De forma regiminis Sueciæ anno MDCXXXIV. confirmata. Ex actis publicis. Dissertatio academica. Quam venia ampl. facult. philos. Upsal. p. p. mag. Robert. Maur. Bovallius ... et Petrus Oscar Koersner stip. reg. Vestmanno-Dalekarli. In audit. Gustav. die X.

z

BE FORMA

_{REfIMINIS SÜECLE}

_"

ANNO MDCXXXIV. CONFIRMATA.

EX ACTIS PUBLICIS. DISSERTATIO ACADEMICA.

QUAM

VENIA AMPL. FACULT. PHILOS. UPSÅL.

v. v.

mag.

MAwm. mwamm

STIP. MOMS. AD REG. ARCHIV. REGNI AMANUEXSIS E. O.

ET

PJSTEUS OSCAR KOERSHER

STIP, SEG.

S

VE S TM ANNO-DALE K AR L1.

IN AXJBIT. GUSTAV. DIE X» DEC. MDCGCXLII. H. P. M. S,

P. II.

UPSALTiE,

BRUKSPATRONEN

v HÖGÄDLE

HEBR

_{JOHAN BIBMSC HÜLPEERS}

OCH / i HÖGÄDLA tpbxj

_HBBBA

HÜLPHERS

FÖDD _KOBR8NEB

egnas dessa blad ined varmaste tacksamhet

t

af

r'i:teijam die XIII. Junii anno 1654 Ordines _convenerimt;

rcigafib

ve ro

de Forma Regiminis

non

prius

quam

die

I. Julii lata est.

_Quamquam

_illa

_Forma

_{non a}

_{Senat» solum,}

_sed

etiam a Cancellario interim examinata erat et _{correcta, tamen}

nimis

_circumspecte

_agendo

_cunetis

_Ordinibus

_copram

_ejus

fa-cere etiamnum

_tergiversati

_{sunt Senatores.}

_{Ad delectos}

igi-tur ex omnibus _quattuor

_Ordinibus

_primum

_eam

_{retulerunt21)}

causam interserentes

_"maturapdi

_temporis."

_Quac

_{res autem}

potius suspiciones movit, ob

eainque causam

Senatiii bene

sua-sit Laurentius

_Grubbe,

_"ut

_{ad suspiciones praeoccupandas}

o-mnibus

_{copiam Formae Regiminis facerent"}

_{23). Postquam}

_tan¬ dem cuiicti eam _{cdgnoverant atque}

_lioc

_{modo suspiciones}

_erant,

depulsae, vix

ulli

exstiterunt, qui graviter

adversarentur. Xeque

Ordo _ullus,

_{exceptis Clericis,}

_eam

_valde

_{acriter examinavissevi¬}

detur. Eteiiim ex Protocollo Senatus d.VII.Julii _cognoscitur:

Ordinem

_Equestrem

_{secundo?3) Formae §:o}

_offensum

_esse,

suoque

juri

atque

immunitatibus

cautum

velie.

Civilatenses

tantum-modo

_{interrogaverimt,}

_unde

_a

_leren

_fur

_{praefecti i!}

_Ii

_urbium,

_de

quibus

in

XXVI. mentio

fitj

Rustici omnibus punctis

ad-senserunt _excepto

_XXXII.,

_in

_quo

_{de delectu inilitum}

_agitur,

quod

totum

excludere

.voluerunt.

Clerici

autem novam

For-mam

_Regiminis

_{non ita}

_{lacile admiserunt.}

_{Neque id}

est mi-randum. _{Quum enim nondum Civitatensium"}

_{Rusticorumque}

Ordines eo

_{pervenissent,}

_{ut ceteros}

_opibus

_{ebauctoritate}

aequa-a _{Rege non esse subscriptum, ne cogniio}

eo auctoritas formae minuere-tur. Senatus hoc eonsilium _{repudiabat. Prot. Senat. 3. II 31arlii an.} 1655.

21) Non totus fuit Ordo Equestris, ut memorat Fryxell, 1. e. p.

1-7, sed tamen o ninia capita la initiarum. Prot. Senat. d. 5 Julii 1654.

22) Prot. Senat. d. o Julii 1654.

23) Nisi error quidam est in numero. Erit forte 5 pro 2. Verba liaic sunt: "Stutzadé elliest _{på dhen andra puncten, wille liailVa ther} in _{Romingens rätt ocb}

varom, sedan på den puneten om löningerne " Ultima verba _{spectant §. 48, qui et Sacerdotes 'offendit, Vide infra.}

10

rent,

sed plerumque

superiorum

oiitu

atque

consiliis

regerenlur,

Ciericorum

_{longe alia fuit ratio. «Tain}

_{multi fuerunt}

_{in Sitepia}

ludi _litterarii,

_iique

_bene

_ordinati,

_quorum

_alumni

_maxima

_in

partem sacro

ministerio

se

dicarimt.

Ciericorum

Ordo ita

instriietior

_doctiorque

_factus

_majori

_{etiain in}

_{publicis negotiis}

auctoritate usus _{est, ac}

brevi adversus

Nobiles plebejarum

vir-tutum vindex suo

utique

jure exstitit.

Quamobreiii ferme

_Sem¬

per

Optimatum

restiterunt

opibusj itaque

noe

potuit

fieri,

quin

tum acrem

facerent

censuram

Formai

Regiminis,

quae

ab

Optimatibus defenderetur

5 quurn vero

novi

aliquid juris

non inde Ordini Nobilium _accederet,

_factum

_{est, ut}

_{animadversio»}

nes eorum 11011

_{magis Form}

_am

Regiminis,

_quam

Privilegia

Or-dinis

_Equestris

_adtingerent.

_{Relato igitur}

_{de Förmå Regimi¬}

nis, Clerici

deliberandi spatium postularunt.

Quo impetrato,

deinde litteris animadversiones suas mandarunt

24),

_quarum summ a in strictim lioc loco percurrere

_{in animo}

_est.

Roga-bant

_priuuim,

_ut

_in

_{Forma Regiminis}

_{Religioni sigillatini}

ca-veretur et

_superiora

_de

_{ea re}

_{decreta conlirmarenlur}

_{5 ut vetus}

illa sacree

_discipliiue

_formula

_{(Kyrko-Ordnuigen), donec}

iu-spiei

et

corrigi

posset,

"velut

communis

forma

administra-tionis eeclcsiastica?

_{comprobaretur"}

_{5 ut}

_auctoritas

Consistorio-rum,

quodque iis sustentandis antiquitus fuisset

concessum

vel

auctum eonlirmareJ_{ur, etGenerale}

_quoddam

_{Consistoriuni,}

"ver-„ bo Bei et Formulis sacrorum conveniens"

?5)

institueretur.

Quagrebant, possetne numerus

ministrorum in Collegiis

et

I)i-easteriis _minui; esse _enim,

_{inquiebant, periculum,}

_ut

_{multi Uli}

magistratus

majores

et

minores, in Forma Regiminis

enume-rati, sustentari posscnt,

nisi

nova

imponerentur tributa

8\j).

Ro-gabant,

ut

nihil de jure Episcoporum Saecrdotumve,

detrahe-retur,

sed potius Gubernatores provinciarum

juberentur,

ut -1) Prot. Senat, d. 9 et 10 Julii an. 1054.

25) Quod autem Generale Consistorium instituere voluit Gustavus Adolphus, in quo et Cleriei et Laici essent adsessores, id pertinaciter

adspemati sunt Sacerdotes et imprimis Episcopi. Cfr. Geijer} 1. c. p. 85 seqq. Thyselius, Handl. rörande Sv. Kyrkans oeh Läroverkens Hist I:

59 seqq. II: 199 seqq. 25|) Quai de numero militum, pacata:civitati

11

"Ministerio dextram

porrigerent

ad

disciplinam

ecclesiasticam

exsequendam"}

rogabant

porro,

ne

qua

fierent

Comitia

per

paucos

delectos

(Utskotts-Riksdagar)

26), sed

ut

cuique

Ordini

suum

_jus

_in

_{posterum quoque}

salvum föret

et

incolume.

Quo-niam Forma

_{Regiminis prseciperet, ut}

quisque

_suo

stipendio

contentus _{esset, neque}

_plura

concupisceret,

postulabant

Cleri-ei, ut,

ubi

manifesta

esset egestas,

sibi utique

beeret

Regem

implorare,

itemque

ut

an

t

i

qua eorum

privilegia

et

commoda

confirmarenlur

_27)$

_rogabant

_porro,

_ut

_ad

_amplissima

_quaeque

publica

munera

cuicunque

v

i

ro

strenuo

et

perito,

sive

nobili

sive

_{plebejo, aditus pateretj}

volebant

denique,

_ut

Forma

Re¬

giminis in

unum

vel

allerum

annum,

rei

experiundae

causa,

acciperetur}

tandem

postulabant,

ut,

mortuå regia

domo, inträ

breve et

_praescriptum

_{temporis spatium}

ad

_novum

Regem

eli-gendum

Ordines Regni essent

convocandi,

ne

forma

reipabli-ece immutaretur. Qiuim

baec

Clericorum

perscripta

sententia,

memoria sane

dignissima,

liuc

_usquc

in

medium

_non

sit

pro-lata,

appendicis

loco

eam

totam

dabimus.

Supra

quidem

ex

Protocollo Senatus memoratuin

est,

Rusticos nihil fere liabuisse,

quod

contra

Formam

Regiminis

adferrent, tamen

eosdem

conciliare

diilieillimum

fuit.

Eadem

enim, qua

supcrioribus

Comitiis,

usi

sunt

arte:

donecsuaemo-lestiae _laxarentur,

_nihil

_secum

_agi

passuros

dictitabant.

Nihil

initio moverunt Senatus _{verba, atque}

_adeo

_{fuerunt iucitati,}

_ut

vel

_peregrinas

_{machinationes}

_{suspicarentur}

_Senatores

_{2S). Eo}

26) Jam ultro de Lac re iu Senatu deliberatujii erat

in

utramque

partem, nihil tarnen mutandum videhatur.

Prot. Senat.

d. 11 Junii.

2T) "på thet at såsom werldzlige Embetsmän are

med

gode

sli-pendijs förseedde, icke mindre Gudz Ordz Tienare, som

befordra

Rijk-zens _{timmelige, andelige} och _ewige wählferdh, måtte

medh

ähran

och

nödtorffteligen försorgde warda, såsom

uthi alle Loflige

Republiker, sä

liedhne som _{Christne, then provisionen} skeer."

28) "Drotzeten sade att almogen till att andraga

desse

besvär

in-tbet annat bevekte än som misstankar och onde rådgiffware, för

bwil-ket de _{granneligcn borde taga sigb till vara, så}

_kärt

_{dbem dheres}

wäl-i2

res

_processit,

_ut

_{rusticus quidaiii Uplandus Fennotji, "qui be¬}

nigne

respondisset",

manus

inferret

29).

Paullatim

vero

per-mulcendo

_{tractandoque primores}

_eos

_{mansuefecerant,}

_{ut tan¬} dem victi Senatus auetoritali cederent. Tum demum Forma

Regiminis,

ab omnibus Ordinibus solenniter confirmata, legis

vim consecuta est. _{Quod die XXIX. Julii} anno i654 est

factum.

Reliquum

est, ut enarretur

in

quibus partibus

Forma

Regiminis,

antequam

confirmaretur,

aucta

vel emendata

sit. Qaod ut adcurate fieri posset,

ipsam Formam,

qualem

eam

Stjerianan

edidit 80),

duoque

inannscripta excmplaria inter

se

färd äbr och inthet troo en _{hoop medb lättfärdige skälmar, som stic¬}

ka _{sigk in ibland hönderne i bondekläder." Prot. Senat, d. 7 Julii.}

—

"Betygade och Drotzeten dbet han aldrig baffwer sedt en sådan

o-beskedenbet, frucbtandes _någre wara utbur Danmark och Paland som

den underblåsa.'' Prot. Senat, d. 22 Jul.

2

9) Dicit Fryxell, (1. c. p. 17) Senatum non ausum esseiu

seditio-sum illum ruslicum animadvertere. _{Qua; res,} ne error _aliqsiis admitta-tur, _diligentius est examinanda. Die 8 Julii decrevit Senatus, utdereo inquirerent et judicarent ceteri Rustici Comitiales; quum autem illicum

excusarent, a Dicasterio aulico causa tractari coepta est. Die IS Julii

Drotzetus retulit, apud Dicasterium aulicum non _{possefieri reiJudicium}

tergiversantilius testibus, ceteris autem Rusticis excusantibus. _Igitur

quum eodem die Rustici venirent deprecatum, ut reus e carcereernst le¬ retur _eique

ignosceretur, Senatui placuit, ut acri admonitione

defunge-relur. Prot. Senat.

3°) Riksd. o. Möt. Beslut. II: 887—902. Jam an. 1655 d. 27

öctob. in Senatu inentio facta est de Forma _{Regiminis typis edenda,}

et _{insequenti anno d. 21 Martii decrevit Senatus,}

ut cum aliis qui-busdam_{actis, quoruinedendorumcuraJonae Buraeo commissa esset,}

typis

exscriberetur. Sed res _{relinquebatur infecta.}

Editio _{Stjernmanniana multis et magnis laborat}

meudis typographicis,

ut in _{comparatione MSS. facile adparet. Ex.}

gr.

§. 26 lin. 10. Slottzfougde pro Stadzfougde.

§. 46 lin. 5. _{Rådslagh och Regementet pro Rådslagb om Regemen¬} tet, cet. Consuluimus quae sunt in Bibi. Acad. Ups. in Collect. Nordin.

IV. _{Apographa: duo in folio}

(Acta Publica 1611—1644), quorum

u-num cum _{Autographo Axelii Oxenstjerna}

15

eoniulimus, quorum

allérum

est

ipäiim

Axelii Oxenstjerna

au-tographum, quocl

inscribitur: "Förordning

på

Rijkzees

Stat

ocli

_Regering"

_{3t), alterum, eui Idem}

_argumentum

_eademque

in-seriptio9 inf

er

plura

apographa in Archivo Regni

adservatur32)

et idem

_ipsum

_esse

_videtur,

_quod

_primum

_e

_{Germania domuiß}

misit Axelius

_Oxenstjerna.

Jam

_{primus Forma;}

_Regiminis

_in

_Autögrapho

_deest

_et inser!us est _{Cipro auetore, cui non argumentum}

_solum

_sed

etiam

_ipsa

_verba

_maximam

_partem

_{debentur 33).}

II. Yerba

_{quaedam immutata}

_{sunt, ne}

_cui,

_{mortuå sine}

proie Christina, jus in Regnum

suceedendi

coneederetur

äi).

Id sine dubio factum _{est, ne}

_petitionibus

_Johannis

_Casimir!

(de quibus

supra) indulgeretur.

VIII. Post enumerata IV. _{Ricas!eria, in&erta sunt verba} de Dicasterio in Borussia instituendo.

(Acta Publica 1(154—1060), quorum tarnen uituin mendis quihusdam laborare videtur.

31) Adservatur in Bibi. lieg. Acad. Upsah> Collect. Cronsledt.

32) "1054 års Herredagsacta." In boc exemplari hrec* verba (ma¬

tt a Erici Laurent ii Runell _{[Palmsköld] exarata) leguntur:}

"Regemenfz-ordningen af Hr Seeret. Gyldenklou till E. L. Runell dben 27

Septem-bris 1055 lefwererat, skall vara af Sal. K. M:t Gustaf Adolph &e. &c\, bevilliat och af hans Grefl. Exeell._{Rijkz-Cantzleren äbr 1055 ifrånTysk¬}

land insend, som Hr _{Gyldenklou berettadhé."} x

3S) "Inträdde M. Lenaius och M. Olaus Pastor Searensis

opskicka-de aff _{samptel. Clerieiet giffwaudes tillkänna att de bafva på nytt}

öff-yrerläsit Regeringsformen; och alldenstund dhe befunne att uthi Rege¬ ringsformen Religionsväsendet inthet mycket ihugkommet äbr, var

dbe-res _underdånige begäran på _{samptel. Presterskapets vägnaratt}uthi Reg, formen motte införas uthi _{begynnelsen en punct, som Presterskapet} baffwe _{conciperat och dbe} nu öfFwerleffrerade." Prot. Senat. d. 25

Julii an. 1654. Vide _{s4ctay Litt. B.}

34) _{Autograpbfverba} se habent: "Till Swerige äbr Konunger

ät-jf-ivande. elfter som _{Arfföreningen Anno 1544 &e.}

Gfr Rådets Memorial öffwer _{någre Ehrender &c. Dat. Stockholm d.} 4 _{April 1655. Skand. Ilandl. XXV: 151 seqq.}

14

§. X.

Adsessoribus

in

Collegio

Militari

adclitus

est

mini¬

ster

_ille,

_qui

_"General

Wachtemästare"

dieitur.

Praeterea

pau-ea verba immutata.

Quod idem

in

g. XI.

valet.

§.

XII.

Adsessoribus in

Cancellariå

additum

Caiicellarium

Aulicum verborum

_aliqua

_immutatio

_est

_secuta.

§. XVI.

In

Autographo

poena

quidem

iis intentatur,

qui

magistratlim

suum

male

gesserintj

sed

adeuratior

poenae

de-scriptio

necessaria

visa

est,

ob

eamque

causam

inserta.

De

iis,

qui vices

V.

supremorum

Magistratmim

aliquando

sustine-rent, cautuni est, ne cum

officiis

titulos

illorum

haberent

35).

§.

XVII.

Sicut

in

supcriore

§.,

poena

adcuratius

defi-nita _{est 5 totus prseterea}

_{verborum contextus}

clarior

_et

copio-sior factus.

g:us

Autographi XXII, totus est

exclusus 36). Quum

huc

us-que,

iriserto

§:o

primo,

numerus

paragrapborum

Autographi

et

_{ipsius Formse}

_discrepat,

_{jam idem}

fit

_usque

ad §. XXXV.,

qui

totus

inserebaturj

denuo

inde

exorta

discrepantia

demum

exeluso

_Autographi

_XLVII.

_{§:o evanescit.}

g.

XXIII.

Numerus

provinciarum,

majoribus divisis,

imrnu-tatus est _{ila, ut XXIII.}

_{efficerentur.}

_{Autographum XVIII,}

tantum enumerat. Gubernator Holmiae, quem

Forma

lie-35) Contra ea Autographi verba haec sunt: "under titeil aff vice

Drotzet, vice Marsk,xvice Ammiral, vice Cantzler, vice Skattmästare,

och att _{lägga af wedh dens andras igenkomst så Embete som}

_titell."

36) Ita se verba habent: "Föres:ne 4 Embeten balfue intbef syn¬

nerligt föreschrefwet säte utbi Rijkzens eller andre Sambquembder; u-than _{Marskalcken, såsom han ähr af Rijkzens Rådh, altså beholler han} sitt _{säte, dedk honom effter inkallelsen ährupplåthet; Tygmästaren sit¬}

ter näst _{Generalmajoren i Krigzrådhet, och haffuer sitt säthe}

_iblandh

andre, elfter som han är man till. Lijka _så ähr dedh medh

Stalmästa-ren och _{Jägermästaren}

j men skole icke deste minder, bvar icke någon

af andre betenckiandhe _{föresättes, altijdh hafwa sitt stelle näst effter}

Landzköffdingerne; men sin emellan ordnas, såsom dhe i denna stadga

föllia, först _{Marskalcken, sedhan Tygmästaren, därnäst Stalmästaren,}

Iii

giminis

"Öfverståthållare" adpellat, in

Autographo omnibus

locis

_{"öfwerburggrcfve"}

_audit.

_Praetcrca

_in

_Autographo

nus-quam

nominantur

"Öfter-Landshöfdingar"

nee

"General-Gou-vernörer."

§. XXIV. Praefecti

Urbis

Vicarii

(Underståthållarens)

offi-cia adcuratius

_descripta

_sunt

_37).

§.

XXV.38)

Ut

postulatis Cleri

satisfieret

39), parenthesis

illa

_{(Vide Stjemman,}

_1.

_{c. p.}

_{905) inserta}

_est.

§.

XXYI.

Quaüuordecim facti

sunt

Legiferatus

(Lagsagor),

quum

Xllf.

antea essent

40).

XXXI. _Legiones

_in

_Autographo

_numerantur

_XVII.,

VIII.

_equitum

_et

_IX.

_{peditum; in Forma}

_autem

_XXVIII.,

e-quitum

VIII., XX. peditum.

Haec

magna

discrepantia

omnino

probat Formam

Regiminis

ab

Oxenstjerna

conceptam

jam

diu

ante

_Regem

_mortuum.

_{Illum enim hello Germanico}

_legiones

numero auxisse satis constat. Noviinus item ex certis monu-mentis,

peditum legiones,

anno post

mortem

Regis

proximo,

XVIIL numero

fuisse41). Clausula hujus §:i

aliquantulum

im-mutata est

_42).

37) Verba Autograpbi sunt: "Han skall hafwa sig

till bijståndh

en _{Stadzfoughde aff Adell, som prsesiderar i Stadzrätten}

bos Borgmä¬

stare och Rådk å hans _{vägnar oeb den bans stelle i all andkre måtto}

beklädher näbr ban förhindrader ähr."

3S) Prima Autograpbi verka: "Landzhöffdingerne beholle

säthet,

eff-ter som dhe i _{ordning sta upptälde" exelusa sunt.}

39) Vide Acta, Litt. A. 40) Cfr. Geijer, 1. c. p. 297. 41) Geijer, 1. c. p.297, 298.

4Ä) Autographum ita: "Ocli

skole desse hwartt

stärkas

till

man-taal, elfter som hwartt Landskap kan draga högre eller ringare,

eller

efter dedh Mantaal som _{Konungen deröfv:r gör} och författa låter:

och

skole uthur desse _{Regementen tagas}

_och

_formeras

_{sådane Regementen}

och _{Compagnier, som tijdhen oeh}

_tarfwen

_{kräffie, görandes}

_{dem större}

eller mindre. Och sättiandes derföre en eller flere Öfverster efter

Ko-XXXIX. Immutatio facta est

_temporis,

_-quo

_de

_imitiere suo rationem reddereat Bicasteria. Verba

Autograplii

_sunt: "Wedb samma

tijdlid'

^:us

XU. in

fme

emendatus

est,

ut

cum

§:o

nooti

melius

coiisentiret _43).

/

§:us

XLV. prsecipit,

ut

ad Comitia Regni

mittantur rustici

singuli

ex

singdlis Centeriis

(Härad)

5

Autographum bioos

mitti

Jubel.

Quadragesimus septimus in

Autograpjio §:us ömnino

exclusus est

_44).

'§. XLVIII.

Verborum

aliqua facta

est

immutatio

45). Quod

idem valet in §. L.

Hungens .godiyeko: oeh ändock samme Öfverster, som extra ordinem

tillsättias, ffuiler mage draga sin soldh, men nähr folchet "kommer äff Tås: heem ochO begifftrOOsia; i sine 'heemwist, skole de åther komma.. ' till

sine landzfänicker. -Oeh _{inge flere öfterster eller,andhre heropas till} Möthen och _{Rlkzdagar där något att haffwa till att seija ähn före:de} Laudzöfverster och officerer." Ad haee cfr. _{Stjernman, 1. c. p. 1)08.}

4S) Ita Autographum: "Och där brotten så groff äbr att det medh

rätten _{hielpas moste, såsom särdeles där den heder, ähra, lijff och}

lef-werne _{angåår, dä stände desse till rätta inför Konungen och Rijkzens}

Radh; och hvvadh där siutes det haffwer ingen ratt att quälia,"

-44) Ita audit: "Så skall eij heller hädaneffter någon blijffwa tagen i _{Rijkzens Rådh; till Adsessor i någotI aff de o Collegijs: Ej heller}

till _{Landzhöffdinge i Landskapen, til! Lagman heller}

_{Landz-Ölwerste.}

medh mindher han haffr sitt hus och Roo i Stockholm, Eller _{där nå¬}

gon serdeles orsak (hvilket doch icke offta hör skee) bewekte Konun¬

gen att kalla någon därtill, så skall han doch sig obligera att skaffa

sig cgett hus, och anten då strax nödsettia sig där, heller efter förlöp

af hans Landztienst komma där att boo." Forte talis lex utiIis

cen-sebatur eo, ut concilia illa _{Magistratuum (Emhetsmanna-Möten),}

Hol-miae babenda _{atque hoc tempore sfepissime adhibita, facilius Serent, ve!} ut alias _{praesto essent, qui coasuli possent. Quum prseterea |>er idem} tenipus in exercitu essent multi peregrini, fieri potest, ut hae lege

pignus quoddam eorum _{fidei qugereretur.}

4ä) I Authographo haec sunt verba: "IKvar oeh en som _Konungen