giFter i havSMiljÖN
havet 2008
78
Organiska gifter största problemet
Alma Strandmark, Sara Danielsson och Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet/
Lillemor Asplund & Ulla Eriksson, Stockholms universitet / Peter Haglund, Umeå universitet organiska miljögifter
De organiska miljögifterna är fortfarande i högsta grad ett problem, framförallt i Östersjön.
Även om halterna av PCB i strömming från Östersjön har minskat till 20 procent av vad de var på 70-talet, är de fortfarande förhöjda. I Egentliga Östersjön är halterna cirka två till tre gånger högre än på väst- kusten.
Halterna av hexaklorbensen, HCB, har inte minskat de senaste tio åren, och inte heller dioxinhalterna. Undantaget är strömming från södra Bottenhavet, där dioxinhalterna minskat signifikant. Gene- rellt sett överstiger koncentrationerna av dioxiner, dibenzofuraner och dioxinlika PCBer i fet fisk från Bottniska viken de gränsvärden som satts av EU för att få sälja fisken.
bromerade flamskyddsmedel Bromerade flamskyddsmedel är en grupp ämnen som ökade mycket kraftigt under 70- och 80-talen. Flera av dessa har förbju- dits och ersatts av andra som anses mindre biotillgängliga. Det är slående hur snabbt minskningen sker efter förbuden. Hexa- bromcyklododekan, HBCDD, som fort- farande används i Sverige, ökar dock med cirka 3 procent per år i sillgrissleägg.
tungmetaller
Koncentrationerna av bly visar en mycket positiv utveckling utmed samtliga kust- sträckor. Däremot är kadmiumkoncen- trationerna i fisk lever idag högre än de som uppmättes i början av 80-talet, trots att flera åtgärder för att begränsa utsläp- pen har vidtagits. Beträffande kvicksilver finns tendenser till ökande halter under den senaste tioårsperioden från några lokaler. Koncentrationerna från dessa rela- tivt opåverkade referenslokaler är dock lägre än Livsmedelsverkets högsta tillåtna gräns för kvicksilver i barnmat. Halterna är betydligt högre vid lokal belastning och i vissa insjöar.
o halterna av lågbromerade difenyletrar i den marina miljön har minskat kraftigt sedan dessa ämnen förbjöds. Koncen- trationerna av BDe-47 är fortfarande något förhöjda, kanske som en följd av nedbrytning av högbromerade flam- skyddsmedel som fortfarande används.
1980 1990 2000 1
2 3
1980 1990 2000 1980 1990 2000 1980 1990 2000 1980 1990 2000 1 2 3
PCB I STRÖMMINGSMUSKEL
koncentration (pg/g fettvikt)
Bottenviken Bottenhavet norra Egentliga
Östersjön södra Egentliga Östersjön
koncentration (pg/g fettvikt)
Västerhavet
Fladen Harufjärden Utlängan Ängskärsklubb
DIOXINER I STRÖMMINGSMUSKEL
6
4
2
1995 1990 2000 2005 1995
6
4
2
1990 2000 2005199019952000 2005199019952000 2005
koncentration (pg/g färskvikt) koncentration (pg/g färskvikt)
1980 1970 1990 2000 100
200 BDE-99 1000
500 BDE-47
1980 1970 1990 2000
BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL I SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g fettvikt) koncentration (ng/g fettvikt)
n halterna av PCB är fortfarande förhöjda i strömmingsmuskel från Sveriges havsområden, och halterna är två till tre gånger högre i egentliga Östersjön jämfört med västerhavet.
Figurerna visar utvecklingen i Bottenviken (harufjärden), Bottenhavet (ängskärsklubb), norra egentliga Östersjön (landsort), södra egentliga Östersjön (utlängan) och västerhavet (Fladen).
n Koncentrationerna i figuren är uppräknade för att representera exponering vid konsumtion av strömming med skinn och det fett som finns mellan muskel och skinn eftersom detta är vad vi och även vad marina predatorer konsumerar när de äter strömming.
MILJÖÖVERVAKNING