Klinisk handlingsberedskap och teamarbete för sjuksköterskor vid akut omhändertagande
Högteknologiska simuleringsövningar och dess inverkan - En litteraturöversikt
Anna Smedman och Elina Åslin
Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: Termin 6, höstterminen 2016
Handledare: Lisbeth Kristiansen, lisbeth.kristiansen@miun.se Examinator: Mats Jong, mats.jong@miun.se
Författare: Anna Smedman, ansm1400@student.miun.se Elina Åslin, elas1301@student.miun.se Kurskod/registreringsnummer: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
ABSTRAKT
Bakgrund: Det är av stor vikt att sjuksköterskan besitter en stark klinisk handlingsberedskap och kontinuerligt får tillfälle att regelbundet utvecklas och hämta nya lärdomar, detta utifrån såväl dagliga interaktioner med patienter och medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen. Högteknologiska simuleringsövningar har använts inom hälso- och sjukvården sedan mitten på 1900 talet i syfte att utbilda vårdpersonal.
Syfte: Belysa vad högteknologiska simuleringsövningar har för inverkan på sjuksköterskeprofessionen avseende klinisk handlingsberedskap och teamarbete i akuta situationer.
Metod: Litteraturöversikt innefattande 13 kritiskt granskade vetenskapliga originalstudier med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad design.
Resultat: Högteknologiska simuleringsövningar bidrog i hög grad till ökad kunskapsutveckling för sjuksköterskor i akuta situationer och stärkte dessutom deras kliniska handlingsberedskap. De högteknologiska simuleringsövningarna ansågs även bidragit till ökad självutveckling för
sjuksköterskorna, vilket bland annat innebar stärkt självförtroende och självsäkerhet. Teamarbetet beskrevs ha förbättrats genom dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt bättre professionell
kommunikation nämns. Som ett resultat av detta ansågs såväl patientsäkerheten samt säkerhetskulturen på arbetsplatsen ha förbättrats.
Diskussion: Den ökade kunskapsutvecklingen anses bero på kombinationen av teori och praktik vilket kopplas till Benners utvecklingsteori.
Slutsats: Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso- och sjukvård, vilket visar nyttan och användbarheten av de högteknologiska simuleringsövningarna.
Nyckelord: Akut omhändertagande; Benner; Klinisk handlingsberedskap; Simuleringsövningar;
Sjuksköterskan; Teamarbete
FÖRORD
Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till vår handledare Lisbeth Kristiansen som stöttat och väglett oss i rätt riktning fram till detta examensarbete. Tack för dina många värdefulla åsikter och tankar!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 1
2. BAKGRUND ... 1
2.1HÖGTEKNOLOGISKA SIMULERINGSÖVNINGAR ... 1
2.2KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING ... 2
2.3TEAMARBETE ... 3
2.4AKUTA SITUATIONER ... 4
3. PROBLEMFORMULERING ... 4
4. SYFTE ... 5
5. METOD ... 5
5.1DESIGN ... 5
5.2INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 5
5.3LITTERATURSÖKNING ... 6
5.4URVAL, RELEVANSBEDÖMNING OCH GRANSKNING ... 6
6. ANALYS ... 7
7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8
8. RESULTAT ... 8
8.1SIMULERINGSÖVNINGARS BETYDELSE FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLING ... 9
8.1.1 Ökad kunskapsutveckling ... 9
8.1.2 Stärkt klinisk handlingsberedskap ... 10
8.1.3 Ökad självutveckling för sjuksköterskor... 11
8.1.4 Debriefing och dess betydelse för inlärning ... 12
8.2SIMULERINGSÖVNINGARS INFLYTANDE PÅ TEAMARBETE ... 12
8.2.1 Klarare rollmedvetenhet ... 13
8.2.2 Förbättrad professionell kommunikation... 13
8.3SIMULERINGSÖVNINGARS KLINISKA ANVÄNDBARHET ... 14
8.3.1 Förbättrat säkerhetsarbete ... 14
8.3.2 Realistiskt och överförbart till verkligheten ... 14
9. DISKUSSION ... 16
9.1METODDISKUSSION ... 16
9.2RESULTATDISKUSSION ... 18
10. SLUTSATS... 22
11. REFERENSER ... 23
BILAGA 1. Översikt av resultatets artiklar
BILAGA 2. Översikt av exempel på artiklar som exkluderats efter kvalitetsgranskning BILAGA 3. Modifierade granskningsmallar
1. INTRODUKTION
Som sjuksköterska ställs man ständigt inför nya utmaningar då man dagligen möter patienter som alla har olika behov och krav i sin vård. Vissa gånger kan man komma att ställas inför situationer man som sjuksköterska aldrig tidigare har erfarit, situationer som dessutom kräver adekvat agerande då en patient annars kan vara i fara för sitt liv. Det har och kommer troligtvis alltid finnas behov av att som sjuksköterska träna på sådana akuta och kritiska situationer, men tillfälle att öva när skarpt läge väl infinner sig är många gånger få, svåra eller näst intill omöjliga. Med detta sagt bygger därför denna litteraturöversikt på intresset över hur högteknologiska simuleringsövningar kan vara en användbar metod för att förbereda sjuksköterskor inför situationer som dessa i den kliniska verkligheten.
2. BAKGRUND
2.1 Högteknologiska simuleringsövningar
Iscensatta övningar i syfte att minska antalet avvikelser inom vården har funnits redan sedan mitten av 1900-talet, då bland annat hjärt-lungräddning och träning inom andra akuta
tillstånd introducerades (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2016).
Högteknologiska simuleringsövningar, vilket fortsättningsvis i denna litteraturöversikt kommer att benämnas HTS, innebär att i utbildningssyfte ersätta mötet med riktiga patienter där artificiella dockor och/eller levande aktörer istället används. Målet är att iscensätta vårdrelaterade patientscenarion i en verklighetsförankrad miljö med syfte att analysera, utvärdera och återkoppla, där kunskapsutveckling och lärande främjas genom ett
experimentellt förhållningssätt där utrymme lämnas för misstag utan att patienter riskerar att skadas. Dessa övningar utförs ofta i lag med andra inom samma eller annan
vårdprofession (Okuda et al., 2009).
En väl utförd simuleringsövning består utav tre faser. Den första fasen, briefing, innefattar förberedande inför simuleringen samt genomgång av dess förfaringssätt och fas två, scenario, innebär själva simuleringsövningen. Under den sista fasen, debriefing, sker återkoppling och diskussion kring den utförda övningen och fokus läggs då på reflektion och eftertanke där de inblandade tillåts släppa fram sina uppfattningar och känslor som framkommit under övningens gång. Detta anses vara det mest centrala och betydelsefulla då
det är på grund av detta lärdomar och erfarenheter skapas (AL Sabei& Lasater, 2016). Att simuleringsövningar speglar verkliga situationer stärker den kliniska utvecklingen (Murphy, Curtis & McCloughen, 2016) och bidrar till såväl grundläggande som avancerad kunskap, samtidigt som det även stärker de icke-tekniska aspekterna inom sjuksköterskans
profession (Okuda et al., 2009). Dessa aspekter, såsom ledarskap, kommunikation och beslutsfattande, är tillsammans med de tekniska färdigheterna alla nödvändiga för att en stark patientsäkerhet ska upprätthållas (Hobgood et al., 2010).
Runtom i Sverige har flertalet lärosäten för diverse vårdprofessioner numera infört och byggt upp kliniska tränings- och simuleringscentrum, KTC, för att främja lärandet av praktiska färdigheter och klinisk skicklighet. Dessa riktar sig mot såväl studenter på grund- och avancerad nivå, som färdigutbildade och yrkesverksamma inom vårdsektorn och ger tillfälle att öva på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier (Karolinska Universitetssjukhuset, 2016; Kristiansen, Häggström, Hallin, Andersson & Bäckström, 2015;
Sahlgrenska Akademien, 2016; SBU, 2016).
2.2 Kunskaps- och kompetensutveckling
Att tillhandahålla en patientcentrerad, säker och evidensbaserad vård, kunna samverka i olika team, arbeta med förbättringsarbete samt informatik är sex kärnkompetenser en
legitimerad sjuksköterska bör besitta (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2015). Som sjuksköterska ansvarar man över att kunna bilda en tolkning eller slutsats utefter enskilda patienters behov och hälsotillstånd, samt besluta om när insatser gentemot denne bör utföras eller inte. Denna färdighet, även kallad klinisk handlingsberedskap, innebär att sjuksköterskan har förmågan att föra resonemang med sig själv och andra genom att innan beslutsfattning kunna jämföra olika handlingsalternativ, kritisk väga dem mot varandra samt mot vetenskapliga belägg och därefter välja det mest lämpliga utifrån vad situationen kräver (Tanner, 2006).
Utvecklingsprocessen beträffande dessa, samt fler kompetensområden inom sjuksköterskans profession, är något omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1984, s. 13-38) menar kan beskrivas i hennes modell för kunskapsutveckling. Denna process indelas enligt Benner i fem stadier - novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig samt expert, men poängterar
att man inte kan nå hela vägen till expert endast med tidens gång. Det är nämligen inte enbart de yrkesverksamma åren som präglar nivån inom denna kompetens- och kunskapsutveckling, utan snarare förståelsen för praktik och teori samt engagemanget gentemot detta. Detta innebär att den nyutbildade alternativt orutinerade sjuksköterskan, även kallad novis, ofta förlitar sig på mätbara tecken och utvecklar ett beroende av bestämda rutiner och riktlinjer för att kunna hantera och värdera en situation, då denne saknar
praktiska erfarenheter och således även förmågan att uppfatta komplexiteten av helheten (Benner, 1984, s. 13-38). Benner (2015) betonar fortsättningsvis vikten av att kunna dra lärdomar från tidigare erfarenheter då detta anses vara betydande för kompetensutveckling, något som främjas utav praktiska övningar där fokus läggs på enskilda fall och situationer, snarare än generaliserade tillstånd. Målet med inlärningen är att utveckla en rik klinisk fantasi där en föreställning om vilket handlande som skulle vara adekvat i en viss situation kan skapas.
Bringsen, Andersson, Ejlertsson och Troein (2012) menar att regelbundet lärande är viktigt för sjuksköterskor, då detta anses vara givande och stärka deras hälsofrämjande arbete. Både nyutexaminerade såväl som rutinerade sjuksköterskor verkar betona vikten och behovet av att regelbundet få möjlighet att inhämta nya lärdomar utifrån såväl dagliga interaktioner med medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen.
2.3 Teamarbete
Ett effektivt teamarbete definieras som ett samarbete mellan en grupp människor vilka delar erfarenheter, färdigheter och mål, där samtliga uppmärksammar varandra och tillsammans arbetar för att uppnå ett så välpresterande team som möjligt (Lewis, Strachan & McKenzie- Smith, 2012). Interprofessionella undervisningsformer där två eller fler professioner tillsammans i grupp lär av varandra, med syfte att förbättra samarbete och på så vis även patientsäkerheten, är något som blivit allt mer aktuellt inom hälso- och sjukvården. Flertalet studier menar att samarbete mellan professioner främjar kunskapsutveckling, förtroendet för sig själv och andra, teamarbete samt förmågan att kommunicera (Gough, Hellaby, Jones &
MacKinnon, 2012).
2.4 Akuta situationer och omhändertaganden
Akuta situationer benämns som tillstånd vilka kräver omedelbar beslutsfattning och uppföljning (World Health Organization, u.å.). Detta innebär därför att vårdpersonal bör besitta adekvat kompetens för att, under begränsad tid och med knapp
bakgrundsinformation kring patienten och situationen, snabbt kunna identifiera, prioritera och koordinera vårdinsatser utifrån vad som krävs (Socialstyrelsen, 2008).
3. PROBLEMFORMULERING
Högteknologiska simuleringsövningar har visat sig vara en användbar metod för att praktisera och öva på omhändertagandet av akut och kritiskt sjuka patienter. Denna litteraturöversikt designades därför för att kartlägga just vad dessa övningar kan ha för inverkan på den kliniska handlingsberedskapen hos sjuksköterskan i sådana situationer.
Vikten och innebörden av ett väl fungerade teamarbete inom vården har tidigare i denna litteraturöversikt belysts och dessa simulerade övningar innebär ofta ett samarbete med andra inom samma eller andra vårdprofessioner. Detta skapade även behovet av att närmare undersöka vad dessa högteknologiska simuleringsövningar har för effekter på teamarbete under omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter. En illustration av denna problemformulering återfinns i figur 1.
Figur 1. Illustration över problemformulering, med inspiration av Henricson (2012, s. 57-58).
Simuleringsövningar
Teamarbete Klinisk
handlingsberedskap
4. SYFTE
Denna litteraturöversikt syftar till att belysa vilken inverkan högteknologiska simuleringsövningar, HTS, kan ha på sjuksköterskeprofessionen avseende följande frågeställningar:
Vad har HTS för inverkan på sjuksköterskors kliniska handlingsberedskap vid omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter?
Vad har HTS för inverkan på teamarbetet vid omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter?
5. METOD 5.1 Design
Detta arbete är en beskrivande litteraturöversikt, vilken enligt Friberg (2012, s. 133-135) syftar till att skapa en överblick av forskningsläget inom ett bestämt område. Detta innebär således att befintlig forskning identifieras, kartläggs och sammanställs för att skapa en uppfattning av vad som studerats kring området samt vilka metoder eller utgångspunkter som använts.
5.2 Inklusions- och exklusionskriterier
För att inkluderas i denna litteraturöversikt krävdes att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2006-2016 och vara skrivna på engelska. HTS och sjuksköterskeprofessionen skulle vara de centrala delarna och olika akuta alternativt kritiska situationer skulle beröras för att uppfylla litteraturöversiktens syfte. Studier med enbart sjuksköterskestudenter som
deltagare samt de artiklar vilka ansågs ha låg kvalitet efter kvalitetsgranskning,
exkluderades ur denna litteraturöversikt. Det har ansetts fördelaktigt att att inkludera såväl kvantitativa som kvalitativa resultat för att skapa en större bredd inom ämnet, varpå det därför inte skett någon typ av exkluderande utifrån studiers design.
5.3 Litteratursökning
I enlighet med Östlundh (2012, s. 59-69) utfördes inledningsvis en preliminär
litteratursökning kring det önskade ämnesområdet för att utforska, identifiera och fastställa vilka sökord och termer som skulle ligga till grund för den slutgiltiga sökningen av
resultatets artiklar. De vetenskapliga originalstudier vilka denna litteraturöversikt bygger på är slutligen funna med hjälp av väl valda Headings och fritextord i databaserna Cinahl samt PubMed. Nurs* samt emergenc* valdes inför sökningen att trunkeras för att få en bredare träff och undvika begränsning utav någon ordstomme. Två sökningar i de båda valda databaserna utfördes, vilket i slutändan resulterade i 11 relevanta artiklar. Tabell 1 visar tillvägagångssättet vilket resulterat i dessa. Tidskrifterna, vilka de valda artiklarna publicerats i, kontrollerades slutligen i UlrichsWeb för att säkerställa att dessa var peer reviewed. För att relevant material inte skulle missas, genomfördes dessutom en manuell sökning i funna artiklars referenslistor vilket resulterade i ytterligare två artiklar. Det slutgiltiga antalet vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie blir därmed 13.
Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Cinahl
160915
MH ”Simulations”
AND Nurs*
AND Emergenc*
Engelsk text Max 10 år
190 89 19 9 4
Cinahl 160916
MH ”Simulations”
AND MH ”Teamwork”
AND Nurs*
Engelsk text Max 10 år
125 34 8 5 2
PubMed 160909
Simulation AND Nurs*
AND Emergenc*
Engelsk text Max 10 år
431 112 16 13 3
PubMed 160915
Simulation AND Nurs*
AND Teamwork
Engelsk text Max 10 år
210 94 16 8 2
Totalt 956 329 59 35 11
Tabell 1. Urval 1: Artiklarnas abstrakt lästes. Urval 2: Hela artiklarna lästes. Urval 3: Relevansbedömning och kvalitetsgranskning av artiklarna. Urval 4: Antal artiklar inkluderade i denna litteraturöversikt
5.4 Urval, relevansbedömning och granskning
För att finna lämpliga vetenskapliga originalstudier till denna litteraturöversikt utfördes en relevansbedömning vilken först bestod av läsning utav artikeltitlar. Överensstämde dessa titlar med litteraturöversiktens syfte lästes även studiernas abstrakt för fortsatt bedömning.
Dubbletter vilka framkom under sökningarna valdes manuellt att exkluderas. De studier vars abstrakt tycktes vara relevanta, lästes igenom i sin helhet och jämfördes återigen mot syftet samt mot litteraturöversiktens inklusions- och exklusionskriterier. De studier vilka stämde överens mot dessa kvalitetsgranskades vidare för att bedöma dess lämplighet.
Detta utfördes med stöd av modifierade granskningsmallar för kvalitativ samt kvantitativ metod av Carlsson och Eiman (2003), vilka redovisas i bilaga 3. Studiernas olika delar, såsom abstrakt, metod, resultat, diskussion och slutsatser, analyserades och respektive punkt poängsattes därefter. Poängen räknades om till procent, vilket delade in artiklarna i tre kvalitetsgrader - grad I >80%, grad II >70%, samt grad III >60%. Denna litteraturöversikt inkluderar enbart artiklar som uppfyller kriterierna för grad I eller II. I originalmallen för denna granskning finns punkten “patienter med lungcancerdiagnos” vilken dock byttes ut till “antal sjuksköterskor inkluderade i studien” för att överensstämma med denna
litteraturstudies syfte. Ingen granskningsmall för studier av mixad metod påträffades, varför ytterligare modifieringar gjordes (se bilaga 3). De fyra punkterna vilka skiljde den kvalitativa granskningsmallen från den kvantitativa lades till, den totala poängen räknades om och den procentuella uträkningen skedde på samma sätt som innan. Artiklar vilka uppfyllt denna kvalitetsgranskning och inkluderas i detta arbete, redovisas i bilaga 1. Exempel på artiklar som ej uppfyllt denna kvalitetsgranskning redovisas i bilaga 2.
6. ANALYS
Analysprocessen grundas i Fribergs (2012, s 140-143) uppfattning av att artiklar ska läsas igenom noggrant tills en förståelse och ett sammanhang kring innehållet uppstår. Vidare fortsatte analysprocessen med att finna likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Även Polit och Beck (2012, s. 119) användes som stöd i analysen, då de menar att fokus bör ligga på viktiga teman i materialet, vilket görs genom att jämföra data utifrån likheter och
skillnader. Artiklarna, med fokus på resultaten, lästes av båda författarna var för sig, sedan tillsammans flertalet gånger och sammanfattades efter detta för att få en överblick och djupare förståelse av innehållet. Detta säkerställde att så lite som möjligt missats, uppfattats fel eller fallit ur dokumentation, vilket stärker denna litteraturstudies validitet. Efter
noggrann granskning utav studiernas resultat identifierades nyckelfynd vilka låg i linje med litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Dessa nyckelfynd skrevs ner och presenterades överskådligt intill varandra för att båda författarna skulle få en tydlig och gemensam bild över fynden. Likheter och skillnader framkom genom noggrann jämförelse av de funna nyckelfynden vilket formade nya ämnesområden som i sin tur bildade huvudteman och subteman. Dessa utgör resultatet för denna litteraturöversikt och redovisas i Figur 2.
7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Författarna besitter viss förkunskap inom ämnet, men ej så pass starkt att detta anses kunna styra över resultatet i denna litteraturöversikt. Forsberg och Wengström (2013, s. 69-70) menar att det i en litteraturöversikt är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt till den analyserade datan, varför författarna till denna litteraturöversikt i enlighet med Polit och Beck (2012, s. 120-121) ställt sig opartiska till såväl det valda ämnesområdet som materialet.
Ingenting ur de valda studierna har därmed medvetet förvrängts eller exkluderats ur denna litteraturöversikt med syfte att påverka dess resultat och samtliga studier har presenterats i resultatet av denna litteraturöversikt.
8. RESULTAT
Resultatet av denna litteraturöversikt består utav 13 vetenskapliga artiklar där två av dessa är av kvalitativ design, sju av kvantitativ design och fyra av mixad design. Sex utav dessa artiklar uppnådde kvalitetsgrad I. Samtliga studier implementerade HTS inom akut omhändertagande eller akuta situationer där någon form av briefing och debriefing även förekom i samband med scenariot. Totalt tre huvudteman och åtta subteman framkom i analysfasen av denna litteraturstudie, vilka presenteras i figur 2.
Figur 2. En översikt över litteraturstudiens olika huvud- och subteman.
Simuleringsövningars betydelse för lärande
och utbildning
Ökad kunskapsutveckling
Förbättrad klinisk handlingsberedskap
Stärkt självutveckling för sjuksköterskor
Debriefing och dess betydelse för inlärning
Simuleringsövningars inflytande på
teamarbete
Klarare rollmedvetenhet
Förbättrad professionell kommunikation
Simuleringsövningars kliniska användbarhet
Förbättrat säkerhetsarbete
Realistisk och överförbart till verkligheten
8.1 Simuleringsövningars betydelse för lärande och utveckling
Detta avsnitt presenterar hur HTS på olika vis bidragit till lärande och utveckling för sjuksköterskor i akuta situationer.
8.1.1 Ökad kunskapsutveckling
Att HTS bidrog till signifikant ökad kunskapsutveckling gällande akuta och kritiska situationer redovisas i flertalet kvantitativa studier och resultat, där sjuksköterskor fått bedöma nivån av sitt egna kunskapsläge både innan och efter simuleringsträning (Figueroa, Sepanski, Goldberg & Shah, 2013; Kim & Shin, 2016; Niell et al., 2015; Pemberton, Rambaran
& Cameron, 2013; Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016). Denna förbättring sågs inte enbart direkt efter avslutad utbildning, utan också långsiktigt då vissa studier valt att även utvärdera vilka effekter HTS haft 3-4 månader efter avslutad kurs. Det visade sig att sjuksköterskor ansåg sig besitta en fortsatt högre kunskapsnivå än de gjorde innan utbildningen (Figueroa et al., 2013; Pemberton et al., 2013). Det poängterades dock att ju högre komplexitet en situation hade, desto svårare var det att bibehålla kunskapen kring den (Pemberton et al., 2013).
I experimentella och kvasiexperimentella studier, där interventionsgruppen erhållit HTS och kontrollgruppen standardiserade övningar, har kunskapsutvecklingen visat sig vara större i interventionsgrupperna (Dowson, Russ, Sevdalis, Cooper & De Munter, 2013; Kim & Shin., 2016; O´Leary, Nash & Lewis, 2016;). Deltagare i kontrollgrupperna uppvisade även de signifikanta skillnader i kunskapsutvecklingen, men inte i lika hög grad som de i experimentgrupperna (Kim & Shin., 2016; O´Leary et al., 2016). De standardiserade
övningarna beskrevs av de deltagande som en kunskapsrepetition, vilken dock glömdes bort väldigt snabbt (O´Leary et al., 2016).
Även i kvalitativa resultat beskriver sjuksköterskorna att deras kunskaper och färdigheter gällande akuta situationer förbättrats av HTS (Ballangrud, Hall-Lord, Persenius & Hedelin, 2014b; Pemberton et al., 2013; Wehbe-Janek et al., 2012). Exempel på delar som nämns ha förbättrats gällde bland annat tekniska färdigheter vid hanteringen av cirkulatorisk samt respiratorisk insufficiens (Buckley & Gordon, 2011), kunskap och handhavandet av
läkemedel (Niell et al., 2015; Sauter et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012) samt kännedom om och förtrogenhet till utrustning (Dowson et al., 2013; Niell et al., 2015; Wehbe-Janek et al., 2012). Anledningen till förbättring inom tekniska färdigheter nämns, av sjuksköterskor i en kvalitativ studie, vara att de gavs tillfälle att praktiskt öva sådant de annars inte kan eller får möjlighet till i vanliga fall (Wehbe-Janek et al., 2012).
8.1.2 Förbättrad klinisk handlingsberedskap
HTS ledde, utöver kunskapsutveckling av tekniska färdigheter, även till ökad kompetens gällande icke-tekniska delar inom sjuksköterskeprofessionen (Buckley & Gordon, 2011). Den kliniska handlingsberedskapen ansågs enligt sjuksköterskor i flertalet kvantitativa studier på olika sätt ha stärkts genom HTS, då dessa bidrog till att sjuksköterskorna kände sig mer bekväma i att hantera en akut sjuk patient i verkligheten (Niell et al., 2015; Tsai et al., 2016) samt till känslan av att vara redo för akuta situationer (Buckley & Gordon., 2011; Meurling, Hedman, Sandahl, Felländer-Tsai & Wallin, 2013; Tsai et al., 2016). Denna beredskap sågs starkare hos män än kvinnor i en av dessa studier (Meurling et al., 2013). Majoriteten (87%) av de 38 sjuksköterskor i en kvantitativ uppföljningsstudie av Buckley och Gordon (2011) ansåg sig blivit bättre på att känna igen en akut instabil patient samt ge adekvat vård och omvårdnad till dessa efter simuleringstillfället. Vidare menas det i en deskriptiv kvantitativ studie av Tsai med flera (2016), bestående av 63 sjuksköterskor, att HTS inte bidragit till någon signifikant förbättring i att identifiera förändringar i patienters hälsotillstånd, då detta var något de ansåg sig kunna redan innan simuleringen. Däremot visades att HTS bidragit till en signifikant förbättring gällande förmågan att fatta adekvata beslut vid
omhändertagande av akut sjuka patienter. I en kvantitativ studie utförd av Kim och Shin (2016) sågs dessutom en signifikant förbättring gällande den totala omvårdnadsprocessen vid akuta omhändertaganden.
Wehbe-Janek med flera (2012) genomförde en mixad studie i syfte att belysa sjuksköterskors uppfattningar av teambaserad HTS i akuta situationer. I dess kvalitativa resultat visas hur sjuksköterskor ansåg sig ha fått en ökad förståelse för händelseförloppet och processen under en akut situation, vilket stärktes genom att både få öva själv samt att observera när andra utförde övningarna. Dessa övningar gav sjuksköterskorna möjlighet att bli mer
bekanta med handhavandet av läkemedel och utrustning vilka krävdes under en akut situation, vilket i sin tur gjorde dem mer självsäkra i att de skulle kunna klara av detta i verkligheten. Sjuksköterskorna uppvisade överlag en ökad beredskap och självsäkerhet inför akuta situationer efter utförd simulering. Dowson med medarbetare (2013) utförde även de en mixad studie, där sjuksköterskor genomgick en intervention innehållandes HTS. I dess kvalitativa resultat beskriver sjuksköterskorna att de upplevt sig själva mer förberedda inför verkliga akuta situationer efter simulering, då detta bidragit till insikt och en djupare
förståelse.
8.1.3 Stärkt självutveckling för sjuksköterskor
Efter avslutade interventioner med HTS uppvisade sjuksköterskor i flertalet studier signifikanta skillnader i den självupplevda förmågan att kunna hantera akuta situationer (Figueroa et al., 2013; Kim & Shin., 2016; Meurling et al., 2013; Sauter et al., 2016).
Erfarenheten av att ha deltagit i en simuleringsövning gjorde att sjuksköterskorna upplevde en större självsäkerhet (Dowson et al., 2013) då deras uppfattning av att besitta adekvat kunskap och förmåga att möta akuta situationer ökade (Figueroa et al., 2013). Utöver detta upplevdes HTS även bidra till ett förbättrat självförtroende hos sjuksköterskorna i såväl kvalitativa som kvantitativa resultat (Figueroa, et. al., 2013; Kim & Shin., 2016; O´Leary et al., 2016; Pemberton et al., 2013; Sauter et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Ur
semistrukturerade intervjuer i en mixad studie utförd av Pemberton med flera (2013) framställs av sjuksköterskor både känslor av empowerment och disempowerment som följder utav simulerade traumaövningar. Det ökade kliniska självförtroendet stärkte sjuksköterskornas egna uppfattning av att de erhöll auktoritet och makt över sitt eget handlande, vilket benämns som en känsla av empowerment. Bristande resurser samt om man var den ende på sin arbetsplats som tilldelats denna utbildning, var istället något som frambringade känslor av maktlöshet och hjälplöshet, vilket nämns som disempowerment.
Även Figueroa och medarbetare (2013) visar i sin kvantitativa studie en signifikant ökning avseende känslan av empowerment hos sjuksköterskorna efter avslutad HTS-utbildning.
8.1.4 Debriefing och dess betydelse för inlärning
I flertalet studier nämner sjuksköterskorna debriefing som en av de absolut viktigaste aspekterna av HTS (Ballangrud et al., 2014b; Buckley & Gordon., 2011; Dowson et al., 2013;
Wehbe-Janek et.al., 2012). Dessa tillfällen ansågs bidra till lärande då de gav utrymme till att diskutera, reflektera och analysera, både med sig själv och andra deltagande, vad som utspelat sig under simuleringsövningarnas olika scenarion. Genom att ge och få feedback kunde sjuksköterskorna analysera och identifiera vilka moment som utförts bra, samt inom vilka områden de själva behövde förbättra sin kunskap och förmåga (Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; O´Leary et al., 2016; Wehbe-Janek et.al., 2012) med intentionen att såväl kunna förebygga misstag som att göra förbättringar i kliniska situationer (Ballangrud et. al., 2014b). Det fanns en uppfattning om att regelbundna HTS skulle ge upphov till en strukturerad debriefing även efter verkliga patientscenarion, vilket i sin tur skulle bidra till ytterligare förbättringsmöjligheter i den kliniska verksamheten (Ballangrud et al., 2014b).
Sjuksköterskor i flertalet studier ansåg sammanfattningsvis att denna återkoppling efter avslutad simulering bidrog till ökad medvetenhet över sina brister och kunskapsluckor men även styrkor och förmågor, vilket beskrivs som en “eye-opener” för sjuksköterskorna
(Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; O´Leary et al., 2016; Wehbe-Janek et.al., 2012).
8.2 Simuleringsövningars inflytande på teamarbete
I detta avsnitt presenteras olika komponenter inom teamarbetet sjuksköterskor ansåg ha stärkts utav HTS.
En rad studier implementerade HTS i syfte att förbättra, utveckla och utvärdera teamarbete (Ballangrud et al., 2014b; Figueroa et al., 2013; Meurling et al., 2013; Niell et al., 2015;
Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013; Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012) vilket i flertalet kvantitativa studier resulterade i signifikanta förbättringar (Figueroa et al., 2013; Niell et al., 2015; Tsai et al., 2016). Sjuksköterskor ansåg sig vara mer kvalificerade och förberedda för att arbeta i team (Figueroa et al., 2013) och upplevde att samarbetet mellan olika professioner och yrkesgrupper förbättrats efter HTS (Buckley &
Gordon., 2011; Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012) då såväl samordning som överrapportering förbättrats mellan dem (Buckey et al., 2011).
8.2.1 Klarare rollmedvetenhet
Ett återkommande tema, vilket framkom ur flertalet studier, var sjuksköterskornas ökade medvetenhet om sin egen samt andras roll inom teamet i akuta situationer efter HTS. Detta hade hjälpt dem att skapa en klarhet över vilka uppgifter samtliga ansvarade för och vad som förväntades utav dem (Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Denna ökade rollklarhet beskrevs resultera i en minskad nervositet inför akuta situationer för sjuksköterskorna (Wehbe-Janek et al., 2012).
I en kvalitativ studie där 18 sjuksköterskor intervjuades i syfte att utvärdera betydelsen av HTS för teamarbete, framkom att det innan övningarna upplevdes finnas begränsade kunskaper om strukturerat teamarbete och att de i kliniska situationer upplevde teamarbete som något osystematiskt, där brister inom rollmedvetenheten beskrevs som en bidragande faktor. Detta upplevdes dock ha förbättrats efter HTS (Ballangrud et al., 2014b).Ytterligare något gällande roller som ansågs vara viktigt under simuleringsövningarna, var möjligheten att få öva på rollen som teamledare (Ballangrud et al., 2014b; Buckley & Gordon., 2011), främst för de med låg yrkeserfarenhet inom sjuksköterskeprofessionen (Buckley & Gordon., 2011).
8.2.2 Förbättrad professionell kommunikation
En av de aspekter som ansågs förbättrats hos sjuksköterskor genom teambaserade HTS var kommunikationen, vilket påvisats i såväl kvantitativa, kvalitativa samt mixade studier (Ballangrud et al., 2014b; Figueroa et al., 2013; Pemberton et al., 2013; Sandahl et al., 2013;
Sauter et al., 2016; Tsai et al., 2016; Wehbe-Janek et al., 2012). Sjuksköterskor betonade vikten av en god och effektiv kommunikation (Sandahl et al., 2013; Wehbe-Janek et.al., 2012) samt att detta speglade hur väl teamet tillsammans klarade av att hantera akuta situationer (Wehbe-Janek et al., 2012). En ökad öppenhet och tydlighet i kommunikationen mellan gruppmedlemmar sågs efter avslutade HTS (Ballangrud et al., 2014b; O´Leary et al., 2016;
Sandahl et al., 2013; Tsai et al., 2016) där såväl den verbala som ickeverbala
kommunikationen ansågs vara viktig och brister inom detta identifierades som en bidragande faktor till ett dåligt samarbete inom teamet (Ballangrud et al., 2014b).
Simuleringsövningarna hade skapat och väckt ett behov av att tala med varandra och det upplevdes vara mer tydligt i hur kommunikationen skulle ske gentemot andra professioner inom vården, då förståelsen för vilken information som var av vikt för just dem hade ökat (Sandahl et al. 2013). Sjuksköterskor uppfattade att de under HTS var mycket mer medvetna om sin egen och andras kommunikationsförmåga än vad de var i verkliga livet. Detta
speglades i att sjuksköterskorna var mer uppmärksamma på hur kommunikationen skedde och därför kontrollerade samt återkopplade allt oftare med sina medarbetare inom teamet.
Under stressade situationer ansågs denna klara och tydliga kommunikation spela en extra viktig roll då detta bidrog till att skapa ett lugn i situationen (Ballangrud et al., 2014b).
Enbart en utav studierna går emot dessa resultat då denna kvantitativa studie, vilken utfördes av Meurling med flera (2013), istället menar att HTS inte bidragit till någon signifikant skillnad hos sjuksköterskorna gällande varken samarbetet eller
kommunikationen mellan olika professioner.
8.3 Simuleringsövningars kliniska användbarhet
Detta avsnitt redogör för vad sjuksköterskor anser att HTS resulterat i inom den kliniska verksamheten och anledningen till detta.
8.3.1 Förbättrat säkerhetsarbete
Stärkt patientsäkerhet sågs av somliga sjuksköterskor som ett resultat av ett förbättrat teamarbete genom HTS (Pemberton et al., 2013; Wehbe-Janek et al., 2012). Dessutom ansågs förbättringen gällande kommunikationen efter dessa övningar vara en bidragande faktor till en stärkt patientsäkerhet (Sandahl et al., 2013). Efter teambaserad HTS uppfattades
arbetsklimatet på vårdavdelningarna ha blivit bättre (Sandahl et al., 2013) och så även arbetsplatsens säkerhetskultur och säkerhetsklimat (Meurling et al., 2013).
8.3.2 Realistiskt och överförbart till verkligheten
Ett gemensamt tema i flertalet kvalitativa resultat var att HTS ansågs vara värdefulla just på grund av att de var realistiska och således överförbara till den kliniska verksamheten
(Ballangrud et al., 2014b; Dowson et al., 2013; O`Leary et al., 2016; Sandahl et al., 2013;
Wehbe-Janek et al., 2012). Simuleringsövningarna beskrevs som mer givande och realistiska
än vanlig HLR-träning, då scenariot i simuleringsövningen var mycket mer komplext med fler aspekter att fokusera på än enbart återupplivning (Dowson et al., 2013).
I en kvalitativ studie intervjuades 18 sjuksköterskor efter att ha genomgått HTS-utbildning på ett simuleringslaboratorium i Norge. De beskrev övningarna som lärorika och värdefulla, men poängterade samtidigt att dessa bedömts än mer realistiska om de skett på deras egen avdelning i lag med läkare (Ballangrud et al., 2014b). Ytterligare kvalitativa studier, där övningar skett på deltagarnas egna avdelningar, lyfter fram den realistiska miljön som värdefull, då sjuksköterskorna menade att detta gjort dem mer redo för verkliga akuta händelser än om de utförts i ett annat kontext (Dowson et al., 2013; Sandahl et al., 2013).
Denna verklighetsförankring medförde att de deltagande tagit övningen lika seriöst som om det vore en verklig akut situation (Sandahl et al., 2013).
Att lära genom att göra ansågs vara en av de viktigaste aspekterna av HTS (Wehbe-Janek et al, 2012) och sjuksköterskor menade att de tänkte igenom sitt handlande mer under
övningarna än i verkliga situationer. Att införa HTS mer regelbundet skulle enligt sjuksköterskorna vara kompetensutvecklande och även ha betydelse för teamarbete, då konstruktiv feedback och debriefing ansågs utveckla vårdpersonalen (Ballangrud et al., 2014b). Även kvantitativa resultat pekar på överförbarheten av HTS till den kliniska verksamheten (Buckley & Gordon., 2011; Figueroa et al., 2013; Niell et al., 2015) och
majoriteten av de som deltagit i övningarna ansåg att de var värdefulla (Figueroa et al., 2013;
Niell et al., 2015) och borde implementeras mer regelbundet (Niell et al., 2015).
9. DISKUSSION 9.1 Metoddiskussion
Friberg (2012, s. 141) hävdar att resultat från kvalitativa respektive kvantitativa studier inte exakt kan jämföras med varandra då de bygger på allt för skilda och säregna kompositioner.
Såväl kvantitativa som kvalitativa och mixade studier har inkluderats i denna
litteraturöversikt, vilket kan ha bidragit till en del av de skillnader som identifierats i resultatet. Författarna valde därför att beskriva när dessa skillnader uppstod, om de grundades i kvalitativa eller kvantitativa studier, för att varken medvetet eller omedvetet kunna modifiera resultatet.
Anledningen till att studier av såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser använts till denna litteraturöversikt byggde på författarnas vilja att belysa ett så brett spektrum som möjligt över området, där både den objektiva samt subjektiva bilden av sjuksköterskans
verkligheten skulle inkluderas. Dessutom ansågs litteraturöversikten få större validitet då ingen av infallsvinklarna heller exkluderades.
Sökningen till denna litteraturöversikt utfördes enbart i två databaser, Cinahl och PubMed, vilka enligt Polit och Beck (2012, s. 100) är två användbara och tillförlitliga databaser inom omvårdnadsforskning. Om sökningar genomförts i fler databaser hade dock reabiliteten stärkts och ytterligare relevant material hade eventuellt funnits. Det diskuterades fram mellan de båda författarna att de artiklar som hittades i de aktuella sökningarna ändå var tillräckliga för litteraturöversiktens resultat samt dess syfte.
Ett av inklusionskriterierna till denna litteraturöversikt var att artiklarna ej skulle vara mer än 10 år gamla (2006-2016) och majoriteten av de studier som presenteras i resultatet är publicerade under de senaste fem åren och flertalet är från 2015 eller 2016. Östlundh (2012, s.
74) menar att vetenskapligt material är en färskvara och att äldre forskning därför bör väljas bort om inte speciellt intresse finns för just detta. Trovärdigheten i denna litteraturöversikt stärks således genom att det enbart är den senaste forskningen inom området som ligger till grund för resultatet.
Även om majoriteten av de inkluderade studierna förde ett etiskt resonemang saknades detta i ett fåtal av artiklarna. För att kontrollera att forskningen i dessa artiklar ej genomförts på ett oetiskt vis besöktes de tidskrifter vilka artiklarna publicerats i, varpå det framkom att ett etiskt resonemang var ett krav för publicering. Författarna till denna litteraturöversikt diskuterade kring detta och kom fram till att detta ansågs godtagbart.
I en del av de studier som inkluderats representerade sjuksköterskor inte majoriteten av de deltagande. Det har i dessa studier trots detta tydligt gått att utläsa vilka delar ur resultatet som kopplas till sjuksköterskor, varpå de ändå valts att inkluderas. Att såväl kliniska samt omvårdnadsrelaterade områden inom sjuksköterskeprofessionen belystes ansågs bidra till en tydligare helhetsbild inom området och detta utgör således en av styrkorna i denna
litteraturöversikt.
Under granskningen framkom vissa brister i studiernas olika delar, men samtliga artiklar uppnådde trots detta vetenskaplig grad I eller II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmallar, varpå de ändå valdes att inkluderas. Att granskningsmallen
modifierades för att kunna användas på mixade studier kan ses som en svaghet då denna inte är validerad. Det ansågs trots detta vara relevant att använda denna modifierade version för att säkerställa att samma delar ur artiklarna granskades och bedömdes på lika villkor för att på så sätt uppnå kontinuitet i granskningsarbetet. För att ge en bättre överblick redovisas dessa modifierade granskningsmallar i bilaga 3. Samtliga artiklar vilka inkluderades i denna litteraturöversikt och därför uppfyllde kraven för denna kvalitetsgranskning, presenteras i bilaga 1. I syfte att ytterligare förtydliga tillvägagångssättet i denna litteraturöversikt, redogör bilaga 2 för fyra typiska artiklar vilka ej uppfyllt kraven för kvalitetsgranskning samt dess anledningar till exkludering.
Författarna till denna litteraturöversikt besitter en viss förkunskap inom området, men trots detta har ett objektivt och opartiskt förhållningssätt tillämpats och inga personliga tolkningar har skett av det bildade resultatet (jfr. Polit & Beck, 2012, s. 120-121). Författarna har under hela processens gång suttit och arbetat tillsammans för att regelbundet kunna föra
diskussion med varandra och därmed skapa en gemensam helhetsbild och undvika missförstånd samt feltolkningar. Dessa delar utav analysprocessen anses utgöra en av de styrkor denna litteraturöversikt består utav.
9.2 Resultatdiskussion
Denna litteraturöversikt har syftat till att belysa huruvida sjuksköterskor anser att HTS har haft inverkan på deras kliniska handlingsberedskap samt vad dessa har haft för effekter på teamarbetet, detta i akuta situationer. I resultatet framkom det att HTS i hög grad lett till ökad kunskapsutveckling inom såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter, samt stärkt den kliniska handlingsberedskapen för sjuksköterskor i akuta situationer. HTS bidrog även till stärkt självutveckling för sjuksköterskorna, där bland annat deras självsäkerhet och självförtroende ansågs ha förbättrats. Även teamarbetet beskrivs ha förbättrats i och med dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt en bättre professionell kommunikation nämns som två aspekter. Resultatet av detta ansågs ha bidragit till en stärkt patientsäkerhet samt förbättrat arbetsmiljön och säkerhetsklimatet på arbetsplatsen.
Den ökade kunskapsutvecklingen, vilken sågs hos sjuksköterskorna efter HTS, kan appliceras till Benners (1984, s. 30-31) teori om kunskapsutveckling där hon menar att utveckling grundas i ett samspel mellan såväl teori som praktik. Ett sätt att främja inlärning menas vara genom induktiva metoder där den lärande ställs inför en klinisk situation där denne på sitt eget sätt får tolka samt förstå läget. Detta genomförs lämpligast genom enskilda fall med olika nivåer av komplexitet, vilka liknar verkliga kliniska situationer, och ska fördelaktigast bidra till både känslor av framsteg och välgång, men till viss del även känslor av missbelåtenhet och handfallenhet. På så sätt identifieras ens egna förmågor och brister och bidrar därmed till ökad insikt över sina kunskapsluckor.
Paralleller skulle kunna dras mellan Benners tidiga tankar om att implementera praktiska övningar för främjad kunskapsutveckling och HTS i dagens hälso- och sjukvård. Den erfarenhet och kunskapsutveckling sjuksköterskorna i denna litteraturöversikt själva beskriver att HTS har givit dem, anses även kunna kopplas samman med Benners betoning på vikten av att kunna dra lärdom av tidigare erfarenheter för att öka sin kunskapsnivå.
Ytterligare en aspekt vilken tros kunna sättas i förbindelse mellan HTS och Benners teori är betydelsen av en rik klinisk fantasi, då HTS ger möjlighet att träna på att föreställa sig sitt handlande i en viss situation vilket i sin tur kan stärka den kliniska handlingsberedskapen.
En del av de studier vilka redovisas i denna litteraturöversikts resultat lyfter deltagarnas uppfattning av att HTS bör implementeras och genomföras regelbundet i verksamheten för att främja kunskapsutveckling och förbättringsarbete. Ballangrud, Hall-Lord, Hedelin och Persenius (2014a) genomförde en studie på en intensivvårdsavdelning i Norge där
teambaserad HTS implementerades med syfte att undersöka sjuksköterskornas
uppfattningar av dessa. Resultatet visade att sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av HTS fick signifikant högre resultat gällande kunskapsutveckling än de deltagare som saknade tidigare erfarenhet av detta.Detta anser författarna till denna litteraturöversikt indikera att regelbundna HTS är ett bra verktyg för att öka kompetensen hos sjuksköterskor och på så sätt främja såväl team som förbättringsarbete.
Denna litteraturöversikt har endast riktat in sig på simuleringsövningars effekter och inverkan hos de färdigutbildade och yrkesverksamma sjuksköterskorna. I syfte att istället belysa hur sjuksköterskestudenter upplever HTS som en inlärningsmetod för att stärka och förbereda dem för akuta situationer, utförde Bambini, Washburn och Perkins (2009) en studie där 112 sjuksköterskestuderande medverkade. Studenterna visade på en signifikant förbättring gällande handlingsberedskapen efter HTS i jämförelse med innan och menade på att dessa simuleringsscenarion varit väldigt lärorika då de förberett dem på kommande situationer i arbetslivet. De studerande belyste erfarenheten av att få öva på bedömning och problemlösning som viktiga aspekter, något som ansågs stärka deras kliniska
handlingsberedskap. Traynor, Gallagher, Martin och Smyth (2010) valde även de att utforska vilka fördelar sjuksköterskestudenter kunde dra utav HTS som en utbildningsmetod.
Majoriteten av de deltagande menade att dessa simuleringsövningar hjälpt dem att utveckla både sina tekniska och icke-tekniska färdigheter samt stärkt deras kliniska
handlingsberedskap. HTS hjälpte de studerande att identifiera sina egna styrkor och svagheter, och bidrog till lärande då dessa scenarion tillät studenterna att öva i en säker miljö där ingen riskerade att skadas. Genom att applicera Benners (1984, s. 13-38) modell för utveckling, där hon menar att man som novis inom sjuksköterskeyrket saknar praktisk erfarenhet, till dessa studier kan en klar koppling ses mellan hennes teoretiska grund och HTS, då studenterna i dessa studier tydligt visar på att de praktiska övningarna bidragit med erfarenhet inför verkliga situationer.
Debriefing sågs av sjuksköterskorna som en utav de absolut viktigaste aspekterna av HTS, då detta genom ett reflektivt och analyserande förhållningssätt bidrog till lärande. Att debriefing spelar en betydande roll för lärandet i dessa simuleringsövningar nämns även i ytterligare studier (Cantrell, 2008; Lestander, Lehto & Engström, 2016; Mahramus, Penoyer, Waterval, Sole & Bowe, 2016) där det accepterande förhållningssättet, möjligheterna till reflektion samt chansen att själv få uttrycka sina känslor efter ett scenario, beskrevs som viktiga faktorer (Lestander et al., 2016). Kessler, Cheng och Mullan (2015) menar dock att den verkliga kliniska verksamheten är mer komplex än en simulerad övning och att det därför kan finnas oklarhet om vilka patientfall som ska efterföljas av debriefing. Att standardisera debriefingens processer och i förväg bestämma vilka händelser som bör följas av detta, skulle medföra att vårdpersonalen förväntar sig debriefing varpå därför det skulle ske mer rutinmässigt.
Denna litteraturstudie pekar frekvent på vikten av en effektiv och öppen kommunikation, en accepterande attityd samt ett starkt teamarbete, där HTS i de flesta fall visat sig haft en betydande roll i förbättringsarbetet. Cronenwett med flera (2007) menar att den
kärnkompetens vilken belyser förmågan att kunna arbeta i team, inkluderar icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation samt konfliktlösning inom ett team, samt att dessa inverkar på vårdens säkerhetsarbete och kvalitet. Även om utbildning sker gällande samarbete sjuksköterskor emellan, görs det samtidigt för lite för att främja gemensamma kommunikationsmodeller för interprofessionella team (Cronenwett et al., 2007).
En metod vilken Vårdhandboken (2015) menar kan användas för att uppnå och bibehålla dessa viktiga komponenter i vårdarbetet är Crew Resource Management, CRM, vilken syftar till att förbättra teamarbete genom att nyttja samtliga resurser och tillgångar som finns inom teamet. Detta innebär att såväl de praktiska som teoretiska kunskaperna tillgodoses,
samtidigt som ett fokus läggs på icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation och beslutsfattande då dessa är betydande för att kunna tillämpa de praktiska och teoretiska kunskaperna. CRM förespråkar ett öppet klimat där samtliga i teamet uppmuntras uttrycka sina tankar och åsikter, då en effektiv kommunikation menas vara en grundpelare för ett gott teamarbete vilket i sin tur förbättrar arbets- och säkerhetsklimatet inom gruppen
(Vårdhandboken, 2015).
En stärkt patientsäkerhet och förbättrad säkerhetskultur på arbetsplatsen sågs som resultat av den förbättrade kommunikationen samt det förbättrade teamarbetet efter HTS. Enligt svensk lag (SFS 2010:659) ska samtlig hälso- och sjukvårdspersonal arbeta patientsäkert, men trots detta leder enligt Socialstyrelsen (2016) omkring 13% av den totala andelen
vårdtillfällen i Sverige till olika vårdskador för patienter. Hobgood med flera (2010)
poängterar att brister inom icke-tekniska färdigheter, såsom kommunikation, är relaterade till en betydande del av de negativa händelserna inom hälso- och sjukvården.Teoretiker inom säkerhetskultur (Zohar, 1980; Guldenmund, 2010) anser vidare att det är attityder, uppfattningar och beteendemönster hos enskilda individer samt inom grupper som
tillsammans avgör vilket förhållningssätt som hålls, samt nivån av engagemang som visas, till en verksamhets säkerhetsarbete. Feng, Bobay och Weiss (2008) menar att säkerhetskultur är den del av organisationskulturen som särskilt knyter an till de grundvärderingar
organisationer inom hälso- och sjukvård har angående patientsäkerhet. En effektiv och öppen kommunikation ses som en grundkomponent för en god säkerhetskultur och ett väl fungerande team, vilket i sin tur kan bidra till stärkt patientsäkerheten.
Det finns få studier gällande HTS som specifikt riktar sig till allmänsjuksköterskor och arbetet på allmänna vårdavdelningar, men desto mer forskning som belyser
sjuksköterskestudenter samt sjuksköterskor inom mer specialiserade områden, exempelvis pediatrik. Denna litteraturöversikt riktar dock in sig enbart på den färdigutbildade
sjuksköterskan och studier utförda i olika vårdkontext med olika metoder och deltagare har därför använts, vilket kan ha bidragit till en del skillnader i resultatet. Vissa av studierna är genomförda på vårdavdelningar där samtlig vårdpersonal genomgått utbildningar med HTS, medan andra studier genomförts utanför den egna avdelningen med enbart
sjuksköterskor som deltagare. Trots detta har studiernas syften till stor del varit liknande och sjuksköterskans perspektiv har uteslutande stått för det resultat vilket återspeglas i denna litteraturöversikt. Även HTS har varit den centrala delen, vilket tillsammans
överensstämmer med syftet till denna litteraturöversikt. Det har i detta arbete setts som en fördel att belysa hur HTS inverkar på sjuksköterskors kunskapsutveckling och kliniska handlingsberedskap oavsett var denne arbetar, för att på så sätt kunna öka
litteraturöversiktens generaliserbarhet och överförbarhet till den kliniska verksamheten.
10. SLUTSATS
Denna litteraturöversikt har syftat till att belysa vad HTS kan ha för inverkan på sjuksköterskans kliniska handlingsberedskap och teamarbetet i akuta situationer. Det framkom tydligt att dessa simulerade övningar i hög grad bidragit till en ökad
kunskapsutveckling inom såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter samt stärkt
sjuksköterskans kliniska handlingsberedskap vid omhändertagandet av akut eller kritiskt sjuka patienter. Dessutom sågs ett förbättrat teamarbete med en klarare rollmedvetenhet och förbättrad professionell kommunikation som följd av dessa övningar. Tillsammans har dessa aspekter pekat mot en stärkt patientsäkerhet och ett förbättrat säkerhetsklimat inom den kliniska verksamheten.
Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso- och sjukvård och visar dessutom på nyttan och användbarheten av HTS. Det är av stor vikt att besitta en adekvat klinisk handlingsberedskap och få möjlighet att stärka denna, både som sjuksköterska samt som team, oavsett vårdavdelning.
Akuta situationer och tillstånd inträffar vanligast inom akut- och intensivvård, men som sjuksköterska kan man ändå oavsett område och vårdavdelning komma att ställas inför dessa. Framtida forskning bör därför fortsätta belysa, undersöka och utveckla
implementeringen av HTS samt dess inverkan på sjuksköterskeprofessionen, där fokus dessutom läggs på den allmänna sjuksköterskan för att bidra till ökad kunskap inom området.
11. REFERENSER
Asterisk (*) före referensen visar på att artikeln inkluderats i resultatet
AL Sabei, S. D., & Lasater, K. (2016). Simulation debriefing for clinical judgment development: A concept analysis. Nurse education today, 45, 42-47. doi: 10.1016/j.nedt.2016.06.008
Ballangrud, R., Hall-Lord, M.-L., Hedelin, B., & Persenius, M. (2014a). Intensive care unit nurses’ evaluation of simulation used for team training. Nursing in Critical Care, 19(4), 175-184. doi: 10.111/nicc.12031
* Ballangrud, R., Hall-Lord, M.-L., Persenius, M., & Hedelin, B. (2014b). Intensive care nurses´perceptions of simulation-based team training for building patient safety in intensive care: A descriptive qualitative study.
Intensive & Critical Care Nursing, 30(4), 179-187. doi:10.1016/j.iccn.2014.03.002
Bambini, D., Washburn, J., & Perkins, R. (2009). Outcomes of clinical simulation for novice nursing students:
communication, confidence, clinical judgement. Nursing Education Perspectives, 30(2), 79-82.
Benner, P. (1984). From novice to expert: excellence and power in clinical nursing practice. California: Addison-Wesley.
Benner, P. (2015). Curricular and Pedagogical Implications for the Carnegie Study, Educating Nurses: A Call for Radical Transformation. Asian nursing research, 9(1), 1-6. doi:10.1016/j.anr.2015.02.001
Bringsen, Å., Andersson, I. H., Eljertsson, G., & Troein, M. (2012). Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work, 42(3), 403-414. doi: 10.3233/WOR-2012-1356
* Buckley, T., & Gordon, C. (2011). The effectiveness of high fidelity simulation on medical-surgical registered nurses´ability to recognise and respond to clinical emergencies. Nurse education today, 31(7), 716-721. doi:
10.1016/j.nedt.2010.04.004
Cantrell, MA. (2008). The Importance of Debriefing in Clinical Simulations. Clinical Simulation in Nursing, 4(2), 19- 23. doi: 10.1016/j.ecns.2008.06.006
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet
”Evidensbaserad omvårdnad– ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Rapport, nr 2).
Malmö: Malmö högskola. Från
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf?sequence=1&isAllowe d=y
Cronenwett, L., Shenwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., … Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006
* Dowson, A., Russ, S., Sevdalis, N., Cooper, M., & De Munter, C. (2013). How in situ simulation affects paediatric nurses´clinical confidence. British Journal of Nursing, 22(11), 610-617. doi: 10.12968/bjon.2013.22.11.610
Feng, X., Bobay, K., & Weiss, M. (2008). Patient safety culture in nursing: a dimensional concept analysis. Journal of Advanced Nursing 63(3), 310–319. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04728.x
* Figueroa, M., Sepanski, R., Goldberg, S., & Shah, S. (2013). Improving Teamwork, Confidence, and
Collaboration Among Members of a Pediatric Cardiovascular Intensive Care Unit Multidisciplinary Team Using Simulation-Based Team Training. Pediatric Cardiology, 34(3), 612-619. doi: 10.1007/s00246-012-0506-2
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: den systematiska litteraturstudiens första steg. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur AB.
Gough, S., Hellaby, M., Jones, N., & MacKinnon, R. (2012). A review of undergraduate interprofessional simulation-based education (IPSE). Collegian, 19(3), 153-170.
Guldenmund, F. W. (2010). (Mis)understanding Safety Culture and Its Relationship to Safety Management. Risk analysis, 30(10), 1466–1480. doi: 10.1111/j.1539-6924.2010.01452.x
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henriksson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 54-66). Lund: Studentlitteratur.
Hobgood, C., Sherwood, G., Frush, K., Hollar, D., Maynard, L., Foster, B., … Taekman, J. (2010). Teamwork training with nursing and medical students: does the method matter? Results of an interinstitutional, interdisciplinary collaboration. Quality & Safety in Health Care, 19(6). doi: 10.1136/qshc. 2008.031732.
Karolinska Universitetssjukhuset. 2016. Kliniskt Träningscentrum - KTC. Hämtad 12 september, 2016, från Karolinska Universitetssjukhuset, http://www.karolinska.se/ktc
Kessler, D. O., Cheng, A., & Mullan, P. C. (2015). Debriefing in the Emergency Department After Clinical Events:
A Practical Guide. Annals of Emergency Medicine, 65(6), 690-698. doi: 10.1016/j.annemergmed.2014.10.019
* Kim, S., & Shin, G. (2016). Effects of nursing process-based simulation for maternal child emergency nursing care on konwledge, attitude, and skills in clinical nurses. Nurse education today, 37, 59-65. doi:
10.1016/j.nedt.2015.11.016
Kristiansen, L., Häggström, M., Hallin, K., Andersson, I., & Bäckström, B. (2015). Svensk översättning, kvalitativ relevansvärdering och kvantitativ reliabilitetstestning av Lasater Clinical Judgment Rubric. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 113-122. doi: 10.1177/0107408315578397
Lestander, Ö., Lehto, N., & Engström, Å. (2016). Nursing students' perceptions of learning after high fidelity simulation: Effects of a Three-step Post-simulation Reflection Model. Nurse Education Today, 40, 219-224. doi:
10.1016/j.nedt.2016.03.011
Lewis, R., Strachan, A., & Smith, M. M. (2012). Is high fidelity simulation the most effective method for the development of non-technical skills in nursing? A review of the current evidence. The Open Nursing Journal, 6, 82- 89. doi: 10.2174/1874434601206010082.
Mahramus, T. L., Penoyer, D. A., Waterval, E. M. E., Sole, M. L., & Bowe, E. M. (2016). Two Hours of Teamwork Training Improves Teamwork in Simulated Cardiopulmonary Arrest Events. Clinical Nurse Specialist, 30(5), 284- 291. doi: 10.1097/NUR.0000000000000237
* Meurling, L., Hedman, L., Sandahl, C., Felländer-Tsai, L., & Wallin, C-J. (2013). Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse response among critical care professions. BMJ Quality &
Safety, 22(6), 485-494. doi: 10.1136/bmjqs-2012-000994
Murphy, M., Curtis, K., & McCloughen, A. (2016). What is the impact of multidisciplinary team simulation training on team performance and efficiency of patient care?: An integrative review. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(1), 44-53. doi: 10.1016/j.aenj.2015.10.001
* Niell, B. L., Kattapuram, T., Halpern, E. F., Salazar, G. M., Penzias, A., Bonk, S. S., … Gordon, J. A. (2015).
Prospective Analysis of an Interprofessional Team Training Program Using High-Fidelity Simulation of Contrast Reactions. American Journal of Roentgenology, 204(6), 670-676. doi: 10.2214/AJR.14.13778
Okuda, Y., Bryson, E. O., DeMaria, S. Jr., Jacobson, L., Quinones, J., Shen, B., & Levine, A. I. (2009). The utility of simulation in medical education: What is the evidence?. The Mount Sinai Journal of Medicine, New York, 76(4), 330- 343. doi:10.1002/msj.20127; 10.1002/msj.20127
* O´Leary, J., Nash, R., & Lewis, P. (2016). Standard instruction versus simulation: Educating registered nurses in the early recognition of patient deterioration in paediatric critical care. Nurse Education Today, 36, 287-292. doi:
10.1016/j.nedt.2015.07.021
* Pemberton, J., Rambaran, M., & Cameron, B. H. (2013). Evaluating the long-term impact of the Trauma Team Training course in Guyana: an explanatory mixed-methods approach. The American Journal of Surgery, 205(2), 119- 124.
Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia:
Lippincot Williams & Wilkins.
Sahlgrenska Akademien. (2016). Kliniskt träningscentrum. Hämtad 12 september, 2016, från Sahlgrenska Akademien, http://sahlgrenska.gu.se/utbildning/ktc/?r=ss
* Sandahl, C., Gustafsson, H., Wallin, C.-J., Meurling, L., Øvretveit, J., Brommels, M., & Hansson, J. (2013).
Simulation team training for improved teamwork in an intensive care unit. International Journal of Health Care Quality Assurance, 26(2), 174-188. doi: 10.1108/09526861311297361
* Sauter, T. C., Hautz, W. E., Hostettler, S., Brodmann-Maeder, M., Martinolli, L., Lehmann, B., … Haider, D. G.
(2016). Interprofessional and interdisciplinary simulation-based training leads to safe sedation procedures in the emergency department. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitiation and Emergency Medicine, 24(97), doi:
10.1186/s13049-016-0291-7
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 29 augusti, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag- 2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2008). Tilläggsspecialiteter: Akutsjukvård. Hämtad 19 maj, 2016, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/bevis,specialistkompetens/Documents/stmalak utsjuk.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Hämtad 4 september, 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20139/2016-4-21.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2016). Kirurgisk simuleringsträning. Hämtad 12 september, 2016, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU,
http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/kirurgisk-simuleringstraning/
Stirling, K., Smith, G., & Hogg, G. (2012). The benefits of a ward simulation exercise as a learning experience.
Brittish Journal of Nursing, 21(2), 116-122.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser. Hämtad 7 September, 2016, från Svensk Sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/
Tanner, C. (2006). Thinking Like a Nurse: A Research-Based Model of Clinical Judgment in Nursing. Journal of Nursing Education, 45(6), 204-211
Traynor, M., Gallagher, A., Martin, L., & Smyth, S. (2010). From novice to expert: using simulators to enhance practical skill. British Journal of Nursing, 19(22), 1422-1426.
* Tsai, A. C., Krisciunas, G. P., Brook, C., Basa, K., Gonzalez, M., Crimlisk, J., … Grillone, G. A. (2016).
Comprehensive Emergency Airway Response Team (EART) Training and Education: Impact on Team
Effectiveness, Personnel Confidence, and Protocol Knowledge. Annals of Otology, Rhinology & Laryngology, 125(6), 457-463. doi: 10.1177/0003489415619178
Vårdhandboken. (2015). Crew Resource Management – CRM. Hämtad 12 oktober, 2016, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Crew-Resource-Management-CRM/
* Wehbe-Janek, H., Lenzmeier, C. R., Ogden, P. E., Lambden, M. P., Sanford, P., Herrick, J., … Colbert, C. (2012).
Nurses' Perceptions of Simulation-Based Interprofessional Training Program for Rapid Response and Code Blue Events. Journal of Nursing Care Quality, 27(1), 43-50. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3182303c95
World Health Organization (u.å). Definitions: emergencies. Hämtad 22 maj, 2016, från WHO, http://
www.who.int/hac/about/definitions/en/
Zohar, D. (1980). Safety climate in industrial organizations: theoretical and applied implications. Journal of Applied Psychology, 65(1), 96-102.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, s. 57-79. Lund: Studentlitteratur.
