Hållbarhetsredovisning med socialt ansvar i fokus

(1)

Hållbarhetsredovisning med socialt ansvar i fokus

En granskning av fem statligt ägda bolag

Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning

Vårterminen 2010 Handledare Kristina Jonäll Författare Anna Gustafsson

Malin Gustavsson Nordin

(2)

2

Förord

Vi vill här ta tillfället i akt och tacka alla som hjälpt oss och bidragit till denna studie. Till att börja med vill vi tacka vår handledare Kristina Jonäll, på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, för engagemang, vägledning och kloka råd på vägen. Vi vill även tacka Marina Grahovar och våra opponenter för konstruktiv kritik och nya infallsvinklar.

Göteborg, juni 2010

Anna Gustafsson Malin Gustavsson Nordin

(3)

3

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Extern redovisning och Företagsanalys, Magisteruppsats, VT 2010

Författare: Anna Gustafsson och Malin Gustavsson Nordin Handledare: Kristina Jonäll

Titel: Hållbarhetsredovisning med socialt ansvar i fokus

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer. Utöver GRI:s riktlinjer kommer författarna att titta på hur respektive företag redovisar sitt sociala ansvar i årsredovisning samt på hemsida.

Avgränsningar: På grund av tidsbegränsning kommer denna studies undersökning endast omfatta fem svenska statligt ägda bolag. Studien kommer inte lägga någon vikt eller ta i beaktning hur redovisning av ekonomiska och miljömässiga aspekter samt andra upplysningar sker.

Metod: Genom att ha utgått från respektive bolags årsredovisning med tillhörande hållbarhetsredovisning samt hemsida har den information som behövts, för att uppfylla studiens syfte samt svara på forskningsfrågorna, samlats in. Utgångspunkten för insamling av data har varit GRI:s avsnitt kring socialt ansvar och dess tillhörande indikatorer. I denna studie har analys av texter och dokument varit metod för insamling av data, det vill säga textanalys.

Slutsatser: Kring de områden som kan urskiljas som relevanta för respektive bolag redovisar många av dem omfattande information, medan det är tydligt att vissa informationsområden inte prioriteras inom bolagen. Mycket av informationen om socialt ansvar i bolagens årsredovisningar och på deras hemsidor går att hänföra till GRI:s riktlinjer, dock inte alltid till specifika indikatorer. De bolag som från början ansågs kopplade till att vara företag som borde ta stort socialt ansvar har visat sig vara dem som redovisar mest omfattande och mest utförligt kring de fyra delarna som omfattar socialt ansvar i GRI.

Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag på fortsatt forskning är att utföra en studie med samma bolag som utgångspunkt fast med fokus på hur bolagen själva uppfattar sitt sociala ansvarstagande. Det kan vara av intresse att jämföra om uppfattningen som författarna kommit fram till i studien stämmer överens med vad företagen själva anser om deras redovisning och arbete med socialt ansvar. Genom en sådan studie kan det konstateras om bolagen lyckats med att lyfta fram och kommunicera sin hållbarhetsredovisning av socialt ansvar på det sätt som bolaget önskar att informationen ska tas emot externt.

(4)

4

Abstract

Master thesis in Business Administration, Department of Business Administration, School of Business, Economics and Law at Gothenburg University, Spring of 2010

Title: Sustainability reports and social responsibility in focus

Background & Problem: Since January 1, 2008 there has been an information requirement for state-owned companies in Sweden to report in accordance with GRI:s guidelines stated.

To include the social dimension in these accounts has increased in importance and has been observed as an important part of society's sustainability efforts. The larger concept of sustainability, where environment also remain as an important part, is new with its extensive social aspects. Social responsibility includes many areas which can result in multiple interpretations of what social responsibility really is. For this reason, it is of particular interest to investigate how the state-owned companies report social responsibility along with GRI:s guidelines on social responsibility, but also about the social responsibility that the companies are taking in addition to the indicators.

Purpose: The purpose of this study is to describe how the Swedish state-owned companies account for their social responsibility along with GRI:s guidelines in there accountings. In addition to the GRI guidelines, the authors of this study want to look at how each company recognizes its social responsibility in the financial statements and on the website.

Delimitations: Due to time limitations, this study will include only five state-owned companies. This study will not take the statement of economic and environmental aspects into consideration.

Method: Based on each company’s annual sustainability report and its website, the information that has been needed has been collected to meet the purpose of this study. The initial approach for data collection has been the GRI:s section on corporate social responsibility and its associated indicators. Analysis of text and documents has been the method of data collection, also called text analysis.

Conclusion: Surrounding those areas that can be identified as relevant for each company there are extensive information presented, while it is clear that certain areas are not prioritized within some companies. A lot of the information about the social responsibility of companies' financial statements and on their websites can be attributed to the GRI guidelines, but not always to the specific indicators. The companies that initially were considered to be associated to be companies that ought to take large social responsibility have proved to be those presenting the most comprehensive and most detailed information on the four parts covering the social responsibility of the GRI.

Suggestion for future research: One suggestion of future research is to make a study with the same companies but focus on what the companies own perspective and thoughts are about how they take social responsibility in the reports. A comparison of what the companies themselves think about their reports and work with social responsibility with this study’s conclusion may be interesting to do. By this comparison there will be understandable if the company has succeeded, and reached out to its readers and stakeholders the way they intended.

(5)

5

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 7

1.1 BAKGRUND ... 7

1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 8

1.3 FORSKNINGSFRÅGOR ... 8

1.4 SYFTE ... 9

1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 9

2 METOD ... 10

2.1 VAL AV ÄMNE ... 10

2.2 VAL AV FORSKNINGSMETOD ... 10

2.3 VAL AV TEORI ... 10

2.4 VAL AV FÖRETAG ... 10

2.5 INSAMLING, BEHANDLING OCH ANALYS AV DATA ... 11

2.6 TROVÄRDIGHET OCH ÄKTHET ... 12

2.7 KÄLLKRITIK ... 12

3 REFERENSRAM ... 13

3.1 HÅLLBARHETSREDOVISNING/CSR ... 13

3.1.1 Det sociala ansvarstagandet ... 14

3.2 VARFÖR HÅLLBARHETSREDOVISNING? ... 15

3.2.1 Intressentteorin ... 15

3.2.2 Legitimitetsteorin ... 16

3.2.3 Skärpt informationskrav ... 17

3.3 GLOBAL REPORTING INITIATIVE ... 17

3.3.1 Det sociala ansvarstagandet i GRI ... 18

3.3.1.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor ... 19

3.3.1.1.1 Innehållets relevans ... 19

3.3.1.2 Mänskliga rättigheter ... 19

3.3.1.3 Organisationens roll i samhället ... 20

3.3.1.4 Produktansvar ... 20

3.3.2 Tillämpningsnivåer... 20

4 EMPIRI ... 22

4.1 SVENSKA SPEL ... 22

4.1.1 Det sociala ansvarstagandet som kan kopplas till GRI:s indikatorer ... 22

4.1.2 Det sociala ansvarstagandet i sin helhet ... 23

4.2 SYSTEMBOLAGET ... 24

4.3 SAMHALL ... 27

4.4 SVEASKOG ... 29

4.4.1.1 Mänskliga rättigheter ... 29

(6)

6

4.5 SPECIALFASTIGHETER ... 31

5 ANALYS ... 33

5.1 SVENSKA SPEL ... 33

5.2 SYSTEMBOLAGET ... 34

5.3 SAMHALL ... 35

5.4 SVEASKOG ... 37

5.5 SPECIALFASTIGHETER ... 38

5.6 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH EGNA REFLEKTIONER ... 38

6 SLUTSATS ... 42

6.1 STUDIENS BIDRAG ... 43

6.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 43

KÄLLFÖRTECKNING ... 44

BILAGA 1 – INDIKATORPROTOKOLL: ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR ... 46

BILAGA 2 – INDIKATORPROTOKOLL: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ... 47

BILAGA 3 – INDIKATORPROTOKOLL: ORGANISATIONENS ROLL I SAMHÄLLET ... 48

BILAGA 4 – INDIKATORPROTOKOLL: PRODUKTANSVAR ... 49

BILAGA 5 – GRI:S TILLÄMPNINGSNIVÅER ... 50

BILAGA 6 – SAMMANFATTANDE MODELL ... 51

(7)

7

1 Inledning

nledningskapitlet börjar med en bakgrund som ska ge en förståelse för studiens förhistoria. Bakgrunden följs av en problemdiskussion. Denna mynnar ut i en problemformulering som följs av studiens syfte. Sist i inledningskapitlet finns studiens avgränsning.

1.1 Bakgrund

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, kom till under 1970-talet och handlar om företagens samhällsansvar. Med samhällsansvar menas att företagen följer lagar och tar ansvar för sin lönsamhet, men även att de tar ansvar för sina intressenter samt för miljön. De åtgärder som företagen tar till som är utöver vad kärnverksamheten och lagarna kräver är CSR. Under senare år har CSR blivit en allt mer betydelsefull uppgift för företagen.(Nilsson, T. & Centrum för näringslivshistoria, 2009)

Målet med hållbarhetsredovisning och att ta ett större socialt ansvar är att bygga en hållbar tillväxt för företag på ett respektfullt och ansvarfullt sätt. Genom att vara socialt ansvarstagande kan det hjälpa att bygga upp förtroende för företaget och på så vis även vara ekonomiskt gynnande.(Moir, L., 2001)

Det finns ett antal teorier som förklarar varför företag frivilligt väljer att redovisa information om CSR. Dessa är främst legitimitetsteorin och intressentteorin (Farook, S. & Lanis, R., 2005). Legitimitet är ett tillstånd där företagets värdesystem överensstämmer med de större sociala system som företaget är en del av. Genom att använda sig av sin årsredovisning kan företaget informera den närstående omgivningen kring aktiviteter och förändringar som organisationen vidtar. Dessa ska vara överensstämmande med samhällets värdesystem och förväntningar.(Lindblom, C. K., 1994). Intressentteorin beskriver företagets viktigaste intressenter med syfte att identifiera och vårda relationer med dessa. Företaget är beroende av sina intressenter samtidigt som intressenterna ofta är beroende av företaget.(Borglund, T. et al., 2009) Att använda sig av information, såsom årsredovisningar, är ett bra sätt för att som organisation få stöd och godkännande från sina intressenter (Gray, R. et al., 1996).

GRI, Global Reporting Initiative, är ett globalt ramverk som började sitt arbete år 1997 mot att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Den första versionen av dess riktlinjer offentliggjordes år 2000. GRI:s primära syfte är att utveckla ett fungerande ramverk som med dess riktlinjer kan bidra till strukturerna och skapandet av en hållbarhetsredovisning. Att hållbarhetsredovisa i enlighet med GRI innebär att ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar.(Larsson, L.-O. & Ljungdahl, F., 2008) Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statliga bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s uppsatta riktlinjer. Genom detta krav ökar regeringen sina högt ställda ambitioner vad gäller hållbarhetsredovisning och genom riktlinjerna blir kraven tydligare vad gäller redovisning och rapportering av dessa. Att de statliga bolagen upprättar en bra hållbarhetsredovisning anses viktigt då de ska vara föredömen för andra företag och ligga i framkant i detta arbete.(Regeringskansliet, 2007)

Både i det privata näringslivet och på sikt inom den offentliga sektorn ökar omfattningen av organisationers redovisning av hur de arbetar med sociala frågor. Av dessa organisationer använder sig allt fler av GRI:s riktlinjer för denna typ av hållbarhetsredovisning. Att inkludera

I

(8)

8

den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete.(Miljöstyrningsrådet, 2007)

Vid ekonomisk redovisning finns klara och tydliga regelverk där jämförelser mellan företag är enkla att göra. Redovisning kring miljö har publicerats sedan 20 år tillbaka och har fått en allt viktigare och naturlig del i företag. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter.(Larsson, L.-O. & Ljungdahl, F., 2008)

Under det senaste decenniet har företagsskandaler såsom Enron och WorldCom varit en faktor som har drivit på den ökade uppmärksamheten kring frågor som rör företagens sociala ansvar. På grund av skandalerna uppmärksammade allmänheten i större utsträckning frågor som dessa. Frågor angående socialt ansvar och var gränsen går för företags ansvar kom återigen upp på tapeten.(Grafström, M. et al., 2008)

”CSR har kommit för att stanna. Frågan i dag är inte om företag ska ta ett socialt ansvar, utan hur de ska bete sig för att göra detta.”(Borglund, T. et al., 2009)

1.2 Problemdiskussion

Eftersom att det från början inte fanns några riktlinjer gällande innehåll, format eller andra rapporteringskrav för hållbarhetsredovisning var det tydligt att det fanns behov av standardisering av hållbarhetsredovisning. GRI har utvecklat en gemensam rapporteringsram för hållbarhetsredovisning som bland annat ökar jämförbarheten mellan företag. Utvecklingen och framtagandet av GRI har skett av tusentals experter från företag, ideella organisationer och andra typer av organisationer från hela världen. Ramverket används idag utav allt fler runt om i världen.(Waddock, S., 2008)

”Kärt barn har många namn” som man brukar säga och det gäller även hållbarhetsredovisningens begrepp, CSR. Dock är det inte bara namnen och definitionerna som är olika utan även tolkningarna av vad CSR är och innebär.(Grankvist, P., 2009) Då denna studie grundar sig i uppfattningen om att socialt ansvar blir allt viktigare men ofta kommer i skymundan av miljöansvar, som även är en stor och viktig del i hållbarhetsredovisningen, vill författarna fokusera på den sociala aspekten. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Att det relativt nyligen blev informationskrav på statliga företag att följa GRI:s riktlinjer har ökat intresset och debatten kring hållbarhetsredovisning i allmänhet. De statliga företagen ska ses som föredömen då vi alla är ägare. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur just dessa företag redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar. Några av de frågor som dyker upp är; Vad lägger företagen fokus på då de redovisar socialt ansvar? Vad är socialt ansvar för företagen?

Hur är informationen om socialt ansvar uppbyggd och utformad? I vilken omfattning och hur pass djupt väljer företag att förklara deras sociala ansvarstagande?

Ovanstående problemdiskussion som utgångspunkt ledde oss till följande problemformulering.

1.3 Forskningsfrågor

 Hur väl och omfattande redovisar statligt ägda bolag socialt ansvar?

o Överensstämmer redovisningen med GRI:s riktlinjer?

(9)

9

 Är vissa av det statligt ägda bolagen mer benägna att redovisa sitt sociala ansvar än andra?

o Går det att utläsa mönster av vad bolagen anser vara är viktigast?

1.4 Syfte

Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer. Utöver GRI:s riktlinjer kommer författarna att titta på hur respektive företag redovisar sitt sociala ansvar i årsredovisning samt på hemsida.

1.5 Avgränsningar

Denna studie kommer inte att innefatta utländska bolag då informationskravet, som är utgångspunkt för denna studie, enbart gäller svenska statligt ägda bolag. På grund av tidsbegränsning kommer denna studies undersökning endast omfatta fem svenska statligt ända bolag. Studien kommer inte lägga någon vikt eller ta i beaktning hur redovisning av ekonomiska och miljömässiga aspekter samt andra upplysningar sker.

(10)

10

2 Metod

etodkapitlet kommer beskriva valda tillvägagångssätt som behövs för att kunna uppnå studiens syfte. Först introduceras val av ämne, forskningsmetod samt vilka teorier som kommer att utgöra grunden. Därefter presenteras val av företag som följs av en beskrivning av hur data har samlats in och behandlats. Kapitlet avslutas med studiens trovärdighet och äkthet samt källkritik.

2.1 Val av ämne

Hållbarhetsredovisning är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens samhälle. Författarnas intresse för hållbarhetsredovisningen förde tankarna vidare till GRI. En stor anledning till det var det nya informationskravet på de statligt ägda bolagen att upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer. Då mycket uppmärksamhet har riktats mot miljö och företagens påverkan på denna är det istället det sociala ansvaret och dess innebörd i hållbarhetsredovisningen som kommer utgöra grunden för denna studie.

2.2 Val av forskningsmetod

För att nå fram till ett svar på de angivna forskningsfrågorna har insamling av information i årsredovisningar och analys av insamlat material gjorts. Det är innehållet i texten som varit intresse och inte numeriskt data. Syftet har varit att beskriva hur statligt ägda bolags sociala ansvarstagande redovisas utefter GRI och därför har en kvalitativ forskningsstrategi användas.

Där ligger tonvikten, vid insamling och analys av data, på ord (Bryman, A. et al., 2005).

2.3 Val av teori

Intressentteorin och legitimitetsteorin är två teorier som beskriver varför företag hållbarhetsredovisar. Dessa teorier har använts i studien för att ge läsaren en ytterligare förståelse för hållbarhetsredovisning. De förklarar den bakomliggande orsaken till varför företag hållbarhetsredovisar och har av denna anledning varit utgångspunkt.

Intressentteorin förklarar relationen mellan företaget och dess omgivning. Kraven från intressenterna kan skilja sig åt eller vara rent motsatta och företaget ska på bästa sätt tillmötesgå dessa krav. Hållbarhetsredovisningen kan då bli en del i att tillfredställa intressenternas informationskrav angående hållbar utveckling och vilket ansvarstagande de tar.

Legitimitetsteorin menar att företags handlingar och värderingar ska stämma överens med omgivningens förväntningar för att överleva på marknaden. Genom sin hållbarhetsredovisning vill företag visa sin omgivning att de tar det ansvar som förväntas och indirekt krävs.

2.4 Val av företag

Urvalet grundade sig på de svenska bolag som ägs till 100 procent av staten. Genom att endast utgå från dessa var grundförutsättningarna den samma för alla de valda bolagen. Därefter gjordes ytterligare ett urval på fem stycken bolag. Alla företag har ett grundläggande socialt ansvar. Dock finns det, enligt författarna, verksamheter som tydligare kan förknippas med detta ansvar. För att tydligare kunna urskilja det sociala ansvaret har urvalet bestått av tre bolag som på grund av dess verksamhet har ett större socialt ansvar gentemot omgivningen än

M

(11)

11

många andra. För att få en annan vinkel har ytterligare två bolag valts vars sociala ansvar genom deras typ av verksamhet inte framgår som lika tydligt. De tre utvalda bolagen som faller under den första gruppen är Svenska Spel, Systembolaget och Samhall. Dessa företag har verksamheter som påverkar människan och samhället. Svenska Spel och Systembolaget är två bolag vars verksamhet kan ge direkt påverkan och skada på den enskilda individen.

Samhall är en annan typ av bolag som istället med sin verksamhet tar ett socialt ansvar. De andra två valda bolagen är Sveaskog och Specialfastigheter. Dessa två bolag kopplar inte författarna till socialt ansvarstagande på ett lika tydligt sätt som för de tre tidigare nämnda bolagen. Med dessa valda bolag önskade författarna att ta reda på om det syntes i respektive bolags redovisning och om skillnader förelåg då de alla numer redovisar efter samma ramverk.

2.5 Insamling, behandling och analys av data

Då syftet med denna studie har varit att beskriva hur de statligt ägda bolagen redovisar sitt sociala ansvarstagande externt har enbart källor som är av offentlig art använts. Källorna för insamling av data har utgjorts av bolagens senaste utgivna årsredovisningar, alltså år 2009, samt deras eventuella separata hållbarhetsredovisningar och hemsidor. Intresse har alltså legat i att beskriva de statliga bolagens sociala ansvarstagande utåt sett från organisationen. Av den anledningen har studien inte omfattat interna dokument och andra icke offentliga källor.

Syftet med studien har varit att jämföra bolagens hållbarhetsredovisningar med GRI:s riktlinjer och innehållande indikatorer för socialt ansvar som nu mer utgör ett informationskrav för statliga bolag. Utöver det har även bolagens sociala ansvarstagande utöver indikatorerna undersökts. Därför har GRI:s indikatorer utgjort en del av grunden i studiens empiriska insamling. Av detta att döma har en studie där analys av texter och dokument varit metod för insamling av data. (För mer information om GRI:s indikatorer, se avsnittet 3.3 Global Reporting Initiative samt bilaga 1-4.)

Vid behandling av data har de utvalda bolagens årsredovisningar och eventuella separata hållbarhetsredovisningars innehåll, vad gäller redovisningen kring det sociala ansvarstagandet i respektive bolag, granskats. Utgångspunkten har, tillsammans med GRI:s indikatorer, varit respektive bolags GRI-bilaga. Denna bilaga informerar om på vilka sidor information om respektive redovisad indikator går att finna i deras årsredovisning. I de flesta fall uppgav bolagen, i sina GRI-bilagor, huruvida indikatorerna är helt, delvis eller ej redovisade. Då alla valda bolag har fått sin GRI-redovisning externt granskad och bestyrkt bör informationen anses som trovärdig. Utefter bolagens redovisade indikatorer gjorde författarna en grundlig textanalys av innehållet i årsredovisningen för att ta reda på vilken information som gavs kring respektive indikator. Insamlingen av dessa data utgör empirin, som finns att tillgå under bolagens rubrik ”Socialt ansvarstagande utefter GRI:s indikatorer, i denna studie.

Därefter gjordes en granskning av socialt ansvartagande i sin helhet i respektive årsredovisning och hemsida i form av textanalys. Alla årsredovisningar lästes grundligt från början till slut och allt som kunde kopplas till socialt ansvar, utöver informationen kring GRI:s indikatorer, togs upp. Denna information hittades främst i bolagens hållbarhetsredovisning och under avsnitt såsom medarbetare, leverantörer, kunder och samhälle. De områden som var utgångspunkt för insamling av data i årsredovisning och på hemsida var GRI:s fyra kategorier inom socialt ansvar; Anställningsförhållanden och arbetsvillkor, Mänskliga rättigheter, Organisationens roll i samhället och Produktansvar.

Genom rubriker, avsnittsindelningar, bilder och uppbyggnad granskades mönster och innehåll i bolagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsida. Detta för att se hur och

(12)

12

hur omfattande de presenterade information kring socialt ansvar utöver informationen som tillhör indikatorerna. Under rubriken ”Socialt ansvartagande i sin helhet” i empiriavsnittet finns denna information att tillgå.

2.6 Trovärdighet och äkthet

Genom empirin har granskningen av årsredovisningarna skett var för sig. Studien har även utgått från redan uppsatta kriterier från GRI vilket har minskat risken för författarnas egna påverkan och egna vinklingar. En högre grad av trovärdighet uppnås och risken för subjektiva bedömningar minskas.

För att öka trovärdigheten på insamlat material som skedde utöver vad som behandlades utefter GRI:s riktlinjer har insamling av data att skett var för sig av respektive författare. Efter det har insamlad data jämförts och det som uppmärksammades av båda togs med i studien.

2.7 Källkritik

En stor vikt har lagts vid att valet av källor ska ha hög tillförlitlighet och därför har ett kritiskt förhållningssätt använts genom hela studien. I den mån det har varit möjligt har det kontrollerats att flera källor uttrycker ungefär samma sak för att säkerställa att innehållet är korrekt. Alla artiklar som har använts är vetenskapliga och granskade, vilket ökar trovärdigheten. Alla artiklar har även haft relevans för författarnas ämnesval. Av den litteratur som använts har författarna, i den mån det varit möjligt, använt de senaste upplagorna för att säkerställa att informationen är tidsenlig. Då årsredovisningar har utgjort grunden för studiens empiri måste dess information antas vara tillförlitlig för studiens ändamål. Studiens syfte var inte att ta reda på om informationen bolagen ger i sina årsredovisningar är verklighetstrogen, utan intresset har istället legat i innehållet i den information de valt att redovisa. Författarna har alltså inte ifrågasatt den information som ges i årsredovisningarna.

(13)

13

3 Referensram

eferensramen kommer att behandla valda teorier som för studien är relevanta.

Informationen i referensramen börjar brett med att först förklara begreppet hållbarhetsredovisning. Därefter ges information kring de valda teorierna som följs av GRI och det sociala ansvaret som där finns inkluderat.

3.1 Hållbarhetsredovisning/CSR

Hållbarhetsredovisning innebär att företag, både inom organisationen och utanför, tar sitt ansvar och redovisar om sitt uppnådda arbete mot en hållbar utveckling gentemot sina intressenter. Begreppet hållbarhetsredovisning är brett och innebär redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Syftet med hållbarhetsredovisning är att ge en skälig bild, både positiva och negativa aspekter, av organisationens redovisade hållbarhet.(GRI, 2006f) CSR är ett begrepp som är spritt världen över. Begreppet återfinns i företagspresentationer i de allra flesta länder. Dock är det många som tror att CSR enbart handlar om det sociala ansvarstagandet. CSR handlar om företagens frivilliga samhällsansvar. Detta samhällsansvar delas upp i tre områden; det ekonomiska ansvarstagandet, det miljömässiga ansvarstagandet och det sociala ansvarstagandet.(Grankvist, P., 2009) Betydelsen av Hållbarhetsredovisning och CSR kommer i denna studie vara densamma.

Med det ekonomiska ansvarstagandet menas att företagen ska driva sin verksamhet på ett sådant sätt som gör att de tjänar så mycket pengar som möjligt. Anledningen till detta är att de gentemot sin aktieägare ska ta sitt ansvar genom att säkerställa företagets ekonomiska ställning och då ge avkastning på det kapital som aktieägarna investerat. Det miljömässiga ansvarstagandet handlar om att företagen ska driva sin verksamhet på ett sätt som inte leder till att jorden vi lever på och dess naturresurser påverkas negativt på lång sikt. Att driva sin verksamhet på ett sätt som karakteriserar en god samhällsmedborgare innebär socialt ansvarstagande. Att vara en god samhällsmedborgare handlar om att hänsyn tas till andra medborgares hälsa och välbefinnande. Dessa medborgare kan vara allt från anställda till underleverantörer. Det gäller att finna en balans mellan dessa tre ansvarsområden för att nå en långsiktig hållbar utveckling. Det vill säga att fokus inte enbart ska ligga på en utav dessa tre utan de ska samspela och fokus ska ligga på alla.(Grankvist, P., 2009)

Triple bottom line är en modell som demonstrerar att det inte enbart är av vikt att redovisa ekonomiska resultat. Denna modell menar istället att organisationer även ska redovisa om miljömässigt och socialt ansvar tillsammans med det ekonomiska. Modellen lanserades utav britten John Elkington år 1994 och har fått stor genomslagskraft.(Grankvist, P., 2009)

CSR är ett aktuellt och omdebatterat ämne där det finns både förespråkare och de med argument till varför företag inte ska arbeta med detta. Motståndarna är inte många, men de menar att företagen riskerar att fokusera fel och bli ineffektiva om de tar ett alltför stort ansvartagande gentemot intressenter. De menar att det är politikernas uppgift att arbeta med sociala frågor och inte företagens. En av kritikerna är Jan Tullberg som varnar för att CSR kan komma att bli en trend som företagen följer enbart för att det finns förväntningar om det, snarare än att det i själva verket bidrar företagen med något.(Borglund, T. et al., 2009) Då kritik mot CSR tas upp brukar ofta ekonomen Milton Friedman komma på tal. Han menade att företagen enbart ska fokusera på att vinstmaximera och att det är företagens största och

R

(14)

14

bästa bidrag till samhället.(Borglund, T. et al., 2009) I en artikel i New York Times år 1970, The social responsibility of business is to increase its profits, framförde han sina tydliga åsikter att det enda ansvar företaget har är att vara effektivt, maximera vinsten för sina ägare och genom det skapa resurser för samhället. Dock menade han inte att företaget skulle låta bli att följa lagar och etiska branschregler. Friedman menade att företag endast har ett socialt ansvar. Detta sociala ansvar är att använda resurser och engagera sig i aktiviteter som bidrar till att öka företagets vinst, inom spelets regler.(Friedman, M., 1970) Andra kritikerna menar att CSR försvårar beslutsfattandet och att det bara är möjligt för företagen att ha ett mål, att maximera värdet för aktieägarna. De menar att ledningen inte kan hantera alla konflikter som kommer att uppstå mellan intressenterna runt företaget. Företaget ska enbart göra det som skapar störst finansiellt värde. Dock är förespråkarna av CSR många fler och de menar bland annat att CSR bidrar till att öka värdeskapandet i företaget. De flesta idag är av uppfattningen att det inte finns någon motsättning mellan CSR och finansiell värdemaximering. Det är numer tydligt att goda intressentrelationer är viktiga för det finansiella värdeskapandet.

Relationer är viktigt i ett långsiktigt företagande och därför har många kommit till insikt med att det är viktigt med CSR. Att föra en god företagsetik gynnar företaget då det skapar förståelse för vad som är viktigt i företagets verksamhet och det kan leda till bättre resultat. I lägen då bristande företagsetik förekommit kan det gå så långt som att kosta företaget livet, allra minst påverka affärerna negativt. Ett företag som bortser från CSR och sådana frågor kan därför ha problem att långsiktigt maximera företagets vinst för aktieägarna. Det som var den bakomliggande orsaken till framväxten av begreppet CSR var motstånd till ansvarlöst företagande.(Borglund, T. et al., 2009)

I dagens samhälle rapporterar organisationer mer information än vad som traditionellt varit inkluderat i den ekonomiska redovisningen. Det finns idag mer övergripande metoder för hållbarhetsredovisning och en större ansvarsskyldighet som har stor potential att vara ett kraftfullt verktyg för ledningen, planeringen och kontrollen samt organisationens redovisningsskyldighet vad gäller deras sociala och miljömässiga påverkan.(Unerman, J. et al., 2007)

3.1.1 Det sociala ansvarstagandet

Att företag ska identifiera och ta sitt sociala ansvar har fått ett ökat fokus. Att de ska driva sin verksamhet på sätt som är socialt ansvartagande har diskuterats i litteraturen och har i decennier varit ett hett ämne.(Moir, L., 2001) Olika idéer om vad socialt ansvarstagande är för företagen har under de senaste årtiondena fått en ökad spridning runt om i Europa. Detta trots att det inte finns någon uppenbar definition om vad som omfattar företagens sociala ansvar.(Windell, K., 2006) Då företag själva får tolka innebörden av deras sociala ansvar leder detta till att tolkningarna är skiftande.(Nilsson, T. & Centrum för näringslivshistoria, 2009)

Att driva sin verksamhet på ett sätt som karakteriserar en god samhällsmedborgare samtidigt som hänsyn tas till andra medborgares hälsa är att ta ett socialt ansvar. Det spelar ingen roll om dessa medborgare är anställda, konsumenter eller arbetar för underleverantörer.(Grankvist, P., 2009)

Följande är hur EU-kommissionen valt att definiera socialt ansvar. ”De flesta definitioner av företagens sociala ansvar beskriver det som ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna.” (EU-kommissionen, 2001)

(15)

15

Företag har krav från omvärlden att de ska ta moraliskt ansvar för sin verksamhet. Detta upplevs som något nytt för många. Dock är det inte något nytt med att företagsledningen vill ta och utveckla ansvar. Det sociala ansvarstagandet som företaget har är både framåt- och bakåtriktat. Det vill säga att företagen har ett ansvar för handlingar som utförs nu men att de även ska kunna förklara hur de tagit ansvar för handlingar som redan utförts.(Nilsson, T. &

Centrum för näringslivshistoria, 2009) 3.2 Varför hållbarhetsredovisning?

3.2.1 Intressentteorin

Intressentmodellen är en teoretisk tankemodell som ligger bakom CSR-begreppet. Denna modell beskriver de viktigaste intressenterna som företaget har och modellen har till syfte att kartlägga och hantera relationerna till dessa intressenter. Det är viktigt att vårda relationerna till intressenterna som är av stor betydelse för företagets framgång och denna tankegång bär många svenska företagsledare med sig. Intressenter är grupper som är beroende av företaget och vilka företaget samtidigt är beroende av. Alltså att någon påverkar företagets verksamhet och på samma gång påverkar företaget denne. Intressenterna ställer vissa krav på företaget och förväntas få dessa uppfyllda för att de ska stanna kvar. En balansgång mellan intressenternas anspråk måste utföras av företagsledningen för att få företaget att överleva.(Borglund, T. et al., 2009)

Intressentteorin kan delas upp i två grenar, en normativ och en positiv. Det normativa perspektivet menar att alla intressenter har rätten att bli behandlade rättvist av en organisation.

Ett företag ska bete sig etiskt mot dess intressenter, med exempelvis rättvisa arbetsvillkor, oberoende av intressenters styrka och påtryckningar. Intressenter har utöver dessa minimirätter, som inte kan överskridas, även rätt till information om hur organisationen påverkar dem. Intressenter är grupper eller individer som kan påverka en organisation eller själva bli påverkade. Med andra ord handlar det om många olika intressenter såsom ägare, staten, kreditgivare, anställda, lokala samhällen och många fler.(Deegan, C. & Unerman, J., 2005)

Den positiva grenen inom intressentteorin menar att organisationen identifierar sina intressenter för att kunna påverka dem. Ju viktigare en intressent är för organisationen desto mer kommer organisationen att anstränga sig för att upprätthålla en bra relation. Att använda sig av information är det bästa sättet för en organisation att få stöd och godkännande av dess intressenter. Informationen kan även användas för att manipulera och distrahera intressenterna för att få godkännande.(Gray, R. et al., 1996) De starkaste intressenterna är dem som organisationen först kommer att ge uppmärksamhet(Nasi, J. & Nasi, S., 1997). Vissa grupper av intressenter är mer effektiva än andra i att kräva socialt ansvarstagande i organisationernas redovisning. Intressenternas viljor kan gå emot varandra och då har de starkaste intressenterna störst inflytande.(Deegan, C. & Unerman, J., 2005)

Företagen bör frivilligt agera för att tillfredställa de behov som företagets viktigaste intressenter har. På lång sikt skapas då goda relationer och konkurrensfördelar. Med makt kommer ansvar. Då företag anses ha ett brett ansvar mot flertalet intressenter måste företagen tänka långsiktigt istället för kortsiktig. Intressenternas ska inte användas för att enbart gynna företagets egna intressen utan en god företagsetik ska hållas. För företag handlar inte affärer enbart om två parter. De ger påverkan på både samhälle och miljö men även intressenter. Det är därför viktigt med ett stort ansvartagande.(Borglund, T. et al., 2009)

(16)

16 3.2.2 Legitimitetsteorin

Grunden i legitimitetsteorin är att organisationer kontinuerligt försöker att försäkra sig om att deras handlingar och aktiviteter är inom ramen för vad samhället anser vara legitimt. Det är en pågående process som ständigt är under förändring, därför måste organisationerna vara medvetna om den omgivning de verkar i.(Deegan, C. & Unerman, J., 2005) De riskerar att mista sin legitimitet om de bryter mot något som anses oacceptabelt av samhället.

Legitimiteten är en beroendefaktor för att organisationer skall överleva och därför ändrar de struktur och arbetssätt för att de ska stämma överens med godtagbara förväntningar utifrån(Deegan, C., 2002).

Legitimitet är ett tillstånd i vilken företagets värdesystem överensstämmer med de större sociala system som företaget är en del av. Då någonting sker eller då det finns ett hot om att någonting kommer att ske som inte stämmer överens med värderingarna hos företaget och samhället finns det ett hot mot företagets legitimitet.(Lindblom, C. K., 1994)

Den grundläggande tanken inom legitimitetsteorin är att det finns ett socialt kontrakt mellan organisationen och det samhälle den verkar i. Detta kontrakt går inte alltid att definiera men det förklarar sambandet och förväntningarna som samhället har på hur organisationen ska förhålla sig till hur de med sin organisation påverkar omgivningen. Om man bryter mot det sociala kontraktet kan detta leda till att företaget får minskat stöd från samhället i form av exempelvis minskad efterfråga på produkter samt problem att få fram finansiellt kapital och arbetskraft. Legitimitet och ett företags fortlevnad går hand i hand. Legitimitetsteorin förespråkar att företaget inte enbart ska möta investerarnas krav utan samhället i stort.(Deegan, C. & Unerman, J., 2005)

För att få eller upprätthålla sin legitimitet kan en organisation vidta vissa åtgärder enligt Lindblom. De kan försöka informera och utbilda den närstående omgivningen om de förändringar som organisationen vidtar och de aktiviteter som är mer överensstämmande med samhällets värde och förväntningar. De kan även försöka förändra uppfattningar som den närstående omgivningen har om organisationens aktiviteter utan att egentligen ändra några beteenden. Detta kan göras genom att använda informationen i årsredovisningarna. Det går även att försöka manipulera uppfattningen genom att dra uppmärksamhet från problemet till annat som organisationen lyckats bättre med. Fjärde och sista åtgärden som Lindblom föreslår är att organisationen kan försöka ändra de externa förväntningarna på dess aktiviteter. Detta kan förslagsvis göras genom att demonstrera att vissa förväntningar är omotiverat höga.(Lindblom, C. K., 1994)

För att kunna implementera dessa strategier använder sig ofta organisationerna av sina årsredovisningar som informationskälla. Där kan de dra uppmärksamhet till sina styrkor som exempelvis priser eller andra positiva initiativ. Medan de försöker dämpa eller dra ner uppmärksamheten för mindre bra händelser såsom miljöutsläpp.(Dowling, J. & Pfeffer, J., 1975, Lindblom, C. K., 1994)

Organisationer kommer att ta till alla möjliga åtgärder för att försäkra sig om att deras handlingar uppfattas som legitima(Dowling, J. & Pfeffer, J., 1975). Vid en speciell händelse som kan skada ryktet kan det trendmässigt ses att företagen ökar sin frivilliga redovisning. Att ändra sina handlingar för att stämma överens mer med samhällets värderingar finns ingen anledning att göra såvida företaget inte skriver om det. De kommer alltså inte att upprätthålla eller vinna legitimitet såvida de inte informerar om det.(Deegan, C. et al., 2000)

(17)

17 3.2.3 Skärpt informationskrav

Föreställningen om hur företag ska sköta sitt företagande är något som är föränderligt med tiden. Allteftersom företagens roll i samhället ändras och de spelar en allt större och viktigare roll i samhället förändras även vår bild av var gränsen för företagens ansvar går. Under 2000- talet har socialt och miljömässigt ansvarstagande fått en allt större spridning och uppfattningen om att företagen har ett ansvar bortom vad lagen kräver har blivit mer självklart. Att standarder och riktlinjer för socialt ansvarstagande har utformats är bara en liten del i utvecklingen och uppmärksamheten kring socialt ansvarstagande. FN och EU- kommissionen har givit ämnet allt större plats på agendan. Det finns numer konsulter med inriktning mot just socialt ansvar. Universitet och högskolor ger kurser med inriktningar mot socialt ansvar. Nu sist gick svenska staten ut med föreskrifter om att de statliga bolagen måste redovisa hur de tar sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande varje år tillsammans med de ekonomiska rapporterna.(Nilsson, T. & Centrum för näringslivshistoria, 2009)

År 2008 skärpte regeringen kraven på hållbarhetsinformation för statliga bolag. Detta innebär att de statligt ägda bolagen ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s rapporteringsriktlinjer. Det har även lett till att mindre bolag har börjat reflektera över frågor om hållbarhetsredovisning. Då de statligt ägda bolagen ska redovisa enligt GRI uppmuntras de att i stort finna svar på de frågor som faller under riktlinjerna.(Borglund, T. et al., 2009) Sveriges största företagsägare är den svenska staten. Där förvaltas hela 57 företag/koncerner.

Av dessa företag ägs 43 stycken helt och 14 ägs tillsammans med andra. De verksamheter som staten äger har en stor bredd vad gäller bransch vilket gör ägarrollen och förvaltningen komplex. Då de svenska medborgarna är ägare till de statliga bolagen är det viktigt att staten tar stort ansvar, agerar professionellt och bidrar med sin förvaltning till att skapa värde så att uttryckta samhällsintressen infrias.(Näringsdepartementet, 2010) De företag som är statligt ägda är de som ska tillämpa GRI:s riktlinjer. Riktlinjerna ska även, i samråd mellan regeringen, företaget och övriga ägare, tillämpas i de företag som är delägda.(Regeringskansliet, 2007)

3.3 Global Reporting Initiative

En bra metod för att få med allt av vikt, både bra och dåligt, i sin hållbarhetsredovisning är att utgå från GRI. GRI har kommit att bli det mest väl ansedda rapporteringssystemet för företags hållbarhetsredovisning. Att det sedan år 2008 ställs krav på statligt ägda bolag att rapportera i enlighet med GRI är ett tecken på det. Redovisningsstandarder som förekommer bygger på Triple bottom line, där socialt, miljömässigt och ekonomisk ansvarstagande ingår.(Grankvist, P., 2009)

GRI:s riktlinjer började ta form år 1997 på initiativ av intressenter från näringsliv, frivilligorganisationer och statliga institutioner. De framtagna riktlinjerna har sedan dess utvecklats och omarbetats många gånger. De sista utgivna riktlinjerna, G3, utkom år 2006.

För de företag som väljer att redovisa sin hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna fungerar GRI som ett viktigt verktyg för att identifiera vilken information som ska ingå.(Borglund, T.

et al., 2009)

För att upprätthålla och sköta effektiva relationer till intressenter angående hållbarhet krävs transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. För att kommunicera dessa hållbarhetsfrågor på ett tydligt och öppet sätt är ett globalt nätverk för innehåll, konsekvent språk och nyckletal behövligt. GRI skapades för att tillgodose detta behov genom ett utformat ramverk för hållbarhetsredovisning. Detta ramverk kan tillämpas av alla typer av

(18)

18

organisationer, oavsett bransch, storlek eller geografisk hemvist. Framtagandet av GRI:s riktlinjer sker genom en samförståndssökande process av dialoger mellan alla typer av intressenter representerade och personer från den akademiska världen med flera. Av de framtagna dokumenten inom ramverket sker prövningar och löpande förbättringar.(GRI, 2006f)

Ramverket som GRI framtagit fungerar som ett ramverk för organisationers ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. I ramverket finns principer som ska hjälpa till att definiera innehållet samt säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen.(GRI, 2006f) GRI har för avsikt att underlätta hållbarhetsredovisning för organisationer genom detta framtagna ramverk. Det består av riktlinjer med principer och standardiserade upplysningar.

Vidare finns tillhörande protokoll för enskilda prestandaindikatorer och viktiga principer. I de fall det kan behövas finns numer även tillägg som behandlar branschspecifika redovisningsfrågor.(Larsson, L.-O. & Ljungdahl, F., 2008)

I GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning finns tre delar där alla delar är lika viktiga. Dessa delar är redovisningsprinciper, redovisningsvägledning och standardupplysningar. I standardupplysningarna ingår resultatindikatorerna. Standardupplysningarna svarar på vad som ska redovisas medan principer och vägledning svarar på frågan hur detta ska redovisas.(GRI, 2006f)

I principer och vägledning ges information om vägledning för redovisningens innehåll, principer för redovisningens innehåll, principer för att säkerställa redovisningens kvalitet, vägledning för avgränsning av redovisningen. I standardupplysningarna ingår förutom resultatindikatorerna även strategi- och profilupplysningar och hållbarhetsstyrningsupplysningar.(GRI, 2006f)

En av de förbättringar som GRI medfört är möjligheten bolagen har att bestryka hållbarhetsredovisningen genom extern granskning. Detta innebär en stor fördel i företagens kommunikation till dess investerare och intressenter. Att den svenska regeringen numer ställer krav på statligt ägda bolag kan komma att bli startskottet för att fler krav kommer att ställas av andra bolagsägare.(Borglund, T. et al., 2009)

En fungerande hållbarhetsredovisning är inte det enda och slutgiltiga målet för GRI. De hoppas på att hållbarhetsredovisningen även är ett medel för att få igång en förändringsprocess mot hållbar utveckling. Däribland identifiering av nya affärsrisker och effektiviseringssystem, ökad trovärdighet och bättre rykte som kommer leda till bättre relationer och konkurrensfördelar på marknaden.(Larsson, L.-O. & Ljungdahl, F., 2008) En hållbarhetsredovisning som följer riktlinjerna som GRI har satt upp ska publiceras på företagets hemsida. Detta ska ske i samband med att företaget publicerar sin årsredovisning.

Hållbarhetsredovisningen kan utgöra en rapport som är fristående eller vara en del i företagets årsredovisning.(Regeringskansliet, 2007)

3.3.1 Det sociala ansvarstagandet i GRI

Organisationens påverkan på de sociala systemen som denne verkar inom benämns som den sociala dimensionen av hållbarhet. Denna dimension omfattar anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhälls- och produktansvar.(GRI, 2006f)

(19)

19 3.3.1.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor

Indikatorerna i denna kategori bygger på internationellt erkända och allmänna standarder. De områden som inkluderas under den här kategorin och som företagen ska lämna upplysningar om är;(GRI, 2006f)

 Anställning

 Relationer mellan anställda och ledning

 Hälsa och säkerhet i arbetet

 Utbildning

 Mångfald och jämställdhet

Se bilaga 1 för utförlig information. (GRI, 2006b) 3.3.1.1.1 Innehållets relevans

ILO:s¹ Decent Work Agenda består av fyra delar; anställning, dialog, rättigheter och skydd.

Denna agenda har utformats inom ramen för en rättvis globalisering för att genom att kombinera sociala och ekonomiska mål nå både rättvisa och ekonomisk tillväxt. Indikatorerna under denna kategori är framförallt baserade på begreppet anständigt arbete.(GRI, 2006b) 3.3.1.2 Mänskliga rättigheter

Under den här kategorin ställs höga krav på att organisationen ska redovisa i vilken omfattning de tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna när de gör investeringar samt när de väljer sina leverantörer och då även underleverantörer. Dessa områden ska inkluderas i kategorin mänskliga rättigheter;(GRI, 2006f)

 Investerings- och upphandlingsrutiner

 Icke-diskriminering

 Föreningsfrihet och rätten till kollektivavtal

 Förbud mot barnarbete

 Förhindrande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete

 Klagomålshantering

 Säkerhetsåtgärder

 Ursprungsbefolkningens rättigheter

Se bilaga 2 för utförlig information. (GRI, 2006c) 3.3.1.2.1 Innehållets relevans

Resultatindikatorerna som hör till denna kategori av socialt ansvar syftar till att ta fram information om organisationens agerande. Hur den påverkar sina intressenters rättigheter angående det medborgerliga och politiska. Grunden tar avstamp i internationellt erkända standarder. Dessa är främst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt de grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet som finns i ILO:s deklaration.

Indikatorerna som tillhör kategorin mänskliga rättigheter ska se till hur organisationen upprätthåller och respekterar människors grundläggande rättigheter. Denna kategori och kategorin anställningsförhållanden hänger ihop, dock har dessa olika mål.(GRI, 2006c)

1 Internationell Labour Organization är en självständigt fackorgan inom FN. Har som mål att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. De förespråkar fred inom och mellan nationerna.

(20)

20 3.3.1.3 Organisationens roll i samhället

Här ligger fokus på hur organisationen påverkar samhället i vilket den verkar. Även hur hantering av de risker som kan uppstå vid samspelet med andra sociala institutioner görs.

Under den här kategorin ska följande tas upp;(GRI, 2006f)

 Samhälle

 Korruption

 Politik

 Konkurrenshämmande aktiviteter

 Efterlevnad

Se bilaga 3 för utförlig information. (GRI, 2006d) 3.3.1.3.1 Innehållets relevans

Organisationens sociala påverkan hänger samman med marknadsstrukturer och samhällsinstitutioners växelverkan som utgör den sociala miljö där intressenterna verkar. En viktig del i organisationens hållbarhetsarbete är dennes sätt att arbeta med olika samhällsgrupper tillsammans i växelverkan. Indikatorernas fokus i denna kategori är på organisationens påverkan på det samhället där den är verksam och samhällets alla delar.

Fokus ligger även på hur växelverkan mellan organisationen och andra samhällsinstitutioner sköts samt hur problem tas omhand på detta område.(GRI, 2006d)

3.3.1.4 Produktansvar

Indikatorerna under denna kategori ger information om den direkta och indirekta påverkan på kunderna på grund av organisationens produkter och tjänster. Följande områden ska det lämnas upplysningar om;(GRI, 2006f)

 Kundens hälsa och säkerhet

 Märkning av produkter och tjänster

 Marknadskommunikation

 Kundernas integritet

 Efterlevnad

Se bilaga 4 för utförlig information. (GRI, 2006e) 3.3.1.4.1 Innehållets relevans

Indikatorerna i kategorin produktansvar tar upp hanteringen av produkter och tjänsters effekt på de kunder och användare som finns. Det förväntas att organisationen ska ha ett försiktigt förhållningssätt när deras produkter och tjänster utarbetas. De ska även vara säkra på att produkterna och tjänsterna är anpassade till användningsområde och att de inte leder till att fara för hälsa och säkerhet uppstår. Förutom detta ska produkters, tjänsters samt användares kommunikation ta hänsyn till kunders behov av information och deras rättigheter då det gäller integritet.(GRI, 2006e)

3.3.2 Tillämpningsnivåer

Som tidigare nämnt är det öppet för alla typer av organisationer att redovisa i enlighet med riktlinjerna, oavsett storlek, bransch eller geografisk hemvist, men även oavsett om de är nybörjare eller är mer erfarna. För nybörjare finns alltid möjligheten att börja med de mest genomförbara och praktiska områdena och sedan efter hand komplettera med ytterligare delar.(Grankvist, P., 2009)

(21)

21

Den som upprättar redovisningen bör ange vilken av tillämpningsnivåerna i GRI som använts.

Detta ska göras för att visa att redovisningen har grund i GRI:s riktlinjer. Det finns tre tillämpningsnivåer; A, B och C. Varje nivås redovisningskriterier mäter i vilken utsträckning GRI:s ramverk för redovisning tillämpas. Då organisationens redovisning har granskats av en utomstående part läggs ett plus till. De olika tillämpningsnivåerna som finns att tillgå är A, A+, B, B+, C, och C+.(GRI, 2006a)

Det är den som upprättar redovisningen som själv anger vilken nivå som tillämpas. Detta görs efter att en egen bedömning mot GRI:s kriterier gjorts. Det finns två frivilliga åtgärder att ta till utöver att själv ange nivå. Den ena är att skaffa ett uttalande om den bedömning som gjorts från tredje part. Den andra är att GRI granskar den egna bedömningen som gjorts.(GRI, 2006a)

Som synes finns det många olika indikatorer. Dessa delas upp i kärn- och tilläggsindikatorer.

Kärnindikatorerna är de som anses vara mest tillämpbara för de flesta organisationer. Så länge inte någon av kärnindikatorerna anses vara oväsentlig enligt GRI:s redovisningsprinciper bör dessa redovisas. Även tilläggsindikatorerna kan anses vara väsentliga. Dessa indikatorer visar ökande praxis eller tar upp ämnen som kan vara av större betydelse för vissa organisationer och av mindre betydelse för andra.(GRI, 2006f) Trots att det finns många indikatorer behöver denna lista inte bli speciellt lång. Ett företag väljer själv efter egna ambitioner vilken nivå som är lämplig att redovisa på. Exempelvis innebär nivå C, som kan sägas vara nybörjarnivån, att företag ska rapportera tio valfria kärnindikatorer där minst en från den ekonomiska, miljömässiga och sociala delen måste vara representerade. Den nivå som valts ska informeras om i början av företagets hållbarhetsredovisning.(Grankvist, P., 2009)

Nivåerna ska visa läsaren av redovisningen i vilken utsträckning riktlinjerna och redovisningsramverkets andra delar har tillämpats när denna har upprättats. Det ska även vara möjligt för dem som upprättar företagets redovisning att steg för steg kunna utöka redovisningsramverkets tillämpning.(GRI, 2006a)

Riktlinjerna i GRI bygger på principen följa eller förklara. Detta innebär att företagen kan välja att förklara eventuella avvikelser som beror på att det saknas väsentlighet för företaget att redovisa kring dessa indikatorer. Vid avvikelser krävs en motivering. Det är styrelsens ansvar att ange hur riktlinjerna har tillämpats samt kommentera eventuella avvikelser.(Regeringskansliet, 2007)

Se bilaga 5 för tabell med GRI:s tillämpningsnivåer.(GRI, 2006a)

(22)

22

4 Empiri

mpirikapitlet ska beskriva den verklighet som undersökningen avser. Kapitlets innehåll består av insamlad information från respektive företags årsredovisning, hållbarhetsredovisning och hemsida. Företagen presenteras var för sig i ordningen;

Svenska Spel, Systembolaget, Samhall, Sveaskog och till sist Specialfastigheter. Inledningsvis presenteras en företagspresentation som följs av det sociala ansvarstagandet utefter GRI.

Därefter avslutas informationen kring varje företag med deras sociala ansvarstagande i sin helhet.

4.1 Svenska Spel

Informationen om Svenska Spel är hämtad i deras årsredovisning för år 2009(Svenska Spel, 2009) och på hemsida(Svenska Spel, 2010).

AB Svenska Spel är Sveriges största spelföretag och sysslar med lotter, kasinospel, tips på idrottstävlingar, värdeautomater samt internetpoker. 1997 var det år då AB Svenska Spel bildades. Detta skedde genom en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Moderbolaget AB Svenska Spel och dotterbolagen Casino Cosmopol AB och Svenska Spel Förvaltnings AB ingår i deras koncern. Enligt Svenska Spel innebär hållbar utveckling att med ett samhällsansvar balansera den affärsdrivande verksamheten. Koncernen hade år 2009 en nettoomsättning på 8 096 MSEK. Svenska Spel ägs till 100 procent av den svenska staten. De har valt att redovisa utefter de indikatorer som anses ha relevans för verksamheten. Svenska Spel redovisar hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer för tredje året i rad och de har i år valt att lägga sig på en C+ nivå.

Deras affärsidé lyder: "Svenska Spel säljer positiva spelupplevelser för de många människorna, så att vi uppfyller vårt uppdrag från ägarna, med ambition om ett spelansvarsarbete i världsklass, och att våra medarbetare får utveckling, arbetsglädje och mening".

Svenska Spels hållbarhetsredovisning är en del i deras årsredovisning och finns att tillgå på sidorna 77-114 i denna. De har valt att dela upp hållbarhetsredovisningen i följande fokusområden; Ekonomiskt ansvar, Affärsetik och säkerhet, Socialt ansvar, Ansvar för medarbetarna och tillsist Ansvar för miljö.

4.1.1 Det sociala ansvarstagandet som kan kopplas till GRI:s indikatorer

Under kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor kan läsaren av Svenska Spels årsredovisning ta del av information kring anställda, personalkostnader samt ersättningar. I deras hållbarhetsredovisning finns en egen rubrik som heter ”Ansvar för medarbetare” som bland annat innehåller medarbetarfakta och strategi. Där tar Svenska Spel upp information kring personalomsättning, antal procent som är kvinnliga chefer och andel anställda med kollektivavtal. Här kan läsaren även ta del av hur personalstyrkan är uppdelad efter region och anställningsform. Ytterligare informerar de om vilka förmåner de olika anställda ges. Utöver detta informeras även om löneutveckling, antal utnyttjande friskvårdsbidrag, antal inträffade olycksfall samt lönekartläggning. Vad gäller jämställdhet går det att se vilka löneskillnader det finns mellan män och kvinnor per anställningskategori. Medarbetaren ska erbjudas utbildning och utveckling för att trivas och växa i sina roller. Svenska Spel menar att det ska