovanför, på frisens gesims finns en putti grupp, där en putto tecknar med penna på en kartusch medan den andra svävar ovan och med ena handen pekar uppåt och med andra drar undan ett draperi från tavlan med kartuschen. Bakom tavlan får man se en bok, en lagerkvist och del av en spira. Gruppen är flankerad med två postament som portalens avslutning. Skulpturgruppen som dekorerar huvudentrén är huggen av Bernard Foucquet. På varje sida av huvudentrén finns ett par stora rundbågiga fönster med rektangulära blindfönster nedanför, som följer mönstret i

sidomurarna. Varje fönsterbåge är uppdelad med åtta rutor. Hela bottenvåningen samt murarna är rusticerad. Rusticering fortsätter även över gesimsen till höjden av andra våningens fönsterbräden.

På andra våningen finns sju höga rektangulära fönster, vars bågar är uppdelade med täcker rutor vardera. Fönsterna ramades med

profilerat foder och toppades med kornisch i form av litet tak (Bild 9).

Fönstren verkar vara extruderade eftersom de sticker ut ur väggen.

Tredje våningen är separerad med en enkel gördelgesims på höjden av tredje våningens fönsterbräden. På tredje våningen finns också sju fönster som är av samma storlek som på andra våningen. De är

inramade med profilerat foder, men inte lika rikt som på andra våningen och verkar vara insätta istället (Bild 10).

På båda sidor av fasaden finns en pilaster som börjar i höjden av sidomurarna och tar sig uppåt till kransgesims, som är uppbyggd av fris med metoper och konsol-formades triglyfer som bär profilerad taklist.

Ovan finns loft/ attikavåning? med sju små rektangulära fönster uppdelade i sex rutor och inramade med ett enkel profilerat foder.

Attikavåningens kanter är dekorerade med lisener, som förlängning av pilastrarna från de nedre våningarna. Taket har form av lågt sadeltak.

Fasadens nuvarande färgsättning korresponderar i stort sätt med den som var i Tessins d.y.:s tid. Under den senaste renoveringen på 90-talet målades bottenytan ockragul och all dekor målades grå, oberoende om

den var av sten eller puts (Bild 11). ²⁹

Det är lätt att notera huvudfasadens likhet med italienska stadsvillor. Nicodemus Tessin d.y. skrev i sina Observationer att

29 von Haslingen, 2002, s. 374.

Bild 9 Tessinska palatset, andra vånings fönster, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 10 Tessinska palatset, tredje vånings fönster, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 11 Tessinska palatset, nuvarande färgsättning på fasaden, foto: FriskoKry

14 Min tanka är att utj ÿttra Facciaterne böre lembnas Jtalienarne all Preferens.³⁰

Där nämner han tre av Bernini verk som exempel: Palazzo Chigi (Bild 12), Palazzo Barberini (Bild 13) och Berninis projekt av Louvren, som han fick av arkitekten (Bild 14). När man jämför dessa byggnader med Tessinska palatset ser man varifrån Tessin d.y. fått inspiration.

Det är värt att nämna att Tessin d.y. skrev ett långt stycke om Palazzo Barberini i sina

anteckningar från Rom. Fastän är han imponerad av palatsets interiör och samlingar skrev han Dass aller remarqvabelste in diesen gantzen palais von obgemelten dingen ist folgendes nembl: die architectur vom Cav: Bernini³¹

vilket betyder att det bästa i hela byggnaden är Berninis arkitektur. Det stora intresset för denna byggnad syns mycket vid analys av Tessinska palatset.

30 Tessin d.y. Nicodemus, Observationer så wähl Publique som Private hu[us] bÿggnaders Starkheet, beqwämligheet, in rättade, efter wår Swänska Climat och economie, Byggforlaget, Stockholm, 2002, s. 73.

31 Tessin a, 2002, s. 306.

Bild 12 Palazzo Chigi- Odescalchi, Rom, Gianlorenzo Bernini, 1664-1666, gravyr av Giovanni Battista Falda ur I Palazzi di Roma (Rom, 1655-1670)

Bild 13 Palazzo Barberini, Rom, olika arkitekter med Gianlorenzo Bernini, 1625-1633, gravyr ur Nuovo teatro delle fabriche et edificii in perspectiva di Roma (Rom, 1699), Princeton University Library

15 Här kan man också nämna Palazzo Ludovisi och Collegio di Propaganda Fide som exempel.³² Palazzo Ludovisi är attribuerad till Bernini med undantag för entré och tak-dekorationer som tillverkades av Carlo Fontana (Bild 15). Collegio di Propaganda Fides fasad är attribuerad till

32 Beskrivning av Tessin d.y.:s besök i Palazzo Ludovisi finns i hans anteckningar från hans resa till Italien i år 1687-88. Jfr Tessin a, 2002, s. 326-327.

Bild 14 Teckning av Berninis modell för det fjärde Louvreförslaget. Halverad elevation av den östra fasaden, Spår av grafit, penna och grått bläck, laverad i grått och svart, på papper, 59,5 x 131,5 cm, konstnär: François Francart II, inventor: Giovanni Lorenzo Bernini, ca 1695, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

Bild 15 Palazzo Ludovisi, av Mattia De’ Rossi, olja på duk, utf. 1653-55, Collezzione Doria-Pamphili, Rom

Bild 16 Collegio di Propaganda Fide, Gianlorenzo Bernini, 1644, Rom, foto: Joseph Martin/Abeville Press

16 Bernini och bekräftad av dokument, guideböcker och populära gravyrer.³³ Det finns inga bevarade dokument som försäkrar att Tessin d.y. har besökt denna byggnad, men man kan inte utesluta denna möjlighet. Tessinska palatsets fasad bär likheter med alla fem av Berninis byggnader. Det mest tydliga är fasadens form och disposition, där alla fem byggnaderna är uppdelade i tre våningar och har lågt tak. Tessin använde också denna disposition i Tessinska palatset. När det gäller antal fönster, har Tessin också placerat sju per våning, som Bernini i Palazzo Chigi, Barberini och Ludovisis risaliter. Man hittar också likheter i

fönsterutformning, särskilt mellan Tessinska palatsets andra våning och Collegio di Propaganda Fides andra vånings fönster, där foder och kornischer ser nästan likadana ut.

Denna sort av fönster finns även i Palazzo Chigis bottenvåning. Rusticering av

bottenvåningen är ett arkitektoniskt element som Tessin lånade från italiensk arkitektur.

I Observationer skriver han att

Uppå ÿtterste Facciaterne tiäna Rustiqver mÿcket wähl, och enär de springa mÿcket wähl, hafwa de så mÿcket mera anseende. Utj Florence seer man wackra arter af Rustiquer.³⁴ Som Brigitta von Haslingen skriver om palatsen i Bologna, Florens och Mantua hittar man rustik av stenblock i mycket kraftig relief. Tessin d.y. använder rustik i puts, som fanns i några byggnader i Rom under hans vistelse, t.ex. i Palazzo Farnese (Bild 17), som han ganska ofta relaterar till i sina skrivningar. Mårten Snickare och Martin Olin hänvisar även till en romersk renässansvilla, Palazzo dei Silvestri som påminner mycket om Tessinska palatsets bottenvåning, när det gäller både rustik och utformning av fönsteröppningar (Bild 18). Det syns att rusticerad gördelgesims i Tessinska palatset kunde faktisk vara ett citat från just

33 Marder, 1998, s.66.

34 Tessin d.y., 2002, s.56.

Bild 17 Palazzo Farnese av: Antonio da Sangallo, Michelangelo Buonarotti, Giacomo da Vignola, Giacomo della Porta, Rom, foto: Ingalill Snitt

Bild 18 Palazzo dei Silvestri, Rom, upf. 1520- talet, gravyr av Giovanni Battista Falda, Foto:

Nationalmuseum, Stockholm

17 denna stadsvilla. Arkitekten av denna villa är inte känd, men i sina skrivningar har Tessin d.y. förknippat den med Giacomo Vignola.³⁵ Men Bernini har använde också rustik i dekoration av bottenvåningar, som man kan se i Palazzo Chigis flyglar, hans projekt till Louvre (Bild 14) och även på Palazzo Barberini, som visar Tessin d.y. egna teckning (Bild 19).

Tessinska palatsets huvudportal är markerad genom inramning av atlanter som bär fris med en skulpturgrupp på. Liknande lösningar hittar man även hos Bernini. Inramning av pilastrar

eller kolonner finns både i Palazzo Chigi och i Barberini.

Dessutom ser man en mycket liknande fris som Tessin d.y.

använde i Tessinska palatset i Palazzo Barberini. Skillnaden är att Bernini placerade olika relief i metoper medan Tessin d.y.

använde sig av cirkulära ornament. Inspirationskällor till atlanterna i hermformen som bär frisen är många. Det kunde vara Berninis Louvreprojekt som nämnts ovan, där skulpturer placerades på var sida av den mittersta av tre portar (Bild 14). Bland Tessins ritningar från Rom finns också en dekorationsdetalj av Berninis dekorationer i kyrkan San Andrea in Monte Cavallo (Bild 19). Ovan fönstren syns två manliga skulpturer som i utförande påminner om Tessin d.y.:s atlanter. Birgitta von Haslingen nämner också trädgårdsporten till Palazzo Spada i Rom som inspiration till utformning av hermerna.³⁶ Det är även möjlig möjligt att Tessin d.y. var inspirerad av portalen i Palazzo Ludovisi (Bild 16) utformad av Carlo Fontana, som var Berninis student och medarbetare.

35 Snickare, Olin, 2002, s. 75-77.

36 von Haslingen, 2002, s. 72-74.

Bild 19 Palazzo Barberini, Rom, elevation och plan av del av huvudfasaden, av Nicodemus Tessin d.y., pennteckning i brunt, laverad i grått på papper, 95 x 67,

Nationalmuseum, Stockholm

18 Trädgårdsfasad

Tessinska palatsets huvudbyggnads fasad mot trädgården (Bild 21, 22) följer i stort sätt disposition och färgsättning av fasaden mot Slottsbacken, men här är Tessin d.y.: justeringar till den oregelbundna tomten synliga. Fasaden är ansluten till flyglarna från bottennivå till höjden av gördelgesims mellan andra och tredje våningen. På bottenvåningen har portarna glasdörrar och porten i mitten är som i huvudfasaden dekorerad med portal, dock enklare.

Frisen bärs av doriska

halvkolonner och är dekorerad på toppen med putti grupp (Bild 23). Putto på vänstersidan sitter vid ett ritbräde, som saknas idag.³⁷ Bakom finns två böcker som ligger på varandra och en drake, som tog passare och vinkelhake från den andra putto som lutar ner mot honom. Gruppen är flankerad av två postamenten, likadant som på huvudfasaden. Skulpturerna var också huggna av Bernard Focquet.

Andra våningen innehåller sju fönsteröppningar, tillverkade i samma storlek och

dekorerade på samma sätt som på fasaden mot Slottsbacken. Antalet fönster på tredje nivån respektive loft ökades från sju till nio för att hålla proportionerna efter anslutningen av flyglar (Bild 21). Foder samt kransgesims tillverkades på samma sätt som i huvudfasaden.

37 jfr von Haslingen, 2002, s. 451.

Bild 21 Tessinska palatsets huvudbyggnads fasad mot trädgården, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 23 Tessinska palatset, putti grupp ovanför entré till huvudbyggnad från trädgården, foto: Birgitta von Haslingen

Bild 22 Tessinska palatset, perspektivisk vy mot palatsets trädgårdsfasad, Spår av grafit, penna och grått bläck, grå lavering på papper, 50 x 65 cm, utf. ca 1700,

Nationalmuseum, Stockholm

19 Eftersom fasaden mot trädgården följer utformningen och dispositionen av huvudfasaden kan man även här spåra likadan inspiration av Berninis arkitektur. Rusticerad bottenvåning, utformning av portalen, foder och kornischer som dekoration av fönster kan man hitta i Berninis byggnader nämnda ovan.

Flyglarna

Östra och västra flygeln följer samma ritning (Bild 24). Flyglarna består av två våningar, där nedre våningen var en öppen arkad och övre våningen var en bostadsdel. Byggnadens centrala del är tryckt lite framåt och skapar en risalit. Nedre våningen är uppdelad i nio sektioner med doriska kolonner. Till kolonnaden leder en trappa som placerades på hela långsidan av bottenvåningen. Nedre delen av risaliten omfattar tre mittsektioner som inramades i rusticerad arkad och skapar en huvudentré. Här byttes kolonner ut med

halvkolonner i mitten och pilastrar på kanterna. Ovan det finns ett fris dekorerad med triglyfer och metoper med cirkulärt ornament och en rusticerad gördelgesims i höjd med övre

våningens fönsterbräda. Övre våningen är också uppdelad i nio sektioner som markerades med stora rektangulära fönster. Sex av fönstren på båda sidor om risaliten inramades med enkla profilerade foder medan de i mitten fått även kornisch i form av litet tak. På båda sidor av risaliten finns pilastrar som bär kransgesims dekorerade med konsoler. Ovan finns låg valmat tak som risalitens kulmen. Sidopartierna avslutas med enklare kransgesims och är dekorerade med balustrad på toppen. Senare toppades balustradens postament med urnor. Idag är flyglarnas arkader stängda (Bild 25).

Bild 24 Tessinska palatset, sektion genom gården och huvudbyggnaden (ofärdig) med fasad av östra flygeln, pennteckning i svart och blyerts, laverad i grått på papper, 41,8 x 114,7 cm, utf. av Nicodemus Tessin d.y., Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

20 I flyglarnas projekt syns spår av Berninis arkitektur. Den rusticerade arkadens mittparti med halvkolonner emellan påminner mycket om arkaden i Palazzo Barberini (Bild 19, 26).

Även arkadens sidopartier kunde vara inspirerade av arkader i Berninis kyrka i Ariccia som Tessin besökte och även gjorde en teckning av (Bild 27)³⁸. Kyrkans sidopartier har också en arkad byggd på kolonner som bär fris.

38 Denna teckning är bara publicerat hos Ragnar Josephson och jag har inte hittat den igen i Nationalmuseums samling. Jfr Josephson, förra delen, 1930, s. 54.

Bild 25 Tessinska palatset, östra flygel idag, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 26 Huvudfasad av Palazzo Barberini, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 27 Kyrkan i Ariccia av Nicodemus Tessin d.y., teckning, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Ragnar Josephson

21 Fondbyggnad

Fondbyggnaden i Tessinska palatset ligger längst bort i trädgården (Bild 28). Dess U-form skapar en ram till hela innegården. Byggnad ser ut som det består av tre två- och- halv vånings höga delar – östra och västra bortre flygel samt huvudbyggnaden i mitten. I realiteten, i Tessin d.y.:s tid var bara östra flygel och delar av huvudbyggnaden (tills slut av perspektivet) användbara, och den västra delen var en mur dekorerad med arkitektoniska detaljer som skulle imitera en byggnad. Här tog arkitektens tomt slut (Bild 5, 46, 47) och han ville rädda palatsets geometri med en optisk illusion. Slutligen köptes huset bakom muren av Carl Tessin, arkitektens son och ombyggdes av Carl Hårleman så det blev också en del av Tessinska palatset. Dispositionen av flyglar och fondbyggnadens fasad varieras.

Bortre flyglarna är tryckta lite inuti och man ser en del av södra fasaden där anslutningen till flyglarna finns (Bild 22). Bottennivån av denna del är rusticerad och har en rundbågig dörröppning flankerad med två pilastrar som bär fris (dekorerad på samma sätt som på flyglarna) och gesims. På högra sidan om dörren finns en smal rusticerad vägg med en nisch, som på högra sidan är avslutad med halvkolonn och toppad med balustrad. Denna vägg är en del av fågelburarna som avgränsar främre från bakre gården. Ovanför gesimsen finns ett stort rektangulärt fönster i profilerad ram. Ovanpå finns fönster kornisch i form av rundbåge placerade i gördelgesimsens avbrytning. På kanterna av denna våning finns pilastrar. Ovanför är mezzanin nivå–halvvåning. Här finns ett litet kvadratiskt fönster uppdelat i åtta rutor per fönsterbåge. Det är inramat i fint profilerat foder och är toppad med kornisch. Pilastrarna på denna vånings hörn bär upp kransgesims.

Flyglarnas och fondbyggnadens fasads bottennivå (synliga på bilderna 22, 28) är täckta med grå spritputs och dekorerad med dekorativa nischer. Fasadens bottenvåning är även dekorerad med nischer med skulpturer i, samt ovala fönster. I mitten av fasadens bottennivå finns en rundbågig dörröppning som ledde till trädgårdsgrottan. Ovanför vingarnas

Bild 28 Tessinska palatset, fondbyggnadens fasad, foto:

Urszula Mieszkiello

22 bottenvåning finns en vitt rusticerad gördelgesims i höjden av första våningens fönsterbräda.

Denna gördelgesims används på samma nivå som på flyglarna och huvudbyggnadens fasad mot gården som ger byggnaden en känsla av enhet. Vingarnas kanter är dekorerade med pilastrar i höjd med krangesimsen. På östra och västra vingens andra våning finns fyra stora rektangulära fönster. De är inramade i profilerat foder med kornisch ovanpå, såsom fönstren på huvudbyggnadens södra och norra fasad. Mellan denna våning och mezzanin-våningen finns inget gördelgesims och halvvånings-fönster är placerades strax ovanför nedre våningens fönster. De är kvadratiska och uppdelade med åtta rutor per fönsterbåge, inramade i profilerat foder med kornisch ovanpå. Vingarnas kanter är dekorerade med pilaster som bär profilerad kransgesims. Ovan gesimsens finns attika som i Tessin d.y.:s tid var dekorerad med figurer (Bild 22) som inte är bevarade idag.

Fondbyggnadens fasad har den mest dekorativa ytan på hela byggnadens exteriör.

Fasadens bottennivå är dekorerad på samma sätt som på vingarna, som nämnts ovan.

Högre nivåer är uppdelade i tre partier: två väggar som i stor del följer dispositionen av vingarna och ett massivt, rikt dekorerat

mittparti (Bild 6, 28). Väggarna som flankerar mittpartiet är separerade från bottennivån med rusticerad gördelgesims i höjd av

fönsterbrädan. Fönstren är stora, rektangulära och är inramade i profilerat foder. I övre delen, på fönstrens båda sidor finns konsoler som bär kornisch med triangulärt kornisch på.

Ovanför finns mezzaninvåningens kvadratiska fönster, inramade i profilerat foder och uppdelat med åtta rutor per fönsterbåge. Ovanpå placerades en kornisch och högst upp finns en kransgesims med attika på. På bild 29 ser man att attikan var dekorerad med ett cirkulärt ornament i mitten.

Detta väggfält har pilastrar på kanterna i höjd med kransgesimsen som fortsätter som lisener på attika-nivå. Mittpartiet är flankerat av två smala väggfält. I deras nedre del finns den vida gördelgesimsen, men slät och inte rusticerad som i andra delar av palatset. Ovanpå finns ett

Bild 29 Tessinska palatset, högra halvan av fasaden i trädgårdsfonden, pennteckning i grått och blyerts på papper, 44 x 32 cm, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

23 rektangulärt fönster. Under fönstret placerades rektangulär

fönsterbröstning. Strax över fönsterna finns en rundbågig nisch inuti vilken en byst på postament placerades. Ovan finns enkel kransgesims med

rektangulärt fält med relief i.

Mittpartiet är uppdelat i två nivåer.

Nedre nivån uppdelades i tre sektioner med fördubblade joniska

halvkolonner. I mitten av varje sektion finns ett rektangulärt fönster inramat i enkel profilerat foder. Gördelgesimsen disponerades på samma sätt som på de smala väggarna innan.

Halvkolonnerna bär arkitrav med gördelgesims dekorerade med konsoler. Övre våningen är också uppdelat i tre sektioner, men med korintiska halvkolonner. Detta visar att Nicodemus Tessin d.y. följde den klassiska ordningen i palatsens arkitektur. I nedre delen, mellan halvkolonnerna placerades en balustrad. I sidopartierna finns arkader med rektangulära

fönster på baksidan. Fönstren är inramade i ett enkel profilerat foder. Ovanpå finns en cirkulär nisch med byst i. Sidopartiernas halvkolonner bär arkitrav med kransgesims på. Ovan

placerades en balustrad. Mittpartiet består av en arkad dekorerad med slutsten i mitten. Den är mycket högre än i sidopartierna och är toppad med triangulär kornisch. Inuti arkaden placerades perspektiv som består av nio korintiska kolonner på postament placerade på var sida, i grupper om tre, som bär ett tunnvalv. Kolonnerna skapar en optisk illusion av djup genom gradvis reducering av höjden. Perspektivet

avslutades med en rak vägg med en kolonn i varje hörn. Senare tillsatte man en byst av Gustav III i fonden (Bild 30).

Även i fondbyggnaden finns många detaljer som man hittar i Berninis arkitektur. Det är värt att ta en närmare titt på fönster både på mezzanin-våningen och de dekorerade med kornischer i fondbyggnadens huvudfasad. De små kvadratiska fönstren (Bild 31) placerade i mezzanin-våningen är inramade i foder som påminner om liknande fönster i många av Berninis verk. Man kan här nämna

Bild 30 Perspektivets interiör idag, foto: Ingallil Snitt

Bild 31 Fönster i mezzanin-våning, Tessinska palatset, Stockholm, foto:

Urszula Mieszkiello

Bild 32 Palazzo Barberini, trädgårdsfasad, mezzanin-vånings fönster, Rom, foto: Urszula Mieszkiello

24 trädgårdsfasaden till Palazzo Barberini (Bild 32) eller kyrkorna Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei Miracoli från Piazza del Popolo i Rom (Bild 33).

När det gäller fönster med triangulär kornisch (Bild 34) hittar man likadana hos Berninis Palazzo Chigi (Bild 35) och även Louvre projektet (Bild 36). De inramades alla i rikt profilerat foder och övre delen är flankerad med konsoler och toppad med kornisch. I Observationer hänvisar Tessin även till fönster tillverkade av Michelangelo Buonarotti och Bernini som han tycker är bättre än hos andra arkitekter.³⁹

Den rikt dekorerade mittsektionen av Fondbyggnadens fasad har också sin källa i romersk barock arkitektur och några element kunde varit påverkade av Berninis arkitektoniska stil.

39 Tessin d.y., 2002, s. 61.

Bild 33 Kyrkor Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei Miracoli, Rom, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 34 Fönster i Tessinska palatsets trädgårdsfasad, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 35 Fönster i Palazzo Chigis fasad, Rom, fragment av gravyr, Giovanni Battista Falda ur I Palazzi di Roma

Bild 36 Fönster i Berninis fjärde Louvreprojektet, fragment, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

25 Birgitta von Haslingen kopplar fasadens disposition till runda gården i Palazzo Farnese i Caprarola ritat av Giacomo Vignola på 1500-talet (Bild 37) och det romerska Palazzo Farneses fasad mot Tibern (Bild 38).⁴⁰ Tessin besökte båda byggnaderna och var mycket

imponerad av deras arkitektur och interiör som bekräftat i anteckningar från hans resedagbok.⁴¹ Här syns likheter mellan disposition av arkader och kolonner i Tessinska palatset och de båda italienska villorna.

Även en annan av Berninis byggnader kan ha varit möjlig inspirationskälla till Tessin d.y.

Fasaden av kyrkan Santa Bibiana i Rom byggdes om av Bernini som en del av restaureringen

40 von Haslingen, 2002, s. 85.

41 jfr Tessin a, 2002, s. 280-284, s. 329-330.

Bild 37 Runda innegården i Palazzo Farnese, Caprarola, Giacomo Vignola, 1500-talet, foto: Adriano di Benedetto

Bild 38 Palazzo Farneses fasad mot Tibern, Rom, foto:

Birgitta von Haslingen

26 som utfördes av arkitekten under 1620-talet.⁴² Kyrkans nuvarande utseende skiljer sig från hur det såg ut i Berninis tid men Giovanni Battista Faldas gravyr visar den ursprungliga fasaden (Bild 39). Det mest betecknande är kyrkans andra vånings mittsektion som är större än sidopartierna, upphöjd och avslutad med kornisch. Här finns också en nisch som har

rektangulär öppning men man ser att valvet inuti är rundbågigt, som hos Tessin. Mittpartiet och även andra delar av kyrkans fasad som balustraden och arkader liknar Tessinska palatsets fondbyggnadsfasadmittparti (Bild 40). Det som skiljer sig är att Santa Bibianas arkader placerades nertill och de gesimsbärande pilastrarna är på övre våningen medan i Tessinska palatset är det arrangerat tvärtom. I Tessin d.y.:s anteckningar finns ingenting som bevisar att han besökte kyrkan, men i inventariet över hans konstsamling från 1712 är Berninis skulptur av Santa Bibiana från denna kyrka nämnd, så det förefaller självklart at han kände till själva byggnaden.⁴³

42 Marder, 1998, s. 54.

43 Tessin b: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works, Collections, Catalogue des livres, estampes &desseins du cabinet des beaux arts, &des sciences appartenant au Baron Tessin, Bjurström Per, Snickare Mårten (red.), Stockholm 1712, Nationalmuseum, Stockholm 2000, s. 45.

Bild 39 Fasad av Santa Bibiana, Rom, Gianlorenzo Bernini, gravyr ur Nuovo teatro delle fabriche et edificii in prospettiva di Roma moderna, 1655-99, Princeton University Library

Bild 40 Tessinska palatsets fondbyggnads fasad, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello

27 När det gäller inspirationskällan till perspektivet placerat i fondbyggnads nisch är det utan tvekan perspektivet tillverkad av Francesco Borromini i Palazzo Spada i Rom i 1653.

Jämförelse av Borrominis perspektiv med den byggd av Tessin visar likheter i utformning av rundvalv och disposition av kolonner. Tessin d.y.:s perspektiv är kortare och han placerade bara en rad där Borromini ordnade två (Bild 41, 42). Ingen beskrivning eller teckning av Tessin d.y. över Palazzo Spada är bevarade, men enligt Birgitta von Haslingen en tillräcklig förlaga att bevisa Tessin d.y.:s intresse för detta, är ett dokument från Riksarkivet i Stockholm som heter La pianta della veduta fabricata in Prospettiva nel Palazzo del card le Spada.⁴⁴

44 von Haslingen, 2002, s. 163-167.

Bild 41 Perspektivet i Tessinska palatset, plan och sektion, Stockholm, foto: Birgitta von Haslingen

Bild 42 Perspektivet i Palazzo Spada, plan och sektion, Rom, foto: Birgitta von Haslingen

28 Borrominis perspektiv var inte bara inspirationskälla för Tessin d.y. utan även för Bernini själv. Marder skriver att Scala Regia trappan i Vatikanen som byggdes bara tio år senare, hade sina rötter i Borrominis perspektiv. Scala Regia är ett byggnadsverk av mycket större format än Borrominis perspektiv men är baserat på samma optiska illusion där kolonner varierar i storlek för att förlänga trappans utrymme (Bild 43). Under sina vistelser i Rom studerade

Tessin d.y. Scala Regia noggrant. I brev till sin far från 1673 skriver han att han gör kopior av projektet för trappan i Vatikanen, vilka är bevarade i Nationalmuseet (Bild 44, 45).⁴⁵ Även i sina anteckningar från 1687-88 skriver han om Scala Regia när han besökte Vatikanen igen Hierauf seijndt wir die perspectivische treppe, so Cav: Bernini gebauet hat, hinaufgegangen, undt so gekommen in der Scala Reggia.

som man översätter till: Senare gick vi upp för perspektivtrappan, som Cav: Bernini har byggt och så kom vi till Scala Reggia.⁴⁶ Man kan inte utesluta möjligheten att även trappan i

Vatikanen påverkade Tessin d.y. när han byggde perspektivet i Tessinska palatset.

45 Tessin a, 2002, s. 69.

46 Tessin a, 2002, s. 290.

Bild 43 Plan av Berninis Scala Regia i Vatikanen, reproduktion av Carlo Fontana, gravyr ur Templum vaticanum et ipsius origo, Rom, 1694, Princeton University Library

Bild 44 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Plan, Nicodemus Tessin d,y, efter Gianlorenzo Bernini, pennteckning, brunt bläck, svartkrita, laverad i rött, på papper, 24,3 x 83,2 cm, utf 1673, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

29 Interiören

Dispositionen och ändamålet av olika rum i huset varierade under tidens gång, därför kommer jag fokusera mig på hur det såg ut i Nicodemus Tessin d.y.:s tid. Huvudbyggnaden mot

Slottsbacken består av tre våningar som innehåller både privata och representativa utrymmen.

Huvudentrén på bottennivån (Bild 5) ledde med galleri genom entrésalen till ett stort rum med fyra kolonner i mitten. Den så kallade sommarmatsalen hade stora glasdörrar som öppnade sig mot trädgården och skapade ett rum som var både öppet och slutet. I rummet till höger om matsalen fanns köket och en brunn samt en gång till västra flygels arkad och en liten spiraltrappa som ledde till övre våningen. På vänster sidan om matsalen fanns två små rum, där en av dem var ett uppvärmningskök. Härifrån kunde man också nå den östra

arkaden.⁴⁷ På vänster sidan om entrésalen fanns en huvudtrappa som leder till första våningen.

Övre våningen (Bild 46) var reserverad för privata bostäder. Ingen ritning eller dokument om disposition av denna våning bevarades från Tessin d.y.:s tid men analys av

inventarieförteckningen som gjordes sju år efter hans död antyder vilka rum fanns i huset.⁴⁸ Enligt Birgitta von Haslingen fanns tre rum mot Slottsbacken, två större och ett mindre som kunde vara betjäntrum. Mot trädgården fanns rumssvit (sal, förmak och sängkammare), samt ett litet kabinett. I vänster flygel fanns ett galleri (enda rummet med nio fönster i huset) och bibliotek som även kunde ha använts som arkitektens ritkontor. Längst bak fanns ett litet kabinett som kunde fungera som barnkammare.⁴⁹ Högra flygeln bestod av ett litet kabinett,

47 von Haslingen, 2002, s. 94-95.

48 Laine Agneta, Invention och imitation. Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska palatsets paradvåning, Stockholm, 1972, s. 16.

49 von Haslingen, 2002, s. 102-115.

Bild 45 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Längdsektion, Nicodemus Tessin d.y.

efter Gianlorenzo Bernini, brunt bläck, svartkrita, 48 x 73,7 cm, utf. 1673, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

30 två stycken förmak och ett stort kabinett i slutet. Under Tessin d.y.:s tid hade flygarna öppna arkader på bottenvåningen, men med tidens lopp bestämde man att de måste stängas för att hålla värmen under vintertid.⁵⁰

Högsta våningen (Bild 47) reserverades till parad- och sällskapsrummen. Denna våning har tre små rum mot Slottsbacken och tre större rum mot trädgården, samt ett litet kabinett längst bak. De tre rummen i mitten fungerade som paradsvit och har förhöjt tak, för att ge detta utrymme mer volym och proportioner. Alla delar av sviten- salen, förmak och paradsängkammare är rikt utsmyckade med målningar på takar och väggar, tapeter och intarsia dekorerade dörrar.

Fondbyggnad, så kallad eremitaget, fungerade som stall- och vagnhus. I mitten av bottenvåningen fanns en öppning som var entré till trädgårsdgrottan. Övre våningen, med perspektivet, använde man under sommarens trädgårdsfester som en plats för orkester.⁵¹ I Tessinska palatset interiörs disposition syns inte påverkan av Berninis arkitektur, dock finns det några italienskinspirerade element. Birgitta von Haslingen skriver att

sommarmatsalens utformning kunde vara influerad av Palazzo Farnese entrépartier.⁵² Det är också värt att nämna att Tessinska palatsets fasad är vilseledande när det gäller interiörens disposition. Italienska stadsvillors paradvåning placerades alltid på andra våningen, som indikerat av rikt dekorerade fönster och arkitekturdetaljer på fasaden. Den så kallade piano nobile innehöll det mest dekorativa och representativa rummet i hela huset. Tessin placerade sitt paradrum på tredje våningen, dock indikerar palatsets fasad tvärtom.

50 von Haslingen, 2002, s. 117.

51 Josephson, senare delen, 1930, s. 180.

52 von Haslingen, 2002, s. 90.

Bild 46 Rekonstruktion av bostadsvåning enl. Brigitta von Haslingen

Bild 47 Rekonstruktion av paradvåning ental.

Birgitta von Haslingen

31 I paradsvåningssalens plafond, som målades efter ett projekt av René Chaveau träffar man Bernini själv, bland de andra stora konstnärer som inspirerade Nicodemus Tessin d.y. (Bild 48).

Slutsatser

Syftet med denna uppsats var att komma fram till hur mycket Nicodemus Tessin d.y.

inspirerades av Gianlorenzo Berninis arkitektur när det gällde byggnationen av Tessinska palatset.

Vilka spår av Gianlorenzo Berninis arkitektur går att se i Tessinska palatset efter utförd analys? Vilka av Berninis byggnader inspirerade Tessin d.y. under byggnationen av Tessinska palatset? I Tessinska palatset går det att se många spår av Berninis arkitektur. Arkitektoniska detaljer och element såsom utformning av fönster, foder och kornischer i Tessinska palatsets huvudfasad, flyglar och fondbyggnad påminner om byggnader av Bernini som t.ex Palazzo Chigi, Palazzo Ludovisi, Collegio di Propaganda Fide, Palazzo Barberini, och även kyrkorna Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei Miracoli från Piazza di Popolo i Rom.

Tessinska palatsets fasads disposition liknar de utformade av Bernini i Collegio di

Propaganda Fide, Palazzo Ludovisi och Palazzo Chigi. Även huvudportalen med atlanter i hermform kan vara inspirerad av Berninis skulpturer för Louvreprojektet eller hans dekoration i kyrkan San Andrea i Monte Cavallo. Arkaderna i flyglarnas bottenvåning påminner om arkader utformade av Bernini i Palazzo Barberinis fasad och i hans kyrka i Ariccia. Tessinska

Bild 48, Gianlorenzo Bernini (till höger), fragment av plafond i stora salen i Tessinska palatsets, Stockholm, målad efter projekt av René Chauveau, foto: Urszula Mieszkiello