Brobyggare eller förstärkare av ”den Andra”?
En innehållsanalys av två skönlitterära svenska barnböcker
Av: Sara Chaker Al-Zoubeidi
Handledare: Christina Svens
Södertörns högskola | Lärarutbildningen Självständigt arbete | 15 hp
Självständigt arbete 1 | HT 19
Grundlärarutbildningen årskurs 4-6 med interkulturell profil
Abstract
Title: A bridge builder or an amplifier of “the Other” – A content analysis of two fiction Swedish children’s books
Author: Sara Chaker Al-Zoubeidi
Supervisor: Christina Svens
Year: Fall term 2019
Literature can today be used as a tool to promote fellowship within the society, to build bridges and create an understanding of other ethnicities and cultures. Therefore, as teachers it can be beneficial to analyze stories and break down the content and then create new content with the students without any preconceptions regarding "the Other". This study is based on the method qualitative content analysis, with focus on close reading. The theoretical framework for this study is based on the post-colonial theory and the perspective of power.
Which will be used to examine two Swedish children's books and how the characters are presented. In this study, I argue that norm-deviating conceptions tend to be more visible when it comes to people with a non-Swedish background.
Nyckelord: Barnlitteratur, makt, postkolonialism, Orientalism, föreställningar, stereotyper
Keywords: Children’s literature, power, postcolonialism, Orientalism prejudice, stereotypes.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 4
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2 BAKGRUND ... 6
2.1SKÖNLITTERATURENS ROLL I SVENSKUNDERVISNINGEN ... 6
3 TIDIGARE FORSKNING ... 8
4 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 11
4.1 POSTKOLONIALISM... 11
4.2 MAKT ... 13
4.3TEORISAMMANFATTNING ... 14
5 METOD OCH MATERIAL ... 15
5.1KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS... 15
5.1.1 Närläsning... 15
5.2TOLKNING... 16
5.3URVAL ... 16
5.5ANALYSSCHEMA ... 17
6 DET SKÖNLITTERÄRA MATERIALET ... 18
6.1FALAFELFLICKORNA ... 18
6.1.1 Bokens handling... 18
6.1.2 Karaktärsegenskaper... 19
6.1.3 Sociala sammanhang ... 20
6.1.4 Handlingsförlopp ... 22
6.2ATHENA!GRATTIS VÄRLDEN!JAG ÄR HÄR NU! ... 23
6.2.1 Bokens handling... 23
6.2.2 Karaktärsegenskaper... 24
6.2.3 Sociala sammanhang ... 25
6.2.4 Handlingsförlopp ... 26
7 ANALYS ... 29
7.1KARAKTÄRSEGENSKAPER... 29
7.2SOCIALA SAMMANHANG ... 31
7.3HANDLINGSFÖRLOPP ... 35
9 DISKUSSION ... 36
9.1DIDAKTISKA IMPLIKATIONER ... 36
9.2ANALYSDISKUSSION ... 38
9.3VIDARE FORSKNING ... 41
REFERENSER ... 42
4
1 Inledning
Idag är Sverige ett mångfaldigt land med flera olika kulturer och etniciteter, detta eftersom Sverige under de senaste decennierna öppnat dörrarna för en allt mer globaliserad värld med ökad internationell migration (Eilard, 2004, s. 241). Av olika anledningar har människor runt om i världen sökt sig till Sverige. Genom detta har dock komplexa strukturer skapats, inte minst vad gäller en ökad segregation i samhället (Boréus 2015, s. 157). Detta fenomen har även kommit att avspegla sig i den svenska skolan. Som lärare och pedagoger blir det därför vårt uppdrag att utifrån jämlikhetsideologin arbeta inkluderande (Eilard, 2004, s. 241). Det är viktigt att främja samt att låta barnen lära känna varandra utefter alla möjliga bakgrunder.
Konsekvensen blir annars att barn med olika etniska och kulturella tillhörigheter inte ges en möjlighet att interagera med varandra. Det blir därför viktigt att bjuda in elever till möten med dem som annars kan betraktas som ”främmande”. Detta kan naturligtvis ske på många olika sätt, inte minst genom texter, eftersom dessa kan ha en inverkan på hur vi uppfattar varandra (Boréus 2015, s. 157).
I läroplanen står det att elever ska kunna få förutsättningar i undervisningen för att lättare få en bättre förståelse för omvärlden (Skolverket 2018, s. 257). I Läroplanen för grundskolan finner vi även att i olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för
omvärlden. (Skolverket, 2018, s. 257) Skolverket skriver vidare att elever även ska få kunskap om vilka nyanser och värdeladdningar ord och begrepp besitter (s. 260-261).
Med läroplanens ovanstående citat som grund kan man utföra arbeten och diskussioner med elever där föreställningar kring ”det främmande” förekommer. Inom det centrala innehållet kan man arbeta med berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Kåreland (2013) betonar litteraturens roll och menar att skönlitterära texter kan underlätta för eleverna att förstå ”det främmande”, inte minst genom att jämföra sin egen kultur med andras och på så sätt hitta möjliga likheter (s. 137). Genom läsning av skönlitteratur kan människor även främja en viss vidsynthet gentemot oliktänkande. Skönlitteraturen kan alltså agera som ett redskap, eller ett första steg mot att minska segregationen och bygga broar (Kåreland, 2013, s. 149).
5 Mot bakgrund av detta analyserar därför denna studie två skönlitterära barnböcker som är utgivna år 2018 och är anpassade för barn i mellanåldern 9-12. Dessa kommer att analyseras utifrån postkolonial teori samt ett maktperspektiv för att undersöka vilka föreställningar som förekommer kring ”det främmande” i barnlitteratur. Detta är särskilt viktigt för att kunna utveckla en medvetenhet och genom den ge elever verktyg att själva kunna läsa texter med kritiska glasögon samt att identifiera olika maktstrukturer i texter. Det är ett sätt att arbeta för att leva upp till skolverkets krav gällande elevers utveckling.
1.1 Syfte och frågeställningar
I läroplanen står det under svenskämnets syfte att elever ska få möjlighet att utveckla sitt språk, sin egen identitet och sin förståelse för omvärlden. Då litteraturen är en stor del av elevernas identitetsskapande samt en möjlig källa till förståelse för ”det främmande” är det därför viktigt att verkligen ha redskapen att kunna förstå vilka maktstrukturer som går att hitta i barnböcker. Syftet med detta arbete är att jämföra två skönlitterära barnböcker för att vidare undersöka hur en invandrarflicka från ett utanförskapsområde respektive en svensk flicka från ett område med en högre social status gestaltas. Med ovanstående utgångspunkt avser jag i denna studie att undersöka följande frågeställningar:
• Hur gestaltas karaktärer med utomsvenska och svenska rötter i de två studerade barnböckerna?
• Bekräftar eller ifrågasätter karaktärerna traditionella föreställningar om ”vi” och ”de Andra”?
• Utifrån de etniska och kulturella föreställningarna, vilka utvecklingsmöjligheter har karaktärerna?
6 2
Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en djupare diskussion av textens roll i skapandet av föreställningar om olika kulturella och etniska grupper samt byggandet av broar mellan dem. Avsnittet utgör även ett didaktiskt underlag ur vilket denna studie gör sitt avstamp.
2.1 Skönlitteraturens roll i svenskundervisningen
Bergöö (2009) skriver i boken Bygga broar och öppna dörrar att man skapar aktiva medborgare genom att få barn och elever att läsa olika texter, de ska få använda sig av lek, reflektion, tolkning och samtal kring läsprocessen (s. 16). Undervisningen ska ge barnen en möjlighet till att utveckla en medvetenhet om texter som läses, ett kritiskt tänkande och utveckla sin analytiska förmåga till att överblicka, värdera och sortera sina erfarenheter och tankar. Med andra ord ska barnen lära sig att ”läsa mellan radera”, att förstå det som
uttryckligen inte skrivs ut i texter (s. 27).
Hon berör även om ett sätt att ”läsa” till sig en förståelse av världen och ett sätt att ”skriva” en ny version av den värld vi försöker få grepp om. Med det menas att barn och ungdomar genom litteratur skapar sig ett gemensamt förråd av erfarenheter att arbeta med. Hon menar att varje elev ska få möjligheten till att bidra till bygget av det gemensamma, samtidigt som den språkliga repertoaren utvidgas (s. 19).
Bergöö talar om critical literacy eller på svenska kritisk litteracitet, vilket innebär att man talar om språk på ett kritiskt vis. Detta innefattar att eleverna ska lära sig undersöka vilken effekt texter får i olika kontexter, att utveckla en medvetenhet om att alla texter bär på maktrelationer, undersöka hur texter verkar i samhället och vilket ”arbete” de utför och slutligen skapa och använda texter samt kunna analysera dessa (s. 29).
Litteraturen och mer specifikt skönlitteraturen har enligt Kåreland (2009) en stor betydelse för det personliga identitetsskapandet, men även för att väcka en förståelse för andra. Kåreland betonar vikten av skönlitteratur då den kan agera som hjälpmedel till att motverka rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden (s. 63).
År 1985 skrev Staffan Thorson en doktorsavhandling som senare bearbetats till en bok Barnbokens Invandrare (1987). I boken lyfter även han fram problematiken kring
7 framställningen av invandringen men även invandrare och det som klassas som ”det
främmande” i jämförelse med den västerlandet. I boken betonar han vikten av möten, han menar att för att motverka fördomar krävs det att svenskarna kommer i direktkontakt med invandrarna. Vidare beskriver han vikten av utbildning och skönlitteraturen beskrivs som en ingång till ökad förståelse för invandrare, eller ”de Andra” som Thorson uttrycker det (s. 13- 14). Thorson citerar Arne Trankell, han lyfter fram att:
Skönlitteraturen och den moderna dramatiken kan vidga vår erfarenhet av andras liv och villkor utan att vi behöver resa någonstans. För nästa generations kommer kanske Katarina Taikons böcker om Katitzi att fungera som ett effektivare skydd mot fördomar mot zigenare än all tidigare polemisk propaganda. Antalet Tv-pjäser om invandrare, böcker om invandrares villkor, noveller, romaner och dikter om enskilda öden skrivna av invandrare, växer ständigt. Värdet hos dessa ligger bland annat i att de kan få människor att upptäcka hur det är att vara den andre. Då detta inträffar blir det lättare att mötas. Möts man, får man veta mera. Den som vet är inte rädd (Trankell 1974, s. 184).
Citatet betonar vikten av kunskapen vi får om varandra och hur vi uppfattar varandra. Att våga mötas kan enligt Trankell göra att rädslan om ”det främmande” upphör och istället uppmuntra till att bygga broar.
8 3 Tidigare forskning
Idag finns mycket forskning kring hur väst framställer ”det främmande” i litteraturen. Detta kapitel redogör för en del forskning som är relevant för min studie. Avsnittet presenterar fyra olika forskningsstudier om föreställningarna kring hur ”det främmande” gestaltas i svenska barnböcker.
Staffan Thorsons Barnbokens invandrare utgår från föreställningarna om invandringen och invandrare som påvisas i svensk barn- och ungdomslitteratur under perioden 1945–1980.
Trots att Thorsons studie genomfördes på 80-talet är den i hög grad relevant än idag. Hans studie avgränsar sig mellan åren 1945 och 1980 där denna period kännetecknades av en ökad invandring i Sverige. Under denna tid förändrades den politiska diskursen och blev allt mer främlingsfientlig. Man antog även att den ”svenska identiteten” var hotad på grund av den ökade invandringen. Thorson menar att okunskap leder till rädsla om ”det främmande”, och att genom bland annat skönlitteratur ges möjligheter till att öppna dörrar och bygga broar mellan svenskarna och invandrarna. Men trots att skönlitteraturen kan vara en ingång till att bryta ner fördomsfullheten kan den även agera förstärkande ifråga om fördomar som råder om olika etniciteter och kulturer. I Thorsons avhandling undersöker han och diskuterar hur
invandrare framställs i 150 svenska barn och ungdomsböcker. Han menar att litteraturen som skrevs under perioden 1945–1980 speglar samhällsutvecklingen och att den
främlingsfientlighet som rådde under den perioden avspeglas i litteraturen som skrevs. Vidare förklarar Thorson att majoriteten av författarna som skrev böcker om invandrarna själva var etniska svenskar och menar att det är problematiskt för en svensk författare att skildra invandrarnas upplevelser. I alla fall om denna författare saknar kunskap eller inte reflekterar över sitt eget perspektiv. I sitt forskningsmaterial upptäcker han att det kunde finnas en god vilja bland författarna, men även dold rasism. Tendensen att problematisera
invandrarsituationen kan resultera i att invandrarbarnet sterotypiseras.
Thorson behandlar olika teman för hur invandrare gestaltas i barnböcker. De allra första böckerna som handlar om invandrare skildrade de problem som invandrarna ställdes inför i ett nytt samhälle. Andra teman handlade bland annat om lojalitetskonflikter, där barn och unga i invandrarfamiljer försökte anpassa sig till den svenska kulturen. Samtidigt ville de inte svika sina föräldrar och de normer som existerade i familjen. Thorson beskriver en kraftig
polarisering mellan svenskar och invandrare i de aktuella böckerna. De svenska
9 nationaldragen beskrivs som positiva och står för godhet och social omsorg. Samtidigt
kopplas invandrarens hemland till fattigdom, förföljelse och förtryck (Kåreland 2013, s. 151).
Thorson talar även om ett ”vi” och ”dem” förhållandeperspektiv som råder i barn och ungdomslitteratur. Han talar om maktrelationer där majoritetssamhället klumpar ihop alla olika kulturer som existerar i Sverige som invandrare. Han menar att det är just därför litteraturen även avspeglar maktförhållanden i litteraturen, där invandraren är underlägsen (Thorson, 1985). Just därför är denna studie i hög grad relevant för denna uppsats.
Eilard (2004) analyserar i sin artikel en läsebok och påvisar hur outtalade normer förekommer i barnböcker som konstruerar genus och etnicitet. Hon analyserar en barnbok där
huvudkaraktärerna är en flicka och pojke. Eilard analyserar främst ideal i barnboken som anses vara ”pojkigt” och ”flickigt”, men utöver det problematiseras även invandrarstereotyper som förekommer i boken och det är den delen av analysen som är relevant för denna uppsats.
Ett exempel i en läsebok som Eilard lyfter fram är när läraren Anna ska ropa upp eleverna,
”Ruben hade fina kläder. Marjam hade sjal på sig. Victor var kolsvart. Han kom från Afrika.
han kunde inte så bra svenska” (Nilsson-Brännström 1999, s. 18). Eilard belyser de stereotypa aspekterna om invandrare som författaren tar fasta på, så som sjalen, Victors hudfärg och brytning. Hon menar att författaren utgick ifrån ett svenskhetsideal där det som inte nämns är det normala och som marginaliserar ”den Andre” (s. 247), vars olikheter markeras i citatet ovan.
Precis som Thorson menar Eilard även att författaren bakom den analyserade boken sannolikt hade goda intentioner att få till ett mångfaldsbudskap i sin berättelse, men då författaren utgick från ett svenskhetsideal kom budskapet att bli vagt (Eilard, 2004). Därför kan
berättelsens budskap om mångfald tolkas som tvivelaktigt då huvudkaraktärernas perspektiv utgår från ett normaliserat västerländskt ideal. Eilard för även fram problematiken kring hur en beslöjad flicka i läseboken framställs och kopplar det specifikt till Saids teori om
Orientalism.
Eilard illustrerar detta med en exempel scen. Flickan Marjam duschade inte med flickorna efter idrotten. Moa som verkar vara en klasskamrat frågar då Marjam om hon måste ha sin sjal på sig, varpå Marjam svarade att hon inte måste, men ville själv ha på sig sjalen. Moa tycker det är synd för att hon tycker att Marjam är mycket sötare utan sin sjal (Nilsson- Brännström 1999, s. 50f). Enligt Eilard framställer författaren Marjam som smutsig då hon
10 inte duschade med de andra flickorna. Hon menar att enligt Saids teori så anses Marjam vara en ”trångsynt traditionsbunden utländsk tjej” som ifrågasätts i förhållande till det ”moderna frigjorda svenska” – men att detta aldrig sker åt motsatt håll (Eilard, 2004, s. 249). Eilard hänvisar till Sjögren som konstaterar att muslimska flickor förminskas av den större
majoriteten till en grupp utsatta invandrarflickor som man bör känna medlidande för (Sjögren 2001, s. 149).
Eilards arbete är av hög relevans för denna uppsats då hon belyser föreställningar som förekommer i barnböcker för att sedan använda dessa i ett pedagogiskt syfte. Detta bidrar till ett pedagogiskt samt medvetet förhållningssätt och underlättar för ett didaktiskt arbete med vilket man kan öka elevernas förståelse kring de kulturella och etniska olikheter som råder i dagens mångfaldiga skola.
Forskare Xu Daozhi undersöker barnlitteraturen i Australien och hur aboriginerna framställs utifrån ett postkolonialt perspektiv. Han menar att böckerna gestaltar ett perspektiv på landet och visar ett starkt motiv för aboriginernas land visar ursprungligs befolkningens strävan att åter hävda sin koppling till landet och föreställa sig landskapet som ett försonande utrymme.
Detta ger unga läsare en möjlighet att förhålla sig till en serie av frågor om detta och alternativa strategier för att se på platsen med nya ögon och fördjupa deras förståelse för inhemska kulturella och spirituella anknytningar till landet. Detta är alltså kulturellt berikande för både aboriginer och icke-aboriginer. Texterna som barnen får ta del av kan därmed bidra till försoning i framtiden (Daozhi, 2016). Denna forskningsstudie ter sig relevant för denna uppsats då Daozhi lyfter fram vikten av barnböckers innehåll och dess betydelse för barn inom olika etniciteter.
11
4 Teoretiskt perspektiv
Detta avsnitt redogör för de teoretiska perspektiv jag valt att utgå ifrån i denna uppsats. Det är dels postkolonial teori dels ett maktperspektiv, vilka är invävda i varandra och kompletterar varandra vad gäller individens möjligheter att använda makt inom ramen för negativa maktstrukturer.
4.1 Postkolonialism
Den postkoloniala teorin är ett förhållningssätt där man kritiskt tar avstånd från
kolonialismen. Postkolonialismen kan även ses som en politisk rörelse där man vill bryta mönstret av orättvisor som anses vara ett resultat av västerlandets exploatering av delar av världen (Landström 2001, s.7). Författaren förklarar att den postkoloniala teorin har till syfte att ifrågasätta vem som skapar kunskapen om människors kulturer och etniciteter då
västerlandets exploatering av andra världsdelar har lyckats legitimera teorier kring människors olikhet (Landström 2001, s. 8).
Postkolonialismen kan även betraktas som ett begrepp för att beskriva den historiska perioden som vi befinner oss i idag. Trots att de europeiska kolonierna i Afrika, Asien och Amerika lyckats befria sig själva och blivit självständiga kan vi idag se bestående spår av den koloniala eran, det är det vi idag kallar för postkolonialism (Tenngart, 2008, s. 131). De los Reyes et al.
(2005) diskuterar postkolonialismens relevans i Sverige. De menar att även om Sverige aldrig haft kolonier så som exempelvis Storbritannien, Tyskland eller Nederländerna så har de bidragit till postkolonialismen genom att konstruera en ideologi där man rättfärdigar
kolonialiseringen genom att systematiskt framställa de koloniserade folken som ”den Andre”
(de los Reyes et al. 2005, s. 16).
Vetenskapliga studier har kantats av epoker med nära kopplingar till sin samtid. Exempelvis kännetecknades mellankrigstiden av en vetenskaplig rasism som dog ut efter andra
världskriget. Däremot har kategoriseringar mellan människor baserade på termer som etnicitet och kultur låtit särskilda tendenser leva kvar. Termer som etnicitet och kultur är legitima utgångspunkter ur vilket studier görs än idag. Studier där västerlandet producerar kunskap om andra kulturer och etniciteter, ur vilket vi förstår ”de Andra” (Landström 2001, s. 9).
Exempelvis lyfts debatten kring hedersmord fram i Maktens (o)lika förklädnader (2005) av
12 De los Reyes et al..e som menar att begreppet hedersmord är ett tydligt exempel där
könsförtryck har avgränsats, definierats och förklarats inom ramen för specifika kulturella rum. Vidare beskriver författarna hur begreppet som ständigt omnämns i media och bland myndigheter associeras till värderingar och traditioner som skulle legitimera våld mot kvinnor, kvinnomord och könsförtryck inom andra kulturer. Författarna menar att begreppet hedersmord antyder att kvinnovåld och patriarkala strukturer endast förekommer inom vissa kulturer. Utifrån denna konstruktion kan man då i Sverige betrakta det förtryck som
förekommer som en avvikelse, medan förtrycket antas medföra legitima handlingar i andra kulturer (s. 21).
Landström förklarar även relationen mellan dåtidens begrepp ras som förekom under den koloniala exploateringen och dagens ”den Andre”. Hon menar att västerlandet forskade och samtidigt hade tolkningsföreträde över utomeuropéer (ibid, s. 7). Vidare menar hon att det finns en tydlig relation mellan rasforskningen som nådde sin höjdpunkt under 1880-talet och den koloniala höjdpunkten som uppkom under samma tidsepok. Postkoloniala kritiker har påvisat hur denna typ av forskning användes för att förneka människors rättigheter och värde.
Som resultat av detta har vi än idag en världsbild där den västerländska kunskapen anses som
”sann”. Relationen mellan forskaren och den som forskas om betraktas vara styrd av föreställningar (ibid s. 8).
Tenngart (2008) redogör för hur postkolonialismen utgår ifrån att den vita heterosexuella medelklassmannen är normen som västvärlden är strukturerad kring. Han förklarar att utifrån denna norm kan avvikelser ske på olika sätt, exempelvis klassmässigt, sexuellt, genusmässigt och etniskt. Inom postkolonialismen tar man fasta på de etniska och kulturella normernas avvikelser, det är dessa som står i fokus. (s. 131).
Det talas det även om den postkoloniala feminismen, där fokus har legat på föreställningarna kring kvinnor utanför Europa (de los Reyes et al. 2005, s. 15). ”den Andre” (kvinnan), eller invandrarkvinnan framställs som ”kulturellt avlägsen”, ”förtryckt”, och ”ojämställd” (ibid, s.
19). Författarna problematiserar föreställningarna kring invandrarkvinnan som förtryckt, eller ett offer för patriarkala värderingar som följt med från hemlandet. De menar att dessa föreställningar agerar som täckmantel för att legitimera rasistiska och patriarkala strukturer där brott mot invandrarkvinnor upprepas gång på gång (ibid, s. 22).
13 Edward Said studerade den kulturella representationen av Orienten. I sitt verk Orientalism (1978) kritiserade han föreställningarna som väst skapat om Orienten och lade med detta verk grunden för den postkoloniala tanketraditionen som vi ser idag. Said understryker särskilt att Orienten som geografiskt område även kan syfta på den västerländska föreställningen om ”den Andre” inom tal och skrift (Said, 2000). Han var även bland de första teoretikerna som började använda begreppet den Andre. För att reda ut den kunskap som västerlandet producerar kring Orienten. Han menar att reproduktionen av föreställningar skapar ett maktövertag där väst tillåts definiera vad som är Orienten. Vidare förklarar han att postkolonialismen grundar sig i att skapa dikotomier där den västerländska kulturen och identiteten föreställer sig själva som normen, vilken är rationell, utvecklingsinriktad och frihetssträvande. Samtidigt som de koloniserade länderna och människor som bebor dessa länder, eller har sitt ursprung ifrån dessa länder, framställs som motsatsen, dvs barbariska, bakåtsträvande och irrationella (Said 2000).
McGillis (2000) beskriver en förskjutning där länder såsom Canada, Australien, Sydafrika och Indien skapat sig en nationell identitet fri från koloniala anknytningar till England. Litterära texter har enligt honom bidragit till ett kritiskt granskande av den koloniala relationen dessa haft till England. Med detta menar McGills att det är i skrivandet där en medvetenhet väcks för att motarbeta koloniala perspektiv (s. xxiii)
4.2 Makt
Foucault betonade relationen mellan makt och kunskap och menade att det finns en tydlig korrelation mellan de båda begreppen (Nilsson 2008, s. 84). I en intervju säger Foucault följande: ”Det är inte möjligt att utöva makt utan kunskap, det är omöjligt för kunskapen att inte framkalla makt.” (ibid). Makt är därmed ett förhållande mellan olika parter, i detta förhållande utgör kunskapen en avgörande roll för en eventuell över- eller underordning, kunskapen verkar på så sätt som ett verktyg för att bedriva makt (ibid).
Foucaults kritiska teorier kring litteratur är inte vara explicit uttalade enligt Nikolajeva (2010). Hon menar att han framhåller ett generellt sätt att tänka där forskare själva kan anpassa sina metoder och analyser till sin empiri (s. 4). Foucault anser att makt är något mångfaldigt som utövas samtidigt som han beskriver makt som ett resultat av, och en given omständighet för, de relationer som råder mellan de som befinner sig i överordnad ställning och de som befinner sig i en underordnad ställning. Han menar att makten är relationell då människor besitter olika positioner i samhället (Foucault, 1993, s. 36). Utöver det menar
14 Foucault även att makten är dynamisk, att den är föränderlig. Det menas att de som är
överordnade även kan hamna i en underordnad position och vise versa (Nilsson 2008, s. 84).
Vidare beskriver Cullhed (2002) en huvudtanke hos Foucault där han menar att historien är osammanhängande, där varje stort västerländskt skede konstruerar olika föreställningar och begrepp. Detta beskrivs som ett outtalat regelverk som bestämmer vad som tillåts att tänkas och vad som inte tillåts att tänkas kring (s. 150). Enligt Foucault konstrueras begrepp utifrån olika ideologiska styrmekanismer som är anknutna till de sociala, politiska samt ekonomiska maktförhållandena. Våra ord, föreställningar och känslor anses därför vara föränderliga och tillfälliga (Cullhed 2002, s. 151).
Det påminner om hur De los Reyes et al. (2005) beskriver hur maktpositioner inom feminismen konstrueras diskursivt (s. 11). De menar att definitioner och berättelser kring kvinnlighet konstrueras utifrån svenskfödda, vita, heterosexuella, välutbildade,
medelklasskvinnor medan invandrarkvinnors erfarenheter ignoreras eller åsidosätts (ibid).
Maktperspektivet beskrivet som ovan, dvs. makt som ett relationellt fenomen med en inbyggd rörlighet öppnar för individer att använda sin egen makt på ett positivt sätt och agera inom ramar för maktstrukturer som har en stark nog inverkan på deras liv.
4.3 Teorisammanfattning
Sammanfattningsvis utgår analysen och diskussionen av materialet från postkolonial teori samt ett maktperspektiv som nyanserar individens möjligheter att förhålla sig till makt.
Postkolonial teori formulerar en maktrelation mellan väst och Orienten på ett strukturellt plan, men makten sipprar ner och påverkar människans liv och vardag. Begreppet Orientalism innefattar föreställningar om människan som uppfattas som främmande. Föreställningar som formar ett mönster av ”vi” och ”de Andra”. Foucault nyanserar maktrelationen som rörlig vilket medför öppningar för individer att använda sig av den egna makten på ett positivt sätt för att göra motstånd inom den större och mer låsta strukturen. Litteraturen har haft och har en sådan funktion, där skrivandet framhålls väcka medvetenhet för att motarbeta koloniala perspektiv. Denna uppsats inbegriper läsandet av litteratur i denna motståndsstrategi.
15
5 Metod och material
Då syftet med denna uppsats är att jämföra två skönlitterära barnböcker för att undersöka hur en invandrarflicka från ett utanförskapsområde respektive en svensk flicka från ett område med en högre social status gestaltas, blir kvalitativ innehållsanalys en lämplig metod att utgå ifrån. Mer specifikt kommer utgångspunkten vara närläsning som är en inriktning inom innehållsanalys av skönlitteratur.
5.1 Kvalitativ innehållsanalys
I tusentals år har texter skapts och konsumeras i otaliga mängder. De har använts i beskrivningen av olika fenomen, särskilda händelser och i skildringen av olika relationer.
Vare sig det rört sig om makt, kunskap, religion eller ren underhållning har texter varit en bidragande faktor i skapandet av intryck och förmedlandet av kunskap. Texter är därför i hög grad ett intressant föremål att analysera. Innehållsanalys är ett verktyg som syftar till att göra just detta (Boréus & Kohl 2018, s.17). Inom innehållsanalys ryms många olika inriktningar, oavsett om man väljer att analysera ett särskilt avsnitt i en text eller räkna antalet
återkommande ord är syftet att få perspektiv över det synbara i texten (Boréus & Kohl 2018, s. 50-51). Genom att systematiskt bryta ner och kategorisera texter kan man utvinna mer om vad texten faktiskt säger, detta skapar en djupare förståelse och kan därför leda en i ens strävan efter att besvara särskilda forskningsfrågor (ibid). Denna uppsats utgår från kvalitativ innehållsanalys där fokus ligger på texttolkningar. Innehållsanalysen är lämpad för att lättare kunna hitta mönster i större material (ibid), i detta fall skönlitterära barnböcker.
5.1.1 Närläsning
Närläsning är en metod att utöva för att analysera texters betydelse. Metoden betraktar litterära verk som enskilda och oberoende av författaren. Men de ingår i en tidlös dialog med andra verk (Kjældgaard, 2015 s. 451). Närläsningen syftar till att noggrant studera textens detaljer och förhållandet mellan de olika elementen i verket (Eledin, 2015, s. 49). Då närläsning även sätter fokus på vad som direkt anges i en text krävs det av läsaren att uppmärksamma textens språk och struktur; olika element i litteraturen så som intrigen, karaktärer och miljö men även metaforer och symboler i en text (Serafini 2013, s. 300). Att
16 närläsa innebär även att formulera argument och presentera argumenten med hjälp av teorier eller dylikt för att stödja de påståenden som framförs (ibid.).
5.2 Tolkning
Tolkning innebär att jag som skribent bidrar med en generell förståelse för fenomen.
Tolkningen är direkt anknuten till de aktuella teorierna samt problemformuleringarna. Detta sätter alltså en ram för tolkningens rörelseområde (Alvehus, 2013, s. 22). I forskningssyfte handlar tolkning i stort sett om att förstå och begripa textens mening i förhållande till problemformuleringen (Esaiasson, 2007, s. 249).
5.3 Urval
Aktuellt urval har gjorts genom Stockholms stadsbiblioteks hemsida. En sökning på
skönlitterära böcker för barn i mellanåldern filtrerades så att endast böcker från år 2018 visas.
För att avgränsa materialet ytterligare sorterades böckerna efter kriteriet frekvens i utlåning.
Av femtio böcker som visades på första sidan valde jag ut två böcker utifrån de tjugo första.
Valen gjordes utifrån kriterierna att böckernas innehåll är relevant för de aktuella teorierna och att böckerna utgör en ingång för diskussion och jämförelse i denna uppsats.
Falafelflickorna (2018) av Christina Wahldén låg på plats tolv och Athena- Grattis världen!
Jag är här nu! av Elin Ek låg på plats nitton. Falafelflickorna handlar i stort sett om en invandrarflicka i en förort med låg social status och Athena- Grattis världen! Jag är här nu!
handlar om en etnisk svensk flicka som tillhör den övre medelklassen. Christina Wahldén har arbetat inom journalistik i 25 år, varav 10 år som kriminalreporter för Svenska Dagbladet.
Falafelflickorna är främst skriven för flickor i utsatta områden, som hjälp för att stärka flickorna till att få bestämma över sina egna liv (Bokus, 2020).
Elin Ek, även känd som ”Grynet” är programledare och författare. Även hennes mål med Athena- Grattis världen! Jag är här nu! är att stärka flickor (Bonnier Carlsen, 2020).
Materialet för denna uppsats är skönlitterärt och inga personer deltar i studien. Därför har inga forskningsetiska resonemang ansetts vara nödvändiga i uppsatsen.
17
5.5 Analysschema
I detta analysschema presenteras de aktuella berättarelement som används i analysen av skönlitteraturen. Analysschemat har skapats efter en noggrann genomgång av materialet, som beaktat såväl innehållsliga aspekter i böckerna som teoretiska beröringspunkter. Fokus ligger på att i den litterära analysen bryta ner böckernas innehåll och struktur för att diskutera detta i relation till de aktuella teorierna för denna uppsats.
Analysschemat utgår från Nikolajevas Barnbokens byggklossar (2017), men analysen har avgränsats till några berättartekniska element så att karaktärer och deras sociala sammanhang blir ingången till berättelsens handlingsförlopp. Valet för dessa specifika berättarelementen grundar sig i relationen till den postkoloniala teorin, där det framförallt framkommer i det teoretiska avsnittet om hur västvärlden skildrade öst genom att ge dem benämningen
”Orienten” I Orienten utgår man mycket från framställningar av andra människor, främst utifrån utseende och handlingar, men även utifrån föreställningar som väst besitter kring andra kulturer och levnadssätt. I avsnittet tidigare forskning redovisas även böcker som analyserats utifrån den postkoloniala teorin. Bland annat har Eilard (2004) analyserat hur Marjam som har slöja på sig framställs och Viktor som beskrivs som kolsvart. Därav används nedanstående analysverktyg för att analysera materialet.
Bokens handling
En kort presentation av bokens handling ger en översiktlig bild av bokens berättelse.
Karaktärsegenskaper
Vem är huvudkaraktären och hur beskrivs huvudrollsinnehavaren? Dessa punkter ger en tydligare inblick i vilka punkter som berörs kring huvudpersonens karaktärsdrag:
-Namn -Ålder
-Uttalat etnicitet
-Yttre kännetecken (Kläder, utseende m.m.)
- Framtidsplaner (Vad önskar karaktären att arbeta som i framtiden?) - Självbeskrivning (Självsyn- Hur beskriver karaktären sig själv) - Karaktärsutveckling (Hur utvecklas karaktären utmed berättelsen?)
18 Sociala sammanhang
-Familjeförhållanden för respektive huvudkaraktär -Vänskapskrets
-Skola/fritid
Handlingsförlopp - Händelser (Anslag) - Konflikter
- Upplösning av konflikterna (hur de löstes)
6 Det skönlitterära materialet
Inledningsvis presenteras Falafelflickorna och därefter Athena- Grattis världen! Jag är här nu! Presentationen av båda böckerna utgår från analysschemat i föregående avsnitt.
6.1 Falafelflickorna 6.1.1 Bokens handling
Falafelflickorna handlar om Hawa som bor med sina föräldrar och tre yngre syskon i en lägenhet i förorten. Det är sommarlov och en dag åker Hawas vän, bibliotekarien Barbro iväg på semester. Hon ger Hawa ansvaret över hunden Bilbo och över hela biblioteket ett par veckor över sommarlovet. Hawa har en dröm om att få bli polis, därför öppnar hon upp en liten utredningsbyrå, skriver en skylt och sätter sig i centrum för att få kunder. Hon kallar sig själv för Utredaren Hawa.
En dag kommer Halima och sätter sig bredvid Hawa på bänken, hon behöver hjälp! Halimas föräldrar vill gifta bort Halima till hennes 28-åriga kusin. Hon vill absolut inte!
Hawa bestämmer sig för att hjälpa Halima och gömmer henne i biblioteket som är stängt över sommaren.
Under tiden Hawa försöker hjälpa Halima knackar det en dag plötsligt på biblioteksdörren.
Det är Leia. Leia är ett par år äldre än Hawa och Halima, hon fick höra av Falafelmannen att Hawa har en utredningsbyrå. Leia behövde hjälp, hennes pappa vill döda henne. Han kom på
19 Leia och hennes flickvän Rut när de höll på att hångla i hennes rum. Hawa tar på sig Leias fall och gömmer även henne i biblioteket.
Efter ett par dagar kommer även Rut till biblioteket helt sönderslagen. Leias pappa fick tag i Rut. Hawa gör nu sitt bästa för att skydda dessa tre tjejer tills hon hittar polisen Alex som hjälper henne vidare med flickornas ärenden.
Genom bokens händelseförlopp sker flera sidohändelser i förorten, så som att en bil
exploderar utanför biblioteket och en död man hittas i bilen. Likaså upptäcker Hawa ett rum vid fotbollsplanen där flera afghanska ensamkommande pojkar som fått avslag gömmer sig.
6.1.2 Karaktärsegenskaper
Huvudrollsinnehavaren i boken är en 13-årig tjej med namnet Hawa. I boken framkommer det tydligt att Hawa ursprungligen kommer från Somalia.
Jag tänker sällan på Somalia. Jag var så liten när vi flydde därifrån. Jag vill inte tänka på flykten.
Det var hemskt. Vi såg otäcka saker. Det hände läskiga grejor. Ibland när jag sover drömmer jag om havet. Om den lilla båten och alla människorna som skulle få plats. Jag vaknar och är helt svettig. Jag vill inte prata om det (s. 12).
Det framgår även att flykten till Sverige var en traumatisk upplevelse för Hawa. Något hon helst inte vill prata om.
Som läsare får man ta del av Hawas yttre kännetecken. Hawa bär sjal, vilket framkommer tydligt ett flertal gånger under berättelsens gång, exempelvis beskrivs en varm dag i början av juli då Hawa svettas och hennes sjal kliar (Wahldén 2018, s. 1). Ett annat exempel är när Hawas mobil ringer. Hon svarar och trycker fast mobilen mellan sjalen och sitt öra, för då behöver hon inte hålla i mobilen (ibid, s. 8). Sjalen nämns återigen under en situation då Hawa är svettig och hennes slöja beskrivs som blöt runt hela ansiktet (ibid, s. 32). Slutligen nämns sjalen igen ”Mitt hår är inte helt torrt och jag känner att min sjal har blivit fuktig”
(ibid, s. 46).
Hawa drömmer om att få bli polis. ”Jag sitter där under trädet och funderar. […]. På vad jag ska bli i livet, egentligen. Jag har funderat på att bli polis” (s. 11). Dock påbörjas varje kapitel med en fråga ur polishögskolans inträdesprov, första kapitlet påbörjas med frågan: ”Kan du,
20 som polis, tänka dig att skydda en demonstration där demonstranterna har ett främlingsfientligt budskap?” (s. 6). I ett avsnitt kan vi läsa följande:
”Jag vet inte om jag skulle klara inträdesproven. Jag är inte så bra på att simma, till exempel.
Det måste man vara. Istället har jag tänkt att jag kanske skulle kunna bli en privatdetektiv. […]
Då behöver man inte simma” (s. 11).
Vidare säger hon även ”För att bli polis måste man vara 18 år och ha körkort […] Och körkort vet jag inte hur jag ska ha råd med” (ibid). Exempelvis funderar hon: ” Skulle jag kunna göra någon skillnad? Som polis? Då skulle det vara mig som folk skällde på. Skulle jag klara det?
Orka? Vilja?” (Wahldén 2018, s. 39). Genomgående i boken påpekar Hawa flera gånger sin dröm om att bli polis, detta följs dock av att hon ändå tvivlar på sig själv och om hon verkligen klarar det. Boken avslutas med att Hawa bestämmer sig för att bli hundförare istället.
Hawa genomgår flera konflikter i berättelsen och slutligen stärks hon som person. Hennes känslor är tillgängliga för läsaren att ta del av, det leder till att man får följa Hawas utveckling genom berättelsen.
6.1.3 Sociala sammanhang
Hawa bor i en trång lägenhet tillsammans med sina föräldrar och hennes fyra yngre syskon Idil, Hodan, Ubah och Bashir. Modern är gravid med tvillingar så det blir snart sju barn i familjen. Hawa verkar inte ha en stark relation till varken sina syskon eller sina föräldrar.
Pappan jobbar jämt och mamman är för trött för att göra någonting förrän tvillingarna är födda och har hunnit bli lite äldre (s. 24). Syskonen bråkar ständigt och man kan tolka Hawas hemmiljö som kaotisk. Hon beskriver sin lillebror: ”Bashir […] vill inte ha några bebisar alls i huset. […] De kommer att förstöra hans saker och kräkas i hans säng. Bashir tycker vi kan lämna tillbaka de där småsyskonen redan nu” (s. 13). Utöver det får man som läsare ta del av syskonbråken som sker i hemmet, exempelvis iakttar Hawa sin syster Hodan när hon slår till sin andra systern Idil för att få en borste. Idil skriker, och den tredje systern Ubah drar samtidigt i lillebrors hår. Lillebror Bashir gallskriker (ibid).
Hawa delar även med sig om sina tankar om sitt hem och sin mamma. Hawa är kompis med bibliotekarien Barbro och känner att biblioteket är en fristad för henne.
21
Hon vet hur jag har det. Med mamma som hela tiden bråkar och är missnöjd och med alla mina småsyskon. Alltid något som ska tvättas eller lagas eller fixas. Det finns ingen tid för mig där.
Ibland känns det faktiskt som om det inte finns någon plats för mig heller (s. 9)
Detta kan tolkas som att Hawa inte känner att hon får uppmärksamhet hemma, att mamman alltid prioriterar bort henne och att hon hamnar i skuggan av sina syskon.
Hemmamiljön beskrivs vidare som bråkig med mycket oväsen. Dessutom berättar Hawa att det inte finns en enda bok hemma så långt ögat kan nå (s. 9). Vidare beskriver Hawa hur hennes mamma blir arg för att hon inte var hemma och hjälpte till med hushållsarbetet (s. 43).
Vid upprepade tillfällen får man som läsare ta del av Hawas relation till sitt hem, sina föräldrar och sina syskon. Det är ständigt bråk, mamman är arg, pappan arbetar jämnt och hemmet är inte en plats Hawa tycker om att vara på.
En kväll när Hawa skulle sova i biblioteket och inte kunde somna sms:ade hon sin mamma att hon skulle komma hem imorgon. Det dröjde innan mamman svarade att hon var välkommen och att de älskade henne. Hawas reaktion på hennes mammas svar är en någorlunda
bekräftelse över den dåliga relationen som råder mellan Hawa och hennes mamma. Hawa reagerade på sms:et genom att fundera om, och kanske rent tvivla på att mamman menade vad hon sa, hon fruktade för om mamman skulle slå henne för att hon var olydig och inte hjälpt till hemma (s. 58).
Hawa verkar till en början inte ha några jämnåriga vänner. Bibliotekarien Barbro och Tamer i falafelståndet på torget är det närmaste hon har till vänner: ”Min mobil ringer. Det är min kompis, Barbro. Hon är bibliotekarie på biblioteket här i centrum” (s. 8). Men utefter berättelsens gång tillkommer fler personer i hennes vardag som sedan blir hennes vänner.
Berättelsen utspelar sig på sommarlovet då Hawa spenderar sin tid genom att sitta ensam på en bänk på torget där hon försöker komma i kontakt med personer att hjälpa. Utöver det håller hon igång med joggningen samtidigt som hon också passar bibliotekariens hund Bilbo.
Miljön som Hawa lever i är även beskriven i genom två sidohändelser. Första händelsen går Hawa ut på en joggningstur med hunden Bilbo. Hon joggar förbi fotbollsplanen och ser att en svag lampa lyser från klubbstugan, Hawa bestämmer sig för att gå dit och kika. Dörren öppnas och där ser hon massa killar som sitter på golvet. En av killarna far upp och hälsar på
22 Hawa. Killen heter Waleed och berättar att han och de andra killarna i stugan är
ensamkommande afghanska pojkar som har fått avslag av Migrationsverket ett flertal gånger.
De har ingenstans att sova, därför sover killarna i klubbhuset när det inte används, annars får de sova ute på gatan. Hawa sympatiserar med killarna och ger sitt nummer till Waleed utifall de behövde någon hjälp.
Senare i boken får man som läsare ta del av en bilexplosion som sker på parkeringen lite längre bort från biblioteket. Hawa hör ett brakande ljud, går upp mot fönstret och ser en bil brinna. Efter en kort stund hör flickorna sirener som kommer mot den brinnande bilen, när brandkåren och polisen anländer och påbörjar släckningsarbetet blir de plötsligt attackerade med stenar av en okänd person. Polisen åker snabbt iväg, men återvänder senare när branden är släckt för att spärra av platsen. Då får Hawa en notifikation på sin telefon av en nyhetssajt.
”En person har hittats död i en brinnande bil invid ett centrum i en förort” läser Hawa.
6.1.4 Handlingsförlopp
Berättelsen börjar med att Hawa befinner sig hemma, hon går ut och möter bibliotekarien som ska åka på semester. Därför ber hon Hawa att se efter sin hund Bilbo under tiden hon är bortrest. Hawa får då tillgång till biblioteket under hela sommarlovet och hunden Bilbo får bo i biblioteket. Hawa tycker om Bilbo och känner sig lycklig över att få passa honom, däremot verkar förortsborna visa en stark avsky gentemot Bilbo, eller hundar i allmänhet. Då Hawa även vill bli polis i framtiden bestämmer hon sig för att hjälpa människor redan nu genom att öppna en utredningsbyrå. Hon skriver en skylt och ställer sig mitt på torget för att få kunder.
I nästa episod kommer hennes första kund, Halima. Halima har också sitt ursprung i Somalia och är lika gammal som Hawa. Hon behöver Hawas hjälp eftersom hennes pappa vill gifta bort henne med hennes kusin, vilket Halima absolut inte vill. Hawa väljer därför att hjälpa Halima genom att gömma henne i biblioteket som hon har tillgång till hela sommaren. Då Hawa agerar som utredare följer hon Halimas pappa och kusin in till ett café dominerat av männen i området. Hawa uttrycker sig som att flickor inte får komma in i cafét, men hon gör det ändå trots att alla män tittar förundrat på Hawa (Wahldén, 2018, s. 26). Här påbörjas berättelsens första kärnhandling.
23 I mitten av berättelsen påbörjas den andra kärnhändelsen där en person och händelse läggs till i berättelsen. Det knackas på biblioteksdörren och Hawa och Halima blir fundersamma, vem kan det vara? De hör en röst som säger ”- Jag heter Leia och jag behöver hjälp. Jag är en klient. Snälla. Min pappa kommer att slå ihjäl mig. Öppna!” (Wahldén, 2018, s. 30). Det visade sig vara Leia från årskurs 9. Hon gråter och skakar. Hon berättar för Hawa att hennes pappa kom på henne i hennes rum när hon hånglade med Rut. Leias pappa hotade med att döda Leia och Rut, därför rymde de iväg och sprang åt varsitt håll. Någon dag senare får Leia ett obehagligt sms av sin pappa: ”Kom hem så ska jag döda dig din hora” (s. 38). Leia blir självfallet förskräckt.
Nästa dag knackar det igen på biblioteksdörren, Hawa öppnar dörren och där står Rut
sönderslagen i ansiktet med blåtiror och en spräckt läpp, Leias pappa fick tag på henne. Detta utgör berättelsens vändpunkt (Nikolajeva 2017, s. 72).
Efter händelsen med Halima, Leia och Rut träffar Hawa en polis som heter Alex. Hawa berättade för henne hur det låg till med flickorna som gömmer sig i biblioteket och som är livrädda för sina familjer. Alex ringer en civilpolisbil som åker till biblioteket och hämtar upp flickorna för att sedan ge dem skyddat boende. Berättelsen upplöses vid denna del, flickorna får ett skyddat boende. Barbro kommer tillbaka från Indien och Hawa återgår hem. Den ursprungliga ordningen återställs. Berättelsen går mot sitt slut då Hawa smsar sina kompisar för att veta hur de mår.
Nikolajeva (2017) beskriver ett typiskt handlingsförlopp som förekommer i barnlitteratur:
hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Hon kallar det för ”grundmönster” som går att finna i barnlitteratur (s. 72).
6.2 Athena! Grattis världen! Jag är här nu!
6.2.1 Bokens handling
Athena- Grattis världen! Jag är här! är en humoristisk skönlitterärbok som handlar om Athena som vill rädda världen! Hon bor tillsammans med sina föräldrar och två bröder.
Athena är mellanbarnet. Athenas mamma är gravid men måste ligga på sjukhus eftersom det finns en risk att barnet födas för tidigt och hon måste därför bli övervakad av läkare på sjukhuset. Athena och hennes bröder tvingas då att sova över hos hennes farföräldrar- Biggan och Göran då hennes pappa är professor i grekisk mytologi och arbetar hela tiden.
24 Athena har tillsammans med sina fyra andra vänner Ronja, Yousef, Love och Aicha skapat RJK som står för Rädda-Jorden-Klubben. De kämpar för att stoppa klimatuppvärmningen och jordens undergång! Då och då har de klubbmöten tillsammans och att äta kladdkaka är en obligatorisk del av dessa möten. Under mötena försöker de tillsammans komma på nya metoder för att stoppa miljöbovar.
Athena och Ronja är bästa vänner, och en dag får Petter B tag på Athenas mobiltelefon. Där hade hon ett videoklipp på Ronja när hon dansar, pruttar och har på sig sin Frostklänning.
Petter B hotar Athena med att sprida ut klippet om han inte får ett tusen kronor. Athena försöker hitta lösningar så att inte Ronja får reda på detta, samtidigt som hon vill förhindra att videon sprids.
6.2.2 Karaktärsegenskaper
Athena är en 12-årig flicka som tycker om att vara på skolan och är aktiv i RJK, Rädda- Jorden-Klubben. Hon verkar vara en framåtriktad person som vågar säga vad hon tycker och tänker. Genom berättelsen skriver Athena anteckningar i sitt skrivblock som hon kallar Antheckningar. Som läsare får man ta del av Athenas tankar kring olika händelser i berättelsen. Av dessa anteckningar kan man som läsare få en uppfattning om Athenas karaktärsdrag. Exempelvis skriver hon: ”När ett barn svär på engelska betyder det att hen är riktigt arg och ledsen” (Ek, 2018, s. 44), ”Om du jobbar som lärare: Bli aldrig sur när eleverna kan de rätta svaren.” (s. 80), ”Lär dig mycket om olika religioner. Man ser inte på hårfärgen vilken gud en person tror på” (s. 86). ”Tjat lönar sig alltid” (s. 102), ”Miljöförstörare har svårt att ändra sig, men fortsätt kämpa för miljöns skull!” (s. 104), ”Uppfinn medicinglass, typ Tiptopstrut där nougatkulan är full med medicin utan att man känner det på smaken” (s. 29).
Boken avslutas sedan med en anteckning av Athena som lyder: ”Grattis världen! Jag är här nu!”
Athenas anteckningar påvisar hennes karaktärsdrag som en fantasifull, kreativ tjej som även har kämpaglöd för miljön. Sista citatet som nämns ovan påvisar att Athena tror på sig själv och har en god självkänsla och självförtroende. Inga yttre kännetecken för Athena
framkommer under berättelsens gång, dock finner man en tecknad bild av Athena på
framsidan av boken där hon är blond och blåögd. I texten däremot finns ingen explicit uttalad etnicitet.
25
”Mamma säger att Göran och Biggan tillhör en speciell grupp som kallas för 40-talister bara för att de föddes på 1940 talet. När vi arbetade med olika folkslag som finns i Sverige frågade jag min lärare Pia om jag kunde få ta 40-talister, men hon sa att de inte räknades. Då blev jag sur, för i ordboken står det såhär om folkslag: ”Större folkgrupp med gemensamma språkliga och kulturella drag”. Och det stämmer precis in på min farmor och farfar! Deras kompisar pratar exakt likadant, de klär sig likadant och går på samma museer.” (s.11).
Mellan raderna kan man som läsare förstå att Athenas farföräldrar är etniska svenskar. De föddes i Sverige på 40-talet, vilket kan tolkas som att Athena anser att alla pensionärer talar likadant och att de har likadana intressen.
Athena utvecklas som person i berättelsen. Hon ställs inför prövningar där hon exempelvis tvingas agera när Petter B hotade med att sprida videoklippet på henne och hennes kompis Ronja. Hon tar lärdomar av händelserna exempelvis genom att inte låta Petter B lura henne ännu en gång utan tar tag i problemet för att sedan utvecklas som person.
6.2.3 Sociala sammanhang
Athenas mamma är gravid och har olyckligtvis blivit sjuk av graviditeten, därför behöver hon ligga på sjukhus fram tills att bebisen kommer. Pappan är professor i grekisk mytologi och undervisar på universitet. När pappan inte jobbar spenderar han sin tid med mamman på sjukhuset. Därför får Athena och hennes två bröder tillfälligt bo hos sina pensionerade farföräldrar, Biggan och Göran. Biggan var en gång i tiden en journalist och Göran var en läkare.
Men jag var ledsen också. Ledsen för att jag var rädd att bebisen skulle dö, eller att mamma skulle dö, och för att pappa var för mycket på sitt jobb och för att jag var lämnad ensam med två irriterande brorsor varav den ena är en stor tonåring som mest grymtar och har hörlurar fastvuxna på huvudet, och den andra är en liten plutt som bara kan tänka på Minecraft och Pokémon Go (s. 6).
I detta stycke får man som läsare ta del av Athenas känslor kring mammans graviditet och tankar om sina bröder. Det framkommer att hon anser hur hennes bröder är irriterande men i ett annan stycke säger Athena även:
Jag började just tycka att det faktiskt var lite kul att göra den där långa tunnelbaneresan till skolan. Jag och Rossi och Gustav brukade ju aldrig ha sällskap till skolan annars, men nu hade
26
vi det. […] Då kändes det rätt härligt, som om livet var som vanligt när alla bor hemma och mamma är på jobbet om dagarna och pappa kommer hem på eftermiddagen (s. 17).
I detta stycke förstår man att även då Athena kan tycka att hennes syskon kan vara irriterande ibland så är kärleksbandet mellan Athena och hennes syskon ändå starkt.
Första kapitlet börjar med att Athena berättar hur hennes pappa kramade henne hårt och viskade i hennes öra att han älskar henne och att han skulle ringa henne lite senare, sedan sa pappan hejdå och gick iväg.
Athena har en bästa vän som heter Ronja, men hon bor en timme bort. I skolan brukar Athena hänga med Ronja, Love, Aicha och Yousef. Tillsammans har de skapat föreningen RKJ, Rädda-Jorden-Klubben. Målet är att rädda jorden från miljöbovar och stoppa
klimatuppvärmningen.
Det framkommer i berättelsen att den utspelar sig i början på september då Athena tyckte att det var väldigt kallt ute, trots att det bara var början på september (s. 9). Utöver det
framkommer det även när Athena talar om att hennes bror skulle få en ny mobil när nya modellen kommer ut till våren (s. 5). Utifrån detta kan man tolka det som att berättelsen utspelar sig under höstterminen eftersom Athena går i skolan.
6.2.4 Handlingsförlopp
Bokens första episod börjar med att Athena introducerar sin familj och familjeförhållanden.
Även hennes vänner, intressen och fritidsaktiviteter presenteras i introduktionen. Ungefär halvvägs i berättelsen inträffar berättelsens kärnhändelse, eller höjdpunkten. Athena har följt med Ronja hem och vid dörren står en låda med Ronjas gamla saker som Ronjas föräldrar har röjt undan och som skall doneras till second hand butiken Myrorna. Bland Ronjas undanröjda saker fanns Frostklänningar som Ronja och Athena brukade ha på sig när de var små. Både Ronja och Athena bestämmer sig för att ta på sig sina klänningar trots att de var lite tighta och börjar att dansa klädda i Frostklänningarna. Athena väljer då att filma Ronja, utifall de skulle behöva ett gott skratt någon gång i framtiden. Mitt i ett baletthopp pruttade Ronja och Athena fick med det på film.
27 En måndag har Athena tappat bort sin mobiltelefon. Den var varken i hennes väska, eller i matsalen där hon var sist. När hon bestämde sig för att gå till vaktmästaren hör hon plötsligt bakom sig något som låter som sin egen och Ronjas röst. Petter B, som går i samma klass som Athena och som hon avskyr hade tydligen fått tag på Athenas mobil. Han höll i mobilen och skrattade åt klippet där Athena och Ronja dansar i sina Frostklänningar. Petter B hotade Athena med att lägga ut videon om inte han får ettusen kronor.
Athena mådde jättedåligt och kände sig som en usel vän. Hon bestämde sig för att låna pengar från RJK-kassan där de hade samlat ihop 978 kr utan att någon fick veta. Under tiden hon försöker ta pengarna i smyg blir hon påkommen av Yousef, hennes näst bästa vän som hon är kär i. Yousef bestämde sig för att hjälpa Athena. Dagen därpå skulle han efter skolan följa med sina föräldrar till kyrkan där det ordnas en fest för barn och familjer. Han kom på att Athena hade berättat om en sockervaddsmaskin som hennes pappa köpt till henne.
Tillsammans skulle Yousef och Athena nu sälja sockervadd på festen i kyrkan för att samla pengar till Petter B. De lyckades samla ihop 1760 kr. Dagen därpå tog Athena med sig tusen spänn till skolan för att ge dem till Petter B. Men då ändrade han sig, tog pengarna och krävde tusen spänn till. Förskräckt åkte Athena hem till sina farföräldrar och Yousef följde med.
Under ett samtal med farmorn Biggan, kom Athena på att under Biggans bokklubb träffade hon på Biggans vän, Karin. Karin berättade att hon har ett barnbarn som heter Petter och går i Athenas skola. Petter B hade tydligen spelat fiol på Karins födelsedag och Biggan hade ett klipp på det hela. Athena fick klippet till sin mobil och bestämde sig för att skicka iväg klippet med ett meddelande till Petter B: ”Hej, den här filmen tror jag många skulle vilja se.
Frågan är vad är den värd?” Petter B svarade då: ”Vad vill du ha?” Athena krävde då att Petter B skulle radera hennes film och hotade med att göra Petter Bs klipp viralt om hennes någonsin kom ut, dessutom krävde Athena alla pengar tillbaka.
Efter denna episod börjar berättelsens upplösning, allt återgår till hur det var innan.
Berättelsen avslutas med att Athenas mamma föder en pojke och alla mår bra. Athena och hennes bröder packar ihop sina saker hos farföräldrarna för att åka hem igen och fortsätta sitt liv som det var innan, fast nu med en ny lillebror.
Även Athenas handlingsförlopp är uppbyggt ur ett typiskt mönster som förekommer i barnlitteratur: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst (Nikolajeva, 2017, s.72).
28
29
7 Analys
Nedan följer en analys av det skönlitterära materialet som presenterats i ovanstående avsnitt.
Materialet analyseras och jämförs genom att koppla samman presenterade teorier samt tidigare forskning.
7.1 Karaktärsegenskaper
Huvudpersonerna i de aktuella berättelserna är båda flickor i tidiga tonåren. Hawa som har utomsvenska rötter karaktäriseras flera gånger explicit genom sjalen som det yttre
kännetecknet för detta. Genom karaktärens inre tankar förstår läsaren att hon har sina rötter i Somalia. Athena som däremot har svenska rötter gestaltas på ett annat sätt, dels via hennes farföräldrar, dels via bokens paratext och särskilt omslaget där hon karakteriseras som en blond och blåögd flicka. Athenas etnicitet står inte explicit uttalat i berättelsen till skillnad från Hawas vilket kan tyda på att en traditionell västerländsk norm är utgångspunkten i berättelsens värld. Men då Hawas sjal omnämns flera gånger kan man se att det är den etniska normens avvikelser utifrån den postkoloniala teorin som står i fokus (Tenngart, 2008). Då Hawas sjal systematiskt förekommer under berättelsens gång kan man som läsare tolka att det är just sjalen som är den utmärkande aspekten i hennes utseende, eftersom inget annat plagg omnämns på samma systematiska vis. Hawa blir i detta fall den avvikande etniciteten och Athena utgör normen då inga yttre kännetecken förekommer i hennes fall. På så sätt skapas det omedvetet en viss retorik kring ”vi” och ”de Andra” i barnböcker. Det påminner om exemplet ur Eilard (2004) där Mirjam och Victor beskrivs utifrån yttre kännetecken, som slöjbärande och ”kolsvart” och där de yttre kännetecknen är det utmärkande utifrån normen.
Formuleringarna kring sjalen kan man även tolka i linje med detta. Så att sjalen är beskriven utifrån ett svenskhetsideal (Eilard 2004). Eftersom sjalen nämns gång på gång, i form av att den kliar, är blöt eller fuktig kan detta tolkas som att sjalen är ett störningsmoment för Hawa.
Eller att i situationen där Hawa fäster mobilen mellan sjalens tyg och örat för att slippa hålla i telefonen, så fungerar sjalen som något verktyg. I jämförelse med varandra blir det tydligt att tonårsflickorna beskrivs på olika sätt, även här skapas ett tankesätt kring ”vi” och ”de Andra”.
Sjalen blir en utmärkande faktor i Hawas liv och någonting som läsaren, med största sannolikhet inte kan relatera till. I Falafelflickorna tar man del av tankarna som Hawa förmedlar, gång på gång uttrycker hon sjalen som ett störmoment, vilket kan tolkas som om sjalen skulle vara någonting hon egentligen inte vill ha på sig. Detta perspektiv på Hawa kan verka i linje med Saids (2000) teori om Orientalism, perspektivet med vilket läsaren möter
30 Hawa faller inom ramarna för en verksam maktstruktur där föreställningar om främlingar som
”de Andra” arbetar. Sjalen ger dessutom associationen till religion och specifika föreställningar om religionens begränsade effekter på kvinnor. Hawa är på sätt och vis inskriven i en associationskedja som belastar henne i den yttre personbeskrivningen. I övrigt delges läsaren ingenting om hur hon ser ut, så sjalen sticker ut som ett viktigt kännetecken.
Athena däremot är befriad från den maktstrukturen. Hon tecknas inte genom sådana yttre kännetecken som begränsar henne som person. Bilden på omslaget som gestaltar hennes person berättar snarare om en ”vanlig” flicka. Hon uppfyller normen ifråga om detta.
Vad gäller flickornas inre liv och tankar så finns likheter i hur läsaren kan ta del av dessa.
Ifråga om Hawa så gör detta att den snäva sjaltillvaron som tecknas till yttre nyanseras.
Bakom en stereotyp, eller snarare inne i flickan, rör sig tankar och känslor precis som inuti Athena. Det framkommer att Hawa drömmer om att få bli polis och Athena vill bli
framgångsrik, hon drömmer om att bli journalist, författare, uppfinna appar eller kanske även en skolminister. Trots att båda delar med sig av sina inre tankar och känslor kan man som läsare finna en negativ självkänsla hos Hawa. Hon tvivlar på om hon kan uppfylla sin dröm.
Hon säger exempelvis att hon vet många som skulle tro att hon inte är klok som vill bli polis (Wahldén, 2018, s. 11).
Symboliskt kan man se det som att majoritetssamhällets blick på henne som en stereotyp får henne att grubbla och väcker en hel del inre tankar. Ett annat exempel är Hawas tankar kring körkortet som är ett krav för att bli polis och Hawa har ingen aning om hur hon kan samla ihop pengar till ett körkort. Här finns det inga uttalade alternativ, exempelvis att Hawa samlar ihop pengar till körkortet eller börjar arbeta. Hawa placeras i en underordnad position där hon som förortsflicka i ett socioekonomiskt utsatt område inte kan ta sig ur det. Detta rimmar med postkolonial teori om ”den Andre” som i detta fall blir Hawa, en flicka med drömmar, men som på grund av sin bakgrund och socioekonomiska tillhörighet inte har samma chanser till att uppfylla sina drömmar. Det skildras därmed en världsbild där Hawa saknar förmåga att ändra sin sociala situation, att hon alltid kommer tillhöra samhällets utsatta grupp. Även detta kan anses vara en föreställning, att flickor med invandrarbakgrund, eller i detta fall somalisk bakgrund är maktlösa (Said, 2000). Hawa vill exempelvis ta körkort, men hon vet inte hur hon ska få råd med det. Hon lyckas alltså inte uppnå sina mål på grund av sina ekonomiska så väl som personliga skäl. Detta kan även rimmas med maktperspektivet då Hawa sitter i en
31 underordnad position till skillnad från Athena och kan därmed inte ändra på sin situation.
(Foucault 1993).
Däremot har Athena en mer positiv inställning till sig själv och sina inre tankar. Athena tror på sig själv, exempelvis grattar hon världen för att hon är här. Hon tillhör en överordnad klass i samhället, vilket kan tolkas som att hon känner att hon genuint kan bidra med förändringar i samhället, vilket stämmes överens med Foucault syn på makt och kunskap. Då Athenas föräldrar är utbildade innebär det att Athena får ta del av olika sorters kunskap, vilket i sin tur bidrar till stärkandet av hennes självförtroende och känslan av att ha makten till att förändra.
Båda karaktärerna får utrymme att utvecklas i berättelsen. Hawa väljer att agera och hjälpa de utsatta flickorna och Athena vågar stå emot Petter B och hans mobbing. I detta fall kan det diskuteras hur Hawa på sätt och vis bryter mot stereotypen att beslöjade invandrarkvinnor förblir tysta och förtryckta av patriarkala och postkoloniala maktstrukturer. Hawa vänder på den stereotypen genom att ta makten i sina egna händer, detta går ihop med Foucault (1993) som framhåller rörligheten inom fasta maktstrukturer som verkar huggna i sten. Hawa har möjligheter till att av egen kraft agera och reagera på hedersförtryck. Situationer som Hawa reagerar på och agerar i är i sig stereotypa enligt associationskedjan. Hawa har en röst och bryter mot stereotypa föreställningar som följer med förtryckta flickor under hederskulturen.
Samtidigt som dessa föreställningar på sätt och vis bekräftas genom att de upprepas.
7.2 Sociala sammanhang
Huvudpersonerna har många beröringspunkter. I de aktuella berättelserna är båda flickor i nedre tonåren, båda lever i kärnfamiljer och båda har vänner. De går i skolan och möter glädjeämnen och bekymmer som upptar livet för en tonåring. Samtidigt finns stora skillnader i hur deras miljöer tecknas. Hawas pappa arbetar som taxiförare och Athenas pappa är
professor i grekisk mytologi och undervisar på universitet. Det framkommer att Athenas mamma arbetar men inte med vad och det skrivs inget om Hawas mammas sysselsättning, förutom att hon är gravid och kommer vara med tvillingarna när de föds. Det antyds att Hawas familj är lågutbildad då Hawa beskriver att hemma finns det inte en enda bok så långt ögat kan nå (Wahldén 2018, s. 9). I enlighet med Foucaults (1993) teori som betonar
relationen mellan makt och kunskap och hur dessa företeelser kompletterar varandra kan vi tolka att Hawas familj inte är allmänbildade och därmed tillhör en underordnad klass i
