• No results found

Explosiva barn – hur gör man då?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Explosiva barn – hur gör man då?"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik

___________________________________________________________________________

Explosiva barn – hur gör man då?

Anna Otterström

Pedagogik med didaktisk inriktning C Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2010

___________________________________________________________________________

(2)

Sammanfattning

Alla som arbetar i skolans värld stöter förr eller senare på den kategori av barn som jag i detta arbete kallar Explosiva barn, de som är utagerande, arga, svårhanterliga och som anses vara barn i behov av särskilt stöd. Barns olikheter har genom åren, ända sedan folkskolans införande 1842, diskuterats och skapat debatt. Med detta arbete har jag velat belysa några av de metoder som finns för att arbeta med Explosiva barn, hur man skapar förutsättningarna för att denna kategori av barn ska nå ett så bra lärande som möjligt och hur dessa metoder sedan kan anses vara inkluderande eller exkluderande utifrån styrdokumentens intentioner om ”En skola för alla”. Genom en djupgående textanalys med glasögonen inställda på ett sociokulturellt perspektiv på lärande har jag läst ett stort antal böcker där valet föll på tre metoder, ART, A-B-C-korgarna samt ICDP. ART och A-B-C-korgarna är konkreta metoder framtagna genom mycken forskning för just denna kategori av barn/ungdomar och handlar om att bryta mönster och skapa alternativ till det aggressiva beteendet samt att bestämma vad som faktiskt är viktigt i samspelet och kommunikationen med de människor de har runtomkring sig, detta för att öka förutsättningarna för lärande. ICDP är ett förhållningssätt som bygger på att förstärka det positiva genom vägledande samtal, som i sin tur leder till ett lärande.

Nyckelord: Explosiva barn, inkludering, exkludering, lärande, En skola för alla.

(3)

Innehållsförteckning sida

1. Inledning 1

2. Teori och metod 2

2.1 Syfte/Frågeställning/Teoretiskt perspektiv 2

2.2 Metod/Avgränsningar/Förförståelse 3

2.3 Pålitlighet och giltighet 5

2.4 Inkludering och exkludering 6

3. Styrdokument 7

3.1”En skola för alla” 7

3.2 Lpo 94 7

4. Tidigare forskning 8

4.1 Synen på elevers olikheter genom tiderna 9

4.2 Att inte vilja vara problem… 13

4.3 Makten att definiera… 15

4.4 Forskningen bakom metoderna 17

5. Empiri 20

5.1 A-B-C-korgar 21

5.1.1 A-korgen – att bibehålla de vuxna som auktoritetsfigurer 21 5.1.2 B-korgen – att lära barnet färdigheterna flexibilitet och frustrationstolerans 22 5.1.3 C-korgen – att få kännedom om barnets begränsningar 23

5.2 ART – Aggression Replacement Training 23

5.2.1 Interpersonell färdighetsträning: beteendekomponenten i ART 24 5.2.2 Ilskekontrollträning: den emotionella komponenten i ART 25

5.2.3 Moralträning: värderingskomponenten i ART 27

5.3 ICDP – International Child Development Programme – vägledande samspel 28

6. Diskussion 31

Referenslista 37

(4)

References

Related documents

I följande kapitel redogörs för de intervjuade lärarnas upplevelse av och inställning till LTG-metoden, ljudmetoden, att skriva sig till läsning och de olika hjälpmedlen som

Något annat som kom fram under intervjuerna är att alltid tänka på lekfullheten och pratandet hos eleverna samt att så tidigt som möjligt göra klart för dessa att när lärare

Detta bekräftades av flera respondenter och kan enligt organisationsteorin innebära en risk för konflikter inom skolan och elevhälsoarbetet men också

Fritidspedagog 1 (Intervju) anser att tecknandet är något som man kan utveckla hela tiden och det finns en önskan om att kunna hjälpa barnet i det egna tecknandet genom att lära

Lärare: Det är det som är tanken med inkludering att de ska kunna vara med de där andra men när de själva inte kommer till sin rätt för att de inte klarar av att vara i stor

Syftet med litteraturöversikten var undersöka vilka faktorer som påverkar följsamhet gällande hygienrutiner samt att visa hur sjuksköterskan bör arbeta för att underlätta

Artikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishante- ringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Ba- serad på