KAROLINSKA INSTITUTET

(1)

KAROLINSKA INSTITUTET

Ett medicinskt universitet

(2)

Forskningsbyggnaden Biomedicum på campus Solna, Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg.

(3)

VÅR VISION

Vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en

bättre hälsa för alla.

(4)

I spåren av pandemin förändrades världen. Som för samhället i stort har det också för Karolinska Institutet varit en omvälvande tid. Samtidigt har pandemin inneburit en inblick i vad ett medicinskt universitet faktiskt åstadkommer. Under den här perioden har våra studenter, lärare, forskare och alla andra medarbe- tare visat vad som gör Karolinska Institutet till ett av världens ledande medicinska universitet. Vi fick om- värdera och ställa om för att se till att verksamheten kunde fortgå och för att utvecklas i den ariktning som de speciella förutsättningarna krävde.

Som rektor gör det mig både ödmjuk och imponerad över att se hur engagerade studenter, dedikera- de lärare och framstående forskare, gjorde det ännu tydligare vilken viktig roll vårt universitet har i Sveri- ge, och i världen – att vi bidrar till att driva utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla. Våra kärnverksamheter, medicinsk utbildning och forskning, är mer i fokus än någonsin, och vi kan konstatera hur viktig vår samverkan med det omgivande samhället är.

Välkommen till Karolinska Institutet

Rektor har ordet

Att vara student eller forskare på KI är under normala omständigheter utmanande, lärorikt och roligt. Med erfarenheten av en pandemi har vi också sett hur student- och forskar- livet så drastiskt kan förändras. Nu blickar vi framåt. Jag är övertygad om att vi med en grundutbildning, forskarutbildning och forskning i världsklass kan bidra till bättre och mer jämlik hälsa regionalt, nationellt och globalt. Tillsammans går vi fram- tiden till mötes. Välkommen hit.

Ole Petter Ottersen Rektor, Karolinska Institutet

(5)

Medicinsk

utbildning och

forskning är

mer i fokus än

någonsin, och vi

kan konstatera

hur viktig vår

samverkan med

det omgivande

samhället är.

(6)

Utbildning

ETT AV VÄRLDENS LEDANDE MEDICINSKA UNIVERSITET

Karolinska Institutet har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar.

5 ANLEDNINGAR TILL ATT VÄLJA KI

1 2

3 4

Aktivt studentliv

Det senaste inom medicinsk forskning

Tidig patientkontakt Möjlighet till utbytesstudier

(7)

Sara läser till tandhygienist:

”Jag tycker om kombinationen av teoretiskt och praktiskt arbete och att samtidigt få hjälpa och motivera patienter till att bibehålla en god oral hälsa. Det är både ett ansvars- fullt och socialt yrke. Ofta får man följa en patient under en längre period och se hur de uppnår resultat.”

Cirka 10 000 studenter läser längre eller kortare utbildningsprogram och kurser vid Karolinska Institutet (KI).

Lärarna vid KI forskar ofta parallellt med sin undervisning, vilket gör att du som student får ta del av det senaste inom det medicinska området.

I de flesta av KI:s utbildningar ingår verksamhetsförlagd utbildning, som består av klinisk praktik och utbildning på plats i vården. Merparten av utbildningarna leder till en yrkes- examen och flera av utbildningarna leder även till en generell examen.

Erik läser till sjuksköterska:

”Det här är ett stort universitet som genererar mycket forskning. Det i sin tur ger en känsla av meningsfullhet och jag tror att KI kommer att för- bereda mig så bra som möjligt för mitt framtida yrke. I framtiden vill jag specialisera mig till anestesisjuk- sköterska.”

13 NYBÖRJAR- PROGRAM

Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

Kandidatprogrammet i biomedicin Logopedprogrammet

Läkarprogrammet Optikerprogrammet Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

Created by Joana Pereira from the Noun Project

Du hittar alla KI:s utbildningar på webben.

Kontakta oss för mer info

webb: ki.se/villstudera

(8)

FORSKARUTBILDNING

MED SIKTE PÅ FRAMTIDENS GENOMBROTT

En forskarutbildning vid Karolinska Institutet ger dig spetskompetens inom ditt forskningsområde och karriärmöjligheter inom många olika områden.

Forskarutbildning

5 KORTA FAKTA

Handledning

Som doktorand vid KI forskar du under handledning.

Förmåner

Som anställd doktorand vid KI får du lön och har samma förmåner som andra medarbetare, till exempel företagshälsovård och friskvård.

Internationell miljö Som doktorand vid KI befinner du dig i en internationell miljö, i många forskargrupper är engelska det huvud- sakliga arbetsspråket.

Studentinflytande

Doktorander vid KI har stort inflytande i beslut som rör forskarutbildningen genom att vara representerade i universitetets kommittéer och nämnder.

Studentstöd

Vid KI finns stödfunktioner för doktorander, bland annat ett doktorandombud.

1

2

3

4

5 En doktorsavhandling

vid KI består normalt av ett antal delarbeten och en sammanfattande ramberättelse.

Vill du veta mer om forskarutbildning vid KI?

Kontakta oss för mer info

webb: ki.se/doktorand

(9)

Det finns mer än 2 000 doktorander vid Karolinska Institutet (KI), många med en utländsk grundutbildning. Varje år antas cirka 350 nya doktorander. Univer- sitetets många internationella samarbeten innebär att KI:s doktorander får goda möjligheter att ingå i nätverk med forskningsmiljöer i andra länder.

Som doktorand ingår du i en av KI:s forskargrupper och utför forskningsprojekt under kompetent handledning.

Forskningsprojektet är ett av lärande- momenten som kompletteras med de kurser och utbildningsaktiviteter som krävs för att nå examensmålen.

Alla lediga doktorandplatser annonse- ras på ki.se. Där kan intresserade sökan- den hitta projekt inom alla de medicinska forskningsinriktningar som finns vid KI. Den som antas till en doktorandplats blir anställd med avtalsenlig lön.

En doktorsexamen utfärdas när du har uppnått de kunskaper och färdigheter som beskrivs i examensmålen och har skrivit en avhandling som har försvarats vid en offentlig disputation. Efter dispu- tationen finns möjligheten att delta i en promoveringsceremoni i Stockholms stadshus. Då sätts den traditionella doktorshatten på huvudet som ett tecken på att du har nått den högsta akademiska nivån – och att du nu är en självständig forskare redo för framtiden.

FORSKARUTBILDNING INOM VÅRDEN

Det nära samarbetet mellan KI och Region Stockholm innebär att utbildning, forskning och klinisk verksamhet går in i varandra och stärker kvaliteten i de olika verksamheterna. Många genomför en forskarutbildning inom ramen för sin anställning inom vården. Forskarutbildningen utförs då på deltid och det kan ta upp till åtta år innan en avhandling är klar. Läkare, psykologer, sjuksköterskor, logopeder, fysioterapeuter och många andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården finns bland de kliniska doktoranderna.

En forskarutbildning vid KI innebär fyra år på heltid. Doktorander anställda inom vården genomför oftast forskarutbildningen på deltid under längre tid.

(10)

Forskningsinfrastruktur

På ytan av coronaviruset sars-cov-2 finns så kallade spikproteiner som hjälper viruset att infektera värdceller i kroppen. Bilden är framtagen vid Karolinska Institutets 3D-EM-facilitet och visar hur syntetiska antikroppar (i rött) binder till spikproteinet och förhindrar infektion. Källa: Science, Martin Hällberg m.fl., 2021.

Ny core-facilitet erbjuder avbildningsteknik i världsklass

En ny facilitet för kryoelektronmikroskopi, 3D-EM, är nu i drift vid Karolinska Institutet.

Anläggningen har flera toppmoderna kryoelektronmikroskop som kan användas av både Karolinska Institutets egna forskare och av externa kunder. Med ett av mikroskopen är det möjligt att skapa 3D-bilder i hög upplösning, för att exempelvis förstå hur ett proteinkomplex ser ut molekylärt i sitt naturliga tillstånd. Anläggningen erbjuder goda möjligheter till preparatfram- ställning och möjlighet att studera även cellmaterial och vävnadsprover med kryoelektronmikroskopi. n

LÄS MER OM FORSKNINGS- INFRASTRUKTUR PÅ ki.se/corefacilities

(11)

En kraftfull resurs i kampen mot covid-19

SciLifeLab är en nationell resurs inom molekylär biovetenskap, med en av sina noder placerade ett stenkast från Karolinska Institutets campus i Solna. Med stöd av Sveriges största privata forsknings- finansiär, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, har SciLifeLab blivit en kraftfull resurs i kampen mot covid-19.

Denna unika forskningsinfrastruktur möjliggör tvärvetenskaplig samverkan i nära kontakt med industri och hälso- och sjukvård. De flesta av de tillgäng- liga teknikerna kan användas obero- ende av vetenskaplig disciplin och en kunnig stab av forskare erbjuder stöd under hela experimentprocessen.

SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. n

Satsar på morgondagens forskningstekniker

Fram till 2024 kommer Karolinska Institutet att satsa i storleksordningen 500 miljoner kronor på core-faciliteter och särskilt dyr forskningsutrustning.

Dessutom fördelas årligen runt 200 miljoner kronor till djurhus och med- finansiering av ett antal nationella forskningsinfrastrukturer.

Karolinska Institutet kan erbjuda avancerade tekniker och tjänster inom forskningsområden som biosäkerhet, register och biobanker, imaging, omics, CRISPR och e-hälsa. Core−

faciliteterna har ofta byggts för att tillgodose behov hos universitetets egna forskare – och har sedan pro- fessionaliserats och utvecklats för att kunna erbjuda morgondagens tekniker inom sina respektive områden. n

Samarbete ska påskynda precisionsmedicin

Ett gemensamt centrum för precisionsmedicin – Precisionsmedicinskt centrum Karolinska – har inrättats av Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Precisionsmedicin handlar om att anpassa diagnostik, behandling och uppföljning efter patientens individuella förutsättningar. Det nya centrumet ska bredda det samarbete som redan har lett till att helgenomsekvensering har implementerats för klinisk diagnostik av sällsynta ärftliga sjukdomar.

Centrumet ska stötta införande av precisionsmedicin inom större sjukdoms- grupper och fler diagnosområden, med sällsynta sjukdomar

och cancer som två initiala fokusområden. n

Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, är föreståndare för Precisions- medicinskt centrum Karolinska, PMCK.

Visste du att...

Svenska tvillingregistret innehåller data om cirka 87 000 tvillingpar och finns på Karo- linska Institutet. Tvillingregistret grundades på 1960-talet och är det största i sitt slag i världen. Forskningen som utförs med stöd av registret omfattar folkhälsoproblem som allergi, cancer, demens och hjärt-kärlsjukdom.

Sverige har exceptionella förutsättningar för epidemiologisk forskning tack vare våra personnum-

mer, god hälso- och sjukvård till hela befolkningen samt nationella register och biobanker. I ett internationellt perspektiv kan Karolinska Institutet därmed erbjuda unika resurser inom detta område. n

LÄS MER PÅ scilifelab.se Ett centrum för precisionsmedicin inrättades

vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset under 2021.

(12)

KI Innovations bedriver både innova- tionskontor och en inkubator och ger forskare vägledning i processen att utveckla sina upptäckter, så att de kommer patienter och samhället till nytta.

Coacher med erfarenhet av kommer- sialisering och nyttiggörande ger stöd i hela processen från idé till innovation inom livsvetenskaperna, som bidrar till den viktiga utvecklingen av hälso- och sjukvården och det övriga samhället.

Innovationsstödet innebär att forska- ren bland annat får personlig rådgivning och kan ta del av informations- och inspirationsföreläsningar för att titta

närmare på potentialen att omvandla en idé till en ny produkt eller tjänst.

Det handlar både om att förstå hur väl en idé möter behoven hos en tilltänkt målgrupp och om förutsättningarna för att kunna utveckla och finansiera en affärsidé. KI Innovations erbjuder ett stort nätverk av kunder, användare och investerare, och utbildning inom entre- prenörskap och innovation.

För patienter och hälso- och sjukvår- den är det viktigt att forskning kan om- vandlas till en produkt eller tjänst och komma samhället till nytta. Så utforska din forskningsbaserade idé – KI Inno- vations hjälper till!

Innovationer och samverkan

ETT KOMPLETT

INNOVATIONSSYSTEM

På Karolinska Institutet bedrivs världsledande forskning som ständigt bidrar till ny kunskap om människors hälsa. Ny kunskap resulterar i vetenskapliga artiklar och med hjälp av KI Innovations kan forskare få stöd att ta nästa steg.

Vill du veta mer om innovationsstöd?

Kontakta KI Innovations

webb: karolinskainnovations.ki.se

BANBRYTANDE UPPTÄCKTER

Karolinska Institutet har en stolt historia av innovationer som har förbättrat livet för många människor över hela världen.

Här är ett urval:

1958 | PACEMAKERN 1958 opererade Åke Senning in världens första pacemaker på en människa.

1968 | STRÅLKNIVEN Lars Leksell utvecklade och lanserade världens första strålkniv för behandling av tumörer i hjärnan.

1983/2012 | CUROSURF Läkemedlet som utvecklades av Tore Curstedt och Bengt Robertson är en framgångssaga. Sedan 1983 har det räddat livet på cirka 1 miljon för tidigt födda barn världen över.

2001 | MIPS

Hans von Holst har tillsammans med forskare från KTH skapat MIPS – en teknik som förbättrar hjälmars funktion genom att den skyddar mot rotations- rörelser och sneda träffar mot huvudet.

2014 | EXTRODUCER

Staffan Holmin har utvecklat en mikro- kateter som kan dra ut blodproppar och leverera läkemedel direkt till kroppens organ via blodkärlen.

2016 | LEXPLORE

Ögonrörelserna hos ett barn som läser kan visa om det finns risk för dyslexi eller lässvårigheter. Denna upptäckt

Created by Joana Pereira from the Noun Project

Created by Joana Pereira from the Noun Project Created by Joana Pereira from the Noun Project

20

bolag är just nu aktiva i KI Innovations DRIVE

inkubatorprogram.

(13)

”Vi grundade Moderna 2010 med målet att utveckla mRNA-baserade läkemedel, inte specifikt vacciner.

Vår upptäckt att VEGF-mRNA kan stimulera nybildning av hjärtcel- ler och kärl blev företagets veten- skapliga grund. Det testas nu i klinisk prövning på hjärtpatienter tillsammans med Astra Zeneca.

I januari 2020 beslutade Modernas vd, Stephane Bancel, att företaget skulle utveckla ett vaccin mot covid-19. Ett år senare godkändes vaccinet i USA och EU.

En viktig förklaring till den snab- ba framgången var att Moderna redan hade optimerat sin mRNA- teknik under tio år.

Jag har haft uppdrag för bio- teknikföretag parallellt med min akademiska karriär under nästan hela yrkeslivet. Det är viktigt att klargöra att det akademiska arbe- tet handlar om att göra upptäck- ter. Du kan utveckla dem, men ditt labb får inte bli ett företag.

Jag var länge vetenskaplig rådgivare åt Moderna och är stolt och ödmjuk över att vår forsk- ning har bidragit till att hjälpa så många människor i världen.”

Det akademiska arbetet handlar om att göra

upptäckter

KENNETH CHIEN

Professor i kardiovaskulär forskning vid institutionen för cell- och

molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och medgrundare till Moderna vars vaccin mot covid-19 är företagets första godkända produkt:

(14)

”Jag forskar på exosomer, det är små membranbubblor som celler kan skicka ut. Först trodde man att exosomer var cellernas avfall, men nu vet man att de kan inne- hålla signalmolekyler och är ett sätt för celler att kommunicera.

I dag jobbar forskare i hela värl- den med att utveckla behandling- ar med exosomer.

Min grupp har undersökt exo- somerna från grunden. Vi har ta- git fram ett bättre sätt att utvinna exosomer från celler och arbetar nu med nya metoder för att ladda dem med det innehåll vi vill – till exempel biologiska läkemedel – och få dem att frisätta det effek- tivt i mottagarcellen. Vi testar också sätt att fästa målstyrande proteiner på exosomernas yta.

Mitt mål är att utveckla ett koncept där vi omprogrammerar celler med genterapi – exempelvis i levern eller i hjärnan – för att få dem att tillverka den terapi vi vill, packa den i exosomer och utsöndra den. På så vis använder vi organen som en läkemedelsfabrik för att få frisättning av exosomer, som innehåller terapin som sedan riktas till andra vävnader. Vi kallar detta in situ-engineering.”

Forskning

MÖT VÅRA FORSKARE

SAMIR EL ANDALOUSSI Forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet:

Min grupp

har undersökt

exosomerna

från grunden

(15)

”Som kliniskt verksam tuberkulos- forskare är jag van vid att studera luftburen pandemismitta. I mars 2020 började det dyka upp allt fler oroande röntgenbilder från covid- 19-sjuka patienter. Det var bilder på vita lungor, vilket betyder att de är kraftigt inflammerade.

Vi insåg att vi måste ta reda på mer om följdeffekter av svår covid-19 och byggde snabbt upp en mottagning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Nu har vi bedömt runt 800 patienter som vårdats på sjukhus med svår covid-19 och 200 hemvårdade med långvariga symtom.

Generellt är patienterna multi- symtomatiska och upplever kraftig trötthet, andfåddhet, hjärtklapp- ning, muskelsvaghet och luktbort- fall. Hos de hemvårdade patien- terna är det vanligt med påverkan från autonoma nervsystemet.

Vissa har utvecklat pots, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, som ger pulsökning och yrsel när man reser sig, utan att blodtrycket sjunker.

Alla data är inte färdiganalyse- rade än och fler behandlings- studier planeras. Det är angeläget att följa upp och diagnosticera långtidssjuka covidpatienter.

För patienterna är det viktigt att få en diagnos och ur ett forsknings- perspektiv är det lika viktigt att studera sjukdomens långvariga effekter och på sikt kunna erbjuda botande behandling.”

JUDITH BRUCHFELD Överläkare, docent i infektions- sjukdomar vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet:

Vi följer

patienter som

har haft svår

covid-19

(16)

I en studie har forskare kartlagt vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. Studien som har letts av Ulrika Marklund, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, beskriver även hur de olika nervcellerna bildas under fosterutveck- lingen. Det sker enligt andra principer än hur nervcellerna bildas i hjärnan, visar studien som har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience. n

Ny grundläggande kunskap om tarmkanalens ”hjärna”

Mutation ger ökad tolerans mot kyla

Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. En studie ledd av Håkan Westerblad, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, visar att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsam- ma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffek-

Snabbare upptag av kemikalier vid svagare hudbarriär

Kemikalier tas upp snabbare genom huden hos personer med en genetiskt försvagad hudbarriär, visar en studie ledd av Karin Bro- berg, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i samarbete med forskare vid Lunds universitet, som har publicerats i Environmental Health Perspectives.

Deltagarna exponerades för en ofarlig dos av tre vanliga kemikalier som finns i bekämpningsmedel, solkräm och vedrök. Hos studiedel- tagare med en mutation i proteinet filaggrin, som är viktigt för hudens uppbyggnad och fuktbalans, hade

Forskningsnyheter

FLER FORSKNINGS-

NYHETER PÅ nyheter.ki.se

God effekt av anti- virala läkemedel

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet visar att antivirala läke- medel har haft god effekt i arbetet med att hindra smittspridning av hiv från mor till barn i Tanzania mellan 2014 och 2016. Studien är publicerad i Lancet HIV. n

AI lika bra på att identifiera bröstcancer som röntgenläkare

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografi- bilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Enligt Fredrik Strand, forskare vid institu- tionen för onkologi-patologi, kan utvecklingen bana väg för nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden. Studien har publicerats i JAMA Oncology. n

(17)

Klimatsmart skolmat går hem hos elever

En lunch med 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökad kostnad eller minskad konsumtion. Det är resultatet av en ny metod för hållbara skol- luncher, som Patricia Eustachio Colombo utvecklade i sin avhandling vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Arbetet utgick från tre skolors livsmedelsinköp under ett år. Forskarna kombinerade sedan ihop en näringsrik skolmat med 40 procent lägre klimatpåverkan, som liknade den vanliga matens sammansättning och kostnad. Utvärdering på tre skolor visade att eleverna varken åt mindre eller slängde mer när de optimerade luncherna serverades. n

Digital KBT mot svår oro över covid-19

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt självhjälps- program baserat på KBT, kognitiv beteendeterapi, som syftar till att minska ohjälpsam oro kopplad till covid-19. En studie ledd av Erik Andersson, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, visar att det digitala KBT-programmet bidrog till att minska deltagarnas ohälsosamma covid-19-oro. Studien har publicerats i Psychotherapy and Psychosomatics, och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden. n

1,7

miljoner kvinnor deltog i en studie från Karolinska Institutet publicerad i New England Journal of Medicine som visade att HPV-vaccination skyddar mot invasiv livmoderhalscancer. n

Hugo Zeberg, verksam både vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland, har tillsammans med forskarkollegan Svante Pääbo, vid Max Planck Institutet, visat att neandertalare gett oss genvarian- ter som både skyddar och ökar risken vid covid-19. En studie publicerad i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. I en studie publicerad i PNAS rapporterar samma forskarduo att neandertalarna även bidragit med en genvariant som minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent. n

Neandertalgener påverkar risken för covid-19

Immunceller i

blodet kan förutsäga svår covid-19

Patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet, så kallade myeloida suppressorceller.

Blodnivåerna av dessa immunceller tidigt i sjukdomsförloppet verkar återspegla hur allvarlig sjukdomen blir. Det visar en studie ledd av Anna Smed Sörensen, docent vid institu- tionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som publicerats i Journal of Clinical Investigation. n

(18)

Första veckan i oktober varje år tillkännages Nobelpriserna i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred, såsom Alfred Nobel fastställde i sitt testamente.

Först ut är Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Hundratals nomineringar har under året som gått noggrant ut- retts, analyserats och reducerats.

Den första måndagen i oktober samlas 50 forskare i Nobel Forum vid Karolinska Institutet för en omröstning. Alla är professorer vid Karolinska Institutet och leda- möter i Nobelförsamlingen som är fristående från universitetet, en förutsättning för den sekretess som omgärdar Nobelpriset. När omröstningen är klar tillkännages den upptäckt som belönas.

”Det är en stor uppgift.

I tider då man ifrågasätter vad som är sant och inte sant är det många som finner det befriande med priser som sätter fokus på vetenskap- liga upptäckter.

Därför gäller det för oss att fortsätta med vårt noggranna arbete. Varje år ska vi belöna det absolut bästa vi har på bordet,”

säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Varje år ska vi belöna det bästa vi har på bordet

THOMAS PERLMANN Nobelförsamlingens sekreterare och professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet.

(19)

Nobelpristagare från Karolinska Institutet

Av åtta svenskar som hittills fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin är fem från Karolinska Institutet.

Hugo Theorell 1955 fick priset för sina upptäckter rörande oxidations- enzymernas natur och verkningssätt.

Ragnar Granit 1967 delade priset för upptäckter avseende de primära fysiologiska och kemiska visuella processerna i ögat.

Ulf von Euler 1970 delade priset för upptäckter rörande signalsubstanser i nervcellernas kontaktorgan och mekanismerna för deras upplagring, frisättning och inaktivering.

Sune Bergström och Bengt Samuelsson 1982 delade priset för sina arbeten om prostaglandinernas kemi.

Fler Nobelpristagare

År 2015 var svensken Tomas Lindahl en av tre forskare som belönades med Nobelpriset i kemi, som delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien.

Många av Lindahls banbrytande upp- täckter gjordes på 1970-talet i ett källar- laboratorium på Karolinska Institutet.

Han kunde bland annat visa att DNA inte är så stabilt som man tidigare trott – och beskriva mekanismen för hur cellen reparerar skador på arvsmassan.

År 1981 delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin mellan Torsten Wiesel, Roger W. Sperry och David H.

Hubel. Torsten Wiesel hade studerat till läkare och inledde sin forskarkarriär vid Karolinska Institutet. Hans och David H. Hubels forskning vid Harvard visade hur hjärnan visuellt uppfattar världen omkring oss och förmågan hos hjärnceller att anpassa sig under utvecklingen.

10 snabba fakta om Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Beskedet når oftast pristagaren eller pris- tagarna precis innan det offentliggörs.

Ingen har hittills

tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin fler än en gång.

Den slutliga

omröstningen sker strax innan pristagaren eller pris- tagarna offentliggörs, den första måndagen i oktober varje år.

Beslutet går inte att överklaga.

Priserna fastställdes

av Alfred Nobel genom hans testamente från 1895, och delades ut första gången 1901.

Prissumman var tio miljoner svenska kronor per Nobelpris år 2020 och kan delas mellan flera pristagare, men inte av fler än tre personer.

Byggnaden där Nobelförsamlingen sammanträder heter Nobel Forum och ligger på Karolinska Institutets campus Solna. Sessionssalen är ritad just för att hysa Nobelför- samlingens sammanträden.

Prisförslagen är sekretessbelagda i 50 år.

Endast inbjudna forskare får nominera kandidater till priset. Bland dem som kan nominera finns bland andra tidigare Nobel- pristagare och professorer vid medicinska fakulteter runt om i världen.

Efter veckan i oktober

då offentliggörandena görs börjar processen om på nytt.

Då skickas flera tusen inbjud- ningar ut för att få in nya nomineringar. Det är inte tillåtet att nominera sig själv.

1

3

5

7

9

2

4

6

8

10

Samtliga Nobelpris delas ut av Sveriges kung förutom fredspriset som delas ut i Oslo av den norske kungen. Prisutdelningen i Sverige äger rum i Konserthuset i Stockholm den 10 december varje år. Under 2020 ställ- des ceremonin in på grund av pandemin. Priserna delades i stället ut vid respektive pristagares hemuniversitet.

(20)

KI i siffror

Ett globalt, samverkande och banbrytande universitet

Samverkan med internationellt ledande universitet och forskningsmiljöer är en förutsättning för att möjliggöra utbyte av idéer, metoder och resultat som i sin tur driver utbildning och forskning framåt. Karolinska Institutets internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning forskare och lärare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar med dessa miljöer.

Siffrorna är hämtade från Karolinska Institutets årsredovisning 2020. 2019 års siffror inom parentes.

Under perioden 2018–2020 publicerades vetenskapliga artiklar tillsammans med forskare i cirka 170 olika länder.

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR SAMPUBLICERADE MED PART UTANFÖR SVERIGE

70 %

37 %

INTERNATIONELLA DOKTORANDER

Andel utländska doktorandnybörjare 2019 enligt UKÄ.

(Statistik för 2020 saknas.)

Created by GreenHill from the Noun Project

6 832

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

Källa: Web of Science och Medline, år 2019. (2018 års siffra: 6 298)

1,9 fältnormerad citeringsgrad

Medelvärdet för EU:s 28 medlemsländer är 1,1 jämfört med 1,9 på KI. (1,7)

(21)

FORSKARSTUDERANDE

2 039

EXAMINA

2 488

60 %

KVINNOR

40 %

MÄN

73 %

KVINNOR

27 %

MÄN

EXAMINA

334 HELÅRSSTUDENTER

6 560

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL

4 PROFESSORER

327 ^{34 %}

^KVINNOR

^{66 %}

^MÄN

KI i siffror

Källor: Ladok, Primula, Unit4 Business Word (UBW).

(6 421) (2 417)

(2 108) (355)

(328) (3,9)

miljarder kronor

813 lärare varav

93 % är disputerade HELÅRSARBETSKRAFTER

4 735 ^{62 %}

^KVINNOR

^{38 %}

^MÄN

(4 549) (831 lärare varav 93 % är disputerade)

(22)

43 %

STATSANSLAG

57 %

EXTERNA MEDEL

84 %

FORSKNING

16 %

UTBILDNING

(7,1)

1810

Karolinska Institutet (KI)

1874

KI får rätt att utexaminera

1895

Alfred Nobel utser i sitt

1937

Nanna Svartz blir professor

1813

Jöns Jacob Berzelius lägger

Karolinska Institutets historia i korthet

7,3 miljarder kronor i omsättning

43 %

5 % 16 %

8 %

14 % 7 %

3 % 3 % 1 %

Statsanslag 43 % (43 %) Forskningsråd 14 % (15 %) Övriga statliga 7 % (5 %)

Kommuner och regioner 5 % (5 %)

Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 8 % (8 %) Svenska företag 3 % (4 %)

Utländska företag 3 % (3 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

43 %

5 % 16 %

8 %

14 % 7 %

3 % 3 % 1 %

Statsanslag 43 % (43 %) Forskningsråd 14 % (15 %) Övriga statliga 7 % (5 %)

Kommuner och regioner 5 % (5 %)

Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 8 % (8 %) Svenska företag 3 % (4 %)

Utländska företag 3 % (3 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

INTÄKTER 2020, TOTALT 7 322 MNKR

KI i siffror

Källa: UBW.

Siffror från Karolinska Institutets årsredovisning 2020. 2019 års siffror inom parentes.

(23)

(7,1)

TIO STÖRSTA EXTERNA BIDRAGSFINANSIÄRERNA TILL FORSKNING TOTALT 2018–2020, MNKR

37 ERC-projekt

I slutet av 2020 hade KI deltagit i 37 projekt finansierade av Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC)

(33) Källa: Funding & tender opportunities portal, Cordis.

201 pågående

EU-finansierade projekt

(180) Källa: Funding & tender opportunities portal, Cordis.

Created by tezar tantular from the Noun Project Created by Adrien Coquet

from the Noun Project

263 miljoner kronor i intäkter från EU

Inklusive stipendier och andra transfereringar

(225) Källa: UBW.

Created by Gregor Cresnar from the Noun Project

2010

KI firar 200- årsjubileum.

1955

Hugo Theorell får, som förste KI-forskare, Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

1997

KI får officiell status som universitet med uppdraget att ”genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa”.

2020

Stora delar av utbildningen och forskningen vid KI ställer om till följd av covid-19-pandemin.

1998

Hälsohögskolan i Stockholm införlivas med KI.

Verksamheten bedrivs på campus Solna, campus Flemingsberg och genom hälso- och sjukvården i hela Stockholmsregionen.

SOLNA

FLEMINGSBERG

universitet

KI i siffror

1 2 ^campus

(24)

Donationer och gåvor bidrar med värdefulla resurser, och till att helt nya angreppssätt kan prövas för att besva- ra viktiga forskningsfrågor. En donation kan också innebära möjligheten till mer långsiktiga projekt eller till att mer oprövade idéer kan testas. Under våren 2020 gjorde privata donationer att Karolinska Institutet (KI) snabbt kunde starta flertalet forsknings-

En donation utgår alltid ifrån givarens önskan om hur gåvan ska användas.

Ofta har donatorn redan ett forsk- ningsfält, och till och med en forskargrupp i tankarna, om inte så hjälper KI:s Development Office (DO) till att hitta lämpliga forskningsprojekt.

Tillsammans med donator och mot- tagare tar DO fram ett gåvobrev, och om donatorn önskar så sker en årlig

Stora donationer till covid-19-forskning

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har stått för stora satsningar på såväl forskningsinfrastruktur som anslag till enskilda forskare och covid-19-projekt vid KI.

Företag som Nordstjernan, EQT, Tetra Pak, Bure Equity, med flera inkom tidigt under pandemin med donationer.

Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse och Jonas &

Christina af Jochnick Foundation är exempel på stiftelser som bidragit till covid-19-forskningen.

Genom både stora och små gåvor från privatpersoner, stiftelser och företag kunde KI även göra en intern utlysning av medel till forskning om covid-19.

Donationer och gåvor

Development Office (DO) är KI:s enhet för donationer och sponsring som arbetar med att öka den externa privata finansieringen till KI:s forskning.

Kontakta DO

E-post: do@ki.se

Postadress: Karolinska Institutet Development Office,

miljoner kronor donerades år

60

2020 av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till forskning om covid-19.

visning 2020.

GÅVOR KAN HJÄLPA

FORSKNINGEN FRAMÅT

Donationer och gåvor från privatpersoner, stiftelser och företag spelar en viktig roll för att Karolinska Institutet ska kunna behålla sin spetskvalitet inom forskningen.

Familjen Erling-Perssons stiftelses donation

möjliggjorde bygget av Aula

Medica.

(25)

”Tack vare donationen från Hållstens Forskningsstiftelse har jag vågat ta ett holistiskt grepp och breddat kompeten- sen i min tidigare mest kliniskt genetiskt inriktade forskargrupp.

Jag har nu kunnat rekrytera en doktorand och experter inom machine learning, epidemiologi och psykologi. Genom Hållstens stiftelse har jag kunnat starta UNIKA-projektet där forskare från flera olika discipliner samar- betar för att kartlägga sällsynta syndrom utifrån allt från gene- tiska förändringar och cellulära mekanismer till fysiska symptom, beteende och vardagsliv.

Min forskning handlar om att med hjälp av noggrann klinisk karakterisering, modern sek- venseringsteknik och funktio- nella studier hitta nya gener och gemensamma signalvägar av betydelse både för cancerupp- komst och fosterutveckling.

Mitt yttersta mål är att kunna erbjuda individer med tidigare odiagnostiserade eller sällsynta missbildningssyndrom – med eller utan intellektuell funktions- nedsättning eller autism – och barn med cancer och deras familjer, en optimal diagnostisk utredning och ett holistiskt omhändertagande.”

ANN NORDGREN

Adjungerad professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet:

Jag har vågat ta

ett helhetsgrepp

i min forskning

(26)

LINKEDIN school/karolinska-institutet

INSTAGRAM karolinskainstitutet

YOUTUBE karolinska institutet

Karolinska Institutet – Ett medicinskt universitet

Produktion och design: Kommunikationsavdelningen

Foto: Sidorna 2, 4-5, 8-9, 11, 14, 18, 24-25 och 27: Erik Flyg, omslag och sidorna 6-7: Ulrich Schulte, sidorna 11, 16-17, 19, 24: Getty Images, sidan 10: Martin Hällberg, sidan 11: Stefan Zimmerman, sidan 12: Jesse Orrico, Unsplash, sidan 13: Jon Chase,

Grafik: Noun Project, Getty Images och datamaps.world

KI ALUMNI

Tidigare studenter och medarbetare kan hålla kontakten med Karolinska Institutet (KI) genom KI:s alumninätverk, med över 15 000 alumner runt om världen. Alumner bjuds in till olika event, föreläsningar och seminarier och får uppdateringar om vad som händer på KI.

Varmt välkommen till KI Alumni!

ki.se/alumni

Följ Karolinska Institutet:

WEBBADRESS ki.se

FACEBOOK karolinskainstitutet

TWITTER @karolinskainst

(27)

Forskning- och utbildningsbyggnaden Neo på campus Flemingsberg, Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg.

(28)

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar.