Urbana värmeöar

1

Umeå Universitet

Institutionen för geografi

Kandidatuppsats i kulturgeografi Samhällsplanerarprogrammet Vårterminen 2020

Urbana värmeöar

- En het fråga för framtida Sverige

Av Emmy Stiernblad

2

Förord

Att skriva denna uppsats har varit enskilt arbete, inte minst då Covid-19 resulterade i ett stängt universitetsbibliotek och skrivandet fick ske i min lilla lägenhet på

Ålidhem. I dessa tider värderas även virtuella samtal högt. Betydelsen av dessa samtal blir extra framträdande under ett uppsatsarbete. Efter dessa två månader kan jag lugnt konstatera att skriva uppsats i soffan är inte den optimala förutsättningen för inspiration.

Jag vill först och främst tacka mina handledare, Örjan Petterson vid

kulturgeografiska institutionen och Lena Hübsch på Sweco som har stöttat mig genom arbetet. Jag vill även tacka Tomas Strömberg som ställde upp på intervju.

Stort tack till min familj för moraliskt stöd, framförallt Mina, Hanna och Ola som tog sig tid och ork att läsa och ge kommentarer.

Nu när slutet är nära kan jag med handen på hjärtat säga att denna uppsats inte hade blivit klar utan att få ventilera med mina klasskamrater, tack för ert tålamod.

3

Abstract

This paper examines the phenomenon known as urban heat island and its

consequences on public health, pollution and how it can affect energy use in homes and workplaces. Moreover, in this paper it has been discussed how city and regional planners can reduce high temperatures impact on Swedish urban areas. Lastly the phenomenon’s presence and visibility have been studied in a Swedish context. This has been executed by studying reports and papers published by Swedish government agencies, analyzing Swedish municipalities comprehensive plans and by interviewing the city Architect of Umeå.

The conclusion that can be drawn from the result of this paper is that the urban heat island phenomenon will be more prominent and will be having a relatively large impact on Swedish urban areas in the future. The study done for this paper also show that higher temperatures in urban areas can make an impact on public health,

especially children and elderly might endure health disadvantages during a heat wave. Higher temperatures in cities abroad are linked with a higher usage of expensive air conditions and higher levels of air pollution. However, there are multiple measures that can be implemented in urban areas that can reduce the consequences of higher temperatures. This essay presents multiple adjustments for urban areas. However, the studies done for this paper show that Swedish government and municipal officials’ knowledge about urban heat islands are either quite poor or are rarely taking measures to adapt urban areas to higher temperatures.

4

Innehållsförteckning

Inledning ... 6

Syfte & frågeställningar ... 8

Avgränsningar ... 8

Tidigare Studier ... 9

Städers framväxt & dess hållbarhet ... 9

Om svenska städers förtätning ... 11

Forskning om urbana värmeöar ... 12

Vilka är konsekvenserna av den urbana värmeön? ... 14

Konsekvenser för människans hälsa ... 14

Konsekvenser för ekonomin ... 15

Konsekvenser för luftföroreningar ... 16

Att anpassa staden utefter urbana värmeöar ... 16

Internationella studier ... 16

Information och rådgivning från statliga myndigheter & län ... 17

Metod ... 20

Studie på översiktsplaner ... 20

Intervju ... 21

Validitet och Reliabilitet ... 23

Resultat ... 24

Hur behandlas fenomenet urbana värmeöar i Sverige?... 24

Undersökning av olika kommuners översiktsplaner ... 24

Intervju med Umeås stadsarkitekt ... 26

Diskussion ... 28

Kunskap och ställningstaganden kring högre temperaturer ... 28

Målkonflikter inom hållbar stadsutveckling ... 30

Förtätning ... 30

Städers klimatpåverkan ... 31

Förslag för förbättringar & vidare forskning ... 33

5

Sammanfattning ... 33

Referenser ... 35

Litteratur ... 35

Digitala källor ... 36

Offentligt tryck... 37

Kommunala översiktsplaner ... 38

6

Inledning

Det pågår en global uppvärmning som leder till successivt högre temperaturer. Detta konstaterar Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC. Boverket beskriver IPCC:s forskning år 2010, där IPCC har studerat temperaturförändringar under de senaste 100 åren. Forskningen visar att under denna period har jordens medeltemperatur ökat med 0,74 °C. Boverket bedömer att det är högst sannolikt att den pågående temperaturhöjningen kommer förstärkas i framtiden, men att det är inte säkert hur detta kommer påverka klimatet i Sverige, då det kommer påverka på olika sätt på olika platser (Boverket, 2010). I Sverige kommer högre temperaturer bland annat ge upphov till fler och längre värmeböljor. Värmeböljor är ett fenomen som medför konsekvenser för människors hälsa. Värmeböljan i Frankrike under sommaren år 2003 bidrog starkt till en ökning av dödsfall. De flesta dödsfallen var i Paris centrum, över hälften av offren bodde i lägenheter som inte var optimala att leva i under en värmebölja, de hade dåliga möjligheter till vädring och var ofta placerade på högsta våningen (Poumadére, et al. 2005). Det som uppstod i Paris på sommaren var en urban värmeö, vilket är att tät bebyggelse, ofta i städers centrum, blir betydligt varmare än den glesa bebyggelse som omger centrum.

Det framtida klimatet är dock inte helt säkerställt, det finns alltid osäkerheter med prognoser och människan kan, i viss mån, fortfarande påverka det framtida klimatet.

Det går inte att göra en exakt bedömning om hur Sveriges klimat kommer se ut om 50–100 år. I en rapport från 2010 har Boverket försökt skapa en bild av vad som kan förväntas av klimatförändringarna ur ett svenskt perspektiv. Med utgångspunkt i IPPC:s prognos har Boverket gjort bedömningen att årsmedeltemperaturen kommer stiga med 3–5 grader fram till år 2080, jämfört med perioden årsmedeltemperaturen 1961–1990. I slutet av seklet kommer södra Sverige ha ett klimat som liknar

Frankrike, mellersta Sverige kommer ha ett klimat som liknar södra Sverige och norra Sverige kommer ha ett klimat som liknar södra alternativt mellersta Sverige.

Det är viktigt att förstå att den globala uppvärmningen påverkar olika platser på olika sätt i varierande utsträckning. Detta gör att klimatanpassad stads- och

samhällsplanering kan se väldigt olika ut beroende på olika platser (Boverket, 2010).

7

Med det förväntade nya klimatet, kommer svenska städer att möta nya utmaningar.

Hur ska städer, regioner och bostadsområden hantera ökade temperaturer? Städer som inte börjar anpassa sig i god tid kan få större problem i framtiden. Boverket menar i sin rapport år 2010 att det därför är relevant att börja prata om

klimatförändringar och dess koppling till planeringsfrågor idag. Städer och bostadsområden ska vara trivsamma att vistas i även om 50–100 år, vilket kräver framförhållning. Att inte anpassa och planera för ökade temperaturer idag kan ge höga anpassningskostnader i framtiden. Det finns även två olika perspektiv inom detta. Hur nya områden planeras och hur ökande temperaturer i existerande

områden hanteras. Hur svenska städer är planerade i nuläget är inte alltid optimalt för högre temperaturer, detta öppnar upp för kreativt tänkande och nytänkande klimatanpassningar. En problematik som kan uppkomma av ökade temperaturer är att svenska städer får ett ökat inslag av fenomenet urban värmeö (Boverket, 2010).

En urban värmeö innebär temperaturskillnader mellan landsbygd och stad som kan vara väldigt påtagliga för invånarna. Studier över urbana värmeöar i megastäder som Peking har visat att skillnaden mellan centrum och den omgivande glesa bebyggelsen i temperatur kan ligga mellan 5–15 ° C (Liu, et al. 2018). Städers planering kan påverka hur mycket värmeböljor och höga temperaturer faktiskt påverkar.

Att städers centrum blir varmare har negativa konsekvenser. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv, då det är betydligt dyrare att kyla ner en byggnad än att värma upp (Rosenfeld, et al. 1997), dels ur ett folkhälsoperspektiv, då det är bevisat att höga temperaturer ha negativa konsekvenser för hälsan (Forsberg, et al. 2012). I städer som är lokaliserade i varma klimat, ex. ökenstäder är detta ett fenomen som

diskuteras och planeras efter betydligt mer än i Sverige. Sverige är snarare präglat av ett kallt klimat. Detta gör att fenomenet är tämligen nytt i svenska sammanhang. Det kan innebära framtida problem då svenska städer sällan är planerade utifrån att hantera värmeböljor.

8

Syfte & frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner uppmärksammar och arbetar för att förebygga värmeöar. Detta kommer ske genom att undersöka översiktsplaner samt en intervju med en representant från en kommun där man ej arbetar för att motverka urbana värmeöar.

Således, är frågeställningen denna:

- Hur arbetar svenska kommuner kring fenomenet urbana värmeöar?

Avgränsningar

Klimatförändringar inom planering, både lokalt och regionalt, är ett oerhört brett ämne, då de påverkar många delar av samhället på olika sätt. Genom ämnet urbana värmeöar, blir det ett naturligt fokus på de högre temperaturer som jorden förväntas få i framtiden. Vidare har det även fokuserats på svenska städer. Det är intressant att diskutera temperaturhöjningar i ett land vars planering präglats av kallt klimat.

Mycket av materialet för teoridelen är från utländska källor, då utländska studiers perspektiv och kunskap i området kan utgöra ett underlag för svensk planering i frågan kring urbana värmeöar.

En stor del av arbetet med klimatförändringar som görs av kommuner och regioner fokuserar på hur städer ska bli klimatsmarta, det vill säga att planeringen möjliggör för att invånarnas levnadssätt ska leda till så låga utsläpp som möjligt. Detta område ska inte lyftas i denna uppsats som i stället ska fokusera på hur städer kan anpassas för de konsekvenser som redan finns, och de som förväntas bli av högre

temperaturer. Arbetets fokus är således inte att ta fram åtgärder för att minska människans påverkan på växthuseffekten, utan hur vi kan anpassa staden för de stigande temperaturer som kommer med växthuseffekten.

I skrivande stund är Sverige drabbad av den globala pandemin Covid-19. Detta har påverkat samhället på många olika sätt, vilket har försvårat möjligheterna till att få en så utförlig empiriinsamling som möjligt. En annan svårighet är att detta fenomen är tämligen okänt i svensk kontext, även bland yrkesverksamma inom

9

stadsutveckling. Detta har gjort det svårare att hitta respondenter som vill ställa upp på intervju.

Tidigare Studier

Städers framväxt & dess hållbarhet

För att förstå hur urbana värmeöar kan uppstå, är det viktigt att förstå stadens uppkomst, och dåtidens rådande stadsplaneringsideal. Redan på medeltiden hade kronan och kyrkan idéer och planer för hur svenska städer skulle växa fram. Många av planerna var grundade i att staden skulle bli funktionell, men kronan byggde även för att göra staden attraktiv för inflyttning. På tidigt 1600-tal planerades Göteborg så att staden skulle likna Amsterdam, för att locka högutbildade yrkesmän från

Nederländerna som på den tiden var ledande inom ingenjörskonst, stadsplanering, sjöfart och industri. Sverige var fattigt och hade en jämförelsevis obildad befolkning.

Kronan ville genom Nya Amsterdam, (smeknamnet som Göteborg fick av

holländarna) åtgärda detta. Detta är ett exempel på hur den styrande makten har velat göra staden mer attraktiv och locka fler invånare (Boverket, 2019).

Att arkitekter och planerare har strävat för att göra staden attraktiv och öka

inflyttningen har varit ett bestående element inom svensk planering. Ett exempel där planering har använts för estetik snarare än funktion är 1800-talets trädgårdsstad.

Där prioriterades grönska och konstnärlighet för att ge en pittoresk och harmonisk känsla. 1930-talets funktionalism var ett ideal som planerade för funktion, men då på grund av att staten ansåg att den mest välfungerande och rationella staden var den som lockade fler invånare. Således har staden ofta planerats för invånarna och för att locka nya invånare. Den styrande makten under ovan nämnda perioder hade inte kunskap om den förstärkta växthuseffekten och hade följaktligen inget incitament att försöka minska stadens utsläpp. Idag är det en annan typ av hållbarhetsdiskussion, då synen är att alla invånare har möjlighet att påverka den framtida förstärkta växthuseffekten, vilket medför ett kollektivt ansvar. Därför är planerare och makthavare idag mer angelägna att sträva efter låga utsläpp (Boverket, 2019).

Begreppet hållbar stad är i sig omtvistat, vad är en hållbar stad? (Musco, 2016).

Begreppet är abstrakt, denna uppsats utgår ifrån definitionen som Rådet för Hållbara

10

Städer har gett ut. Rådet för Hållbara Städer är ett forum för bestående av elva statliga myndigheter samt SKR (Sveriges kommuner och regioner) och

Länsstyrelserna. Rådet har till uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling. Rådet definierar en hållbar stad som ”en stad som är inkluderande och har tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter, som t.ex. till fots och med cykel. Helhetssyn i planeringen tillsammans med smarta

lösningar bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt” (Hållbar Stad, 2020). Således blir dagens planering fokuserad på att

möjliggöra en trivsam levnadsmiljö jämsides att ta ett kollektivt ansvar och försöka utveckla hållbara städer.

Ett exempel på hur makthavare vill använda planering för att minska invånares klimatutsläpp jämsides att utveckla en kvalitativ stadsmiljö är mål nr. 11 i De globala målen. De globala målen är en agenda satta av FN för att världens länder ska bidra till en hållbar utveckling. Mål nr. 11 är att sträva och arbete för hållbara städer och samhällen. Ett delmål inom detta mål är att regeringen och regionala/ lokala tjänstemän ska förbereda städer inför att mildra de negativa effekterna av

naturkatastrofer. Därmed innefattar begreppet hållbar stad att staden bör kunna hantera svåra omständigheter (ex. värmeböljor, översvämningar) som är

klimatrelaterade. Ett annat delmål inom mål nr 11 är att städer ska aktivt arbeta för att minska sin miljöpåverkan per capita (Globala Målen, miljömål nr 11, 2015).

Klimatförändringarna har påverkat hur vi ska planera våra städer. Koldioxidutsläpp påverkar alla på planeten och därmed planerar nu kommuner och tjänstemän för något större och det finns en strävan efter att minska stadens utsläpp. Detta är ett exempel på globaliseringen, det är fokus på globala så väl som det lokala. Idag är stadens ekologiska närmiljö, flora och fauna och möjligheter till alternativa

energikällor viktiga perspektiv i planeringen. Mycket tyder på att medeltemperaturen kommer fortsätta stiga, det är positivt om städer anpassar sig för detta. Samtidigt som förebyggande åtgärder för att bromsa vidare utveckling är viktigt, är

konsekvenserna av klimatförändringarna till stor del redan här, och påverkar planeringen under en lång tid framöver.

11

Om svenska städers förtätning

I de flesta svenska städer finns det för närvarande en tydlig trend inom

stadsplaneringen, vilket är förtätning som innebär att städerna byggs inåt. Detta innebär att friytor i staden bebyggs. Motsatsen är att bygga utåt, då blir städerna ytmässigt större, så kallade urban sprawl. Bakgrunden till denna trend är att befolkningen i många svenska städer växer kraftigt, och har gjort detta under en längre tid (Boverket, 2016). Byggandet av bostäder har inte ökat i samma takt och därmed har de flesta av Sveriges kommuner en bostadsbrist (Ekonomifakta, 2019).

Genom att förtäta städerna byggs det fler bostäder samtidigt som staden inte blir större och tar värdefulla ytor (odlingsmark, naturreservat etc) i anspråk. Boverket (2016) menar att en tät stad ger kortare avstånd för medborgare, vilket möjliggör hållbara resor via t.ex. cykel och kollektivtrafik. Detta minskar stadens utsläpp vilket gör den mer hållbar. Utöver den miljömässiga hållbarheten, anses täta städer

möjliggöra social hållbarhet. Avstånden minskar, vilket möjliggör fler aktiviteter och möten. Förtätning ska även länka ihop delar av staden, och då motverka segregation och otrygghet (Boverket, 2016).

När städer förtätas byggs friytor bort. I denna uppsats kommer friyta att definieras som obebyggd yta i ett detaljplanelagt område. När dessa ytor försvinner leder det ofta till diskussioner om friytans betydelse. En vanlig debatt i svenska städer är hur kommuner bygger bort grönområden. I en rapport från år 2016 menade Boverket att förtätningen måste följas av en diskussion om vad ekologisk hållbarhet är. Även om färre motorfordon i centrum ger lägre utsläpp per invånare så är det även en fråga om vad en grön friyta ger till medborgarna. Kortare avstånd ger inte heller automatiskt en bilfri stad, människors beteenden handlar om mycket mer än bara avstånd.

Diskussionen om friytans betydelse är komplex, då friytan har fler syften än rekreation, den kan även vara en nyckelfunktion i hur städerna ska hantera

klimatförändringar, ex. ger parker en kylande effekt. En annan följd av förtätning är att det skapar incitament till att bygga högre hus. Markpriserna i centrum är tämligen höga, betydligt högre än på landsbygden. Detta motiverar till att bygga allt högre hus än vad som har gjorts i Sverige förut. Det är yteffektivt att bygga högt, men kan leda till små innergårdar utan solinsläpp (Boverket, 2016).

12

Den bebyggelse som skedde i Sverige efter andra världskriget präglades av gles, utspridd bebyggelse som placerades utanför centrum. Detta då den täta innerstaden sågs som trång och ohälsosam. Den negativt stämplade innerstaden ledde till ett beteende bland invånare att söka sig ut från centrum. Boverket (2016) menade att det gynnar städernas medborgare genom att ha en diskussion om hur tät en stad kan vara innan vissa medborgare börjar anse att det medför en icke-attraktiv livsstil.

Städernas invånare har generellt sett olika behov och önskemål, men även under livets olika faser. Vissa prioriterar att bo glesare med möjlighet till egen tomt framför att ha korta avstånd till arbete och service. Samtidigt finns det ett ökande behov av bostäder. Med fler invånare krävs även utökad service, vilket också kräver sitt fysiska område (Boverket, 2016).

Tidigare studier om urbana värmeöar

En konsekvens av klimatförändringarna är den urbana värmeön som är ett slags mikroklimat som uppkommer i städerna. Mikroklimat är ett begränsat

utomhusområde med ett specifikt klimat. Mikroklimatets avstånd kan variera från 1 cm till 1000 m. Städer och centrum har stora ytor med byggmassa, vilket gör att städer lagrar värme mycket effektivt. Stadsmiljöer präglas till stor del av hårdgjorda ytor och detta gör att städerna har en låg filtreringskapacitet och bristfällig kyleffekt.

Detta skapar städer som är betydligt varmare än dess omgivning. Studier över urbana värmeöar i megastäder som Peking har visat att skillnaden mellan centrum och den omgivande glesa bebyggelsen i temperatur kan ligga mellan 5–15 ° C (Liu et al. 2018).

Det finns dock inte en vetenskapligt bestämd regel över hur stor skillnaden behöver vara för att räknas som en urban värmeö, temperaturer kan också upplevas som olika påfrestande på grund av andra väderrelaterade orsaker, såsom luftfuktighet

(Boverket, 2010). En stor del av forskningen om urbana värmeöar har skett i

megastäder, d v s en stad med över 10 miljoner invånare (TT, 2014, 11 juli). Dock kan värmeöar kan även uppträda i väldigt små städer eller i enskilda områden då ett mikroklimats yta kan variera kraftigt i storlek.

I en urban värmeö uteblir vanligen de kalla nätterna, vilka i sig ofta är viktiga för befolkningens hälsa. Ur ett hälsoperspektiv är det positivt för människan att inte vara utsatt för höga temperaturer dygnet runt. Natten ger en paus och återhämtning från

13

höga temperaturer. I en värmeö utsöndrar stadens hårda material (ex. asfalt) värme på nätterna, vilket gör att återhämtningen från dagarnas värmeböljor försvinner.

Detta påverkar främst folkgrupper som sjuka, barn och äldre. Boverket beskriver hur vi behöver förstå och resonera kring problematiken kring urbana värmeöar även i Sverige, trots vårt kyliga klimat. Detta då de ökade temperaturerna kommer göra fenomenet mer påtagligt framöver (Boverket, 2010).

En studie om urbana värmeöar har beskrivits i boken Cities and climate change.

Studien har skett i flera världsstäder, bland annat har en undersökning gjorts över förekomsten av värmeöar i Paris, Kairo, Aten, London och Moskva. I denna uppsats är det fokus på forskningsresultatet från Moskva och London, dessa städers klimat är någorlunda likt det som finns i svenska städer som Umeå och Stockholm. Moskva har ett tempererat inlandsklimat med långa kalla vintrar och varma somrar. London har ett tempererat kustklimat med milda somrar och svala vintrar, samt präglas av fuktig luft, mycket dimma och hög nederbörd (World Meteorological Organization, 2020, Climate Data organisation, 2020, Weatherbase, 2020).

Ovan nämnda studien visar att av de studerade städerna är det Moskva som har högst temperaturskillnad mellan olika årstider. Moskva och London är de städer som hade störst inslag av urbana värmeöar. Hur stark en urban värmeö är, mäts i studien av hur stor temperaturskillnad det är mellan stadens centrum och dess perifera omgivning. Med perifer omgivning menas områden som omger stadens centrum och är glesare bebyggda. Frekvensen av heta nätter har även mätts och hur detta har förändrats mellan åren 1971–1990. Både London och Moskvas centrum upplever mer än tre gånger så ofta heta nätter än den kringliggande landsbygden. Denna studie menar även att i framtiden (i studien betraktas framtiden som perioden 2041–2060) kommer antalet heta nätter att öka. Även temperaturskillnaden mellan centrum och landsbygd kommer att öka kraftigt i både Moskva och London framöver. Ökningen är betydligt högre i jämförelse med Kairo och Aten. Där har förekomsten av urbana värmeöar inte alls ökat i samma grad, och denna studies prognos visar att fenomenet inte kommer att öka i framtiden. Studien menar att den stora skillnaden beror på att städernas utformning och planering skiljer sig. De städer som är lokaliserade i varmare klimat är helt enkelt mer anpassade för högre temperaturer (Hoornweg, et al. 2011).

14

Konsekvenser av urbana värmeöar

Konsekvenser för människans hälsa

Att bo och leva i en urban värmeö gör att invånarna utsätts för högre temperaturer.

Detta är förknippat med hälsomässiga nackdelar för människan, både fysiska och psykiska (Forsberg, et al.2012). Utöver de tydliga sambanden mellan fysisk hälsa och värme, ger värmeböljor en generellt sett sämre livskvalité för stadens invånare.

Antalet påverkade individer av den högre temperaturer i städer kommer att öka.

Förklaringen till detta är två effekter, dels att fler städer kommer att präglas av urbana värmeöar pga stigande medeltemperatur, dels att urbaniseringen, som sker på många platser i världen, gör att fler bor i städer. År 2050 är det beräknat att 70 procent av världens befolkning kommer att bo i städer (Musco, 2016).

En medicinvetenskaplig rapport från 2012 är slutrapporten för projektet Med Värme Ihågkommen. Projektet har bedrivits på enheten för Yrkes- och miljömedicin vid Umeå Universitet och är en del av programmet Bo bra på äldre dar. Ursprunget i programmet är att regeringen gav hjälpmedelsinstitutionen i uppdrag att utforma ett program för hur bostäder kan utvecklas för äldre. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet har utfört undersökningar om värmens påverkan på människans kroppsliga och psykiska hälsa. Det är tydligt att äldre personer blir betydligt mer påverkade av värme, dock finns det även en del forskning på hur även yngres välmående påverkas. Resultaten över yngres mående är dock svårtolkade och studierna har inte varit tillräckligt utförliga ur ett

kvantitetsperspektiv för att kunna dra en slutsats. Ett exempel är att vissa studier hävdar att unga kvinnor blir mer påverkade än unga män, detta är dock ej något mer än en studie har kunnat påvisa (Forsberg et al, 2012).

För gruppen äldre, dvs över 65 år är det tydligt att det finns en ökad risk för att dö vid värmeböljor och högre temperaturer. Risken för att dö vid en värmebölja ökar med åldern, samt desto mer vårdberoende personen är. Varför detta sambandet finns är inte beskrivet i studien. Ett nedsatt hälsotillstånd ökar dödligheten för alla grupper vid högre temperaturer (Forsberg et al, 2012). Ett svenskt exempel är hur dödsfallen

15

under den väldigt varma sommaren år 2018 i Sverige ökade. Dödsfallen ökade markant i hela Sverige (Åström, et al. 2019) dock avled fler i norra Sverige, vilket forskarna misstänker beror på att befolkningen i svalare klimat är mindre vana att hantera värmeböljor (Wiechel, 2018, 9 maj).

Andra grupper som har bevisad ökad dödlighet vid värmeböljor är personer med olika respiratoriska sjukdomar (tex. astma) och diabetiker. Även den psykiska hälsan påverkas avsevärt av högre temperaturer. Sannolikheten för självmord vid t.ex.

depression och psykiska störningar ökar avsevärt under en dag då det är 30°C än då det är 20°C. Att gå på psykofarmaka förknippas med ökad dödlighet vid högre temperaturer, även effekten av ångestdämpande medicin minskar av högre temperatur. Varför detta samband finns förklaras inte i studien. (Forsberg et al, 2012).

Konsekvenser för ekonomin

I USA används ungefär en sjättedel av landets energiproduktion till

nedkylningsanläggningar. Hälften av denna energi används i städer som betraktas som urbana värmeöar, tex. Los Angeles. Detta betyder att konsekvenser av den urbana värmeön inte bara är en fråga om välbefinnande och hälsa för medborgarna, utan även är en stor utgift för medborgare och myndigheter. Den stora användningen av nedkylningsanläggningar finns i hem såväl som på arbetsplatser. I en artikel från US Departement of Energy menar Rosenfeld et al. att de olika metoder som finns för att minska värmeöar skulle kunna minska utgifterna för att kyla ner byggnader med ungefär 5 miljarder kronor per år. Ett exempel de tar upp är ökad plantering av träd.

Även om träd inte nödvändigtvis ger direkt skugga åt en byggnad så ger trädets avdunstning i sig en svalkande effekt på det lokala klimatet (Rosenfeld, et al.

1997). Det kan dock vara värt att poängtera att om det blir varmare så kan det

innebära lägre kostnader för att värma upp hus och bostäder under de kallare delarna av året. Varmare vintrar kan även innebära lägre kostnader för snöröjning och andra snörelaterade åtgärder.

16

Konsekvenser för luftföroreningar

I en studie utförd av en rad olika universitet i Kina och USA har sambandet (kopplingen och faktorerna) mellan den urbana värmeön och luftföroreningar i Yangtzee floddeltat i Kina studerats. Området är lokaliserat i östra Kina och har ett subtropiskt monsunklimat. Det ligger totalt 25 städer i området och 2015 fanns där 140 miljoner invånare totalt. Området är ett av de sex mest befolkade områdena i världen och består av tre provinser. I området ligger megastäder som Shanghai, Nanjing och Zhejiang (Wang, et al. 2018).

I Yangtzee floddelta har forskarna sett en tydlig trend. De tider på året då det förekommer mest luftföroreningar, är även då det är högst temperaturer i

stadskärnorna i det studerade området. Förekomsten av värmeöar och ozon har ett positivt samband. I ovan nämnda studie bedömer forskarna att sambandet är signifikant. förekomsten av kvävedioxid och värmeöintensitet (hur hög

temperaturskillnaden mellan centrum och landsbygd är) har ett negativt samband.

(Wang, et al. 2018).

Att anpassa staden utefter urbana värmeöar

Internationella studier

Den urbana värmeön har ett flertal konsekvenser på befolkningens hälsa samt kan medföra ökat användande av dyra kylanläggningar. Det ligger därför i planerarens intresse att försöka minska effekten av värmeön. Anpassningarna som beskrivs i detta avsnitt är baserade på redan byggda stadsmiljöer.

En metod är att öka reflexiviteten (mängden ljus som reflekteras tillbaka) av ytor.

Albedovärde är ett mått på reflexion. Städer har generellt sett många ytor med lågt albedovärde. Exempel på dessa ytor är hustak, väggar och trottoarer. Genom att färga mörka ytor ljusare ökar albedovärdet, byggnaden bidrar mindre till en varmare

stadskärna och kan bli svalare inomhus. Ljusa tak kan reducera ett lägenhetshus temperatur avsevärt, och på det sättet även minska kostnaderna för nedkylning (Urban Heat Island, 2019).

17

Trottoarer spelar en stor roll i den urbana värmeön. Traditionella material som asfalt fångar värme väldigt effektivt, och bidrar till den urbana värmeön. Trottoarer gjorda av asfalt kan bli oerhört varma, därför finns flera metoder för att göra ytan ljusare (Urban Heat Island, 2019). Idag finns det även asfalt som är genomtränglig (på engelska kallas detta permeable pavement). Denna asfalt är mer porös och låter regnvatten tränga sig igenom. Vattnet kommer senare att avdunsta och då skapas en lägre yttemperatur på asfalten (Musco, 2016). Effektiviteten av permeable pavement har mätts i en studie av forskare vid Tongji Universitet i Shanghai. Under

experimentet visade det sig att permeable pavement var upp till 9,4 °C kallare än traditionellt asfaltsmaterial och den kalla effekten som permeable pavement gav höll sig i upp till 7 dagar utan regn (Liu et al, 2018).

Gröna tak innebär ett tak som präglas av växtlighet och lägre temperatur för byggnaden än med ett traditionellt tak, och i områden där många byggnader har gröna tak så kan detta ha en stor påverkan på områdets temperatur. Även gröna fasader (fasader med växtlighet) har en liknande effekt (Musco, 2016).

När nya områden byggs finns många sätt att motverka höga temperaturer. Främst är det områdets geometri, d v s hur byggnaderna är placerade i förhållande till varandra.

Genom att planera byggnaders placering för att öka luftflödena i området, motverkas att luften står stilla. Även att prioritera grönområden, ex. stora parker eller mindre områden mellan byggnader, motverkar uppkomsten av höga temperaturer (Musco, 2016).

Information och rådgivning från statliga myndigheter & län

Klimatanpassning.se är en webbsida vars syfte är att stödja olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. Bakom webbplatsen står Myndighetsnätverket för klimatanpassning. Denna sida är en plats som t.ex. kommuner och dess planerare kan vända sig till för att få faktaunderlag och vägledning för hur de ska planera för högre temperaturer (Klimatanpassning, 2020).

På webbsidans flik för samhällsplanering finns det ett kortare avsnitt om

värmeböljornas effekt på samhället. Det står bland annat: ”Högre medeltemperaturer

18

i Sverige leder till minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka i bostäder och lokaler. Värmeböljor förväntas bli längre och inträffa oftare i framtiden.” Vidare beskrivs det hur värmeböljor är negativt för invånares hälsa, främst äldre, barn och sjuka, och eftersom denna problematik finns är det viktigt med temperatursänkande åtgärder i samhällsplaneringen (Klimatanpassning, 2020).

På sidan hänvisas det till en rad olika publikationer från svenska myndigheter som kan vara till hjälp för att klimatanpassa samhällsplaneringen. Totalt är tio stycken publikationer länkade på sidan. Ett mönster i dessa publikationer är att de flesta är publicerade under perioden 2007–2012. Detta gör att rapporterna kan ses som tämligen gamla. Detta behöver inte betyda att innehållet är mindre relevant, likväl visar det att detta är ett område där myndigheter sällan publicerar nya rapporter och texter (Klimatanpassning 2019).

På Boverkets egen sida för klimatanpassning går det att se att deras senaste och längsta publikation inom ämnet klimatanpassning inom planering är rapporten klimatanpassning i planering och byggande från år 2011. Den är uppdelad i två delar, i del ett sker det ett en fördjupad analys av Sveriges klimat – och energipolitik och en genomgång av det internationella klimatsamarbetet. Del två beskriver ett urval av åtgärder och exempel som kan minska de negativa konsekvenserna av översvämningar, stabilitetsproblem samt högre temperatur och luftfuktighet.

Därefter beskrivs det utförligt vilka planeringsunderlag som finns tillgängliga, var de finns och hur mycket de kostar. Om rapportens innehåll studeras blir det tydligt att avsnitten om konsekvenserna av höjda havsnivåer, ökad nederbörd mm är betydligt längre och mer utförligt beskriva. Frågan om höjda temperaturers påverkan på stadsmiljön och hur planerare bör resonera kring detta är jämförelsevis

underrepresenterad. Ett exempel är hur rapportens avsnitt om temperatur är två sidor långt, vilket kan jämföras med avsnittet om vatten som är 12 sidor långt. Detta belyser hur frågan om ökande temperatur är ett eftersatt område i

planeringssammanhang. Kännedomen om fenomenet är relativt litet, men är dock beskrivet. Den bristande närvaron i myndighetsrapporter kan tolkas som att det inte ses som ett framtida problem, eller att dess konsekvenser inte ses som lika allvarliga som t.ex. höjda vattennivåer (Boverket, 2011).

19

En annan rapport av Boverket, som är publicerad på klimatanpassning.se är

rapporten låt staden grönska - klimatanpassning genom grönstruktur från 2010. I denna tas värmeö upp i en större utsträckning än i den ovan nämnda rapporten från 2011. Rapporten är på 20 sidor och beskriver hur ”grönare städer svalkar i hettan”

och att träd är särskilt effektiva som klimatreglerare. Fenomenet urban värmeö beskrivs, rapporten redogör för trädens olika fördelar, bland annat att de utjämnar temperaturvariationer (och på det sättet bidrar till ett hälsosamt lokalklimat), renar luften och ger skugga. Utöver perspektivet om temperatur handlar ungefär hälften av rapporten om vattenhantering i städer. Denna rapport är ett exempel på hur aktörer från ett statligt perspektiv försöker motverka de negativa konsekvenserna av

värmeböljor. Rapporten tar upp förslag på hur aktörer kan implementera åtgärder på regional-, kommunal-, stadsdels- och kvartersnivå genom olika planinstrument såsom detaljplan, områdesbestämmelse mm (Boverket, 2010) Åtgärderna som beskrivs är tämligen lika de åtgärder som Länsstyrelserna (2012) beskriver i sin rapport.

I en rapport från Sveriges länsstyrelser (2012), redogörs för strategier och förslag som kommuner och länsstyrelser kan använda för att klimatanpassa den fysiska planeringen. Rapporten är publicerad på den statliga sidan klimatanpassning.se men är utförd på länsnivå. Rapporten är en idékatalog som går igenom åtgärder som kan vidtas i olika plandokument såsom översiktsplan och detaljplan i enlighet med PBL.

Flera konsekvenser av klimatförändringarna tas upp, ex. översvämningar på grund av ökad nederbörd. Denna rapport fokuserar på åtgärder som relaterar till ökade

temperaturer. Åtgärderna länsstyrelserna förespråkar är främst riktade mot kommuner, då de är de som använder denna typ av plandokument.

I upprättandet av översiktsplaner, menar Länsstyrelserna att det är viktigt att kartlägga temperaturkänsliga områden tex de områden som präglas av hög och tät bebyggelse. Även närhet till vatten och grönområden bör kartläggas, för att kunna beakta vad för verksamhet som ska bedrivas där. I ett högriskområde (dvs ett område med hög risk för höga temperaturer) kan det ses som olämpligt att placera ett

äldreboende. För att motverka höga temperaturer, bör planerare aktivt bevara och utveckla grönområden och vattendrag som dämpar värmen i tät bebyggelse.

20

Solexponering av känsliga byggnader bör även begränsas, detta för att minska behovet av nedkylningsanläggningar inomhus. (Länsstyrelserna, 2012).

Länsstyrelserna beskriver även hur områdesbestämmelser ska klimatanpassas. I en områdesbestämmelse kan storleken på grönytor regleras, men även anpassa grönytan för maximal kylningseffekt. För att uppnå detta kan vilken typ av vegetation som ska planteras regleras samt mängden grönska anges. Exempelvis föreskriva träd med en viss planteringstäthet. Ökande temperaturer kommer även leda till att fler vill vistas utomhus, det är fördelaktigt om aktörer inom lokal planering prioriterar skuggade uteplatser för gemensam användning. Överlag kommer ett förändrat beteende hos befolkningen, med mer utomhusvistelse, ställa andra krav på planeringen än vad som finns idag. Ytor för umgänge utomhus behöver bli fler och större, och behöver ha svalkande egenskaper. Även om fler grönytor är bra, kan även fontäner, gröna tak, gröna fasader och öppen dagvattenhantering verka värmedämpande. Gröna fasader och tak är ytor där grönska och växter placeras. Dessa åtgärder kan även påverka inomhusmiljön. Länsstyrelserna föreslår att byggnaders yttre utformning regleras genom planbestämmelser. Utöver gröna fasader, kan fasadmaterial som tål och avvisar värme föreskrivas. Detta kan leda till lägre kylningskostnader för bostäder och arbetsplatser (Länsstyrelserna, 2012).

Metod

Metoden för denna uppsats är en undersökning av översiktsplaner och en kompletterande intervju med Umeås stadsarkitekt.

Studie på översiktsplaner

Frågan om urbana värmeöar kan bearbetas på många olika nivåer av det svenska styret, på kommunal, regional samt nationell nivå. Alla dessa styrorgan har olika funktioner och maktmedel. För att få en uppfattning över i vilken omfattning svenska kommuner behandlar urbana värmeöar och ökade temperaturers konsekvenser i allmänhet har det i denna uppsats utförts en studie av åtta olika kommuners översiktsplaner.

21

Tillvägagångssättet för undersökningen är att det har utförts ordsök i samtliga översiktsplaner. Ordsöket har varit på dessa nyckelord:

Klimat Värmeö Värme

Temperaturförändringar Klimatförändringar Temperatur

Dessa begrepp har valts då de alla har stark koppling till fenomenet urban värmeö.

Denna typ av undersökning möjliggör att hitta information om det valda ämnet. På det sättet byggs det ett underlag för i vilken omfattning och på vilket sätt respektive översiktsplan har valt att diskutera temperaturförändringar. Efter att varje begrepp har sökts upp, har det skett en reflektion av sökresultaten. De avsnitten av

översiktsplanerna som behandlade någon av dessa begrepp, har blivit analyserade utifrån hur relevanta de är utifrån fenomenet urban värmeö.

Undersökningen är utförd för att få en uppfattning om på vilket sätt svenska

kommuner diskuterar problematiken kring högre temperaturer. Det är dock viktigt att ha i åtanke att undersökningen är baserad på ett urval och är därmed ej

representativt för alla Sveriges kommuners klimatarbete.

De kommuner som har valts ut är Umeå, Malmö, Stockholm, Göteborg, Ekerö, Trelleborg, Luleå och Linköping. Dessa har valts då de alla har ett relativt högt invånarantal för att vara svenska kommuner och har en stor geografisk spridning i förhållande till varandra. Exempelvis har Ekerö valts då de är en kommun som

präglas av turism och skärgård, vilket de andra kommunerna inte gör. Linköping har valts då Linköping är en inlandskommun, till skillnad från övriga kommuner som är undersökta.

Intervju

22

I denna uppsats har det funnits ett intresse av att se hur aktörer inom lokal planering behandlar högre temperaturer i svensk planering i praktiken. Därför har det

genomförts en intervju med Umeås stadsarkitekt, Tomas Strömberg. Intervjun belyser resonemanget i en kommun som inte arbetar kring urbana värmeöar. Denna ska ses som ett komplement till dokumentanalysen, där lokala och nationella

dokument som behandlar klimatanpassning i planeringar har analyserats. Eftersom det enbart är en intervju som har utförts, går det inte att dra en generell slutsats om hur arkitekter och tjänstemän inom planering överlag resonerar kring detta. Med detta sagt, kan även en intervju ge givande perspektiv till en planeringsfråga.

Eftersom respondenten är väldigt lokalt förankrad genom sin arbetsplats, ger

intervjun ett utvecklat perspektiv på hur klimatarbetet inom ökade temperaturer ser ut i Umeå, vilket är ett exempel på ett lokalt perspektiv med lokala aktörer inom planering. Inte minst ger Strömberg genom sin utbildning och erfarenhet inom stadsutveckling ett annat perspektiv än det som går att hitta i myndighetsrapporter.

Hur klimatarbetet ser ut i Umeå kan skilja sig från andra kommuner, därför bör denna intervju främst ses som ett sätt att undersöka Umeås tillvägagångssätt i denna fråga.

När det sker intervjuer för studier är det viktigt att överväga den etiska faktorn, då respondenten kan berätta känslig och privat information. Det är därför viktigt att vara tydlig med att även denna information kan bli en del av studien. Informationen som ges till respondenten måste innehålla alla de inslag som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta (Vetenskapsrådet, u.å.). Respondenten för denna intervju valde att ej vara anonym.

Intervjun var ostrukturerad och var ett samtal om uppsatsämnet. Intervjun varade i ca 30 minuter och var via ett program för möten online. Till skillnad från

strukturerad och semistrukturerad intervju, som är frågefokuserad, så är ostrukturerade intervjuer fokuserade på respondenten.

Innan intervjun hade jag haft mailkontakt med Strömberg där jag kort förklarat mitt uppsatsämne. Beskrivningen av uppsatsen var tämligen kort,detta medförde att Strömberg inte hade någon större insyn i uppsatsens ämne.

23

För denna intervju var inga frågor förbestämda, förutom den inledande frågan.

Intervjun inleddes med frågan ”Känner du till fenomenet urban värmeö?”. Då det inte gick att veta vilka förkunskaper Strömberg hade i ämnet (utöver den information som fanns i det ovan nämnda mailet), ansågs det vara en lämplig första fråga. Efter den inledande frågan ställdes fler frågor utifrån vad Strömberg svarade, detta ledde till intervjuämnet fick intressanta perspektiv som kan vara svåra att förutbestämma.

En ostrukturerad intervju fokuseras på respondentens uppfattningar, insikter och historier. I muntliga historier söker intervjuaren respondentens syn på fenomen, händelser etc. Frågorna som ställs är nästan helt beroende av respondentens svar, då varje svar bygger vidare till nästa fråga. Ostrukturerade intervjuer är bra på det sättet att intervjuaren får reda på berättelser och perspektiv som man själv inte hade

kommit på att undersöka (Hay, 2016).

Jag valde ostrukturerad intervju då Umeås stadsarkitekt är en person som anses vara kunnig inom sitt område. Därför ansågs det finnas ett värde i att respondenten själv fick välja perspektiv och synvinkel, utifrån vad han ansåg relevant. Det är viktigt när personer intervjuas om ett ämne som de är väldigt kunniga inom att intervjuaren är ödmjuk och ser deras kunskap, därför valde jag medvetet att inte styra intervjun utifrån en viss vinkel eller perspektiv.

Validitet och Reliabilitet

Begreppet validitet är ett mått på hur väl metoden svarar på det man säger sig mäta.

Detta kan belysas genom att svara för hur väl intervjuerna besvarar de frågeställningar som studien syftar till att undersöka (Hay, 2016). Validiteten för min studie är någorlunda hög, då mitt ämne är relativt nischat har det varit lätt att hitta information som direkt kopplat till mina frågeställningar i rapporter och översiktsplaner. Det blir väldigt tydligt i dokumentanalysen, exempelvis i undersökningen av översiktsplaner, hur frekvent och i vilken omfattning nyckelorden är representerade.

Med hög reliabilitet menar man att sannolikheten för att resultaten i studien skulle bli densamma om undersökningen skulle genomföras av andra personer eller vid ett

24

annat tillfälle. Framförallt pratar man om hög reliabilitet inom kvantitativa undersökningar. I analysen av översiktsplaner är det troligt att det skulle vara väldigt få av urvalet som diskuterar urbana värmeöar även om urvalet bestod av andra svenska kommuner. Detta då majoriteten i det nuvarande urvalet hade ingen eller väldigt kortfattad del om högre temperaturers påverkan, trots skiftande geografisk lokalisering och befolkningsstorlek.

Resultat

I denna del kommer arbetets egna studier att redovisas. Första studien behandlar hur olika kommuner arbetar med högre temperaturers påverkan. Denna studie är främst för att få en överblick över diskussionen om värmeöar i svenska kommuner, med en fördjupning i de kommuner som arbetar aktivt med detta. Sedan är det en intervju med Umeå kommuns stadsarkitekt, för att få ett djupare perspektiv kring hur en kommun som inte arbetar aktivt med detta resonerar.

Hur behandlas fenomenet urbana värmeöar i Sverige?

Undersökning av olika kommuners översiktsplaner

Hur hanteringen av höga temperaturer kan ske är ser annorlunda ut beroende på vilken nivå av styre det är, dock är urban värmeö en tämligen lokal fråga. Många åtgärder som nationella aktörer såsom Boverket samt Länsstyrelserna förespråkar implementeras på lokal nivå. Detta då planinstrumenten som förespråkas används av kommunerna, exempelvis översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelse mm.

Därför är kommunerna en viktig aktör i klimatanpassningen av städer för högre temperaturer.

För att analysera hur fenomenet urbana värmeöar behandlas i kommunala

översiktsplaner har jag i denna uppsats genomfört en studie över åtta kommuners översiktsplaner. Detta då översiktsplanerna är det planinstrumentet som ger den mest övergripande bilden av hur en kommun arbetar med stadsutveckling.

25

Utifrån undersökningen går det att konstatera att väldigt få av kommunerna arbetar aktivt med högre temperaturers konsekvenser för kommunen och dess invånare. Alla kommunerna beskriver deras klimatarbete, det är tydligt att alla kommuner arbetar för att få en mer klimatsmart stad samt olika klimatutmaningar som kommunen möter och kommer möta i framtiden. De olika utmaningarna som finns skiljer sig givetvis utifrån kommunens geografiska förutsättningar, ex. är en stor del av

Trelleborgs kommuns (Kommunen innefattar mycket kust) klimatarbete att anpassa sig för de höjda havsnivåerna.

Umeå, Ekerö, Trelleborg, Linköping och Luleå nämner ej konsekvenser av högre temperaturer i deras översiktsplan. Emellertid nämner samtliga kommuner andra konsekvenser av klimatförändringarna, såsom ökad nederbörd och höjda havsnivåer.

(Umeå Kommun, 2018, Ekerö Kommun, 2018, Trelleborgs Kommun, 2018, Linköpings kommun, 2010, Luleå Kommun, 2013).

De kommuner i urvalet som behandlade högre temperaturer i deras översiktsplan är Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa kommuner är Sveriges tre största

kommuner.

Stockholm

Stockholm stad beskriver kort i sin översiktsplan hur de planerar att motverka

urbana värmeöar, och vad syftet med detta är. Planen redogör hur ett varmare klimat ökar påfrestningarna på hälsa och miljö. Stockholms stad menar på att ”staden behöver byggas så att den klarar högre temperaturer utan att öka behovet av

energikrävande kylning”. Mer konkret innebär detta att kommunen ska ”bygga nya stadsdelar på ett klimatsäkert sätt samt klimatanpassa befintliga stadsmiljöer. Staden ska utveckla ett nätverk av grönska och vattenytor som utjämnar temperaturer.

Samtidigt ska klimatpåverkan minska när staden byggs ut” (Stockholm stad, 2017).

Detta skrivs i del två, Mål för stadsbyggandet, denna del tillsammans med del tre, Utbyggnadsstrategi och genomförande, är de delarna där kommunens klimatarbete inom stadsutvecklingen beskrivs. Dessa delar är totalt 23 sidor. Avsnittet om höga temperaturer kan då ses som en relativt liten del av kommunens klimatarbete.

26

Göteborg

Göteborgs stad beskriver väldigt kort hur ”valet av hushöjd och husens placering grad ska baserar på bland annat frågor om rumsupplevelser, närklimatet kring husen, sol och skuggning”. (Göteborgs kommun, 2oo9). I Göteborgs översiktsplan finns ett avsnitt som heter Miljö och riskfaktorer. I detta avsnitt, som är 12 sidor långt, tas höga temperaturer aldrig upp. Detta kan jämföras med avsnittet om vatten, vilket är ca 2 sidor, delen som behandlar extremväder pratar uteslutande om nederbörd, främst regn.

Malmö

Malmö kommun beskriver väldigt kort om hur ”ett stort inslag av grönska, vatten och genomsläppliga ytor i stadsmiljön ska ge förutsättningar för en bra fördröjning av dagvatten och samtidigt bidra till ett behagligare och hälsosammare mikroklimat”.

Malmö har med två avsnitt om klimatanpassning, klimatanpassning – höjda havsnivåer och klimatanpassning – skyfall. Dessa är en sida vardera, och är ett exempel på hur konsekvenser av klimatförändringen som berör vatten i olika former prioriteras mer än högre temperaturer. (Malmö Kommun, 2018).

Intervju med Umeås stadsarkitekt

Denna del redogör för en intervju om urbana värmeöar med Umeå kommuns stadsarkitekt, Tomas Strömberg. Umeå kommun är en kommun som inte aktivt arbetar för att motverka urbana värmeöar, denna intervju visar hur en sådan kommun kan agera.

Begreppet urban värmeö var ett någorlunda nytt begrepp för Strömberg. Han menade på att det inte var något Umeå jobbade aktivt med. Umeå kommun

publicerade nyligen deras miljömål för år 2020, där nämns det att grönområden ska säkra Umeå mot översvämningar och värmeepisoder. Utöver detta menar Strömberg att urban värmeö eller liknande termer ej är nämnda i kommunens lokala miljömål eller kommunens översiktsplan (Umeå Kommun, 2020). Strömberg vittnade om att han förstod uppkomsten av urbana värmeöar och menade att detta kan ses i

exempelvis hur snö smälter olika snabbt beroende på vilken område i Umeå man är.

Tätt bebyggda områden har en snabbare snösmältning än glest bebyggda områden.

27

Strömberg menade att det är ett ”givet exempel på det lokala klimatet” och hur det kan skilja sig i olika områden i samma stad.

När frågan om hur Strömberg trodde att utvecklingen skulle se ut om 100 år (utifrån fenomenet värmeö) menade Strömberg att fler och större lokala variationer i klimatet kommer förekomma. Detta skulle bli särskilt tydligt i områden där inte tillräckligt stora grönområden lyckats behållas. Exempel på områden är Umeå centrum och stadsdelen Teg. Strömberg menade även att i dag utformas medvetet stora

industriområden, där det är stora ytor med asfalt och ytor som ger upphov till värme.

Även dessa områden kan ge upphov till variationer i det lokala klimatet. Strömberg menade på att detta är ett fenomen de bör titta mer på och är väldigt intressant för framtida planering, då det vi bygger idag påverkar hur samhället kommer vara under lång tid framöver. Därmed menade Strömberg att det inte behöver bli ett större problem om 1oo år, även om det blir mer lokala variationer i temperatur. Dessutom har Umeå ett fördelaktigt läge med älven som strömmar genom staden, då vatten har en avkylande effekt. Strömberg trodde inte att konsekvenserna kan bli så stora att invånare kommer ”fly innerstaden” på sommaren, utan snarare att våra biotoper kan bli förändrade och hotade, exempelvis gröna områden.

När Strömberg diskuterade olika användbara åtgärder, menade han att aktörer inom planering kan förstärka de åtgärderna kommunen gör idag med grönytor. En åtgärd är att värna om samhällets ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan ex. ge upphov till ökad avdunstning, vilket påverkar det lokala klimatet. Strömberg såg att det var viktigt att följa upp kommunens arbete med att ex. lekplatser skulle ha nära till gröna rum, detta gör att invånare får möjlighet till svalka och skugga. Detta går att reglera i ex. detaljplaner. Även att stärka kommunens mål med att få många gröna korridorer, och att stärka syftet med att ha parker och gröna ytor. Kommunens arbete med att arbeta in gröna lungor i staden ger fler fördelar än bara ett behagligare klimat under värmeböljor. Fenomenet urban värmeö ger ett nytt perspektiv på varför parker är viktiga och varför kommunen ska värna stadens gröna lungor.

Med utgångspunkt i intervjun och undersökningen Umeå kommuns detaljplan går det att dra slutsatsen om att kommunen arbetar väldigt lite med frågan om den stigande temperaturens konsekvenser för staden. Strömberg tyckte att det var roligt

28

och intressant att frågan lyftes då det är ett perspektiv som inte varit närvarande i kommunens miljö och hållbarhetsarbetet hittills. I allmänhet trodde Strömberg att det lokala klimatet kommer spela större roll i framtiden, till skillnad från idag då myndigheter och statliga organisationer främst diskuterar det regionala eller nationella klimatet. Diskussionen kommer handla mer om olika områden i en stad.

Det är viktigt att ha detta i åtanke när Umeå utvecklas. Dock är många av

kommunens mål och konkreta strategier positiva för att minska värmens effekter på staden, tex. kommunens arbete med att planera in gröna ytor och parker i den pågående förtätningen. Även om direkta syftet med grönytorna inte är att reglera temperatur, uppnås samtidigt den positiva effekten av det lokala klimatet.

Diskussion

Sverige präglas av ett kallt klimat, men med utgångspunkt i ett flertal undersökningar kan bedömningen att fenomenet urban värmeö kan bli ett inslag i svensk bebyggelse göras. Myndigheter såsom Boverket har uttryckt i rapporter år 2010 samt år 2016 att det behövs en diskussion om högre temperaturers påverkan på människan i Sverige, då höga temperaturer kan medföra en rad negativa konsekvenser för invånare.

Kunskap och ställningstaganden kring högre temperaturer

Med utgångspunkt i tidigare studier kan bedömningen att i Sverige är perspektivet och kunskap om värmeöar bristande hos en del aktörer inom planering göras. Det finns en del rapporter inom ämnet, men dessa är någorlunda gamla. Dock är det viktigt att beakta att även om rapporter publiceras av nationella aktörer, behöver detta inte innebära att åtgärder implementeras i praktiken. Planprocessen i Sverige innefattar många led och olika planinstrument. Detta gör att det kan uppstå glapp mellan olika beslutsfattare genom processens gång. Detta märks i empirin. Även om myndigheter och Länsstyrelserna har släppt flera rapporter med konkreta åtgärder (de flesta har varit för allmänhetens beskådan i ca 10 år) är det väldigt få av de undersökta kommunerna som beaktar högre temperaturer i deras översiktsplan.

Intervjun med Strömberg vittnar även om att kunskapen kring fenomenet är bristfälligt. Detta visar på en skillnad mellan nationella och lokala aktörer inom planering. Anledningen till att fenomenets bristfälliga närvaro i översiktsplaner kan

29

bero på okunskap om fenomenets uppkomst eller okunskap om att fenomenet

förväntas få starkare fäste i svenska städer. Lokala aktörer kan även anse att det finns mer nutida problem inom stadsutvecklingen som förtjänar mer fokus, exempelvis bostadsbrist och segregation. Dock bör det beaktas att kunskaperna och åtgärderna kring fenomenet givetvis kan skilja sig mellan tjänstemän, kommuner och företag.

Perspektivet om temperaturers påverkan framstår som mindre representerat än andra klimatåtgärder, som ex. vattenhantering. Därmed kan det hävdas att det finns kunskap om detta från nationellt håll, men kunskapen om andra klimatkonsekvenser är större. Det är även viktigt att beakta att även om myndigheter publicerar rapporter om detta ämne, är det främst de lokala aktörerna i kommunerna som väljer om dessa åtgärder kommer användas i praktiken. Rapporterna innehåller inga lagar, enbart råd och rekommendationer. Detta gör att det är osäkert om åtgärderna kommer implementeras och om rapporterna faktiskt bidrar till ett hälsosammare klimat i städer.

Att kunskaperna kring fenomenet är bristfälliga hos tjänstemän kan ses som problematiskt på många sätt. Konsekvenserna av höga temperaturer i städer är ett kan bli negativa ur ett folkhälso- och ekonomiskt perspektiv. Kunskapsbrist inom detta idag kan ha stora konsekvenser i framtiden. Det finns skäl att argumentera för att diskussionen om klimat behöver ett mer nyanserat fokus. Strömberg vittnade om att klimatdebatten idag inom stadsplanering är tämligen global, i viss mån regional.

Ett exempel är att diskussionen betonar förhöjningen av den globala

medeltemperaturen. Detta gör att det lokala klimatet (ex. mikroklimat inom en stad) får lite fokus. Detta är ogynnsamt för samhället, då det lokala klimatet är det som främst påverkar medborgarna. Anledningen till att debatten idag är så pass global har ett flertal anledningar, en av dessa kan vara svenska staten och kommuner har ett starkt fokus på att sänka klimatavtrycket. Detta gör att det blir mer fokus på åtgärder än utfall. Aktörer inom planering blickar gärna framåt och tänker på det som går att förändra, än att möta de konsekvenserna som mest sannolikt kommer beröra oss. Det är givetvis viktigt att ha en framtidsanda och fokusera på förändring, men att inte ta det lokala klimatet i beaktning kan ge negativa följder. Det är vanligt idag att

kommuner försöker arbeta in gröna korridorer och gröna ytor in i den täta staden, pga de sociala och ekologiska värdena de tillför. Dessa ger indirekt en kylande effekt,

30

men med ett starkare fokus på temperatur i ett område kan grönytor anpassas så att effekten förstärks.

Värmens påverkan på människan är komplex, Det är ensidigt att enbart se till medeltemperatur, det finns skäl att även analysera hur väl anpassad stadens planering är för värmebölja och hur vana invånarna är vid värmeböljor.

Målkonflikter inom hållbar stadsutveckling

Förtätning

Hur svensk planering sker idag kan verka tvetydigt utifrån perspektivet att svenska städer kommer bli varmare. Det är därför viktigt att se att det finns många

målsättningar inom svensk planering. En av de främsta är att vi ska få så klimatsmarta städer som möjligt.

En av de mest använda metoderna för att göra svenska städer klimatsmarta är att förtäta. Boverket hävdar att täta städer ger kortare avstånd, vilket möjliggör hållbart resande via cykel, gång och kollektivtrafik. Täta städer tränger ut bilen ur staden, då korta avstånd ska ta bort behovet av bilen i centrum. Boverket menar även på att täta städer har en mängd sociala fördelar, såsom minskad segregation och att förtätning möjliggör att ”läka ihop” olika stadsdelar.

Det finns många goda argument för att förtäta, men ur vissa perspektiv kan

förtätningen ha negativa konsekvenser. Boverket redogör i sin rapport om hur täta städer blir varmare än glesa städer. I Sverige kan det ses som onödigt att planera utifrån värmeböljor, då de riktigt höga temperaturerna inte förväntas nå Sverige förrän vid slutet av seklet. Det kan givetvis bli värmeböljor i Sverige redan idag, men det är ännu inte allt för förekommande. Det är givetvis långt tid tills slutet av seklet, men ur ett stadsbyggnads- och planeringsperspektiv är slutet av seklet en

förhållandevis kort tidsram. Idag bor många svenskar i bostäder och områden som är 100 år gamla, eller betydligt äldre. Det kan bli väldigt kostsamt och komplicerat att riva och planera om bebyggelse om 100 år. Om de områdena som vi planerar och bygger idag inte är trivsamma att bo och umgås i när det blir långdragna värmeböljor, är det troligt att de kommer ses som problematiska i slutet av seklet. Det är viktigt att

31

beakta att det är inte enbart från politiskt håll som klimatavtrycket kan påverkas, allt handlar om invånarnas beteende och villighet till att bli mer miljövänliga.

Kommunens mål kan vara för ambitiösa för hur mycket medborgare i praktiken vill

”ställa om”. Exempelvis behöver en tät stad med korta avstånd inte nödvändigtvis göra att fler väljer bort bilen. Beteende är en väldigt komplex fråga och det behövs många olika vaneförändrande initiativ för att nå ambitiösa klimatmål.

Det är viktigt att komma ihåg att förtätningar inte nödvändigtvis resulterar i varma städer. Det finns många anpassningar för höga temperaturer som går att

implementera i relativt tät bebyggelse. Även om grönytor blir färre, kan gröna fasader och gröna tak anläggas. Idag finns det asfalt som motverkar hög temperatur, till skillnad från traditionell asfalt som ger upphov till det. Även att satsa på ljusa färger på gator och väggar ger ett lägre albedovärde. Öppen dagvattenhantering kan även planeras in i täta städer. Ett alternativ som är kostsamt men används i hög

utsträckning i varma klimat är kylanläggningar på kontor och i hem. Många städer som blir väldigt varma i och med dess planering är inte medvetet planerat ur ett värmeperspektiv men det finns inget som säger att framtidens städer inte kan vara det. Med medveten planering som bygger på god kunskap kan det uppnås en stad med korta avstånd som ändå håller sig sval. Därmed behöver inte förtätning ge en minskad livskvalité för invånare ur ett värmeperspektiv, men det blir svårare om lokala planerare inte tar hänsyn till värmeböljor i ett tidigt skeende inom

planeringen. Grönytor har många fördelar utöver klimatanpassning, fördelar som kan gå förlorade i den allt mer täta staden.

Städers klimatpåverkan

Konflikten om i vilken grad städer och regioner ska anpassa sig för att minska klimatavtrycket kan urskiljas i FN:s mål nr. 11 i de globala målen. Målet är hållbar stadsutveckling. Ett delmål är att den styrande makten ska förbereda städer inför att mildra de negativa effekterna av naturkatastrofer och vara väl förberedd för de negativa konsekvenserna klimatförändringarna innebär. Ett annat delmål är att myndigheter, kommuner och regioner ska arbete för att minska klimatavtrycket / invånare. Dessa två mål kan vara motstridiga på flera sätt. De åtgärder som minskar klimatavtrycket kan vara kontraproduktiva mot de åtgärder som ska förbereda städer för naturkatastrofer och påfrestande väderförhållanden. Eftersom krisförberedande

32

åtgärder är väldigt viktiga för städernas befolkning kan det ses som ett mål som väger tyngre. Samtidigt kan konsekvenserna av klimatförändringarna förvärras om inte myndigheter och kommuner inte aktivt arbetar med utsläppsminskande åtgärder.

Givetvis går det att se det positiva i att svenska städer är arbetar aktivt med

klimatfrågan i sitt planeringsarbete. Kommuner vill minska sitt klimatavtryck och gärna vara banbrytande. Samtidigt går det att föra en diskussion kring en fördelning av bördor. Hur mycket fokus ska klimatet få i svensk planering? Vad är viktigast, livskvalité för invånare eller att dess klimatavtryck blir så litet som möjligt? I diskussionen kring begreppet förtätning, så argumenterar förespråkarna att utöver klimatvinsten är förtätningen positiv för social hållbarhet. Emellertid är det ofta diskussioner och debatt när förtätningen sker i städer. Parker som byggs bort, lekplatser försvinner och höga hus ger mörka innergårdar. Detta är argument som ofta hör i debatten om förtätning, invånare säger ifrån då de känner att deras

livskvalité sänks. Därför är det relevant med en diskussion om hur mycket en stad ska anpassa sig, och i vissa fall, uppoffra, för att få ner sitt klimatavtryck. Frågan om framförhållning är viktig både när det diskuteras om täta städer och

klimatförändringar. Samtidigt som höga temperaturer i en tätbebyggd stad kan ge upphov till värmeböljor i framtiden, kan våra utsläpp nu förstärka

klimatförändringarna i framtiden. Där blir även frågan om lokalt och globalt central, klimatförändringarna påverkar alla men förtätningen påverkar enbart den egna stadens invånare. Risken är att planerarens val av utformning av städer inte har ett tillräckligt kunskapsunderlag om värmes påverkan. Studier för detta arbetet har visat att kännedomen kring fenomenet urban värmeö är relativt liten, alt att aktörer inom planering inte anser att detta fenomen kommer få genomslag i Sverige idag eller i en nära framtid. Därför är perspektivet av värme inte särskilt närvarande i tex.

kommunernas översiktsplaner. Detta kan leda till beslut där aktörer är omedvetna om alla konsekvenser. Det är därför viktigt att se alla sidor av vad ex. förtätning gör med en stad.

Diskussionen om temperaturhöjningars konsekvenser går lätt vidare i en diskussion om fördelning av bördor, vem ska anpassa sig för att gynna klimatet? Hur ska arbetet för att motverka temperaturhöjningar fördelas? Det blir en diskussion om ansvar och rättvisa.

33

Förslag för förbättringar & vidare forskning

Kunskap och material om urban värmeö finns tillgänglig för svenska planerare, men dessa används sällan. För att fylla de kunskapsluckor som finns inom detta i svensk planering kan man använda mer aktiva tillvägagångssätt för att nå ut till lokala och regionala aktörer, ex. workshops och föreläsningar, istället för att enbart publicera rapporter på nätet.

Fortsatt forskning inom detta ämne hade exempelvis kunnat vara om vilka metoder för avkylande effekt som är mest effektiva i en tät urban miljö. Även forskning som bedrivs i en svensk kontext hade varit intressant, då svenska städer med dess

planeringsideal har andra förutsättningar än utländska städer. Litteraturstudien som har skett för detta arbete visar att den internationella forskning som har bedrivits om urbana värmeöar väldigt ofta baseras på megastäder. Detta trots att urbana värmeöar kan uppstå i enskilda områden samt mindre städer. Därför skulle det vara intressant med studier på lokalt klimat, exempelvis om olika områden i en mindre svensk stad är olika utsatta för värme. Detta skulle kunna utgöra ett gott planeringsunderlag för mindre kommuner som känner att studier bedrivna på megastäder inte ger

perspektiv som är applicerbara.

Jag ser fram mot en debatt i samhällsplaneringen där frågan om urbana värmeöar lyfts upp till ytan på ett annat sätt än vad som sker idag. Frågan är av stor betydelse, både för hur städerna ska struktureras i framtiden och hur framtida miljöer och generationer kommer påverkas utifrån ett klimat och hälsoperspektiv.

Sammanfattning

Utifrån litteraturstudien som har genomförts under detta arbete, blir det tydligt att urbana värmeöars uppkomst inte bara är en fråga om temperatur. Hur ihärdig och påfrestande en värmebölja blir i verkligheten för invånare handlar mycket om hur staden är byggd. Städer som Moskva och London, som är byggda för ett kallt klimat, får större inslag av urban värmeö än städer som är anpassade för varmt klimat, som Aten. Det finns givetvis många förklaringar till detta, men stadens geometri och planering påverkar avsevärt. Hur byggnader placeras i förhållande till varandra påverkar luftens rörelse, och kan ge upphov till högre eller lägre temperatur. Även

34

förekomsten av gröna ytor, parker och vattendrag påverkar hur påfrestande värmeböljan blir för befolkningen. Ett exempel på detta är studien om värmöar av den italienska forskaren Francesco Musco, Med utgångspunkt i dessa studier kan finns det skäl att tro att även om nordligt lokaliserade städer är mindre utsatta för höga temperaturer än sydliga städer som Aten och Kairo (både idag och hur

temperaturerna förväntas utveckla sig), kan nordliga städer få värre konsekvenser av urbana värmeöar. Detta då stadens bebyggelse ej är anpassat för värmeböljor.

Sommarhalvåret kan bli mer påfrestande för invånarna i Moskva än i Aten, med fler negativa konsekvenser för befolkningens hälsa. Utöver att stadens bebyggelse främjar värme (snarare än dämpar) är det konstaterat att befolkningen i kalla klimat tål värme sämre än befolkningen i varma klimat. Även detta styrker argumentet för att det är viktigt att ha en diskussion om värme även i kalla klimat.

Utifrån empirin i denna uppsats går det att dra slutsatsen att kunskapen om urbana värmeöar hos kommuner är bristfällig alternativt att de inte anser att det är ett fenomen som är värt att ha i åtanke i dagens planering. Detta trots att svenska statliga myndigheter har publicerat flera åtgärder om åtgärder som kan appliceras inom svensk planering samt uttrycker en oro för urbana värmeöar i svenska städer i framtiden. Den globala uppvärmningen samt förtätningen i svenska städer kan i kombination ge ett ökat upphov för urban värmeö. Detta gör att fenomenet urban värmeö kan bli en fråga som diskuteras betydligt mer i framtiden i Sverige.