DEN SVENSKA SKOLAN
En mediakonstruktion i text och bild
Olof Cardelús
Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
Lärarutbildning, inriktning Medier och lärande, vt 2008 Examensarbete, skriftlig del 15 hp
Handledare: Thomas Koppfeldt, Ann-Cathrine Andersson Opponent: Anna-lena Gustafsson
Datum för examination: 30/5 2008
Abstrakt
Denna undersökning behandlar den massmediala bilden av den svenska skolan i Dagens Nyheter. Vilka massmediala utsagor om den svenska skolan dominerar nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och hur förhåller sig de olika utsagorna till varandra? Varför ser den
medierade bilden av den svenska skolan i Dagens Nyheters nyhetsrapportering ut som de gör?
Undersökningens utgångspunkt är att vi genom konstant exponering för massmedia blandar egna erfarenheten om den svenska skolan med en mängd utsagor om denna från en rad olika massmediala källor. Trots att vi tar del av dessa massmediala utsagor i andra hand är det sannolikt att de influerar och omformar våra föreställningar i avgörande grad. Det är därför intressant att undersöka vilka dessa utsagor är och hur de påverkar vår bild av den svenska skolan.
I undersökningens gestaltande del visualiseras denna problematik genom att betraktaren får möta bilder av svenska skolor, de skolor jag själv gått i, i två skilda kontexter. I första delen av gestaltningen akompanjeras bilderna med massmediala textutdrag från undersökningsmaterialet. I den andra förskjuts kontexten när samma uppsättning bilder nu akompanjeras med mina personliga erfarenheter och tankar om min egen skolgång.
Undersökningen visar att diskursen runt den Svenska skolan i DN formulerades utifrån ett fåtal återkommande representationer. De två mest dominerande av dessa är textbaserade utsagor som på olika sätt berör missförhållanden och konflikter i skolan samt visuella
gestaltningar av eleven. Studien visar att massmediala utsagor om dessa två teman drivs fram och formas diskkursivt i DN;s nyhetsrapportering.
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
Innehållsförteckning ... 2
Inledning ... 3
Bakgrund och syfte ... 4
Frågeställning ... 5
Urval och avgränsning ... 5
Empiriskt material och datainsamling ... 7
Metod ... 8
Teori ... 10
Forskningsöversikt ... 11
Bearbetning och analys ... 13
Hot och konflikter ... 13
Bilden av eleven ... 16
Resultat och tolkning ... 17
Slutdiskussion ... 21
Källförteckning ... 23
Bilagor ………... 25
Inledning
Stuart Hall skriver i boken Representation – cultural representations and signifying practices;
”... there is always a great diversity of meanings about any topic, and more than one way of
interpreting or representing it.”1 Detta resonemang gäller inte minst centrala institutioner i
samhället, kring vilka tolkningen av begrepp ofta varierar och inte sällan är motstridiga. En institution som på ett eller annat sätt berör praktiskt taget alla, gamla som unga, i samhället och där åsikterna om vad den konstituerar varierar kraftigt, är den svenska skolan.2 En enkel förklaring skulle kunna vara att förståelserna av vad som konstituerar skolan ofta grundar sig på egna eller närståendes direkta erfarenheter. Dessa direkta, erfarenhetspräglade åsikter tenderar att variera människor emellan utifrån faktorer som tid, kultur, klass och könstillhörighet, något som gör dem mångskiftande och sällan förutsägbara. En annan relaterad förklaring kan vara att skolan i och med sin centrala roll i det moderna samhället gör att människors kontakt med skolan sällan helt upphör utan istället tenderar till att skifta igenom livets olika stadier. Människors uppfattningar om skolan blir således mycket dynamiska, både i tid och rum.
Trots att de ovanstående exemplen har bäring på vår uppfattning om den svenska skolan kan det vara rimligt att tro att detta inte är hela förklaringen och att de egna direkta erfarenheterna bara är en del av det som ligger till grund för vår förståelse av begreppet. Istället är det troligt att vår förståelse av till exempel den svenska skolan är resultatet av en ständig exponering i den” /.../oerhörda mängd av budskap som omger oss i det dagliga livet: i reklam, populärvetenskap, genom tv-utbudet – över huvudtaget den allt ökande mängden av offentliga samtal som vi förväntas delta och bidra till.”3 På så sätt blandas den direkta erfarenheten upp med en mångfald av medierade bilder, erfarenheter som vi visserligen tar del av i andra hand, men som sannolikt influerar och omformar våra föreställningar i avgörande grad, inte bara gällande skolan, utan också inom andra begreppsområden.
1 Hall, Stuart (1997) Representation – cultural representations and signifying practices. The Open University.
London. Sid. 2
2Attityder till skolan 2000. Skolverkets rapport 197. Liber distribution. Sid. 5
3 Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, red. (2007) Diskursanalys I praktiken, Malmö: Liber AB. Sid. 12
Bakgrund och syfte
I och med att vi i högre grad än tidigare baserar vår förståelse av vår omvärld på information vi får via massmedia så har massmedia även blivit central ” /.../ för den allmänna debatt där gemensam mening tar form och förändras.”4 Konsekvensen av detta är att de i media för ögonblicket mest dominanta utsagorna som formuleras och presenteras har stora chanser att transformeras, från att vara en utsaga bland många andra, till att bli de ’sanningar’ utifrån vilken vi grundar vår förståelse av vår omvärld på. Maxwell Mc Combs skriver i Makten över dagordningen att; ”Allmänheten använder sig av mediernas ledtrådar om vad som bör sättas i första rummet, för att organisera egna dagordningar och bestämma vilka frågor som är viktigast. Efterhand blir de frågor som framhålls i nyhetsrapporteringen de frågor som allmänheten anser vara viktigast”5
Att massmedia har inflytande på hur vi uppfattar vår omvärld är de flesta eniga om. Synen på detta inflytande varierar dock. Idag menar allt fler att massmedia inte har den direkta makt som man tidigare trodde, utan att massmedia istället influerar främst genom sitt urval och genom presentationen av detta urval. Jesper Bengtsson skriver till exempel, i sin bok Mäktiga medier, mager demokrati, följande; ”Medierna har inte makt över vad vi ska tycka, men väl vilka
frågor vi har åsikter om.”6
En ytterligare aspekt gällande massmedia är att den i sin nuvarande högkommersialiserade form tvingas balansera saklighet mot vad som attraherar läsare. I och med detta infinner sig ofrånkomligen en risk att massmedia väljer att lyfta fram information som attraherar mediakonsumenter, till nackdel för material som inte gör det. Detta är problematiskt framförallt då den verklighetsbild som byggs upp runt ensidig rapportering får reella
4 Wiklund, Matilda (2007) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro Universitet. Sid.20
5 Mc Combs, Maxwell (2006) Makten över dagordningen. SNS Förlag. Stockholm. Sid 24.
6 Bengtsson, Jesper(2001) Mäktiga medier, mager demokrati. Bilda förlag. Stockholm. Sidan 56
konsekvenser på vårt tänkande och handlande. Ett minskat medialt synfält tenderar att snäva in möjligheterna till olikartade, varierande uppfattningar bland människor.
Då mina egna direkta erfarenheter ifrån den svenska skolan ofta skiljer sig ifrån den bild jag möter i massmedia har jag, som ett steg i min utbildning till lärare, valt att undersöka vilka utsagor om skolan som figurerar mest i massmedia. Som ett andra led ämnar jag i möjlig mån undersöka och resonerar kring hur dessa utsagor kan tänkas forma vår uppfattning av skolan.
Detta anser jag vara högst relevant då den allmänna bilden av skolan kan antas ha direkta konsekvenser för skolan som institution och för min framtid som yrkesutövare inom denna.
Frågeställning
För att uppnå detta syfte ämnar jag använda följande frågeställningar:
-Vilka utsagor dominerar bilden av den svenska skolan i nyhetsrapporteringen i massmedia?
-Hur förhåller sig de olika utsagorna till varandra?
-Går det utifrån det insamlade materialet att dra några slutsatser om varför den medierade bilden av den svenska skolan i massmedias nyhetsrapporteringen ser ut som de gör?
Urval och avgränsning
Precis som alla vetenskapliga undersökningar förutsätter denna att urval definieras och preciseras genom tydliga avgränsningar. För att kunna göra det krävs dock att vissa centrala begrepp först definieras. Ett sådant centralt begrepp, som kräver tydligare definition är den svenska skolan.
I undersökningen kommer begreppet den svenska skolan innefatta både den svenska grundskolan och den svenska gymnasieskolan. Det kommer inte heller göras någon distinktion mellan kommunala och icke-kommunala alternativ, såvida detta inte står specifikt angivet i texten. Grunden till detta är min bedömning att de två alternativen i denna undersökning berörs av samma problematik. Ett ytterligare skäl är att undersökningsmaterialet visat att massmedia i sin rapportering om det svenska skolväsendet sällan gör någon
distinktion, förutom i de fall när det specifikt krävts av sammanhanget. Begreppet kommer dock inte innefatta vuxenutbildningsinstitutioner som till exempel den svenska högskolan och universiteten eller KOMVUX. Ett undantag från detta är att undersökningen kommer innefatta de tidningsartiklar där lärarutbildning behandlas då det är min uppfattning att dessa kan antas ha direkt bäring på den allmänna uppfattningen av den svenska skolan.
En annan relevant definition, som är direkt kopplad till validitetstanken, dvs studiens giltighet i besvarandet av sin egen frågeställning, är begreppet massmedia. Massmedia som begrepp är omdiskuterat. Dock brukar man avse kommunikationsmedia som har förmågan att sprida sin information till en större population människor vid ett och samma tillfälle.7 Traditionellt hamnar då fokus på radio, TV och nyhetstidningar, en definition som på senare år utökats med internet.
Givet massmedias enorma omfattning både till antal budskap och antal kanaler, har jag i detta arbete avgränsat mig avsevärt. Den nyhetsrapportering som avses i frågeställningen har begränsats till enbart ett medium – tidningen Dagens Nyheters (fortsättningsvis förkortad DN) pappersutgåva och tre av dess delar, A, B och C. Detta val sammanhänger med massmediedefinitionen som tidigare nämnts, då jag anser att DN som Sveriges största morgontidning når ett stort antal människor vid inom en – för det mesta – ganska likartad tidsram (dagstidning) och med i stort sätt samma urval av utsagor.
En annan viktig aspekt här utgörs av kommunikationsmetoden. Som blivande bildlärare är jag speciellt intresserad av kombinationen bild och text, något som i allra högsta grad förekommer i en morgontidning. Vidare inser jag bildmediets ökande betydelse i samhället, något som betonas av bland annat Börjesson & Palmblad när de skriver att dagens samhälle präglas av... ” framväxten av en visuell kultur där förståelsen av omvärlden.../ /... i allt högre grad förmedlas och skapas av bilder”. 8 Visserligen kombineras ord och bild i andra medier, t
7 Bengtsson (2001), s. 18
8 Börjesson & Palmblad (red.) (2007), s. 53.
ex TV, men fördelen med att koncentrera materialet till en utgåva som når många människor i en likartad kontext överväger.
Utifrån dessa kriterier har jag alltså valt att låta undersökningen utgå från de utsagor av den svenska skolan som finns redovisade i dagstidningen Dagens Nyheter, det vill säga A-, B- och C-delen. Extra bilagor och nätupplagan kommer inte inkluderas i undersökningsmaterialet.
Då jag ansluter mig till Stig Hadenius resonemang om att en tidnings makt inte kan begränsas till dess ledarsidor och dess politiska del utan även måste inkludera alla de andra delområdena i tidningen, kommer undersökningen inte att begränsas till en viss tidningsdel eller en viss artikeltyp.9 Istället kommer den, i hopp om att spegla variationen av utsagorna, att inbegripa alla utsagor av den svenska skolan som går att återfinna inom en 30 dagar lång tidsperiod, med start den 6:e februari och slut den 4:e mars. Detta innebär att undersökningen kommer att innefatta allt ifrån ledarartiklar till ren nyhetsrapportering och debattartiklar men även eventuella utsagor i t.ex. sportartiklar, läsarinsändare och kulturartiklar. Undersökningen kommer som tidigare nämnts att inkludera både text och bildbaserade utsagor av den svenska skolan.
Empiriskt material och datainsamling
DN uppfyller två huvudkriterier: en stor spridning i samhället och ett medium som kombinerar text och bild. Förutom detta åtnjuter tidningsmediet och i synnerhet DN en hög status allmänt sett, något som torde göra att dess innehåll har stort inflytande på bilden av skolan. Det har därför varit av betydelse att själva medieformen hos nyhetstidningar anses ha hög status då detta i sig kan antas ge utsagorna den medierar större tyngd än annars vore fallet.10 Viktigt i sammanhanget är att Dagens Nyheter idag är Sveriges största morgontidning
9 Hadenius, Stig (2002) Dagens Nyheters historia. Bokförlaget DN. Stockholm. Sid. 453
10 Kylhammar, Martin & Battail, Jean-Francois (2006) Det vanställda ordet. Carlssons bokförlag. Stockholm.
Sid. 131
med ca 880 000 läsare dagligen och att den , enligt Stig Hadenius, spelat en roll vid nästan alla viktiga händelser.11
Ett ytterligare skäl till valet av tidningsmediet är det faktum att det i Sverige finns en stark tradition av nyhetsförmedlig via tryckt media, vilket visar sig i att tidningsspridningen i Sverige är bland den högsta i världen.12 Tidningsmediets starka förankring i det svenska samhället märks även i synen på pressen (här även representerad av TV och radio) i stort, då den inte bara av allmänheten (och sig själva) utan även av forskare och politiker generellt anses fylla en rad viktiga funktioner för samhället som bland annat informationsspridare och samhällsgranskare.13
Sammantaget kan sägas att valet av tidningsmediet och DN inrymmer tre viktiga kriterier: stor spridning, kombinationen bild och text samt att bilden som förmedlas där får antas äga hög status och betydelse bland många människor i Sverige.
Metod
Ett grundantagande i uppsatsen är att de utsagor som representeras i massmedia har stor betydelse för vår förståelse av den svenska skolan. Detta går att länka till semiotikens tankar om att betydelsebärande strukturer skapar mening som vi av kulturella skäl delar med andra.
På så sätt vilar metodvalet och därmed analysen på semiotisk grund.14
Innan det var möjligt att påbörja en analys krävdes det dock en innehållsanalys, så att endast utsagor med relevans för den svenska skolan blev föremål för analys. För att inte av misstag begränsa urvalet gjordes först en genomgång av materialet där allt som på något sätt skulle kunna tänkas ha bäring på ämnet samlades in. Denna första grovsållning följdes av en
11 Hadenius (2002) s. 12.
12 Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation. Studentlitteratur. Lund. Sid. 126
13 Carlsson, Ulla (red.)(1988)Forskning om journalistik, NORDICOM-Nytt/Sverige. S. 5; Kylhammar &
Battail (2006) s. 142.
14 Falkheimer (2001) s. 145.
noggrannare sållning där uppsatta kriterier och gränsdragningar applicerades på det insamlade materialet. Kvar blev 73 artiklar och 83 bilder. Detta, det slutgiltiga undersökningsmaterialet kategoriserades sedan efter datum, artikeltyp, storlek, tidningsdel, antal bilder per artikel samt huruvida de upplevs som ”positiva” eller ”negativa”. För att tydligare kunna se hur skolan representerades i text och bildmaterialet konstruerades ett frågebatteri. Detta frågebatteri fick följande utformning:
Frågor till textmaterialet;
Vad behandlas i artikeln? Vilka aktörer nämns i artikeln? Hur framställs dessa aktörer i artikeln? Vilka av de som nämns får chans att uttala sig? Hur framställs skolan?
Frågor till bildmaterialet;
Vad visas i bilden? Vilka av de aktörer som figurerar i texten figurerar även i bilderna?
Vilken typ av gestaltning är det fråga om?
För att öka reliabiliteten lät jag vid de tillfällen då en kategorisering var svår att göra två andra personer, omedvetna om min egen uppfattning, göra sina bedömningar av det innehållsliga materialet i fråga. Utifrån deras och min egen bedömning gjordes sedan kategoriseringen.
Efter att de insamlade svaren sammanställts analyserades resultaten för att urskilja vilka tendenser och teman som framträdde. Utifrån denna uppdelning analyserades sedan text och bild i artiklarna. För den här analysen användes Barthes tankar om avlösning och förankring.
Enligt dessa tankar anses det existera två möjliga relationer mellan en språklig utsaga och en bild, antingen att språket bestämmer (förankrar) bilden eller att de bestämmer varandra ömsesidigt (avlösning).15
15 Sonesson, Göran (1992) Bildbetydelser. Studentlitteratur, Lund. Sid. 192
Teori
Detta undersökningsarbete utgår från en sociokulturell utgångspunkt. Förenklat kan detta förklaras med att mening alltid skapas i interaktion med andra. En viss utsaga får således sin mening först i ett socialt sammanhang; meningen är således aldrig given eller transparent, utan delas i ett socialt rum. Som en viktigare teoretisk referens i det här arbetet har jag valt att använda mig av några av de tankar som Stuart Hall presenterar i boken Representation – cultural representations and signifying practices.16 De teoribildningar som presenteras här är alla förbundna av tanken att mening skapas i vår interaktion med vår omvärld. Genom språk och tecken av alla tänkbara slag, behandlas essentiella frågor som: vad är vi, vad har vi gemensamt, hur ser vi på vår omvärld och vilka normer och lagar ska styra vårt dagliga liv?
Dessa problem behandlas i de utsagor som vi kommunicerar till varandra.17
En av de teorier som Hall presenterar i boken och som jag kommer att använda som teoretisk utgångspunkt för undersökningen är diskursanalysen. Skälet till detta är flera men handlar primärt om att diskursanalysen precis som den här undersökningen inte i första hand vill reda ut vad som är sant eller falskt i utan istället fokuserar på en tanke om att ” /.../ vissa utsagor helt ’naturligt’ blir accepterade som sanna och andra inte”.18 I och med att diskursanalys kan definieras på olika sätt kommer jag här tydligare definiera vilka teoretiska utgångspunkter och vilka teoretikers tankar som kommer att ligga till grund för undersökningen.
Den huvuddefinition av diskursanalysen som jag valt, menar att begreppet diskurs kan beskrivas som ” /.../ ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”.19 En diskurs är alltså en sammanhållen idé eller utsaga av ett fenomen, som innehåller och bygger på vissa givna antaganden och orsaksförhållanden. De diskurser som möter oss i massmedia bygger i högsta
16 Hall, Stuart (1997) Representation – cultural representations and signifying practices. The Open University.
London.
17 Ibid., s. 3,
18 Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999) Diskursanalys – som teori och metod. Studentlitteratur. Lund. Sidan 28
19 Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, red. (2007) Diskursanalys I praktiken, Malmö: Liber AB. Sid. 13
grad även de på vissa antagande om hur saker ”är”. Vidare kan sägas att massmediernas funktion är dubbel; de både konstituerar och konstitueras av det samhälle de figurerar i, dvs de båda formulerar och formuleras av den diskurs de redan ingår i. Diskursbegreppet har även en vidare social definition, då det förutom skriven och talad text även innefattar sociala praktiker av skilda slag. 20 Man kan alltså läsa fram en diskurs i en reell text, men även i betraktandet av en viss handling i en social kontext.
Diskursbegreppet ansluter sig till konstruktionismens tanke om att ”/.../ det inte kan finnas en versionsfri eller oberoende verklighet. All kunskap är socialt konstruerad och kan därför aldrig kan avspegla en entydig verklighet”.21 Vänder vi blicken mot den svenska skolan, finner vi att den bild som framträder är en produkt av en rådande skoldiskurs, det vill säga
”/.../ relativt fasta mönster som möjliggör och legitimerar vissa sanningar och kunskaper men inte andra ”.22 Vad vi ser framträder alltså i ett socialt sammanhang av vedertagna sanningar.
Detta tar sig bland annat uttryck i att ”/.../ vissa utsagor helt ’naturligt’ blir accepterade som sanna och andra inte”. 23
Då ambitionen med det här arbetet inte är att peka ut sant eller falskt i massmedias representationer utan istället fokusera på en tanke om att återkommande utsagor i massmedia formar vår uppfattning om det som medieras kommer jag som teoretisk utgångspunkt att använda mig av diskursanalys. Speciellt viktigt blir därför att se vilka diskursiva mönster och utsagor som är mest förekommande i massmedia, dvs som präglar diskursen eller diskurserna kring den svenska skolan.
Forskningsöversikt
20 Wiklund, Matilda (2007) Kunskapensfanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro Universitet. Sid.29
21 Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, red. (2007) Diskursanalys I praktiken, Malmö: Liber AB. Sid. 9
22 Wiklund (2007) sid.19
23 Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999) Diskursanalys – som teori och metod. Studentlitteratur. Lund. Sidan 28
Då både media och skolväsendet innehar centrala positioner i de flesta samhällen är det kanske inte förvånande att de som ämnen ofta behandlats i vetenskapliga studier av olika slag.
Trots att vetenskapliga undersökningar med forskningsteoretisk utgångspunkt i kombinationen media-skola inte på något sätt lyst med sin frånvaro har jag i mina efterforskningar inte kunnat finna någon undersökning som utgått ifrån att de utsagor som kommuniceras i massmediala källor ligger tydligt förankrade i ord som bild i mediets skilda delar. Efterforskningarna har dock funnit flera undersökningar som uppvisat likheter i antingen utgångspunkt, val av undersökningsmaterial eller teoretiska antaganden. Hur dessa likheter och skillnader sett ut tänker jag redogöra för nu.
I de studier jag funnit där utgångspunkterna tangerat varandra har det ofta varit perspektivet som varit annorlunda. Där den här studien är intresserad av att undersöka vilka bild- och textbaserade utsagor som dominerar den massmediala bilden av ett begrepp som den svenska skolan ligger till exempel fokus i undersökningen Jag känner inte igen mig i den bild som målas upp på hur lärare uppfattar den massmediala bilden av skolan.24 I andra studier där likheten studierna emellan legat i liknande teoretiska utgångspunkter och val av undersökningsmaterial har de materiella gränsdragningarna skilt sig. Istället för att som i den här undersökningen se massmedia som en mängd sinsemellan spridda utsagor på en rad olika arenor där kontext är avgörande för vad som har företräde har Matilda Wiklund i sin avhandling Kunskapens budbärare snarare utgått ifrån något som kan liknas vid ett elitperspektiv där endast textbaserade utsagor i ledarsidor och debattartiklar i DN fått ligga till grund för hur massmedia formar synen på läraren.25 I andra fall där grunden för undersökningen, precis som i den här, varit massmediala utsagor har skillnaden istället legat på studiens fokus eller val av medium. Ett tydligt exempel på det tidigare är Veronika Noganders uppsats Lärarens kompetens är helt avgörande för undervisningens kvalitet som fokuser på hur en specifik yrkesgrupp inom skolväsendet porträtteras i massmedia.26 Ett
24Jag känner inte igen mig i den bild som målas upp. En undersökning gjord av Lärarförbundet, Sveriges elevråd - SVEA och Lärarfärbundetsskoledarförening. Stockholm 2007
25 Wiklund, Matilda (2006) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro universitet
26 Nogander, Veronika (2005) Lärarens kompetens är helt avgörande för undervisningens kvalitet.C- uppsats,Södertörns Högskola;Lärarutbildningen
exempel på det senare skulle kunna vara Karolina Samuelsson och Camilla Kihlbergs uppsats Bilden av läraren där undersökningsmaterialet är barnböcker.27
Trots att jag haft stor nytta av dessa undersökningar har jag funnit att det saknas vetenskapliga studier som i likhet med den här undersökningen utgår från ett bredare spektrum i ett massmedium det vill säga alla de text bild och textbaserade utsagor som går att finna i alla massmediets olika delar.
Bearbetning och analys
Resultatet av mina analysfrågor som tidigare nämts på sidan 9 visade att ett antal teman förekom mer frekvent än andra i undersökningsmaterialet. Ett av dessa teman, det mest dominerande vad gäller textbaserade utsagor, var det som påvisade missförhållanden som på ett eller annat sätt gick att koppla till den svenska skolan. Inom denna grupp hamnade i första hand de utsagor som inbegrep våldshandlingar eller hot om våld mot skolan, elever eller skolpersonal men även de utsagor som målade ut skolan som konfliktfylld.
Hot och konflikter
Denna tematik fanns att finna i nästan hälften, 35, av de 73 artiklarna som analyserats. Av de 33 artiklar som berörde temat var det 12 artiklar som behandlade verkliga eller potentiella fysiska hot. I det här materialet var tematiken närvarande i så väl rubriker, ”Elever dödshotade på skola i Sala”, som i artikeltexter,”...Studentskivornas tid är redan här – fyllan och
misshandeln får man på köpet...”, men inte i lika hög grad i bildmaterialet.28 Analysen visade ytterligare att mer än hälften av artiklarna här enbart var uppbyggda av text. Denna stora frånvaro av bild i många av artiklarna går att härleda till att hälften av de artiklar som berörde temat var nyhetsnotiser. I de artiklar där bilder figurerade var 9 av de 11 bilderna fotografier av människor i miljö. En noggrannare analys av de 11 artiklarna i vilka bilderna figurerade
27 Kihlberg, Camilla & Samuelsson, Karolina (2007) Bilden av läraren. C-uppsats,Södertörns Högskola;Lärarutbildningen
28Dagens Nyheter 7/2 2008; Dagens Nyheter 3/2 2008;
visade att 9 av dessa fungerade genom att förankra, det vill säga visuellt bekräfta, det
textmässiga innehållet i artikeln.29 Här blev det tydligt att temat i artikeln manifesterade sig i text snarare än i bild.
I de resterande 23 artiklarna där utsagorna berörde missförhållanden inom den svenska skolan var dessa centrerade runt konflikter eller utbildningsrelaterad problematik av olika slag, (”
När hon bakom mig har musik i öronen, trots att läraren har en genomgång”) lönekonflikter (”Försök att göra kortsiktiga vinster på på andra lärares bekostnad gynnar ingen i lärarkåren”) , ekonomi relaterad problematik (”20 av 27 gymnasieskolor går back med sammanlagt 37 miljoner kronor”), skolk (” ’ Låt tvångshämta elever som skolkar från skolan’ ”) och förbud (”Elever straffas med indragen mat”).30
Även här var missförhållande temat representerat i rubriker såväl som i artikeltexten men till skillnad ifrån tidigare var de bildbaserade utsagorna mer frekventa (1.4 bilder per artikel istället för 0.9). En annan tydlig skillnad var att artiklarna upptog mer plats i tidningen. Detta gällde både bild- som textyta. Det var även vanligare att den visuella gestaltningen var en grafiska illustration än i de tidigare undersökta artiklarna. I fråga om vad som gestaltades i de visuella utsagorna var det få bilder som inte var koncentrerade till temat människor. En noggrannare analys visade även här att största delen av det fotograferade materialet visuellt förankrade vad som behandlades i texten och att temat även här tenderade till att manifestera sig i text snarare än i bild. Vad gällde de grafiska illustrationerna så skilde de sig så till vida att de allra flesta var symboliska då de koncentrerade sig på kulturella stereotypbilder på framför allt lärare och lärarinnor till exempel en kvinnogestalt med pekpinne i handen och hårknut i nacken.31 Det är dock viktigt att påpeka att de allra flesta av dessa grafiska illustrationer ingick i en artikelserie i 3 delar om påstådda missförhållanden på Lärarhögskolan i Stockholm samt de 5 ytterligare artiklar den gav upphov i.
29 Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur mediesamhälle. Daidalos. Göteborg. Sid. 162
30Dagens Nyheter 2/3 2008; Dagens Nyheter 8/2 2008; Dagens Nyheter 15/2 2008; Dagens Nyheter 9/2 2008;
Dagens Nyheter 16/2 2008
31 Dagens Nyheter 17/2 2008
Materialanalysen visade även att det stora flertalet av artiklarna som berörde temat återfanns i A-delen. Artiklarna var av varierande storlek och spridda mer eller mindre jämt över
undersökningsperioden och huvudaktörerna i utsagorna varierande, Värt att nämna är att skolpersonal, lärare eller elever kom till tals i strax under hälften av artiklarna men endast i 5 av de 33 artiklarna var de ensamma om att få komma till tals. Detta ska jämföras med att i dubbelt så många av artiklarna, 10 stycken, kom endast andra än skolpersonal, till exempel politiker, föräldrar, fackföreningsrepresententer till tals och i mer än en tredje del av artiklarna var det bara den skrivande journalisten ord som formade utsagan.
En tydlig tendens som gick att utläsa ur analysresultaten och som i viss mån går att koppla till det tidigare temat var att det av de totalt 73 undersökta artiklarna var det 49 som gav en negativ bild av den svenska skolan. Denna negativa bild manifesterade sig i bilder (se bilaga 1) artikelrubriker, ”Fantasilösa skolgårdar hämmar barnens lek”, eller i själva artikeltexten, ” ... Som DN berättat kan det bli epidemi, som på den skola i Dalarna där flickorna, enligt rektorn, inspirerat varandra... [till att skära sig]”.32
Detta ska jämföras med att det var 14 artiklar som målade upp en positiv bild av densamma.
Exempel på hur detta kunde manifestera sig; I rubrik, ”Fem lärare får Kungliga
Vetenskapsakademiens stora pris”, i text, ”... I princip alla har godkänt i svenska och matte.
Några ’hopplösa fall’ kommer att gå ut med vg och mvg i flera ämnen. Följ med till klass 9a3, Bergshamraskolan, Solna...”, i bild, se bilaga 2.33 Observera att en av de två bildexemplen är en illustrationsbild till en reklam för ett fri gymnasiumskola.
Analysen av materialet visade även att i hälften av de artiklar som framställde den svenska skolan i negativ dager så gavs ingen annan än den skrivande journalisten möjligheten att kommentera. Inga inblandade citerades eller refererades således. I 3/4 av artiklarna
32Dagens Nyheter 4/2 2008; Dagens Nyheter 26/2 2008; Dagens Nyheter 2/3 2008
33Dagens Nyheter 18/2 2008; Dagens Nyheter 20/2 2008; Dagens Nyheter 4/2 2008; Dagens Nyheter 8/2 2008
tillerkändes varken elever, lärare eller annan skolpersonal rätten till att tala om ämnet i artikeln medan samma siffra för andra än elever, lärare eller annan skolpersonal var 3/5. I vissa artiklar gavs både skol- och icke skolpersonal möjligheten att kommentera.
Bilden av eleven
Ett annat tema i artiklarna, det mest dominerande vad gäller visuella framställningar, var bilder som avporträtterade människor. Då det här temat återkom i princip i alla artiklar med bilder analyserades bilderna och sorterades sedan i underkategorier. Den största
underkategorin till porträttemat, och som även var väl förekommande i både den textbaserade som de bildbaserade utsagorna, var bilder av eleven. Av de 83 fotografiska bilderna i
undersökningsmaterialet så var elever närvarande i 34 av dessa. Samma siffra för bilder där personen eller personerna i artiklarna inte var elever var 29. När det gällde hur många av vardera kategori, elever och icke elever, som figurerade i bilderna var skillnaden större. Här var personer som identifierades som elever representerade 92 gånger medan motsvarande siffra för personer som inte var elever var 34. En närmare analys av bilderna visade att bilderna sällan sa något som inte fanns redovisat i texten. I alla utom ett fall var eleverna fotograferade i miljö, oftast något som kunde definieras som skolmiljö.
I de grafiska illustrationer som figurerade var resultatet annorlunda. En noggrannare analys av illustrationerna visade att av de 13 illustrationer som ingick i undersökningsmaterialet så var eleven här tydligt representerad vid endast 2 tillfällen. I ytterligare 2 av artiklarna framgick det dock när man läste artikeltexten att illustrationerna inbegrep elever. Detta kan jämföras med de 8 där kvinnliga och manliga lärare som figurerade. Gemensamt för alla de grafiska illustrationerna, utom en som var ett kartutsnitt över en Stockholmsförort, var att de alla förutsatte en viss kulturell förförståelse för att kommunicera det de avsåg att göra. Även här är det dock viktigt att påpeka att hälften av de grafiska illustrationer ingick i den tidigare nämnda artikelserien om påstådda missförhållanden på Lärarhögskolan i Stockholm.
Som tidigare nämnts så figurerade eleven också frekvent i de textbaserade utsagorna. Ett exempel som tydligt visar detta är att eleven, explicit eller implicit, representerades i 24 av de
73 artikelrubrikerna. I de fallen där elever bedömdes vara närvarande utan direkt omnämning var rubriktexten antingen centrerad runt en företeelse som syftade på elever, till exempel ”...
Det finns föräldrar som tar lätt på skolk...” eller så visade samspelet mellan bild och text att det var elever som avsågs, till exempel ”..Douglas mobbare dömdes i rätten”.34 Analysen visade vidare att av de 73 artiklarna var eleven att anse som huvudperson i 21 av artiklarna men kom inte till tals i mer 14 av dessa. I en av artiklarna, en insändare, var artikelförfattaren själv en elev.35
Resultat och tolkning
-Vilka utsagor dominerar bilden av den svenska skolan i nyhetsrapporteringen i massmedia?
En av den här undersökningens frågeställningar rörde vilka utsagor som dominerar bilden av den svenska skolan i DN:s nyhetsrapporteringen. Utifrån de tidigare redovisade
undersökningsresultaten framgick det att de textbaserade utsagorna i undersökningsmaterialet dominerades av skolan som fylld av missförhållanden och konflikter. Detta tema förstärktes ytterligare av att den svenska skolan överlag utmålades negativt i de artiklar den figurerade i.
Även om undersökningen visade att den massmediala bilden var uppbyggd runt en bred variation av utsagor där allt ifrån direkta våldshandlingar till lönekonflikter bland lärarna fanns redovisade gick det ändå att utläsa vissa för frågeställningen relevanta tendenser. En av dessa var att våldsrelaterad problematik i skolmiljö ofta representerades i mindre
nyhetsnotiser. Då det har visat sig i undersökningar att många massmediakonsumenter ”/.../
föredrar korfattade och snabblästa nyheter... / framför /... utredande och djupgående journalistik...”är det min uppfattning att nyhetsnotiserna där våld figurerar, sin storlek till trots, är minst lika viktiga i formandet av den allmänna bilden av den Svenska skolan .36 Undersökningen visade även att de allra flesta av nyhetsnotiserna där våld figurerade
34Dagens Nyheter 23/2 2008; Dagens Nyheter 22/2 2008
35Dagens Nyheter 2/3 2008
36 Bergkvist, Mikael & Jensen, Magnus (2006) Gratistidningar – Ett utbrett fenomen - Varför?.
Kandidatuppsats. Ekonomihögskolan. Lunds Universitet: Lund. Sid. 31
skildrades utan att andra än den skrivande journalisten kom till tals i artikeltexten vilket jag anser måste ses som oroande. Inte minst eftersom det finns de som hävdar att de ”...
verklighetskonstruerande kraften blivit en mer central aspekt av medierna än deras funktion som nyhetsförmedlare eller informationskällor.”37
En annan intressant tendens som framkom ur analysen av de artiklar där missförhållanden och konflikter var närvarande var att skolpersonal och elever var tydligt underepresenterade i förhållande till andra i artiklarna förekommande aktörer. Detta gällde både möjlighet att kommentera på det som rapporterades och utrymme att påtala något. Det fanns även tydliga skillnader i när och hur skolpersonal och elever citerades eller refererades till i artikeltexten och när andra aktörer kom till tals. När det gällde skolpersonal var detta ofta i direkt koppling till något negativt, till exempel ”... Jag sa till föräldrarna att de måste sluta ifrågasätta oss lärare inför sina barn...”, och när det gällde elever ofta i samband med något som lätt
uppfattades som lite trivialt, till exempel när elever ombads kommentera om dom var för eller emot alla hjärtans dag.38 Detta, att den diskursiva bilden av den svenska skolan i så hög grad formuleras av aktörer utanför skolan, är självklart problematiskt speciellt om man som Hall anser att mening är direkt beroende av de föreställningar och bilder som formas i vårt medvetande.39
Det mest dominerande temat i det bildbaserade materialet, och även en av de största i det textbaserade materialet, var bilden av eleven. Trots att elevens roll var så framträdande i undersökningsmaterialets två delar visade en närmare analys att den bild som målades upp sällan beskrev eleven som agerande subjekt.40 Istället figurerade eleven oftast som passivt objekt i de olika utsagorna. I de bildmässiga materialet visade sig detta till exempel av att
37 Wiklund, Matilda (2007) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro Universitet. Sid. 67-68
38 Dagens Nyheter 20/2 2008; Dagens Nyheter 14/2 2008
39 Hall, Stuart (1997) Representation – cultural representations and signifying practices. The Open University.
London. Sid. 17
40 Wiklund, Matilda (2007) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro Universitet. Sid. 185
elever oftast fungerade som förankring för texten i de bilder där de figurerade, det vill säga deras närvaro i bild förtydligade det som stod i texten men kommunicerade sällan något utöver detta.41 Andra exempel som visar på detta var att eleven, i mycket högre grad än andra representerade, avporträtterades i grupp och de sällan hade direkt ögonkontakt med oss som betraktare. Det senare, att vara avporträtterad med blicken in i kameran, var annars vanligt förekommande när till exempel journalister, politiker, fackliga representanter och rektorer figurerade i bild. inte minst om de hade skrivit eller var huvudfigur i artikeln.
-Hur förhåller sig de olika utsagorna till varandra?
Innehållsanalysen visade vidare att det var svårt att isolera de olika temana ifrån varandra då de ofta figurerade samtidigt. Bildmässiga gestaltningar där eleven figurerade var oftast fotografier i skolmiljö där artikeltexten cirkulerade runt skolproblematik av olika slag. I flertalet av dessa positionerades eleven på olika sätt gentemot den problematik som
artikeltexten behandlade. Ibland som orsak till missförhållandet eller konflikten men lika ofta som potentiellt offer för densamma. I de få fall där elever tilläts kommentera var det ofta på någon skolproblematisk fråga. I enlighet med Halls tankar så fungerade eleven i dessa fall inte bara som informationskälla utan kanske än viktigare även som bekräftelse för att det som behandlades var verkligt och relevant.42
-Går det utifrån det insamlade materialet att dra några slutsatser om varför den
medierade bilden av den svenska skolan i nyhetsrapporteringen i massmedia ser ut som den gör?
Att undersökningsresultaten så tydligt visar på att den massmediala bilden av skolan i DN genomsyras av negativa utsagor kan ha många förklaringar. Den enklaste förklaringen skulle vara att den massmediala bilden helt enkelt speglar läget i den svenska skolan och att de massmediala utsagorna påvisar detta utan att påverka den allmänna bilden av densamma.
Tvärtemot den här undersökningens ontologiska utgångspunkt så förutsätter den här
41 Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur mediesamhälle. Daidalos. Göteborg. Sid. 162
42 Hall, Stuart (1997) Representation – cultural representations and signifying practices. The Open University.
London. Sid. 3
förklaringen existensen av en underliggande sanning för massmedia att spegla. Då den här undersökningen vare sig har möjligheten eller ambitionen att verifiera eller falsifiera detta resonemang kommer det inte beröras mer i den undersökningstexten.
En annan och för den här undersökningen intressantare förklaring är att resultaten under undersökningsperioden inte är representativt för DN:s nyhetsrapportering i stort.
Resonemanget skulle kunna tänkas få stöd av det faktum att undersökningsresultaten tydligt präglades av de 7 artiklar som på ett eller annat sätt relaterade till den påstådda problematiken på lärarhögskolan. Resonemanget förklarar däremot inte att de olika utsagorna som
framställde skolan som fylld av missförhållanden och konflikter, även utan de 7 artiklarna, var både omfattande till antal och jämnt spridd över tid. Här skulle det istället kunna
argumenteras för att det enda som inte är representativt för DN:s rapportering om den svenska skolan är artikelserien i sig, inte det tema den företräder.
Detta leder fram till den tredje förklaringsteorin. Här är överrepresentationen en direkt konsekvens av de uppfattningar inom massmedia som säger att ... ” konflikter uppfattas som mycket intressantare än samförstånd och vanlig vardagslunk”.43 Konsekvensen av detta tänkande blir att kriskonstruktioner anses mer efterfrågade och därigenom blir mer frekventa i den massmediala framställningen av till exempel ett begrepp som den svenska skolan.44 Anders Melbourn och Alexa Roberts berör denna problematik när de i boken Hotbildernas politik skriver:
”Mediernas inriktning på att finna och förmedla nyheter leder oundvikligen till en betoning av det avvikande, på snabba förändringar eller brott mot det normala. De flesta nyheter blir negativa, särskilt om de knyts till människors mest grundläggande känslor och behov”.45
43 Håkansson, Maith (2001) ”Medierna framställer skolan som ett ruskigt ställe” i Skolvärlden 18/2001.
44 Luhmann, Niklas (1996)The reality of the mass media. Stanford University Press. Stanford, California. Sid. 28
45 Eriksson, Johan red. (2001) Hotbildernas politik, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm. Sid. 35
En fjärde förklaring, som inte motsäger den tidigare men som kanske bättre skulle förklara den höga frekvens artiklar knutna till temat och bredd av utsagor inom det, bygger på det faktum att den svenska skolan berör så många individer och att dess verksamhet tangerar så många samhällsområden inom det svenska samhället. Här skulle den medierade bilden av den svenska skolan i nyhetsrapporteringen vara en konsekvens av att centrala institutioner som skolan får fungera som representanter för hela samhället. Tanken här är att om det råder en föreställning om att till exempel våldet och oordning inom samhället ökar så blir de tankarna gestaltade och behandlade i skoldebatten. Margareta Rönnberg skriver till exempel:
”Det är inte så mycket det att föremålet ifråga [ i det här fallet den svenska skolan] fungerar som en syndabock för det sjuka i samhället, utan att den kritiska diskursen kring företeelsen blir ett sätt som samhället kan diskutera sig själv på, såsom varande utsatt för risk, som sårbart för hot både externt och internt.”46 Inom den här förklaringsteorin ryms alltså både de tidigare förklaringsteorin att den massmediala bilden av den svenska skolan är en diskursiv
konstruktion som formats av mekanismer och attityder inom massmedia men även tanken om att en institution som den svenska skolan drar till sig massmedial uppmärksamhet på grund av sin funktion och roll inom samhället.
Jag fann att de flesta av artikelbilderna där elever figurerade var uppbyggda på liknande sätt, det vill säga hårt beskurna ansiktsbilder eller gruppfotografier av elever i något som går att tolka som i skolmiljö. Av detta drog jag slutsatsen att tradition har haft avgörande betydelse för bildens utformning men även för dess användning. Att detta skulle vara fallet tycker jag delvis visar sig i att de flesta bilderna fungerar som visuell förankring till texten snarare än att själva tillföra något extra till utsagan. Med detta menar jag inte på något sätt att fotografiet skulle vara försumbart i framställningen. Istället är det min uppfattning att fotografiets verifierande effekt i massmedia i kombination med förväntningarna på hur dokumentära bilder ska se ut har fått styra både utformning och användande i DN.
46 Rönnberg, Margareta (2006) Nya medier – men samma gamla barnkultur. Filmförlaget. Uppsala. Sid. 122
Slutdiskussion
Undersökningen visade att diskursen runt den Svenska skolan i DN formulerades utifrån ett fåtal återkommande utsagor. Ett av de mest dominerande av dessa, utsagor som berör missförhållanden och konflikter i skolan, definierar och beskriver en institution i kris där hoten kommer både inifrån och utifrån. Denna massmediala bild drivs fram och formas diskkursivt i framför allt en rad olika textbaserade utsagor vilka förbinds av att de näst intill slentrianmässigt är fokuserade på negativa aspekter av den svenska skolan. Min uppfattning är att orsaken till denna överepresentation av konflikter och missförhållanden i de massmediala framställningen av skolan kan härledas till föreställningar och kommersiella hänsynstaganden inom massmedia men även till andra diskurser i samhället. Det handlar dels om en pedagogisk diskurs där föreställningar och idéer om hur skolarbete skall bedrivas slits mellan nygamla politiska visioner med fokus på ordning och mindre flum och en krass kommersiell verklighet med ökad konkurrens och begränsade ekonomiska förutsättningar. En ytterligare diskurs som har stor påverkan på synen på skolan är den ständigt pågående våldsdiskursen som ihop med de andra faktorerna skapar det underlag utifrån vilket de nuvarande massmediala utsagorna hämtar sin näring.
Som tidigare nämnts i resultat och tolkningsavsnittet var den mest dominerande temat vad gäller bildbaserade utsagor bilden av eleven. Utifrån analysen framgick det att de flesta av artikelbilderna där elever figurerade placerades i artikeln som visuell förankring för artikeltexten. Genom den stereotypa utformningen, där eleverna fotograferades i grupp i skolmiljö och sällan avporträtterade som individer om detta inte krävdes av sammanhanget, definierades och konstruerades en avgränsad grupp utifrån vilken diskursen om eleven formulerades. Gestaltningarna i artiklarna blir igenom sin ensidighet bekräftande av de idéer och föreställningar som formar diskursen om den svenska skolan.
Vare sig man uppfattar de massmediala bilder man möter i rapporteringen som sanningsenligt eller representativa för den svenska skolan är det ändå viktigt att inse att utsagorna är reella så tillvida att den svenska skolan tvingas att förhålla sig till dessa rådande diskurser.
Källförteckning Tryckta källor:
Attityder till skolan 2000. Skolverkets rapport 197. Liber distribution
Bengtsson, Jesper(2001) Mäktiga medier, mager demokrati. Bilda förlag. Stockholm
Bergkvist, Mikael & Jensen, Magnus (2006) Gratistidningar – Ett utbrett fenomen - Varför?.
Kandidatuppsats. Ekonomihögskolan. Lunds Universitet: Lund
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, red. (2007) Diskursanalys I praktiken, Malmö: Liber AB Carlsson, Ulla (red.)(1988)Forskning om journalistik, NORDICOM-Nytt/Sverige
Dagens Nyheter 3/2 2008 Dagens Nyheter 4/2 2008 Dagens Nyheter 7/2 2008 Dagens Nyheter 8/2 2008 Dagens Nyheter 9/2 2008 Dagens Nyheter 16/2 2008 Dagens Nyheter 14/2 2008 Dagens Nyheter 15/2 2008 Dagens Nyheter 16/2 2008 Dagens Nyheter 18/2 2008 Dagens Nyheter 20/2 2008 Dagens Nyheter 22/2 2008 Dagens Nyheter 23/2 2008 Dagens Nyheter 26/2 2008 Dagens Nyheter 2/3 2008
Eriksson, Johan red. (2001) Hotbildernas politik, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation. Studentlitteratur. Lund
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur mediesamhälle. Daidalos. Göteborg Hadenius, Stig (2002) Dagens Nyheters historia. Bokförlaget DN. Stockholm
Hall, Stuart (1997) Representation – cultural representations and signifying practices. The Open University. London.
Håkansson, Maith (2001) ”Medierna framställer skolan som ett ruskigt ställe” i Skolvärlden 18/2001.
Jag känner inte igen mig i den bild som målas upp. En undersökning gjord av Lärarförbundet, Sveriges elevråd - SVEA och Lärarfärbundetsskoledarförening. Stockholm 2007
Kihlberg, Camilla & Samuelsson, Karolina (2007) Bilden av läraren. C-uppsats,Södertörns Högskola;Lärarutbildningen
Luhmann, Niklas (1996)The reality of the mass media. Stanford University Press. Stanford, California
Kylhammar, Martin & Battail, Jean-Francois (2006) Det vanställda ordet. Carlssons bokförlag. Stockholm
Nogander, Veronika (2005) Lärarens kompetens är helt avgörande för undervisningens kvalitet.C-uppsats,Södertörns Högskola;Lärarutbildningen
Rönnberg, Margareta (2006) Nya medier – men samma gamla barnkultur. Filmförlaget.
Uppsala
Sonesson, Göran (1992) Bildbetydelser. Studentlitteratur, Lund
Wiklund, Matilda (2007) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv
konstruktion på en mediaarena. Universitetsbiblioteket. (diss.) Örebro: Örebro Universitet Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999) Diskursanalys – som teori och metod.
Studentlitteratur. Lund
Bilaga 1 (Bild 1 av 1) ”I lagens utmarker” DN 4/2
2008
Bilaga 2 (Bild 1 av 2) ”Närpolisen minglar i skolans korridorer” DN 8/2
2008
Bilaga 2 (Bild 2 av 2) ”Jensen Gymnasium – för dig med ambitioner” DN 4/2
2008
