Resursfördelning  på  Sektor  lärande

LERUMS  KOMMUN  

Resursfördelning  på  

Sektor  lärande  

Generella  principer  och  prestationsersättningar  

Rev.  2014-­‐02-­‐10  

I  detta  dokument  redogörs  för  de  generella  principer  som  styr  resursfördelningen  inom  skola,   barnomsorg  och  skolbarnomsorg  i  Lerums  Kommun.  Dessutom  redogörs  för  de  underlag  och   principer  som  ligger  till  grund  för  prestationsersättningar  (barn-­‐  och  elevpeng)  i  olika  

Innehåll  

Bidrag på lika villkor ... 4  

Resursfördelningsprinciper inom Sektor lärande ... 5  

Barn- och elevpeng till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola ... 5  

Gymnasieverksamhet ... 8  

Lokaler ... 9  

Socioekonomisk resursfördelning till förskoleklass och grundskola ... 9  

Tilläggsbelopp ... 10  

Anslagsfinansierade enheter ... 11  

Resultatreglering för kommunala resultatenheter ... 11  

Bilagor ... 13  

Bilaga 1: Schematisk bild över resursfördelning på Sektor lärande ... 13  

Inledning  

Om  Sektor  lärande  

Sektor lärande fullgör kommunens uppgifter inom ramen för produktionsområdena

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, förlängd skolbarnsomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, vuxensärskola, svenskundervisning för invandrare och uppdragsutbildning. Sektorn ansvarar även för produktionsområdena fritids- och kulturverksamhet, biblioteksverksamhet samt kulturskola.

Verksamhet bedrivs inom kommunen såväl i egen (kommunal), på kommunal entreprenad och som enskild (privat) regi. Kommunen har även, genom interkommunala samarbetsavtal (exempelvis inom Göteborgsregionen, GR) ett regelmässigt utbyte av barnomsorgs- och skolgångstjänster med andra kommuner.

I dagsläget (2013) bedrivs 16 av 54 förskolor i privat regi och en på kommunal entreprenad. Inom grundskoleverksamheten drivs två av 19 grundskolor i Lerums kommun med privata aktörer som utförare.

Ca 40 % av gymnasieeleverna går på en gymnasieskola med annan utförare (kan vara annan kommun eller fristående aktör). Ca 19 % procent av förskolebarnen och 7 % av grundskoleeleverna har annan utförare än Lerums kommun.

Sektor lärande är organiserad i en sektorsledning, som övergripande ansvarar för uppföljning och finansiering. Sektorn har även en central administrativ enhet, Lärande centralt, som bla hanterar administration, ekonomi, it, planering, skolskjuts mm. Som en del av sektorsledningen finns verksamhetschefer för respektive område som i sin tur organiseras i olika enheter ledda av enhetschefer (se även bilaga 2). Verksamheter i kommunal regi inom skola och barnomsorg organiseras i resultatenheter med ekonomiskt ansvar för både intäkter och kostnader.

Om  resursfördelningens  förutsättningar  

Kommunens budgetprocess

Kommunens budget för kommande verksamhetsår beslutas av kommunfullmäktige i juni. Den övergripande budgetmodellen utgår ifrån kommunens beräknade skatte- och bidragsintäkter för kommande år. I ett första steg avsätts medel för kommungemensamma ansvar och särskilda satsningar eller förändringar i sektorernas olika verksamheter. Därefter fördelas resterande medel utifrån

föregående års procentuella budgetfördelning mellan sektorerna. Sektor lärandes totala andel av kommunens budgetmedel uppgick för 2013 till ca 56 % (ca 1 002 mnkr).

Efter kommunfullmäktiges beslut om budget fortsätter planeringsarbetet på respektive sektor. På senhösten utmynnar arbetet i ett förslag till Verksamhetsplan, som fastställs av Kommunstyrelsen i november eller december. Sektor lärandes del av verksamhetsplanen innefattar den interna

fördelningen av resurser till olika produktionsområden (verksamhetsdelar) samt prestationsersättningar (barn- och elevpeng).

Sektor lärande resursfördelning redovisas i bilaga 1. Från den beslutade ramen som

ramanslag och hyra för sektorns verksamhetslokaler. Resterande medel utgör ramen för

prestationsersättningar och fördelas till de olika verksamhetsformerna genom barn- och elevpeng.

Lagstiftning

Den största delen av Sektor lärandes verksamhet styrs av lagstiftning kring barns, elevers, och vuxnas rättighet till exempelvis barnomsorg, skola och bibliotek etc. De olika verksamheterna regleras även enskilt genom lagar, förordningar, konventioner och avtal, kommunala mål och uppdrag. Viktiga lagar är exempelvis skollagen, grundskole- och gymnasieförordningen samt läroplanerna.

Inom skola och barnomsorg råder etableringsfrihet enligt de förutsättningar som regleras i skollagen. Skollagen reglerar även hur ekonomisk ersättning ska utgå till privata utförare som bedriver sådan verksamhet enligt principen bidrag på lika villkor.

Bidrag på lika villkor

Kommunen styr själv över vilken resursfördelningsmodell som skall tillämpas. Skollagen reglerar dock specifikt hur ekonomisk ersättning ska utgå till enskilda (privata) utförare inom skola och barnomsorg, vilka verksamheter som har rätt till bidrag och vad bidraget ska omfatta.

Lagen bygger på likabehandlingsprincipen som innebär:

• att tilldelningen av ekonomiska medel till enheter inom respektive verksamhetsform ska

beräknas på samma grunder, till enskilda såväl som kommunala

• att alla ersättningar som utbetalas till kommunala verksamheter inom skola och barnomsorg

också måste komma de enskilda till del

Bidrag ska beräknas utifrån kommunens budget. Detta innebär att alla extra ersättningar som påverkar Sektor lärandes budget och som tillförs kommunala enheter även skall utgå till enskilda verksamheter. Lagen medger inte att kommunen kan fördela särskilda medel endast till kommunala enheter.

Lagen tydliggör också att underskott i den kommunala verksamheten inte kan skrivas av utan att de enskilda får motsvarande kompensation för detta, samt att inga särskilda avtal får träffas mellan kommunen och enskilda om bidragets storlek.

Skollagen ställer även krav på vad bidragen ska omfatta och ersättning ska utgå med grundbelopp och eventuella tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska innefatta ersättning för:

1. undervisning eller pedagogisk verksamhet 2. pedagogisk utrustning och läromedel

3. elevvård och hälsovård (gäller ej förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem) 4. måltider

5. lokalhyra och lokalvård

6. administration (enskilda ersätts med schablon om 1-3% av ovanstående poster) 7. mervärdesskatt (enskilda ersätts med schablon om 6% av ovanstående poster)

Tilläggsbelopp utbetalas för enstaka barn eller elever med omfattande behov av särskilt stöd på grund

av funktionshinder eller sjukdom. Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.

Lika villkor möjliggör även för enskilda att överklaga kommunens beslut om bidrag. Överklagan kan gälla såväl nivån på bidraget som ett beslut om att avslå en begäran om tilläggsbelopp.

Överklaganderätten innebär att kommunens beslut om bidrag kan bli föremål för en

förvaltningsdomstols fullständiga prövning. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Domstolens prövning kan t ex. avse om kommunen har bestämt grundbeloppet efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen verksamhet.

Av kommunens bidragsbeslut ska det framgå hur lokalkostnadsersättning, administrationsschablon och momskompensationen beräknats.

Resursfördelningsprinciper  inom  Sektor  lärande  

Sektor lärandes budget innehåller i huvudsak resurser för bidrag till kommunala och privata skolor (barn- och elevpeng i form av grund- och tilläggsbelopp), men även anslag för Ledning/intern service, Kultur och fritid, Vuxenutbildning, Bibliotek, Kulturskola och hyra för lokaler i kommunal regi. Avsnittet resursfördelningsprinciper i Lerums kommun innehåller i huvudsak en beskrivning kring barn- och elevpengen, men även vad som gäller generellt för hyreskostnader, anslagsfinansierade enheter och resultatreglering för verksamhet i kommunal regi.

Barn-­‐  och  elevpeng  till  förskola,  pedagogisk  omsorg,  förskoleklass,  

grundskola,  fritidshem  och  grundsärskola  

Generella  principer  

Inom barnomsorgs- och grundskoleverksamhet betalas bidrag, s k prestationsersättning, ut i form av barn-/elevpeng. Pengen omfattar det lagstiftningen anger som grundbelopp. Bas för framräkning av de olika kostnadsslagen utgår från de förhållanden som rådde 2009 med mindre anpassningar pga

politiska beslut. Barn- och elevpeng betalas både till kommunala och privata utförare.

Barn- och elevpengens uppbyggnad i Lerums kommun baseras på sju kostnadskategorier förutom schablon för administration och moms. Huvuddelen är resurs för undervisning och pedagogisk

verksamhet. Resurs för undervisning och pedagogiskt verksamhet kan behöva kommenteras särskilt då de andra kostnadskategorierna är mer givna. Undervisning och pedagogisk verksamhet innehåller naturligtvis resurser för pedagoger till den ordinarie verksamheten, men också resurser för barn i behov av särskilt stöd. Grunden beräknas utifrån resursmått i form av antal elever/pedagogtjänst. Vilket därmed utgör en total personaltäthet inklusive resurser för barn i behov av särskilt stöd. From 2013 har den del i barn- och elevpengen som ska finansiera insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd utökats med 500 kronor/barn/elev och år. Samtidigt har centralt reserverade medel för särskilda insatser via tilläggsbelopp reducerats i motsvarande mån.

Kostnadskategori   Ersättning  utgår  för  (beräkningsgrund  2014):  

1.  Undervisning/   Pedagogisk   verksamhet  

Skola:  basen  utgörs  av  personaltäthet  6-­‐9  skolor  8,7  årsarb./100  elever  (7,7   för  kommunala  grundskolor,  se  varför  kring  avdrag  här  nedan),  Resursen   omfattar  barn  i  behov  av  särskilt  stöd  

Fritidshem:  21,4  elever/årsarbetare  (22,9  för  kommunal  verksamhet)   Förskola:  5,7  barn/årsarbetare  (5,9  för  kommunal  verksamhet)   Pedagogisk  omsorg:  5,7  barn/årsarbetare  (5,7  kommunal  verks.)   För  samtliga  omfattar  resursen  även  kompetensutveckling

2.  Ledning  

Skola/förskola/pedagogisk  omsorg:  beräkningsgrund  är  ca  300  elever  och   barn/rektor  

Fritidshem:  ledningsresurs  ligger  i  administrationsschablonen. 3.  Pedagogiskt  

material  

Kostnader  för  pedagogiskt  material,  datorer,  hygienartiklar,   förbrukningsvaror,  kopieringskostnader  etc.  Omfattar  även   kapitalkostnader  (avskrivning  och  ränta)  för  gjorda  investeringar.    

4.  Elevhälsopersonal  

Skola:  specialpedagog  (1,0  årsarb./600  elever),  kurator  (0,75/600),   sköterska  (1,0  årsarb./500  elever),  psykolog  (1,0/1  750)  

Förskola:  specialpedagog  (1,0/600),  psykolog  (1,0/1  750)   Fritidshem/Pedagogisk  omsorg:  har  ingen  definierad  resurs  för  

elevhälsopersonal  

5.  Måltider   Frukost,  lunch  och  mellanmål  

6.  Vaktmästeri   Vaktmästeri,  inkl.  underhållsmaterial  och  förbrukningsmtrl.    

7.  Lokalvård   Lokalvårdare  inkl.  förbrukningsmtrl,  alternativt  köpt  städtjänst.  Omfattar   även  köpta  tjänster  som  fönsterputs  och  entrémattor  

8.  Administration   Ska  täcka  administrativa  kostnader  och  beräknas  som  en  schablon  på  3  %   respektive  1  %1  _{av  summan  av  punkt  1-­‐7.}    

9.  Moms   Kompensation  för  moms  till  privata  utförare  beräknas  som  en  schablon  på   6%  av  summan  av  punkt  1-­‐8.    

Avdrag  från  barn-­‐  och  elevpengen  för  kommunal  verksamhet  

Från barn- och elevpengen för kommunal verksamhet görs ett avdrag för finansiering av vissa kommungemensamma resurser. Avdraget gör att beräkningsgrunden för undervisningsresursen är lägre för kommunal verksamhet. Avdraget är 10,9 % för grundskola och förskoleklass, 6,3% för fritidshem samt 1,9 % för förskola och pedagogisk omsorg.

Särskilda  principer  per  verksamhetsform   Grundskola, förskoleklass och fritidshem

För grundskola, förskoleklass, grundsärskola och fritids lämnas bidrag per barn och år och utbetalas efter faktiskt antal inskrivna per månad. Förskolklasspeng utgår från förste juli det år barnen fyller sex (6 månader) till siste juni året därpå (6 månader). Grundskolepeng betalas utifrån verksamhetsåret som sträcker sig från januari till juli (7 månader) respektive augusti till december (5 månader).

Bidrag betalas alltid efter antal inskrivna varje månad och avstämning sker den 15 för fristående enheter och den 20 för kommunala. För juli månad används juni som avstämningsdatum förutom för förskoleklass som får bidrag från förste juli. Där används inskrivna vid höstterminens start i augusti som avstämningsdatum för både kommunala och privata.

Barn vars föräldrar betalar avgift är inskrivna på fritidshem och bidrag för fritidshem till barn som börjar förskoleklass betalas från förste augusti med ordinarie avstämningsdatum. Bidrag för elever på fritidshem som börjar år 4 betalas till siste juni, vilket innebär att placeringar avslutas den 14 juli för fristående enheter och den 16 juli för kommunala.

Förskola och pedagogisk omsorg

Bidrag för förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg varierar efter ålder och omsorgstid. Bidraget beräknas för en basgrupp på 1-2 åringar. Barn med en omsorgstid lika eller under 15 tim/vecka har ett lägre belopp och 3-6 åringar har ett bidrag som är ca 69 % av bidraget för 1-2 åringar. Alla barn räknas som två år fram till förste augusti det år de fyller tre.

Barn vars föräldrar betalar avgift är inskrivna och bidrag betalas månadsvis. Avstämning sker den 15:e för fristående enheter och den 20:e för kommunala. Åldersuppflyttning, dvs det datum som ligger till grund för fastställande av samtliga barns ålder, sker förste augusti. För barn som börjar förskoleklass betalas bidrag för inskrivna barn till och med juli månad, vilket innebär att placeringar avslutas den 16 juli för fristående enheter och den 31 juli för kommunala.

Vårdnadsbidrag

Föräldrar som ansöker kan få vårdnadsbidrag för att vara hemma med sitt barn. Vårdnadsbidrag lämnas för barn som fyllt ett år upp till den månad barnet fyller tre. För att få vårdnadsbidrag finns krav eller kriterier, vilka man kan läsa om på kommunens hemsida.

Barnomsorg på udda tider

Kommunen kan bevilja en tillfällig insats för barnomsorg på kvällar, nätter och helger för, i

normalfallet, barn upp till nio år. Insatsen beslutas av Sektorschef, efter utredning från samordnare för elevhälsa. Varje beslut gäller för maximalt sex månader i taget. Kommunens rutiner finns på

hemsidan.

Fritidsklubbar och fritidsgårdar

Inom skolbarnsomsorgen organiseras fritidsverksamhet från fjärde klass eller från hösten det år barnen fyller 10 år i fritidsklubbar. Fritidsklubb finns på varje grundskola, alternativt på närliggande

grundskola, 50 % av ersättningen betalas i form av ett fast anslag och 50 % utifrån antal inskrivna elever på respektive skola. Fritidsklubben är öppen från kl. 14-17 under skoltid och från kl. 10-17 lovdagar.

I varje kommundel finns även anslag för fritidsgårdsverksamhet för elever upp till 17 år. I dagsläget finns fritidsgårdsverksamhet i Sjövik, Gråbo centrum (Röselidsskolan), Floda/Tollered (Alléskolan), Stenkullen (Stenkulan) och Lerum (Torpskolan, Rydsbergsskolan och Hulanskolan). Ersättningen fördelas efter antal boende ungdomar i respektive område i åldern 13-15 år. Inom Lerum och Stenkullen bedrivs verksamheten av anlitad entreprenör.

Gymnasieverksamhet  

Lerums kommun är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingår i regionens samverkansavtal för gymnasieskolan. Samverkansavtalet innebär att GRs medlemskommuner har öppnat upp kommunala gymnasieskolor på samma sätt som för friskolor. Gymnasieungdomar kan därmed söka en utbildningsplats oavsett var i Göteborgsregionen de kommunala skolorna bedriver sin verksamhet.

Samverkansavtalet innebär att GRs medlemskommuner utgör ett samverkansområde vad avser antagning till samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal och gymnasieskolans

naturbruksprogram regleras i särskilt avtal med Västra Götalandsregionen och 12 av medlemskommunerna.

Samverkansavtalet innebär att finansiering av utbildningsplatserna mellan kommunerna sker i enlighet med en för GR gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar, för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna, utgör en del av samverkansavtalet. Prislistan löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras.

Budget för gymnasieverksamheten i Lerums kommun beräknas utifrån GRs prislista, med vissa anpassningar beträffande lokaler och administration, ersättningen omfattar det lagstiftningen anger som grundbelopp. Grundbeloppet som beräknas per program och elev skall täcka samtliga

kostnadsposter som avser verksamheten för gymnasieelever. Beloppen omfattar bl.a. undervisning, skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger, elevvård inkl psykologer, kuratorer, studie- och yrkesvägledning, APU, läromedel, IT, förbrukningsmaterial, inventarier, utrustning/- renovering av innemiljö och utemiljö, avskrivningskostnader, lokalhyror, städning, vaktmästeri, skötsel och underhåll, skolvärdar, arbetslagsledning, skolledning, skolexpedition, administration inom gymnasieskolan, alla måltider och overhead för skolrestaurang, gemensam personal-, löne- och ekonomiadministration, utbildning/kompetensutveckling, ledarutveckling, personal-/friskvård och rehabiliteringsåtgärder.

Bidrag  till  Lerums  gymnasium  och  privata  utförare  

Budgettilldelningen till Lerums gymnasium bygger på GR:prislistan med justering för lokaler och administration. Bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor avseende de program som Lerums gymnasium innehar, utgår på motsvarande sätt som till kommunens egen verksamhet i enlighet med GR-prislistan (med avdrag för kommunens administrativa kostnader) +

administrationspålägg om 3% + momskompensation (enl. 6%-regeln).

Bidrag till fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor avseende de program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal, utgår i enlighet med GR-prislistan + momskompensation (enligt 6%-regeln). Dock ersätts den framräknade

administrationskostnaden i denna prislista med ett generellt administrationspålägg om 3%. I bidragsbeloppet finns kostnader för skollunch inräknat. Vissa fristående gymnasieskolor erbjuder inte kostnadsfria skolluncher. Om en fristående skola inte erbjuder kostnadsfri skollunch görs ett avdrag på bidraget med 4.600 kr/elev och år (2.300 kr/elev och termin), vilket motsvarar Lerums gymnasiums genomsnittliga kostnad.

För utbildningar inom nationella program som inte finns i egen regi och inte heller inom

Bidrag  till  elever  på  nationella  idrottsplatser  (NIU)  

I samband med gymnasiereformen GY2011 har särskilt nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) införts i gymnasieskolan. Huvudmannen kan ansöka om att få ordna NIU. Ansökan skickas till ett specialidrottsförbund som tillstyrker eller avstyrker. Skolverket fattar därefter beslut om idrottsgren, kommun, skola och antal platser. Även ett fristående gymnasium kan ansöka om och beviljas NIU utbildningar.

Riksidrottsförbundet har i samverkan med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

rekommenderat huvudmännen en kompletterande ersättningsnivå om 12 500 kr per elev och år för lagidrotter (bollsporter) respektive 15 000 kr per elev och år för individuella idrotter, utöver ordinarie programpris.

Inom Göteborgsregionens samverkansavtal har motsvarande överenskommelse tecknats from hösten 2011.

Lerums kommun har idag elever som väljer en fristående huvudman för att komplettera sina studier med en elitsatsning inom idrott.

I de fall kommunen har elever som sökt och antagits på NIU där utbildningen bedrivs av en fristående huvudman tilldelas denna enligt Riksidrottsförbundets rekommendation. Moms tillkommer med sex procent på angivna belopp. Ersättningen kan max utdelas under sammanlagt tre gymnasieår per individ.

Lerums gymnasium har from hösten 2012 NIU inom innebandy (max 40 platser fördelat över tre år). Lerums gymnasium erhåller motsvarande ersättning från kommunen.

Bidrag  till  elever  i  andra  kommuner  

Bidrag till elever i andra kommuner utgår i enlighet med samverkansavtalet och GR prislistan för de kommuner som berörs.

Lokaler  

Enligt sektorns budgetmodell avsätts resurser till hyra för verksamhetslokaler och anslagsfinansierade enheter före det att budgetramen för prestationsersättningar fastställs (se bilaga 1). Sektorns samlade kostnader för lokalhyra påverkar därmed indirekt barn- och elevpengen (högre kostnader för lokalhyra leder till att mindre resurser kan avsättas för barn- och elevpeng).

Skälen att hantera lokalkostnaderna gemensamt är att olika lokaler kostar olika mycket. Lokalerna skiljer sig också åt vad gäller yteffektivitet. Med anledning av att nya lokaler kostar betydligt mer än gamla underlättar även en gemensam hantering utbyggnaden av kommunal service i takt med att kommunen växer. Bidrag till privata utförare baseras på kommunens genomsnittskostnad per barn/elev i respektive verksamhetsform inklusive moms (6%) och administrationstillägg (3%).

Socioekonomisk  resursfördelning  till  förskoleklass  och  grundskola  

verksamheterna förskoleklass och grundskola. Syftet med modellen är att öka andelen elever som når minst godkänt-nivå genom att tillskjuta extra resurser till skolor som, relativt övriga skolor i Lerum, har fler socioekonomisk utsatta elever.

Faktor Nivå Vikt

Föräldrarnas utbildningsnivå

Båda föräldrar saknar

gymnasial utbildning 3,5 Båda föräldrarna saknar

eftergymnasial utbildning 2

Föräldrarnas ekonomiska situation Modern och/eller fadern

uppbär försörjningsstöd 2

Migrationsbakgrund

Barnet och båda föräldrarna är utlandsfödda,

invandrade för mindre än 6 år sedan 2,5 Barnet och båda föräldrarna är utlandsfödda 1

Kön Barnet är pojke 0,4

Data som beställts från SCB anger faktorernas utfall för alla elever i kommunen individuellt. Då faktorerna har olika stor påverkan på studieresultaten har de olika tyngd i modellen genom en relativ viktning. Alla elever har i grunden vikten "1". Därefter tilldelas eleverna faktorer enligt tabellen här ovan. Exempelvis får en elev vars föräldrar har försörjningsstöd den totala vikten ”3” (1+2).

Modellen fungerar sedan enligt följande:

1) Sektor lärande har avsatt 6,0 mnkr för socioekonomisk fördelning. Denna andel utgör den totala resurspott som ska fördelas till skolorna utifrån elevernas socioekonomiska

förutsättningar

2) Elevernas vikter på varje skola summeras och skolan får en total socioekonomisk vikt. 3) Den totala vikten divideras med antalet elever på skolan. På detta sätt får varje skola en vikt

som är relativ till elevantalet.

4) Ett medelvärde för den relativa vikten på alla skolor i kommunen räknas fram. De skolor som har en högre relativ vikt än medelvärdet får ta del av den viktade resursen i paritet med hur mycket över medelvärdet de ligger.

De socioekonomiska data som används i modellen beställs från SCB på hösten varje år och används för att fördela de socioekonomiska medlen under det kommande kalenderåret. Det socioekonomiska bidraget betalas ut som ett tilläggsbelopp varje månad vid sidan av den ordinarie elevpengen.

Från och med budgetåret 2014 införs en omräkning av det socioekonomiska beloppet utifrån ett genomsnitt av de tre senaste årens socioekonomiska index per enhet. Tilldelningen 2014 är alltså ett snitt av beräknad data för åren 2014, 2013 och 2012. Målet med det förändrade beräkningssättet är att åstadkomma en mer jämn bidragstilldelning mellan åren vilket underlättar den organisatoriska och verksamhetsmässiga planeringen.

Tilläggsbelopp  

Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev/barn och ha samband med dennes särskilda behov (i samband med funktionshinder eller sjukdom) och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid. Denna resurs innefattar inte den ordinarie pedagogiska insats som eleven får. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller

undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp utan den insatsen ingår i den ersättning som betalas ut genom

elevpengens grundbelopp.

Tilläggsbeloppet är baserat på ålder och tidsåtgång av insatsbehov. Beslut om rätten till tilläggsbelopp avgörs av Sektor lärande. Beslut tas utifrån kartläggning och aktuellt åtgärdsprogram. Beslutet

revideras varje termin.

Tilläggsbelopp utgår även för modersmål och barn med utländsk bakgrund. Modersmål

Inom förskolan erbjuds pedagoger stöd för att underlätta för de barn som har utländsk härkomst. Ansvarig rektor för modersmålsundervisning i kommunen beslutar om lämplig insats per enhet. Inom grundskola kan de barn som talar ett annat språk än svenska hemma få undervisning i sitt modersmål för att hjälpa barnet att utveckla sitt språk och lära sig mer om den egna kulturen. Undervisning består av modersmål som ämne samt studiehandledning på modersmål i ett eller flera ämnen. Ansvarig rektor för modersmålsundervisningen i kommunen beslutar om undervisning efter samråd med förälder och skolans rektor.

Modersmålsundervisning tillhandahålls även för gymnasieelever som talar ett annat språk än svenska hemma. Undervisningen kan anordnas som Individuellt val, utökat program eller ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Gymnasiets rektor beslutar om en elev får undervisning i sitt modersmål.

Barn med utländsk bakgrund

För nyanlända elever som kommer via flyktingmottagningen eller familjevägen lämnas tilläggsbelopp under det första året. Varje enhet kan erhålla extra tillägg för upp till högst fyra elever per skola samt för fritidshemsplats första året även om barnets föräldrar inte studerar eller arbetar. Ansökan om tilläggsbelopp för barn med utländsk bakgrund görs till kommunens resursteam.

Anslagsfinansierade  enheter  

Verksamheterna Ledning och intern service, Kultur och fritid, Vuxenutbildning, Bibliotek samt Kulturskola är anslagsfinansierade enheter. Detta innebär att de har ett fast budgetanslag utifrån det uppdrag och de mål som gäller för verksamheten. Anslagens storlek fastställs av Sektorschef i samverkan med verksamhetschefer och enhetens chef. Vanligtvis sker justering mellan respektive år utifrån hur Sektor lärandes budget förändras i stort och utifrån förändringar som inte ligger inom enhetschefernas möjlighet till påverkan. Justering kan också ske med anledning av särskilda politiska prioriteringar eller beslut.

Resultatreglering  för  kommunala  resultatenheter    

Kommunens verksamhet inom skola, barnomsorg och gymnasium organiseras i resultatenheter, med eget ansvar för den egna verksamhetens intäkter och kostnader. 2013 hade Sektor lärande totalt 19 resultatenheter.

Grundprincipen är att resultatenheter ska nyttja sina resurser under året. Men verksamhetens karaktär gör att det inte är osannolikt att enheten går med ett mindre över- eller underskott mellan åren.

Enhetens underskott och överskott under 3 % av enhetens omslutning (totala intäkter under året) följer med över årsskiftet genom resultatreglering. Överskott över 3 % kommer att fördelas genom sektors- eller verksamhetschefsbeslut och kan därmed omfördelas inom Sektorn.

Vid underskott ska enheten vid första kvartalsuppföljningen året därpå ta fram en åtgärdsplan som visar hur underskottet ska hämtas hem. Åtgärdsplan ska upprättas när enheter har eller beräknas få underskott i nivå med 3 % av sin omslutning. Åtgärdsplanen ska undertecknas av enhets- och verksamhetschef.

Över tid ska verksamhetsformer inom enheten, exempelvis förskola, fritidshem, skola etc. bära sig själva utifrån de intäkter enheten får genom bl.a. barn- och elevpeng, vilket innebär att det på lång sikt inte ska ske en systematisk överföring av resurser mellan verksformerna.

Bilagor  

Bilaga  1:  Schematisk  bild  över  resursfördelning  på  Sektor  lärande  

Budget 2014

mnkr

Budgetram fastställd av kommunstyrelsen

1 051,3

varav

1. Anslagsfinansierade enheter och lokaler

- Ledning och intern service

16,8

- Kultur och fritid, Vux, Bibliotek, Kulturskola

65,8

- Hyra för verksamhetslokaler (förskola, grundskola och

gymnasium)

130,7

Summa anslagsfinansierad verksamhet

213,3

2. Ram för prestationsersättning

(både kommunal och

fristående verksamhet)

- Grundbelopp (barn- och elevpeng)

818,9

- Tilläggsbelopp

8,3

- Modersmålsstöd/undervisning

3,2

- Socioekonomisk resursfördelning

6,0

- Barn med utländsk bakgrund

1,6

Summa prestationsersättning

838,0

Av grundbeloppet till kommunal verksamhet sker ett avdrag på barn- och elevpengen för att finansiera:

A. Elevhälsa och utveckling,

Centralt elevhälsostöd och utveckling 10,8 mnkr B. Gemensamma resurser omfördelas

till vissa kommunala enheter 21,0 mnkr

Summa 31,8 mnkr