Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Helen Skoog
Uppfattar idrottslärare att unga elever
och ungdomars fysiska förmåga har förändrats under de senaste 30 åren?
Do physical educators apprehend
that children and young people physical
abilities have changed during the last 30 years?
Hälsopedagogik
C-uppsats
Datum/Termin: VT 2008 Handledare: Claes Nyberg
Examinator: Christian Augustsson Löpnummer:
Sammanfattning
Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag följer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel, Tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönstret ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen
Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kvalitativ
undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal
gymnasieklassers konditionstester.
I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och
attitydförändringar. Det har blivit en större skillnad mellan de aktiva och de inaktiva idag.
Resultatet från statistiken visar att konditionen successivt har försämrats.
Med tanke på idrottslärarnas upplevelser var försämringen förvånansvärt liten.
Idrottslärarna tycker att det börjar ske en positiv förändring tack vare samhällsdebatten.
Statistiken visar också på ett något positivare resultat de senaste åren särskilt hos pojkarna.
Som hälsopedagog tror jag på förebyggande arbete där man jobbar med livsstilsförändringar hos familjer. När man jobbar med barn och ungdomar är det viktigt att ge dem positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Jag tror på att ge dem upplevelser och äventyrliga aktiviteter främst för att nå de som inte är idrottsaktiva.
Vi lever i ett modernt samhälle där allt fler blir överviktiga och fysiken blir sämre. Vi har tekniska hjälpmedel till i stort sett allt.
Har vi fått det för bra?
Abstract
My own experience is that children and young people are generally of poor physique, and the concern about what the future will hold. I follow the media debate with great interest and I have studied relevant literature that describe how we get influenced physical and psychical by a lifestyle that impress whith mechanical aids,Tv and computers.
From the literature describes the advatages of being physically active, how the pattern of activities for children and young people are today and that there are both mental and physical differens between the two sexies.
The purpose of this essay is to find out if the physical educators apprehend that the physical abilities children and young people have changed during the last 30 years? I have chosen to conduct a qualitative survey with interviews of 6 physical educators,2 women and 4 men who have all been active in their chosen profession for at least 30 years. In the essay you can read of 16 yaers statistics of physical test from students at gymnasium.
In my research I have reached the conclusion that the physical educators think that the
physiques have degenerated. The two major causes for this are changes in society and changes in attitude. There is a wider gap today between those who are active and those who are
not.The result from the statistic shows that the condition step by step have degenerated.
If we look at the physical educators answers it was a surprise that the deterioration was so small. The physical educators think that it is a positive changes because of the society debate.
It is a more positive result even from the statistic the last year,speciell if we look at the boys.
Being a health educationalist, I put faith in preventive measures, such as effecting changes in lifestyle in whole families. When working with children and young people, it is important to let them have positive experiences of physical activities. I believe in giving them experiences and adventurous activities mainly to reach those who are not active in any sport.
We live in a modern society where more and more people are overweight and physiques degenerate. We have technical devices to help with pretty much everything.
Are things too good today?
Innehållsförteckning
1.Inledning………6
1.1 syfte………8
1.2 Frågeställningar………..8
2. Definitioner ………...……….. 8
2.2 Barn och ungdomar………..8
2.2 Fysisk aktivitet ……… .8
2.3 Kondition ……… 9
2.4 Motorik ……… 9
2.5 Styrka……….……… 10
3. Litteraturgenomgång……… 10
3.1 Rekommendationer………. 10
3.2 Fysisk aktivitet och studieresultat ………..……… 11
3.3 Medicinska, motoriska och fysiologiska argument ……… 12
3.4 Tidigare forskning om aktivitetsmönster hos barn och ungdomar……….. 13
3.5 Deltagande i idrott hos barn och ungdomar……… 17
3.6 Fysiskt aktiva……… 17
3.7 Stillasittande aktiviteter……… 19
3.8 Socialisation……… 19
3.8.1 Primär socialisation……… 20
3.8.2 Sekundär socialisation………20
3.9 Skolans roll………. 21
3.10 Könsskillnader……… 22
3.10.1 Fysiologisk utveckling……… 22
3.10.2 Psykisk och social utveckling………22
4. Metod………23
4.1 Design………..23
4.2 Intervjuguide……… 24
4.3 Reliabilitet och validitet………..24
4.4 Urval ……….……….. 25
4.5 Tillvägagångssätt/datainsamling……… 26
4.6 Databearbetning………27
4.7 Etiska överväganden……….28
4.8 Bortfall ……….29
5. Resultat del 1……… 29
5.1 Inledning ………29
5.2 TEMA 1 Konditionen……….29
5.2.1 Elevernas kondition……….28
5.2.2 Inställning till konditionskrävande aktiviteter……….31
5.3 TEMA 2 Motorik ………..32
5.3.1 Har motoriken förändrats?...32
5.3.2 Elevernas spontana aktiviteter………. 34
5.4 TEMA 3 Styrkan……….. 35
5.4.1 Elevernas styrka………35
5.4.2 Inställningen/motivationen……….. 36
5.5 TEMA 4 Skolans/samhällets förutsättningar……… 38
5.5.1 Den nya läroplanen……… 38
5.5.2 Föräldrarnas inställning……… 39
5.6 Sammanfattning del 1……… 40
5.7 Resultat del 2……… 41
5.7.1Statistik på gymnasieelevers kondition från 1990-2006………41
6. Diskussion……….. 45
7. Referenser……….. 51
Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Missivbrev
1.Inledning
Efter många års arbete med ungdomar både i föreningslivet och i yrkeslivet har jag förtvivlat observerat hur barns fysik blir allt sämre. Jag har själv idrottat inom ett antal idrottsgrenar sen barnsben och är fortfarande aktiv. Jag har sett hur kondition och styrketräning upptar en allt mindre del i lagidrotterna både på ungdomsnivå och på seniornivå. Konditionsidrotter som exempelvis löpning, orientering och längdskidåkning är inte lika populära längre.
Många av dagens barn och ungdomar har aldrig upplevt fysisk trötthet. När jag leder olika aktiviteter får jag ofta höra att barnen tror att de har astma när de blir andfådda, feber när de är svettiga och att det är farligt med träningsvärk. Jag har följt samhällsutvecklingen och sett att vi blivit fysiskt inaktiva i en allt större omfattning. Vardagsaktiviteter har minskat och vi rör oss allt mindre. Många åker bil till och från skolan eller fritids. Barnens spontanidrott har minskat och de deltar istället på organiserade aktiviteter som de blir skjutsade till.
Vi lever i en tid som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel och vi sitter still mer än önskvärt på jobbet, i bilen och framför Tv:n. Allt detta bidrar till en ständigt sjunkande konditionskurva. Den tjeckiske löparstjärnan Emil Zatopek (flerfaldig guldmedaljör i OS) sade en gång: Se dig omkring i naturen. Allt sköter sig, undantaget är människan som lagt sig till med bekväma livsformer och gett avkall på sitt naturliga behov av motion. I takt med det fysiska förfallet ökar behovet av motion, framförallt i utpräglat industri- och
välfärdssamhällen. Det är också här som både den organiserade och oorganiserade idrotten är som störst (Kvalheim & Torgersen 1980).
I Aftonbladet 2008-06-18 kan man läsa om Ungdomar som blir gamla i förtid av tv-spel.
Yngre människors hälsa är sämre än någonsin ,enligt ny forskning. De kallas för ”The playstation generation”. Barn och ungdomar under 25 år som är uppvuxna med tv-spel och vars kroppar –på grund av spelandet – blivit gamla i förtid. Enligt en undersökning som är gjord av skoföretaget MBT lider mer än hälften av alla tonåringar av höftvärk. -Det är
verkligen oroande att människor under 18 år lider av problem som vi vanligtvis relaterar med pensionärer, säger sjukgymnasten Joshua Wies. Problemet menar MBT kommer just av dator och tv-spelande. Kropparna bryts ned av alla timmar sittande framför bildskärmar och ungdomarna får inte tillräckligt med motion. 84% av de tillfrågade i undersökningen går bara på betonggolv under en vanlig dag.
-När man går på platta ytor stimuleras inte kroppens muskler på samma sätt ,säger Joshua Wies. 1050 personer under 25 år tillfrågades. Undersökningen gjordes av MBT.
Jag pratar ofta med barn och ungdomar om idrott och träning. Tre träningar i veckan upplevs som hård träning. Jag har av eget intresse gjort undersökningar och mätt att den effektiva tiden på en organiserad träning i lagsporter för t.ex. 11-åringar oftast inte är mer än ca 15 min/timme. Jag har med hjälp av ett stoppur tagit tid på den effektiva träningstiden på en ishockeyträning. Jag valde ut ett barn som jag följde under hela träningen. Varje gång barnet stod stilla och lyssnade på sin tränare eller stod i kö för att utföra en övning stoppade jag klockan. Jag har samtalat med några ishockeytränare som är medvetna om problemet, de hade t.o.m. pratat om det på en tränarutbildning. Tränarna har gått in för att få träningen så effektiv som möjligt och lyckades då få den effektiva tiden att bli 20 min/timme.
Totalt på en vecka blir det inte mycket fysisk aktivitet. Jämför vi hur barn lekte och rörde på sig innan Tv:n, datorn och den stora välfärden klev in i våra liv så är det en otrolig skillnad.
Många anser att det var mer hälsosamt att leva förr i tiden. Då ingick bra kost och fysisk aktivitet på ett naturligt sätt i livsföringen. Vår kropp är konstruerad för att klara tungt arbete hela dagen och mår inte bra av ett modernt ”bekvämt” liv. I ett sådant liv ingår ofta mycket stillasittande, typ bilåkning och TV-tittande. Avsaknaden av en ”naturlig” fysisk aktivitet i det dagliga livet måste kompenseras med motion i olika former (Colliander & Woxnerud 1994).
I Aftonbladets sportbilaga 2007-11-03 kan man läsa om Arsenals tränare Arsène Wenger och hans problem att få tag i talanger ifrån Storbritannien. Bristen på lokal begåvning har lett till att klubben tvingas ha ca 20 talangscouter världen över. ”- Vi skulle inte söka utomlands om vi hade talangen här. Levnadsstandarden för den engelska arbetarklassfamiljen har stigit, och barnen är inte längre ute och kickar boll från det att skolan slutar tills det blir mörkt.”
Liam Brandy – högste ungdomsansvarig i Arsenal –utvecklar: - Vår talangpool krymper inför våra ögon. Ungarna slutar med fotboll, och slår på sina datorer och dvd-spelare i stället.
Tidigare har inte folk fattat hur mycket den teknologiska eran skulle skada idrotten i
västvärlden. Nu gör vi det. Det är allvarligt, och vi har varit tvungna att hitta en lösning.
Lösningen brukar kallas för tredje världen.
Barn har genom åren flyttat sina referensramar och tycker idag att det är otroligt långt att t.ex.
gå 2 km eller att tvingas cykla till träningen. Vardagliga förflyttningar som för 30 år sedan var helt naturliga upplevs idag som väldigt jobbiga.
Har jag haft en lugn cykelutflykt med mina elever så är de så trötta att de ber att få ställa in idrotten efteråt. Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt är väldigt dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. När jag berättar om mina upplevelser och egna iakttagelser om barn som inte orkar jogga ett varv runt fotbollsplan, ishockeyspelare som inte orkar springa 1 km, barn som inte vare sej kan eller orkar hoppa rep 20 ggr osv. så tror omgivningen att jag överdriver. Jag vill i min undersökning försöka ta reda på om mina iakttagelser är riktiga.
1.1. Syfte
Mitt syfte är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att barn och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren.
1.2 Frågeställningar
Upplever idrottslärare att barn och ungdomars motorik, kondition och styrka förändrats de senaste 30 åren och i så fall föreligger det skillnad mellan könen?
2. Definitioner
2.1 Barn och ungdomar
Barnidrott är enligt Riksidrottsförbundets definitioner mellan 7-12 år medan ungdomsidrotten sträcker sig tom 20 år.
www.rf.se
2.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp för alla former av aktivitet och har definierats av Caspersen.,Powell,.,Christensson, (1985 p 126) på följande sätt: ”alla former av
kroppsrörelser producerade av kroppens muskler som leder till energiförbränning.
Definitionen på fysisk aktivitet beskrivs på ett liknande sätt av Rasmussen,F., (Red).,Eriksson,M., Bokedal,C &Schäfer Elinder,L. (2004):
”All rörelse som ger ökad energiomsättning i kroppen, vilket omfattar all typ av
muskelaktivitet oberoende av syfte eller sammanhang, t ex lek, hobbyverksamhet, bollspel, cykling och idrottsaktiviteter” Jag har valt att förhålla mig till Rasmussens definition i mitt arbete.
2.3 Konditionen
Enligt Andersson, Malmgren, Forsberg ,(1999) kan begreppet kondition vara:
grad av psykiskt välbefinnande, stresstolerans, grad av psykisk balans och psykisk uthållighet.
Motståndskraften mot sjukdomar och graden av kroppens totala hälsa.
Maximal syreupptagningsförmåga
Kroppens förmåga till anpassning till tungt arbete under längre tid.
Hjärtats och blodomloppets träningstillstånd: alltså ett i förhållande till personens maximala möjligheter relativt begrepp. Detta innebär att en person med lägre testvärde kan ha bättre träningstillstånd och därmed bättre kondition än den med högre
testvärde.
2.4 Motorik
Ingegerd Ericsson (2005) menar att det allmänna begreppet motorik (människans
rörelseförmåga och rörelsemönster) omfattar flera olika system av hjärnfunktioner på olika nivåer, som tillsammans bildar vår totala rörelsekapacitet. Hon skriver att begreppet motorik omfattar även studiet av hur människans rörelser utvecklas och lärs in.
Ericsson (2005) menar att koordinationen inte är medfödd, utan utvecklas när centrala nervsystemet mognar och den är beroende av bland annat det kinestetiska sinnet (muskelsinnet), det taktila sinnet (beröringssinnet) samt av det visuella sinnet (synen).
Motorik innebär rörelse och muskelaktivitet.
Man skiljer mellan :
a) grovmotorik- stora rörelser som utförs med armarnas, benens, huvudets och bålens muskler
b) finmotorik- rörelser som utförs med ögonens, talorganens, ansiktets, händernas och fötternas muskler. (Nordlund, Rolander; Larsson,1997).
Jag har valt att förhålla mig till Ericssons definition på motorik som jag tycker är utförlig och bra.
2.5 Styrka
Det saknas en enhetlig definition på begreppet styrka då det innehåller så många olika komponenter. Jag har valt att förklara styrka enligt Johansson (2003).
Det finns olika typer av styrka.
- Statisk styrka (isomerisk styrka): Muskeln arbetar utan att den längdförändras.
Exempel på detta är när du står i ”störtloppsställning” med böjda knän.
- Dynamisk styrka: Muskeln arbetar under längdförändring - vilket skapar en rörelse i den led muskeln påverkar. Ex: armhävningar och benböjningar.
- Maximal styrka: Den styrka som du maximalt kan prestera viljestyrt, statiskt eller dynamiskt- tyngdlyftning, kulstötning, sprinterlopp etc.
- Snabbstyrka: Musklernas explosivitet, snabbt muskelarbete.
- Uthållighets styrka: Styrkan som krävs för ett arbete en längre tid exempelvis Vasalopp, rodd, cykling etc.
- Komplex styrka: Kroppens totala styrka alla muskelgrupper inberäknade ( Johansson , 2003)
3. Litteraturgenomgång
3.1 Rekommendationer
Svenska myndigheter beslutade 2001 att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer att vuxna bör utövar 30 minuter måttlig fysisk aktivitet per dag, för att bevara en god hälsa.
För barn och ungdomar använder vi i Sverige istället den brittiska rekommendationen om fysisk aktivitet, vilket avser att barn upp till puberteten ska vara fysiskt aktiva på måttlig till hög nivå minst 60 minuter per dag ( Rasmussen et al.,2004).
En studie som gjorts på svenska skolbarn visar att de tar 7000 steg om dagen.
Rekommendationen är 12000-15000 steg per dag. En timme idrott motsvarar ca 4000 steg (Karolinska institutet 2007).
3.2 Fysisk aktivitet och studieresultat
Fysisk aktivitet är viktig även för individens intellektuella och sociala utveckling.
Många forskningsrön visar att fysisk aktivitet för barn och ungdomar ökar välbefinnande och självförtroende samt förbättrar inlärningsförmågan (Riksidrottsförbundet 2002).
En undersökning vid Umeå universitet, Motionens betydelse för studieresultat (1996), visar att de fysiskt aktiva har bättre studieresultat än de inaktiva.
I studien ingick 508 studerande vid Umeå universitet som just påbörjat sitt andra läsår, dvs.
sin tredje termin. Via en enkät kartlades deras motionsvanor som jämfördes med deras studieprestationer. De motions och idrottsutövandes studieprestationer uttryckt i uppnådda studiepoäng var överlag högre än de inaktivas. Intressant var att inte bara motionsutövande som sådant utan även, och kanske i första hand, den grad av ansträngning som motionären upplevde under sitt utövande föreföll vara kopplad till grad av studieförmåga. Antalet motionstillfällen uttryckte däremot inte studieprestationen i samma omfattning. Bästa
studieresultatet hade de som tränade tre till fyra gånger per vecka under hög ansträngning. Vid fler tillfällen sjönk resultatet. Kanske är det så att den sammanlagda tiden som här avsatts för motionerandet, trots vad som just anförts, inverkar negativt på studieprestationen
(Svartbo,Sjöström1996).
Sollered (1996) gjorde en liknande undersökning, Fysisk status, levnadsvanor och hälsa i relation till studieinriktning och betyg bland elever i Kristianstad som visade samma sak.
Studien som gjordes bland 301 gymnasieungdomar bestod av tre delar; dels en
enkätundersökning om levnadsvanor och attityder mm, dels test för att mäta den fysiska aktiviteten, dels en undersökning om elevernas studieresultat, dvs. betyg. De hittillsvarande resultaten visade, att det fanns en skillnad i fysisk kapacitet mellan elever på
yrkesförberedande och studieförberedande program. Eleverna på de praktiska
yrkesprogrammen hade sämre fysisk kapacitet än sina kamrater på de studieförberedande programmen. Konklusionen av studiens första del var att elever, som utbildade sig till yrken
med tung fysisk belastning och hög prevalens av arbetsskador, hade sämst fysisk kapacitet.
Ett samband mellan fysisk kapacitet och studieresultat kunde också påvisas. De som hade hög fysisk förmåga hade också högre betyg, både på studie- och yrkesförberedande program.
Stora grupper av elever hade alarmerande låg syreupptagningsförmåga, speciellt bland flickor på yrkesprogrammen. (Sollered 1996).
3.3 Medicinska, motoriska och fysiologiska argument.
Människan är en fysisk varelse vars konstitution är utformad för fysisk aktivitet. Människan och hennes föregångare beräknas vara över flera miljoner år gammal. Under hela denna utvecklingsperiod har människan präglats av kampen för tillvaron, där den fysiska prestationsförmågan varit livsavgörande.
Fysisk aktivitet:
bygger upp skelett och förebygger benskörhet
ökar hjärtats slagvolym; minskar hjärtfrekvens, blodtryck och koncentration av stresshormon i blodet i vila, minskar belastning på hjärtat
ökar muskelstyrka och hållfasthet i senor och ligament
förbättrar balans och koordinationsförmåga
ge starkare ryggar och förebygger därmed ryggproblem.
(Riksidrottsförbundet, 2007). www.rf.se
Barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer påverkas positivt av motorisk stimulering och övrig fysisk aktivitet. Det finns forskning som visar att barn med motoriska brister vid skolstart i högre utsträckning än andra får problem med läs- och
skrivinlärning och att motoriska färdigheter även har betydelse för skolprestationer i andra ämnen, såsom svenska och matematik (Berg, 2003).
1999 startade Bunkefloprojektet samverkan mellan forskning, skola och idrottsrörelsen i syfte att skapa en hälsosam livsstil med skolan som den givna arenan. Projektet införde Idrott och hälsa som ett dagligt obligatoriskt ämne från årskurs 1 samt att alla barn med motoriska brister erbjöds extra motorisk träning. Projektet har blivit ett av Sveriges mest
uppmärksammade och efterfrågade hälsoprojekt.
Ericsson (2003) belyser i sin avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer betydelsen av ökad idrottsundervisning och medveten motorisk träning. Studien ingår i Bunklefloprojektet som en hälsofrämjande livsstil. Resultaten visar att både skola och föräldrar bör vara måna om att barn utvecklar och automatiserar grovmotoriska
rörelsemönster.
I nämnda studie följs 251 elever med motorikobservationer varje år t.o.m. skolår 3. Två årskullar elever har en obligatorisk rörelselektion varje skoldag och vid behov ytterliggare en lektion anpassad motorisk träning per vecka. Efter ett och två år har eleverna bättre balans och koordination samt bättre motorik totalt än eleverna i jämförelsegruppen. Eleverna i
jämförelsegruppen som hade motoriska brister har i stor utsträckning kvar dessa ett år senare.
Förbättrad koncentrationsförmåga märks framförallt på elever som hade stora motoriska brister och som fått anpassad motorisk träning i en mindre grupp utöver den ökade fysiska aktiviteten. Resultaten indikerar dessutom att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning kan ha betydelse för skolprestationen i svenska och matematik.
Ericsson (2003) anser att i de fall där koncentrationssvårigheter är en följd av motoriska brister och för elever där motoriska problem hindrar dem från att kunna utnyttja sina
förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna borde skolan erbjuda extra motorisk träning som ett komplement till andra specialpedagogiska insatser. Hon skriver vidare att alla lärare borde ha kunskap om att observera och stimulera barns motoriska utveckling. Kroppsrörelse och motoriska övningar borde ingå i skolans vardag. De positiva effekter vi ser i
Bunkefloprojektet borde vara tilläckligt för beslutsfattare att öka idrotts och motorikundervisningen i skolan.
3.4 Tidigare forskning om aktivitetsmönster hos barn och ungdomar.
De elever som inte är med på idrottslektionerna är inte heller speciellt aktiva på fritiden.
Endast tio procent i den här gruppen är med i någon förening medan drygt hälften av de ungdomar som klassas som aktiva är föreningsanslutna, säger Annika Strandell på
Folkhälsoinstitutet med anledning kring en studie där de frågade 900 elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet. Undersökningen visar även att det är ytterst få elever som är fysiskt aktiva på raster och håltimmar (www.rf.se).
Enligt Örjan Ekbloms avhandling (2004) som i huvudsak behandlar två områden, övervikt samt fysisk prestationsförmåga kan man se en ökning av övervikt och fetma från 7,6 % 1987 till 20,1 % 2001 alltså drygt en fördubbling på 14 år. Angående den fysiska
prestationsförmågan återfanns skillnader vid jämförelser mellan urvalen 1987 och 2001.
Förändringarna var tydligast i tester av överkroppens muskulatur, mindre tydlig avseende bukens muskulatur och minst tydlig hos benmuskulaturens prestationsförmåga. Angående förändringar i maximal syreupptagningsförmåga, såg man inga skillnader mellan 1987 och 2001 hos flickor emedan en nästan 10 % nedgång återfanns hos pojkar (Endast 16 åringar studerades). Det datamaterial som använts är hämtat från idrottshögskolans SIH-studie (Skola-Idrott-Hälsa) 2001 respektive 2004.
I mars (2007) flögs skolklasser från hela landet till Stockholm. Barnen som deltog i testerna 2001 går nu i åk 9 och ska testas igen. De färdiga resultaten av de senaste testerna är i
skrivandets stund inte färdiga än men kommer att redovisas inom kort.
En studie på Huddinge sjukhus visar att var fjärde tioåring är överviktig. Det är en sexfaldig ökning de senaste 25 åren. Det är oerhört alarmerande, menar professor Claude Marcus.
Orsakerna kan vara flera tex., stress, dåliga matvanor, för lite motion (www.rf.se).
STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project) är ett projekt som startade våren 2001 av Claude Marcus, professor och överläkare vid Rikscentrum för barnfetma, och avslutades i juni 2005. I projektet studerade han om preventiva insatser riktade generellt till barn i
sexårsverksamhet upp till år 3 i skola och på fritids, kan minska incidens och allvarlighetsgrad av övervikt och fetma hos barn. De preventiva insatserna har varit ökad fysisk aktivitet och ändrad kost. I studien deltog totalt 4500 barn från olika skolor i Stockholms kranskommuner.
Av de 13 deltagande skolorna var 5 interventionsskolor och 8 kontrollskolor
Samtliga elever i förskoleklass upp till år 3 har blivit vägda och mätta i början av varje hösttermin. Eftersom barnen i år 3 har lämnat projektet när de har gått upp till mellanstadiet, har de även fått väga och mäta sig i maj månad. För att kunna mäta elevernas fysiska aktivitet har de burit en accelerometer på den icke dominanta handen under 7 dygn, dag som natt.
Barnen har endast tagit av sig accelerometern vid bad. Sammanlagt har 1800
veckoregistreringar utförts.( En accelermometer är en typ av mätgivare vilken ger ifrån sig en elektrisk signal som på något sätt är proportionell mot den hastighetsförändring givaren utsätts för) http:// sv.wikipedia.org.
Målet har varit att skolorna ska integrera 30 minuters fysisk aktivitet under skoldagen utöver raster och idrottslektioner. Skolorna har också arbetat med identifiering av de inaktiva barnen för att kunna utforma en plan hur man ska få dessa barn mer aktiva. Vidare har regler kring datatid, utomhusraster och medtagna leksaker som bidrar till inaktivitet under raster funnits.
Transport till och från skolan har diskuterats med föräldrarna och personalen har uppmuntrat dem att skjutsa barnen i mindre omfattning.
Barnen har lärt sig att äta enligt tallriksmodellen.
Grönsaksutbudet har förändrats för att vara så varierat som möjligt.
Mellanmålet innehåller inte lika mycket sockerrika livsmedel och magra mejeri och charkprodukter serveras. Det vita brödet har bytts ut mot mjukt grovt eller hårt bröd.
Policyregler gällande firande av födelsedagar, högtider och fredagsmys har införts m.m.
Resultatet i de skolor som deltog i projektet blev att andelen överviktiga barn sjönk från 22%
till 16 %. I kontrollskolorna ökade andelen överviktiga från 18 till 21 procent. Siffrorna är statistiskt säkerställda (Karolinska institutet 2007).
Ann-Christine Sollerhed, doktorand i samhällsmedicin och folkhälsovetenskap, varnar för att barnens kondition är så dålig att de i framtiden inte kommer att orka med arbetslivet.
Lösningen på problemet är enligt Ann-Christine att ge barnen goda vanor genom bla mer rörelse i skolan. (www.rf.se)
Sollerhed A-C, (1997) har i sitt projekt, Ungdomars fysiska beredskap för framtida arbete visat att det finns anledning till uttalandet. Projektet syftar till att analysera relationerna, mellan å ena sidan fysisk beredskap, levnadsvanor och livsstilsmönster hos olika kategorier av ungdomar och å andra sidan arbetsförhållanden och krav i framtida arbete. Studien gjordes 1996 bland gymnasieungdomar i Kristianstad. Den bestod av tre delar, dels test för att mäta den fysiska kapaciteten, dels en enkätundersökning om levnadsvanor m.m., dels en
undersökning om elevernas studieresultat. I studien ingick 301 elever, fördelade på olika praktiska och teoretiska program. Sollerhed skriver att det är ett känt faktum att
arbetsrelaterade sjukdomstillstånd i rörelseapparaten är ett stort och växande problem för såväl individ som samhälle. Problemet drabbar allt fler yngre. Under barn- och ungdomstiden utvecklas både kroppens vävnader, dess funktioner och attityderna till fysisk aktivitet.
Individens fysiska aktivitetsnivå som barn tycks ha en direkt effekt på aktivitetsnivån som vuxen; de som var fysiskt aktiva under uppväxtåren är också mer aktiva som vuxna. Fysisk aktivitet minskar risken för sjuklighet och dödlighet i flera kroniska sjukdomar, tex hjärt- och kärlsjukdomar, hypertoni obesitas, osteoporos, cancer och depression. Fysisk aktivitet stärker också skelett, muskler och annan stödjevävnad, tränar upp konditionen, balans och rörlighet dvs. ökar individens belastningsnerv (marginalen mellan arbetets krav och maximala kapacitet). De skriver vidare att samtidigt som andelen barn som ägnar sig åt s.k.
spontanidrott har minskat, har också tiden för ämnet idrott och hälsa i skolan kraftigt
beskurits. Med en ökande andel fysiskt inaktiva barn kan en ökande andel sköra vuxna förväntas i framtiden. De som utbildar sig inom gymnasieskolan har mycket av sin skoltid bakom sig och ska inom en snar framtid gå ut i arbetslivet. Frågan är hur väl förberedda olika grupper av ungdomar är inför de fysiska påfrestningar arbetslivet kan komma att ställa.
Resultaten visar att det fanns en skillnad i fysisk förmåga mellan elever på praktiska och teoretiska program. Eleverna på praktiska utbildningsprogram hade sämre fysisk kapacitet, både beträffande syreupptagningsförmåga som muskelstyrka, än eleverna på teoretiska program. Stora grupper av ungdomar hade alarmerande låg syreupptagningsförmåga.
Mer än hälften av eleverna ansåg att de inte fick tillräcklig fysisk aktivitet inför sitt kommande yrkesliv, och 80 % upplevde att avsatt tid för fysisk aktivitet i skolan var
otillräcklig. Konklusionen av studiens första del var, att elever som utbildar sig till yrken med fysiska påfrestningar och stora skaderisker redan under sin utbildning hade sämre fysisk status än elever som gick teoretisk utbildning. Många tonåringar rör sig alldeles för lite på sin fritid, och den tid som avsätts för fysisk träning i skolan är otillräcklig för att ge eleverna den träning de behöver (www.rf.se).
Bo Moberg på Pliktverket redovisade vid en hearing för riksdagens Utbildningsutskott i februari 2000 att statistiken i viktökningen visar en tydlig ökning för pojkar födda 1953-1977.
Pliktverkets statistik visar vidare att antalet överviktiga bland de 18 åringar som mönstrar har ökat från 6,9 procent till 16,3 procent från 1971 till 1995. De gravt överviktiga har ökat från 0,9 till 3,2 procent. Enligt statistiken kan man utläsa att 18 åringarnas genomsnittliga BMI har ökat från 20,9 (1962) till 22,7 (2000). BMI är uträknat från den årliga medellängden och medelvikten. ( www.pliktverket .se )
Schäfer och Faskunger (2006) skriver att faktorer som kan förklara att en stor del av befolkningen inte är tillräckligt fysiskt aktiva är att dagens samhälle uppmuntrar en stillasittande livsstil och motverkar fysisk aktivitet. Arbetsuppgifterna har blivit mindre fysiskt krävande och antalet bilar per hushåll har ökat. Utbudet av fysisk passiv
underhållning, datoranvändning och tv-tittandet har ökat dramatiskt över tre till fyra decennier.
Under uppväxten ser svenska barn på TV minst 10 000 timmar. Det är lika lång tid som de tillbringar i grundskolan. I Sverige ser drygt 20 % av alla 15 åringar på TV 4 timmar om dagen eller mer (Danielsson 2004).
Den snabba ökningen av övervikt och fetma hos befolkningen är ett stort hälsoproblem i Sverige och de flesta andra länder. I Sverige är mer än hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och nära en femtedel av barnen överviktiga eller feta.
Ökningen av övervikt beror till stor del på att vi har blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning (Folkhälsoinstitutet 2006).
Enligt socialstyrelsen (2001) är endast 20 % av Sveriges befolkning ur ett hälsoperspektiv tillräckligt fysiskt aktiva. Speciellt oroande är att stillasittandet ökar bland barn och unga.
Fördelarna är många med ökad fysisk aktivitet i alla åldrar, vilket tyder på att det aldrig är för sent att börja (Hultgren 2002).
3.5 Deltagande i idrott hos barn och ungdomar.
I en rapport som Folkhälsoinstitutet (2003) har gjort om fysisk aktivitet och folkhälsa är idrott den i särklass populäraste organiserade fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar.
2003 var 76 procent av 7-14 åringar medlemmar i en idrottsförening, varav 72 procent aktiva.
Dock sker en minskning i åldern 15-19 år. Över en 40 årsperiod har barn och ungdomsidrotten ändrat karaktär. Fram till 1980-talet ökade andelen medlemmar i idrottsföreningar, särskilt bland flickor. Idrottsverksamheten blev mer och mer
institutionaliserad samtidigt som spontanidrott och liknande verksamhet minskade. Under 1990-talet har en stagnation skett i medlemsanslutningen, till och med en viss tillbakagång.
Om fysisk träning flera gånger i veckan på en ansträngningsnivå motsvarande joggning eller högre ställs som krav, finner man att långt fler än hälften inte når upp till denna nivå. Här finns stora regionala skillnader. Även om skolans idrottsundervisning medräknas kan
konstateras att många barn inte får en tillräcklig fysisk träning. Spontanidrotten den vanligaste aktivitetsformen under 1960-och 70-talet –minskade kraftigt i slutet av 1980-talet, men under 1990-talet och en bit in på 2000 –talet tycks en viss ökning ha ägt rum, främst genom ”nya”
aktivitets former som skateboard, inlines och sparkcyklar.
3.6 Fysiskt aktiva
Det finns inte så många uppgifter om barns och ungdomars fysiska aktivitet utöver
idrottsaktiviteter. Nordlund , Rolander & Larsson (2004) skriver i sin bok Lek idrott hälsa om en undersökning som gjordes 1993 som visade att från 1981 till 1993 hade den genomsnittlige 18 åringen ökat 1,8 kg i vikt medan längden och muskelstyrkan var oförändrad.
Från 1962 till 1993 hade vikten ökat med 6 kg medan längden ökade med 2 cm. Vikten har ökat med mer än längdökningen motiverar.
Dagens värnpliktiga har blivit fetare. Statistiken visar att den fysiska styrkan har ökat. De som var bra förr är ännu bättre nu medan de som var svaga förr är ännu svagare nu. En växande grupp av ungdomar blir allt mer inaktiva i alla former av samhällslivet.
I boken finns det även en tabell som visar andel aktiva en gång per vecka eller oftare på en ansträngningsnivå minst motsvarande promenad. Undersökningen är gjord på pojkar och flickor i 15 års ålder i Stockholms län.
Aktiv flickor pojkar
1968 1984 1992 1968 1984 1992
i idrottsförening 15% 46% 40% 43% 67% 57%
i annan organisa-
tionsform - - 12% - - 4%
På egen hand 75% 22% 24% 53% 7% 20%
Inaktiv 10% 32% 24% 4% 26% 19%
(källa: Engström, L-M 1993 9)
Maria Westerståhl ,M.,Barnekow-Bergqvist,M.,Hedberg,G.,&Jansson,E (2003) har i sin avhandling undersökt om ungdomars fysiska aktivitet och kapacitet har förändrats sedan 1970-talet.
Ungefär 40% av ungdomarna uppnådde inte de rekommenderade 30 minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag och 70% nådde inte upp till 60 minuter per dag. Ungdomar på praktiska, yrkesförberedande program var mindre fysiskt aktiva än ungdomar på teoretiska,
studieförberedande program. Särskilt inaktiva är flickorna på de praktiska programmen, där 85 % inte nådde upp till rekommendationen om måttlig fysisk aktivitet 60 minuter per dag.
Skillnaden i fysisk aktivitetsnivå mellan ungdomarna på praktiska och teoretiska program kunde delvis statistiskt förklaras av att ungdomarna på praktiska program tillhörde en lägre socialgrupp, upplevde ett lägre stöd från föräldrarna att vara fysiskt aktiva samt upplevde sin hälsa som sämre, jämfört med ungdomarna på teoretiska program.
Hon kom även fram till att ungdomar på praktiska program hade sämre kondition
(löpförmåga) och sämre muskulär uthållighet än studenter på teoretiska program, men det var ingen skillnad i BMI mellan ungdomar på de olika programmen. Ungdomarna på praktiska program var ju
även mindre fysiskt aktiva än ungdomar på teoretiska program vilket sannolikt har samband med den lägre fysiska kapaciteten.
3.7 Stillasittande aktiviteter
Nordlund et al (2004) skriver vidare att idrottsverksamhet på fritid bland barn i skolåldern är omfattande men har kraftigt förändrats de senaste decennierna.
Andelen barn som ägnar sig åt idrott utanför föreningarna dvs. spontanidrott har minskat markant. Detta har fått till följd att andelen barn och ungdomar som inte alls ägnar sig åt idrott under sin fritid har ökat kraftigt. Även om låg ansträngningsnivå accepteras, t.ex. promenader, är var tredje flicka och var fjärde pojke idrottsligt inaktiv. Mycket pekar på att en växande grupp fysiskt inaktiva barn och ungdomar kommer att leda till fler vuxna med sämre hälsa.
Den vanligaste fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar är att titta på tv eller video och spela datorspel. Enligt HBSC-studien (”Health Behavior in School-aged children”) har andelen barn som tittar på tv minst 2 timmar per dag ökat från 54 till 67% och andelen stortittare ( minst 4 timmar per dag ) har ökat från 18 till 22 procent mellan 1990 och 1998.
Såväl tv-tittande som datoranvändning bland barn ökar med stigande ålder. Tv- och
videotittande är vanligare bland lågutbildade och har kunnat kopplas till övervikt och fetma (FHI rapport Fysisk aktivitet och folkhälsa år 2006).
3.8 Socialisation
Socialisation är en process under vilken människan tillägnar sig de kunskaper, regler,
uppfattningar och attityder som gör möjligt att fungera som en medlem i samhället (Helkam, Liebkind,& Myllyniemi 2000). Familjen och skolan anses som de viktigaste institutionerna för socialisation. Där grundläggs exempelvis människans moralföreställningar, språk, könsroll och självuppfattning. Socialisation delas in i tre typer; primär, sekundär och tertiär. Det är främst genom den primära socialisationen som individen lär sig vad som är accepterat och
lämpligt beteende i den kultur hon tillhör ( Angelöw & Jonsson, 2000) .Under uppväxten och i vuxen ålder lär sig individen att konfronteras med personer från andra kulturer och hantera influenser från omgivningen Under denna process kan individen sägas genomgå en sekundär, och eventuellt en tertiär socialisation. Socialisationen fortgår under hela livet i möten med nya kulturer, miljöer, tankesätt och värderingar ( Ringqvist, 2001).
Det finns fler vägar att uppnå fysisk och psykisk hälsa och balans. En väg är fysisk träning, främst uthållighetsträning. Socialisationsprocesser måste dock för barnen främst ta sikte på motorisk träning i lekfulla former. En god motorik och god teknik gör det lättare för barnet att senare i livet ägna sig åt uthållighetsidrotter. Målet blir att skapa ett livsmönster, där en runda några kilometer i skogen tre-fyra gånger i veckan till fots eller på skidor, en cykeltur, en roddtur eller trädgårdsarbete ingår i ett fast mönster. (Nordlund et.al 2004).
3.8.1 Primär socialisation
Den primära socialisationen avser den process som syftar till att tillgodose barnets motoriska, kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling under de första levnadsåren ( Angelöw &
Jonsson, 2000). Den primära socialisationen äger rum i en mindre gemenskap, i en familj, där föräldrarna har en viktig roll i att förmedla de flesta av livets mest grundläggande och
viktigaste kunskaper och färdigheter (Säljö, 2000). Norton et al., (2003) har i sin studie visat ett tydligt förhållande mellan föräldrars värderingar och beteenden kring hälsosamma
levnadsvanor, och deras barns utveckling och bibehållande av hälsosamma kost och motionsvanor.
Forskare världen över är inte bara överens om behovet av fysisk aktivitet, de pekar också på att ett intresse som väcks för motion i unga år tenderar att bestå. Det är omvänt svårare att få personer som inte idrottat i unga år att börja motionera senare i livet (Riksidrottsförbundet 2007) www.rf.se.
Weiss (2000) har i sin studie visat att föräldrarnas beteende och attityder till fysisk aktivitet i stor utsträckning påverkar barnens attityder till fysisk aktivitet. Föräldrar som själva är fysiskt aktiva uppmuntrade i större omfattning sina egna barn att bli fysiskt aktiva.
Vanor och handlingsmönster är omständigheter som grundas redan i barndomen, och vilka senare i livet tycks vara svåra att förändra (Naidoo & Wills 2000).
3.8.2 Sekundär socialisation
Den sekundära socialisationen sker framför allt i skolan och där påverkas barnet av kamrater, lärare och annan skolpersonal (Säljö, 2000).
Skolpersonal, framför allt idrottslärare, har en viktig roll i att uppmuntra barn och ungdomar att öka sin totala nivå av fysisk aktivitet och att engagera sig i vardagliga fysiska aktiviteter (Westerståhl et al., 2003).
Idrottslärarna bör arbeta med elevernas attityder och värderingar på ett aktivt reflekterande sätt. De bör utveckla elevernas förmåga att värdera och analysera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande, samt att utveckla deras förmåga att ta ansvar för sitt eget hälsotillstånd (Raustorp,2000).
3.9 Skolans roll
I skolan träffar man alla barn och man har möjlighet att påverka även de barn som inte är fysiskt aktiva på sin fritid. Om det är som jag tror att barns och ungdomars fysik har blivit sämre så är det väldigt intressant att ta reda på hur skolan arbetar och hur
idrottsundervisningen ser ut idag jämfört med för 30 år sedan. Min spontana reaktion är att antal idrottstimmar borde ha ökat med tanke på hur det ser ut i samhället och vilka vinster som finns med att ha en god fysisk och motorisk förmåga.
Så här skrev utbildningsdepartementet 1994:
Idrott och hälsa har en viktig roll i dagens skola i syfte att stimulera elevernas intresse och vilja att vara fysiskt aktiva inte bara i skolan, utan även på sin fritid. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna få möjlighet att prova på friluftsliv och lära sig olika slags idrottsgrenar, danser och lekar. Syftet är att eleverna ska få en bred erfarenhet av olika fysiska aktiviteter samt lära sig att ta ansvar för den egna fysiska aktiviteten och utveckla ett långsiktigt och bestående intresse för motion, idrott och friluftsliv. Undervisningen i idrott och hälsa ska ta hänsyn till elevens skilda förutsättningar och bidra till ökad jämställdhet genom att ta hänsyn till de könsskillnader som finns mellan flickor och pojkar angående fysisk förmåga,
skaderisker och kroppsuppfattning. Alla elever ska kunna delta i undervisningen och kunna utvecklas på sina egna villkor (Utbildningsdepartementet 1994).
Nordlund et.al (2004) citerar de två psykologerna Larsen och Parlenvi som skriver:
”Om motoriken är läsningens grund så hämtas i varje fall en del av läsningens kompetens från kroppens arbete. Detta placerar plötsligt aktiviteter som gymnastik, slöjd och musik
mycket centralt i barnets utveckling och utbildning”…..”barnet måste först lära sig med kroppen för att senare kunna lära sig med huvudet”.
Nordlund et.al (2004) skriver också om forskare som Albert Einstein och Barbara Brown som anser att människorna endast utnyttjar tio procent av sin psykiska kapacitet. Bristande utnyttjande av högra hjärnhalvans kapacitet med bristande kreativitet och bristande helhetssyn är en orsak till denna otillräcklighet menar dom. Olika projekt med ökad motorisk träning har också klart påvisat vilken betydelse motoriken kan ha för begreppsutveckling,
rumsuppfattning, självförtroende och koncentrationsförmågan.
3.10 Könsskillnader
Jag vill ta reda på om idrottslärare uppfattar att barn och ungdomars fysiska förmåga har förändrats över tid. Jag ska också försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. För att kunna ta reda på hur eller om flickor respektive pojkar har påverkats av att samhället har blivit mindre fysiskt krävande vill jag lite kort beskriva vilka de naturliga fysiologiska skillnaderna är mellan de båda könen
3.10.1 Fysiologisk utveckling
Det finns skillnader mellan pojkar och flickor ur fysiologisk synvinkel- som är att räkna med från ca 11 års ålder. Den största tillväxttakten (bortsett från spädbarnsperioden) inträffar nämligen hos flickor vid drygt 12 års ålder, medan pojkarnas tillväxtspurt kommer cirka 2 år senare. Nittionio procent av längdtillväxten är avslutad innan svenska flickor fyller 16 år, men hos pojkarna först då de fyllt 18 år. Flickor är vanligen längre än jämnåriga pojkar mellan 11 och 13 års ålder. Det tar flera år innan pojkarna växer ikapp, men så småningom växer de om vad avser styrka, syreupptagning etc (Andren-Sanberg, 1987).
3.10.2 Psykisk och social utveckling
Parallellt med den fysiska utvecklingen utvecklas även tjejer och killar olika fort inom det psykiska och sociala. Den psykiska och sociala är mer miljöberoende än den fysiska.
Killar är ofta mer prestationsinriktade och aktiviteten och prestationen kommer i första hand.
Tjejer är mer inriktade på det sociala. Att ha kompisar och passa in i gänget betyder mest
(Engman,A.,Westlund,E.,Selin,L.,Abrahamsson,J.,Rawald,O.,Kjellman,K.,Wadman,A.,Svens son,E.,Daaback,L.,L.,Hedin,K.,Quickland,S.,(2005).
Det finns ett klart samband mellan psykisk hälsa och fysisk hälsa/aktivitet. Fysisk aktivitet stärker barns självförtroende, självkänsla, självuppfattning och dessutom blir barn socialt aktiva genom fysisk aktivitet och interaktion med andra barn (Berg, 2003).
En svensk studie gjord av Westerståhl et al (2003) har visat att både flickor och pojkar känner större ängslan och oro inför skolämnet idrott och hälsa år 1995 i förhållande till år 1974. En tydlig könsskillnad har framkommit eftersom fler flickor än pojkar upplever denna ängslan och oro. Detta skulle kunna relateras till senare års ökade fokusering på det smala kroppsideal som framställs i media och eftersträvas i hela samhället. En annan förklaring kan vara att det år 1995 var vanligt förekommande med könsintegrerad idrott och hälsa i skolan, vilket inte var fallet år 1974 då idrotten var uppdelad efter kön. På grund av den ökade oron och ängslan inför idrott och hälsa bland flickor, har flickors medverkan i idrott och hälsa minskat år 1995 i förhållande till år 1974. Denna utveckling är negativ sett ur ett hälsoperspektiv eftersom idrott och hälsa i skolan är en viktig arena för att skapa positiva attityder gentemot fysisk aktivitet, liksom att öka den totala nivån av fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
( Westerståhl et .al., 2003).
Resultat av en svensk studie som gjordes år 2000 till år 2002 på elever i skolår 8 och 9 i sydvästra Storstockholm, visar att pojkar i genomsnitt är betydligt mer fysiskt aktiva på idrottslektioner än flickor. Skolorna bör därför fokusera mer på flickornas behov och önskemål i idrottsundervisningen och satsa mer på de lågaktiva eleverna
(Rasmussen et al., 2004).
Med tanke på skillnaderna mellan könen som jag har beskrivit tidigare kanske man ska fundera på att anpassa idrotten efter de olika könen och återgå till att dela på pojkar och flickor på idrottstimmarna. 1974 när idrotten var uppdelat efter kön deltog fler flickor på idrotten än 1995 när det var könsintegrerat. I idrottslivet utanför skolan delas det på pojkar och flickor i nästan alla idrottsgrenar. En del elever kommer kanske endast i kontakt med fysiska aktiviteter när de har idrott på skolan det är därför väldigt viktigt att få med så många som möjligt på skolans idrottslektioner.
4. Metod
4.1 Design
Mitt syfte som är att ta reda på idrottslärares uppfattning om barn och ungdomars fysiska förmåga och om den förändrats över tid gör att valet av en kvalitativ metod var ganska given.
I en kvalitativ undersökning läggs vikten vid hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman,A 2002). I en intervju skapar den som genomför intervjun med
respondenten kunskap tillsammans genom den relationen som uppstår i intervjusituationen (Kvale 1997).
4.2 Intervjuguide
Jag gjorde en intervjuguide som jag delade in i 4 olika teman för att lättare kunna samanställa och bearbeta all data (se Bilaga 1). Tema ett handlade om kondition, tema två om motorik, tema tre om styrka och tema fyra om skolan och samhällets förutsättningar. Frågorna konstruerade jag utifrån mitt syfte och frågeställningar. Jag ville få mina respondenter att berätta så mycket som möjligt utifrån deras erfarenhet och minne så därför valde jag att göra semistrukturerade intervjuer.
En semistrukturerad intervju innebär enligt Bryman (2002) att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras ( Det kallas ofta för en intervjuguide), men intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Frågor som inte ingår i intervjuguiden kan också ställas, om den som genomför intervjun anknyter till något som intervjupersonen sagt.
Men i stort sett kommer frågorna att ställas i den ursprungliga ordningen och med den ursprungliga ordalydelsen.
4.3 Reliabilitet och validitet
För att kunna bekräfta denna undersöknings resultat har begreppen validitet och reliabilitet använts. Dessa begrepp tillhör inte något specifikt stadium i undersökningen utan ska, enligt Kvale (1997), genomsyra hela forskningsprocessen. Reliabiliteten hänför sig till
forskningsresultatens konsistens och pålitlighet enligt Kvale.
Validitet innebär att man har undersökt det man vill undersöka och ingenting annat. Validitet handlar om undersökningens giltighet, trovärdighet och hållbarhet av utförda mätningar (Trost1997).
Kvale (1997) Skriver om validiteten i intervjun. Validiteten gäller här tillförlitligheten i intervjupersonens svar och kvalitén hos själva intervjuandet, samt att man bör kontrollera den erhållna informationen, ifrågasätta och göra en teoretisk tolkning av resultatet.
Eftersom jag skulle undersöka idrottslärarnas uppfattning om barn och ungdomars fysiska förmåga har förändrats över tid fick mina respondenter försöka att utifrån sitt minne svara på flera av mina frågor. Det kan vara svårt att komma ihåg och svara korrekt på frågor som hände för många år sedan. Tillförlitligheten i mina respondenters svar anser jag ändå hade en hög validitet eftersom svaren jag fick från samtliga idrottslärare var väldigt lika.
Kvale (1997) skriver att genomföra en intervju är ett hantverk. För att bli en duktig
hantverkare måste man öva. Jag har inte speciellt lång erfarenhet av att intervjua men jag har försökt att tänka igenom frågorna noga och förberett intervjuguiden så bra som möjligt.
För att ta reda på om intervjuguiden var rätt utformad och hade en bra validitet gjorde jag en pilotstudie innan jag började min intervjustudie. Jag fick också ett bra tillfälle att träna på intervjuteknik. Personen i pilotstudien ska likna respondenterna i så stor utsträckning som möjligt (Bryman 2002). Jag gjorde min pilotstudie på en lärare på min skola som har jobbat i 30 år varav de senaste 18 åren som idrottslärare på låg och mellan stadiet. Han uppföljde kraven i min målgrupp väldigt bra. Jag spelade in honom på band för att få en uppfattning om hur lång tid intervjuerna skulle ta. Jag fick göra några småjusteringar av frågorna innan jag var helt nöjd med min intervjuguide.
Reliabiliteten i undersökningen anser jag som god. Jag har genomfört intervjuerna på platser som respondenterna har valt för att de ska känna sig så trygga och avslappnade som möjligt under intervjun. Jag har använt min intervjuguide och ställt samma frågor till samtliga respondenter. Eftersom jag valt att göra semistrukturerade intervjuer hade jag möjlighet att ställa frågor med anknytning till något som intervjupersonen sagt vilket resulterade i att intervjuerna inte blev exakt lika. För en hög reliabilitet krävs att studien kan upprepas med samma resultat vid ett senare tillfälle. Det krävs även att standardiseringen är hög, så det kan säkerställas att samtliga respondenter får samma frågor ställda på samma vis. Det är därför svårt att tala om reliabilitet vid kvalitativa studier, då själva metoden bygger på en låg grad av standardisering Trost (2005).
Jag har även i min studie jobbat med statistik på ungdomars kondition.
Jag har jämfört kilometertider på gymnasieelever från 1990-2006. I den delen av min undersökning är reliabiliteten väldigt bra.
4.4 Urval
Jag har intervjuat 6 idrottslärare som har jobbat i 30 år eller mer. Jag ville helst ha
idrottslärare som har jobbat med högstadie- eller gymnasieelever. Mitt urval blev i och med mina tydliga krav ganska begränsat. Jag kan kalla min studie för en kohortstudie eftersom jag sökte personer med en gemensam egenskap (Bryman, 2002). Min första respondet fick jag genom ett bekvämlighets urval. Det var en vän och kollega som jag har känt i många år. Hon jobbar som idrottslärare på högstadiet och har varit yrkesverksam i 30 år. Resterande
respondenter fick jag fram genom att använda mig av ett snöbollsurval dvs. den första respondenten tipsade mig om några idrottslärare som hon visste uppfyllde mina krav. Dessa kom i sin tur med nya förslag (Bryman ,2002). Eftersom jag inte ville ha för stor geografisk spridning på mina respondenter blev jag hänvisad till ett begränsat antal idrottslärare inom ett rimligt avstånd.
Jag lyckades få tag i 6 idrottslärare som uppfyllde alla mina krav, 2 kvinnor och 4 män.
Här kommer en lista som beskriver dem lite mer utförligt.
Idrottslärare: 1.(L1) Kvinna som har arbetat i 30 år på två olika högstadieskolor i Mellansverige, 20 år på den första och 10 år på den andra.
2.(L2) Man som har arbetat i 38 år.
Respondenten arbetade 4 år i en stor kommun i Mellansverige varav 2 år på mellanstadiet , 1 år halvtid som idrottslärare och halvtid som idrottskonsulent samt 1 år på högstadiet.
Arbetade sen på högstadiet på en mindre ort i Mellansverige i 34 år.
3. (L3) Kvinna som har arbetat 40 år varav 13 år på lågstadiet, 12 år på särskola och 15 år på högstadiet
4. (L4) Man som har arbetat i 40 år på högstadiet på en skola i Mellansverige.
5. (L5) Man som har arbetat i 30 år. De 10 första åren arbetade respondenten på både mellanstadiet, högstadiet och en gymnasieskola i södra
Sverige. De senaste 20 åren har L5 arbetat på olika gymnasieskolor på en större ort i Mellansverige.
6. (L6) Man som har arbetat i 39 år. Dom 16 första åren arbetade L6 på mellan och högstadiet på två olika orter i Västergötland.
Han flyttade sen till en ort i Mellansverige där han arbetade i 23 år.
4.5 Tillvägagångssätt/datainsamling
Min första respondent pratade jag personligen med. Hon fick läsa igenom mitt
informationsbrev som förklarar vem jag är och vad jag håller på med.( Se bifogad bilaga) Hon fick också intervjuguiden i förväg. De resterande respondenterna ringde jag upp efter tips som jag fått av idrottslärarna. Jag berättade vem jag var och vad jag höll på med. Jag läste upp informationsbrevet och poängterade att det var helt frivilligt att delta. Alla respondenterna var samarbetsvilliga och tyckte syftet och frågeställningarna var intressanta.
Alla som ville fick informationsbrevet och intervjuguiden via mail innan intervjutillfället.
Samtliga intervjuer spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Varje intervju tog 45-50 minuter. Mina respondenter fick bestämma plats för intervjun. Min första respondent (L1) valde att komma hem till mig. Vi upplevde båda två att intervjun hade fungerat bra. L1 tyckte att det var intressant och givande att tänka till omkring frågorna. Dom tre följande valde att träffa mig i deras hem. Det fungerade väldigt bra. Respondenterna hade samtliga utflugna barn och vi kunde sitta i lugn och ro under intervjuerna. Lärare nummer 5 (L5) ville att jag skulle komma till hans kontor på den skola där han jobbar. Jag fick med mig ett fantastiskt material av honom med bla resultat på gymnasieelevernas konditionstester sedan 17 år tillbaka. (se resultat delen). Min sista respondent valde Universitetsbiblioteket som intervjuplats. Vi hittade ett mysigt hörn där intervjun kunde genomföras ostört.
4.6 Databearbetning
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning och det innebär att jag har fått ett stort datamaterial att arbeta med.
Jag har utgått ifrån Grounded theory som tillvägagångssätt vid analysen av data. Jag har valt Grounded theory (nedan kallad GT) därför att det är en av de kvalitativa forskningsansatserna som står de kvantitativa ansatserna närmast. Det visade sig vara ett perfekt val eftersom jag fick låna alla resultat från gymnasielevers konditionstester från 1990-2006 av en av mina respondenter. I forskning av GT kan allt som forskaren erfar vara data. I Klassisk GT kan man använda såväl texter som numerisk data.
Styrkan med grounded theory kan man säga är att insamlingen och analysen av data sker parallellt och i växelverkan med varandra. All data bryts ned i mindre beståndsdelar och
benämns. Kodningen sker i samband med att data samlas in och skrivs ner och man använder sig sen av olika kodningsnivåer. Kodningen förändras och omvärderas under processens gång.
Jag jobbade med olika teman som jag sen delade in i olika nivåer/underrubriker för att få ett tydligt mönster som jag sen kunde dra slutsatser utifrån och förhoppningsvis kunna se eventuella likheter och skillnader i idrottslärarnas uppfattningar.
Enlig Bryman (2002) kan man beskriva grounded theory i följande 12 steg:
1. Frågeställning/problem
2. Relevanta personer väljs ut. (Teoretiskt urval) 3 Data samlas in. I detta fall intervjuer.
4. Data kodas – begrepp.
Ständig rörelse fram och tillbaka mellan de fyra första stegen.
5. Kontinuerlig jämförelse mellan indikatorer och begrepp – kategorier genereras.
6. Kategorierna mättas
7. Relationer mellan olika kategorier utforskas på sådant sätt att hypoteser om samband mellan kategorierna kan utvecklas.
8-9 Ytterligare data samlas in med hjälp av teoretiskt urval.
10. Insamlingen av data styrs av principen om teoretisk mättnad.
11. Prövning av hypoteser. (Faktisk teori)
12. Insamling av analys av data i andra situationer. (Formell teori)
Enligt Bryman (2002) uppvisar de flesta undersökningar vissa men inte alla av de steg och element som ingår i grounded theory. På grund av omfattningen på min undersökning hade jag svårt att uppnå steg 6 och 10 dvs. att kategorierna mättas. Jag skulle i så fall ha fortsatt med mitt urval tills kategorin mättats med data, det vill säga tills ingen ny relevant data framkommer om en viss kategori.
Jag har inte använt mig av steg 12 som är förhållandevis ovanlig i grounded theory, Bryman (2002). I steg 12 ska man samla in och analysera data i andra situationer för att generera en formell teori. En formell teori kommer att ha samband med mer abstrakta kategorier.
4.7 Etiska överväganden
Enligt Bryman (2002) finns det några etiska principer som gäller för bland annat svensk forskning och det är följande: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: Jag informerade berörda personer om undersökningens syfte. De fick reda på att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta om de så önskar. De fick reda på vilka moment som ingick i undersökningen och att undersökningen är konfidentiell.
Samtyckeskravet: Deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem och efter att undersökningen är klar makuleras dessa.
Nyttjandekravet: Jag informerade om att de uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet.
4.8 Bortfall
I en kvalitativ studie som den här där endast 6 personer ska intervjuas blir det inget bortfall.
Jag ser till att få tag i 6 representativa personer som vill ställa upp. Samtliga respondenter som jag ringde upp ville hemskt gärna delta i undersökningen. Det svåra var att få en tid som passade oss båda. Jag jobbar heltid så respondenten fick bestämma en lämplig tid när som helst efter min arbetstid. En idrottslärare skulle på en golfresa men ville absolut delta i min studie så vi fick skjuta på intervjun tills han kom hem. Olika saker gjorde att det drog ut på tiden innan jag blev klar med mina intervjuer.
5. Resultat
Del 1.5.1 Inledning
Resultaten från denna undersökning bygger på analyser av 6 intervjuer av idrottslärare som har varit yrkesverksamma i minst 30 år. I en av mina intervjuer visade det sig att
respondenten hade sparat alla resultat från sina elever sen 1990. Jag kommer i slutet av resultatdelen att redovisa statistik som berör elevernas förändring vad det gäller kondition.
Syftet med min studie har varit att ta reda på om idrottslärare uppfattar att barn och
ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren. Jag ville också ta reda på om
idrottslärare upplever att barn och ungdomars motorik, kondition och styrka har förändrats de senaste 30 åren och i så fall om det föreligger någon skillnad mellan könen.
Jag har delat in min intervjuguide i 4 olika teman, vilket underlättade väldigt när jag analyserade materialet. Jag kommer att redovisa resultatet av varje tema:
5.2 TEMA 1 Konditionen
5.2.1 Elevernas kondition
I min första fråga skulle idrottslärarna jämföra elevernas kondition (snitt/klass) 1977 och idag 2007. Jag ville också undersöka orsakerna till eventuella skillnader.
Sammanfattning
Jag kunde se en viss skillnad i svaren beroende på vilken typ av samhälle de hade undervisat i. Två stycken av mina respondenter (L3och L4) hade följt utvecklingen på en bruksort. Jag fick också väldigt likartade svar ifrån dem. De förklarade att för 30 år sedan jobbade nästan alla på bruket, utbildning var inte så viktigt och skolan spelade inte så stor roll. Attityden till skolan var negativ. Idag har skolan en starkare position vilket man kan se på elevernas inställning och studiemotivation som idag är positivare i den här kommunen. Lärare (L3, L4) tyckte att de fick med fler på idrotten idag men hade svårt att säga om konditionen hade förändrats över tid.
Övriga fyra respondenter (L1, L2, L5 och L6) var eniga om att det var generellt bättre för 30 år sedan. Dom kunde se en större försämring av konditionen hos tjejer än hos killar.
En lärare (L1) uttrycker sig så här:
” Jag har haft konditionstest i 10 år och den stora massan har blivit sämre. Det finns många idag som inte orkar springa 2 varv dvs. 800 meter.”
En idrottslärare (L2) säger följande:
” En kille eller tjej som ej idrottade kunde jogga 2 km utan problem för 30 år sedan. Då fanns det ett mellanskikt dvs. dom som idrottade hemma spontant men ej var med i någon klubb dom var ganska många.”
Så här säger(L6):
”Konditionen har blivit sämre. Det beror lite på vilken typ av klass man har.
Jag har kört coopertest runt tjärn genom åren. Eleverna springer 2 varv det är ca 2,5 km.
9 min är högsta betyg. Idag är det få som klarar den tiden. Jag har rekorden i huvudet,.
7.34, 7,36 och 7,59 det är de tre snabbaste tiderna. Idag finns det ingen som är i närheten.
Det är otroligt om någon går under 9 min, då får man berömma dem väldigt”
.När vi pratade om orsakerna till elevernas försämrade kondition var det vissa punkter som återkom hos samtliga respondenter. Även de två som inte kunde svara på om konditionen hade förändrats kom in på samma resonemang.
Orsakerna var sammanfattningsvis:
*Spontanidrotten är borta
*Barnen är mer specialiserade idag
*Ätstörningar förekommer det finns problem med både övervikt och undervikt
*Samhällsutvecklingen motarbetar fysisk aktivitet
* TV och dator har kommit in i våra liv
* Ingen vardagsmotion, barnen blir skjutsade överallt.
L3:
”Barnen var inte så bekväma förr. Idag blir dom skjutsade överallt .Föräldrarna måste sluta att skjutsa sina barn överallt”
L4:
”När jag växte upp fanns det ingen TV eller dator vi rörde oss naturligt, vi fiskade ,jagade , vi skottade upp en ishockeyplan , delade upp lag och spelade i timmar. Vi hörde aldrig att det var bra att motionera det gjorde man naturligt. Vi jobbar i motbacke idag ,samhället motarbetar oss.”
Gymnasielärarna (L5 och L6) hade fler elever som inte var studiemotiverade idag än för 30 år sedan. Idag går nästan alla elever på gymnasiet vilket inte var fallet för 30 år sedan.
(L5 ) säger så här:
”Många är inte studiemotiverade som går på gymnasiet i dag. Många är inte motiverade att ta i på testerna och ge max”
5.2.2 Inställning till konditionskrävande aktiviteter
Här undrade jag om inställningen till konditionskrävande aktiviteter har ändrats och om det är skillnad mellan könen.
Sammanfattning
Inställningen till konditionskrävande aktiviteter har ändrats. Idag är man ovan att använda kroppen. Många är rädda för kroppens reaktioner vid fysisk ansträngning.
En av respondenterna (L2) uttryckte sig på följande sätt:
”Samhällsutvecklingen har gjort att gränserna har ändrats. Idag får man inte säga att vi ska ha Cooper test. Jag måste använda andra termer. Jag får säga att idag ska vi transportera oss till fots 2 km. Nu gör vi så gott vi kan. Förr kunde man säga att vi kör konditionstest 2 km och ingen reagerade, det var inget märkvärdigt. Alla kunde jogga runt mer eller mindre fort.
Idag slänger en del sig på gräset, flämtar och tycker att 17-18 minuter är en jätteprestation.
Inställningen hos många idag är att det är jätte långt med 2 km.”
En gymnasielärare (L5) säger följande:
” Väldigt få har upplevt sin maximala prestationsförmåga. Många har aldrig upplevt trötthet.
När vi kör ett Bip test lägger många, särskilt flickor, av efter 2 minuter och tror att dom är trötta. Mjölksyra är en chock.”
Flera av mina respondenter ansåg att i det inte förekom speciellt mycket konditionsträning på de organiserade träningarna i lagsporter.
Jag citerar en lärare (L2) som har uppmärksammat detta:
” Jag förväntar mig att exempelvis fotbollstjejer ska ha en hög fysisk status. Det finns de som inte orkar jogga 400 meter. Vad håller dom på med på fotbollsträningarna?”
