• No results found

FAKTA för Sjuksköterskor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "FAKTA för Sjuksköterskor"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FAKTA för Sjuksköterskor

14:00 - 14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15 - 15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild

Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning, Att tänka på kring behandling och medicinering. Vad ska sköterskan i telefonrådgivningen tänka på i samtalet?

15:00 - 15:15 Fika - hämtas och intas på ord. sittplats 15:15 - 15:30 Hur jobbar vi? Marie & Theresia

15:30 - 16:00 Frågestund/samtal med Panel (Per, Marie, Theresia) Utifrån Pers föreläsning och Marie/Theresias exempel Göran

16:00- 16:15 Introducering av FAKTA:s underbara värld - Susanne 16:15 Avslut - Marita

(2)

Varför FAKTA för Sjuksköterskor?

• Fakta dokument alltmer betydande plats i Vc. uppdrag

• Frekvent flöde av nya Fakta dok. varje månad i MPG

• Fakta ”obligat” för läkargruppen

• Stärka team känslan/arbetet

• Ökar attraktionen som arbetsgivare i landet - rekrytering

• Sköterskor i telefon ”styr” dagens arbete på Vc. – viktiga!

• Möjlighet att arbeta med kraft i länet med viktiga områden

• 250 ssk och 170 läkare - gemensamt nå samma mål

• Öka kvaliten i vården vi bedriver med de ”senaste” rönen

• Ytterligare professioner?

(3)

Hypertoni – Per

(4)

Hypertoni är största hotet mot global hälsa

Ger ökad risk för framför allt hjärt–

kärlsjukdom, stroke, demens och njursjukdom

Läkartidningen 2013

(5)
(6)

Hypertoni i Sverige

2 miljoner individer i Sverige har hypertoni (30 % av vuxna, 50%> 60 år)

Hypertoni är den vanligaste diagnosen i svensk primärvård

< 50% har behandling

30% uppnår målblodtrycket!

(7)

Riskökning i relation till blodtryck

(8)

Stroke

Arteriella kärlskador Njurskada

Hjärtsvikt

Hjärtinfarkt

Hypertonikompikationer

(9)

Varför hypertoni

Essentiell hypertoni 95 %

Sekundär hypertoni 5 %

ålder ärftlighet

stress motion

salt övervikt

alkohol

njursjukdomar hormonella orsaker

kärl

(10)

Målblodtryck helst inom 7-12 mån

• Majoritet : < 140/90

• Diabetes: < 140/85

• Njursjukdom < 130/80

• Ålder > 80 år 140-150/90

• Ålder > 90 år Ej behandla

(11)

BT gränser

Systolisk Diastolisk

Mottagningsblodtryck 140 90

Hemblodtryck 135 85

24 –tim BT-mätning 130 80

BT dagtid 135 85

BT natt 120 70

(12)
(13)
(14)

Hemblodtrycksmätning

• SBU. Hemblodtrycksmätning. Stockholm: Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU Alert-rapport nr 2010-04. ISSN 1652-7151.

http://www.sbu.se

(15)

Hemblodtrycksmätning

• Blodtrycksmätningen skall utföres sittande efter 5 min vila

• med båda benen på golvet, stöd för ryggen och armen i hjärthöjd, vilande på ett bord.

• Du bör avstå från rökning, kaffe, hård fysisk aktivitet eller liknande minst en timme innan mätningen.

• Gör 2 mätningar på morgonen 06:00 – 10:00 innan frukost

• och 2 mätningar på kvällen 18:00 – 22:00

• Gör mätningar dagligen under 7 dagar.

(16)
(17)

24 – timmars blodtryck

• Medeltryck dag 130 - 135/80 - 85mmHg - natt 120/70 mmHg.

• Dipping: nedgång 10 - 15/10 mm Hg

• under natten.

• Förutsäger CV risk bättra än office BT.

(18)

När och hur ska vi använda 24- timmars blodtrycksmätning och hemblodtryck?

• Första utredning av personer med högt BT – 24 tim mätning

• Vid stress i samband med mottagningsbesök

• Höga blodtryck men avsaknad av organpåverkan

• Osäker diagnos

• Oönskade eller oväntade effekter av terapin

• Uteblivet behandlingssvar

(19)
(20)
(21)
(22)

Riskfaktorer för hjärtsjukdom

Subklinisk organskada

Etablerad

organskada och diabetes

Ålder

Män >55 år Kvinnor >65 år Rökning

BMI>30 eller bukfetma (bukomfång män >102 cm, kvinnor >88 cm) Dyslipidemi

Nedsatt glukostolerans Hereditet för hjärt-

kärlsjukdom

Vänsterkammarhypertr ofi Mikroalbuminuri och/eller eGFR 30-60 ml/min

Ankel-brachialindex

<0,9

Pulstryck hos äldre >60 mmHg

Cerebrovaskulär sjukdom

* Stroke/TIA Hjärtsjukdom

* Hjärtinfarkt

* Angina Pectoris

* Hjärtsvikt Njursjukdom

(eGFR<30 ml/min) Perifer artärsjukdom Diabetes

(23)

Hur behandla

(24)

Viktigt med tidig intervention

Intervention

Sjukdom 1 (t ex hypertoni)

Sjukdom 2 (t ex hjärtsvikt)

(25)

Icke farmakologisk behandling

• Rökstopp

• Viktreduktion BMI < 26 bukomf. < 102 mån < 86 sm kvinnor

• Motion > 30 – 40 min snabb promenad minst 5 ggr/vecka.

• Modererad alkohol konsumption < 3 dl. vin/ 8 cl starksprit dygn för män. Drygt hälften för kvinnor.

• Saltrestriktion

• Stressreduktion

(26)

Medicinsk behandling

• 1. ACE-hämmare (Enalapril)

• 1. ARB ( Losartan)

• 1. Ca-antagonist (Amlodipin)

• 1. Thiazid (Hydroklortiazid , Hygropax)

• 2. Betablokerare ( Atenolol)

• 3. Spironolakton

• 4. Alfablockerare Doxazosin

(27)

Sjuksköterskebaserad blodtrycksmottagning

Så här jobbar vi!

(28)

Bakgrundsfakta VC Aroma

• Antal listade: 8 104

• Antal med diagnos hypertoni (I10): 1 206

• 2 sjuksköterskor med blodtrycksmottagning 3-4 dagar/vecka

• 5 specialister i allmänmedicin

• 6 ST-läkare inom allmänmedicin

• 6 st hemblodtryckmätare

• 1 st 24-timmars blodtrycksmätare

• Ledningssystem, rutindokument hypertoni

(29)

Antal besök blodtrycksmottagning

1 januari – 10 november 2015

• Antal besök: 1 127

• Antal patienter: 742

• Antal 24hmätningar: 94

• Hemblodtrycksmätningar: 120

(30)
(31)
(32)
(33)

Nydiagnostiserad hypertoni

Sjuksköterskans ansvar

• Göra tillräckligt många blodtrycksmätningar

under tillräckligt lång tid för att kunna fastställa diagnos hypertoni, se ovan.

• Inför läkarbesök: Sjuksköterska förbereder levnadsvaneformulär, EKG, midjemått, längd, vikt, samt provtagning (enligt enhetens

labbpaket för nydebuterad hypertoni).

(34)

Uppföljning hypertoni

Ansvarsfördelning

Patienter med andra samtidiga sjukdomar eller medicinering följs med läkarbesök.

Patienter som inte bedöms vara i behov av regelbundna läkarbesök följs via blodtrycksmottagningen.

Patienter med vitrockshypertoni eller signifikant vitrocksreaktion ska följas med blodtrycksmätning i hemmet via blodtrycksmottagningen, se nedan. Om diagnosen hypertoni har satts på korrekt sätt, är hemblodtrycksmätning ett bra sätt att göra detta på. Men i valet av metod kan tillgång på mätutrustning och patientens åsikt

vara vägledande.

Viktigt att ange i journalen, i fritext under rubriken ”Målblodtryck”, att vitrockshypertoni eller vitrocksreaktion föreligger, för att kunna erbjuda korrekt uppföljning och för att underlätta bedömning av framtida mottagningsblodtryck.

Patienter (både med och utan antihypertensiv behandling) med uppmätt förhöjt blodtryck vid läkarbesök, rekommenderas omkontroll av blodtryck av sjuksköterska, innan

ställningstagande till åtgärd görs.

Patienter där blodtryckssänkande medicinering har justerats i samband med besök hos läkare eller sjuksköterska följs upp via blodtrycksmottagningen efter 4-6 veckor.

Patienter med diabetes och hypertoni följs upp av diabetssjuksköterska, avseende båda sjukdomarna.

(35)

Omfattning

Uppföljning ska göras en gång årligen.

Oavsett vilken yrkeskategori som står för uppföljningen ska minst följande inkluderas:

Genomgång av livsstilsfaktorer/levnadsvanor och total hälsoprofil, samt livsstilsrådgivning.

Status: Blodtryck och midjemått.

Labb: Sker utifrån individens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom och behandling, samt biologisk ålder.

fP-Glukos och kreatinin: Tas på alla.

K: Tas på alla med behandling med ARB/ACE eller Spironolakton.

Lipidstatus: Kan undvaras om värdena tidigare legat bra och stabilt, eller om lipidsänkande behandling inte bedöms bli aktuellt.

U-Alb/-Krea-index: Tas regelbundet på alla som någon gång haft mikroalbuminuri, samt om blodtrycket vid kontroll är dysreglerat.

EKG: Tas vid dysreglerat blodtryck.

(36)

Blodtrycksmottagningen

Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller (cirka 4-6 veckors intervall) till dess att målblodtryck uppnåtts.

Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av och behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. Se faktadokument

hypertoni.

Sjuksköterska återkopplar till PAL vid avvikelser avseende kreatinin (t.ex.

kreatininstegring > 20-30% efter nyinsättning eller dosökning av ARB/ACE eller Spironolakton) och kalium, samt misstänkta läkemedelsbiverkningar.

Regelbunden kontroll av blodtrycket kan även göras med hemblodtrycksmätning:

Rekommenderas för patienter med känd vitrockshypertoni och -reaktion, samt för patienter som har en egen blodtrycksmätare. Kan användas både för årliga kontroller och för uppföljning av läkemedelsjusteringar.

Utförs enligt instruktion i FAKTA-dokument med 2 mätningar morgon och kväll i 7 dagar. Bilaga 1 och bilaga 2.

Vid användning av patientens egen mätare ska den vara kontrollerad och jämförd med blodtrycksmätare på mottagningen en gång årligen. Viktigt att journalföra att sådan kontroll är gjord, samt eventuella avvikelser i

blodtrycksvärden.

Sjuksköterska skickar hem kallelse för:

– Provtagning

– Informationsblad och registreringsblankett för hemblodtrycksmätning – Levnadsformulär

(37)

Tankar för framtiden

• Automatiska mätningar utan besök vid

• Årskontroll med hemblodtrycksmätning och enbart telefonkontakt

- för patienten - sparar tid, endast ett besök

- för vården - sparar tid

• Andra patientgrupper

References

Related documents

Vid den andra delen av studien där patienterna enbart fick KBT eller individuell medicinering + KBT såg de en klart signifikant (p &lt; 0,0001) effekt på behandlingen, Y- BOCS

Tillräckliga data saknas ännu för TAF men i en liten studie på hivnegativa kvinnor kunde den aktiva metaboliten av tenofovir (tenofovir diphos- phate) inte detekteras

Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att granska det vetenskapliga underlaget för att ta reda på om blåbär kan reducera risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar

Kan nuvarande allmäntillstånd medföra risk för

Vinsterna sågs vara att deltagarna bidrog till att belysa de brister som fanns och genom detta kan komma att främja patientmedverkan, ge dessa patienter en ökad delaktighet i

Harding et al (2008b) menar att manliga sjuksköterskor hindras från att etablera en god första kontakt med kvinnliga patienter då de kvinnliga kollegorna ber om patientens

Sådana beslut om subventionering av vård för sällsynta sjukdomar inbegriper i princip beslut kring alla typer av läkemedel och även andra åtgärder i hälso- och sjukvården och

ICNs (2012) etiska kod för sjuksköterskor uttrycker sjuksköterskans ansvar för att främja hälsa och minska lidande för både patienter och sig själv.. Sjuksköterskan förväntas