Prosocial Behavior and Redistributive Preferences

(1)

D i s s e r t a t i o n s i n E c o n o m i c s 2 0 1 5 : 2

Prosocial Behavior and Redistributive Preferences Manja Gärtner

(2)

(3)

Prosocial Behavior and Redistributive Preferences

Manja Gärtner

(4)

Front cover illustration: Noriko Yamamoto, Der Schachtelmann

ISSN 1404-3491

ISBN 978-91-7649-265-9

Printed in Sweden by Holmbergs, Malmö 2015

Distributor: Department of Economics, Stockholm University

(5)

Acknowledgements

First of all, I would like to thank my advisors, Astri Muren and Robert Östling. Astri has always been dedicated, supportive and given me the freedom to pursue different research interests. Robert’s insightful advice has greatly benefited this thesis and he has been an important source of encouragement. I also had the privilege to work with and learn from my co- authors Anna Sandberg, Johanna Möllerström and David Seim.

Further, I would like to thank the faculty at Stockholm University as well as Magnus Johannesson and Tore Ellingsen at the Stockholm School of Economics. I also would like to acknowledge the staff at the Department of Economics, especially Anders Fjellström, Karin Blomqvist, Ingela Arvidsson, Anne Jensen and Anita Karlsson, who contributed greatly to making the university corridors an enjoyable place.

Sara Fogelberg, Miri Stryjan, Marieke Schnabel and Johan Egebark filled my days at Stockholm University with intellectual and entertaining discussions. I am especially grateful to have shared office with you. There are too many to mention, but, during the last years, I also enjoyed an uncountable number of lunches and coffees in the company of Charlotta Boström, my SOFI-friends Julia Boguslaw, Per-Olof Robling, André Richter, Karin Hederos Eriksson and Martin Berlin, as well as the Ph.D. students of the 2009 cohort Yangzhou Yuan, Shuhei Kitamura, Laurence Malafry and Erik Prawitz. Thank you for having been such an important source of inspiration and encouragement. Moreover, I am happy to have met the other founding members of the Female Economist Network of Stockholm and Uppsala, and would like to thank everyone who keeps the network active today.

I was fortunate to have had the opportunity to spend one year of my Ph.D. studies at the University of Zurich. I am grateful to Roberto Weber and everyone at his chair for making me feel very welcome. I am especially glad to have met Andrea Lassmann, Lea Heursen, Elisabeth Does, Igor

(6)

Letina, Lea Cassar and Florian Engl in Zurich with whom I shared much curiosity and laughter.

Most of all, I would like to thank Daniel, my family and my friends for their love and for providing plenty of humor during all this time. I am happy to have you in my life.

Stockholm, October 2015 Manja Gärtner

(7)

Introduction

This Ph.D. thesis consists of four self-contained essays. Short summaries of the essays are provided below.

Essay I: Status quos and the prosociality of intuitive decision making This study investigates how the prosociality of intuitive choices depends on the presence of a status quo. I present the results of a dictator game experiment with a non-student sample. The dictator game is a choice between a selfish option and a fair and efficient option, and has either no status quo, a selfish status quo or a fair status quo. Intuitive choices are elicited in two ways, by an exogenous variation in time pressure and by measuring response times. I find that time pressure decreases the share of fair choices in decisions without a status quo, but has no effect in the presence of a status quo. Fair and selfish choices have equal response times in a decision without a status quo, whereas the status quo option is always chosen faster, i.e. fast choices are fair under a fair status quo and selfish under a selfish status quo. This suggests that the decision context critically affects whether intuitive choices are prosocial or selfish.

Essay II:Risk preferences and the demand for redistribution

If individuals view redistributive policy as an insurance against future negative economic shocks, then the demand for redistribution increases in individual risk aversion. We provide a direct test of the correlation between the demand for redistribution and individual risk aversion in a customized survey and find that they are strongly and robustly positively correlated: more risk averse people demand more redistribution. We also replicate the results from previous literature and, on the one hand, find that the demand for redistribution is positively correlated with altruism, the belief that individual economic success is the result of luck rather than effort, a working-class

(10)

10

parental background and downward mobility experience and expectations.

On the other hand, preferences for redistribution are negatively correlated with income, a conservative political ideology and upward mobility experience and expectations. The magnitude of the correlation between risk aversion and the demand for redistribution is comparable to the magnitude of these previously identified, and here replicated, correlates.

Essay III: Omission effects in trolley problems with economic outcomes

This paper tests how ethical views and hypothetical choices in a trolley problem with economic outcomes depend on whether an outcome is the result of an action or an omission. In a vignette experiment, subjects read about a spectator that harms one person in order to save five others from harm either by taking an action or by omission, whereas the outcomes are either death or loss of property. The results show that the distinction between harmful actions and harmful omissions is significantly smaller in the economic domain, suggesting that omission effects in trolley problems are domain-specific. A comparison of moral views about harmful actions across outcome domains shows that this difference is driven by subjects being more outcome-focused when property rather than lives are at stake.

Essay IV: Is there an omission effect in prosocial behavior?

We investigate whether individuals are more prone to act selfishly if they can passively allow for an outcome to be implemented (omission) rather than having to make an active choice (commission). In most settings, active and passive choice alternatives differ in terms of factors such as the presence of a suggested option, costs of taking an action, and awareness. We isolate the omission effect from confounding factors in two experiments, and find no evidence that the distinction between active and passive choices has an independent effect on the propensity to implement selfish outcomes. This suggests that increased selfishness through omission, as observed in various

(11)

11

economic choice situations, is driven by other factors than a preference for selfish omissions.

(12)

12

(13)

13

Sammanfattning på svenska

Denna avhandling består av fyra fristående uppsatser. Korta sammanfattningar av uppsatserna följer nedan.

Uppsats I: Status quo och prosocialitet i intuitivt beslutsfattande Denna studie undersöker hur de intuitiva valens prosociala egenskaper beror på förekomsten av status quo i beslutssammanhanget. Jag presenterar resultaten av ett experiment med diktatorspel som har ett urval av icke- studenter. Diktatorspelet har ingen status quo, en självisk status quo eller en rättvis status quo. Intuitiva val sker på två sätt, genom en exogen variation i tidspress och genom att mäta endogena svarstider. Jag finner att tidspress ökar andelen själviska val vid beslut utan status quo, men inte har någon effekt på beslut med status quo. Prosociala och själviska val har lika långa svarstider vid ett beslut utan status quo, men status quo väljs alltid snabbare än den alternativa möjligheten: snabba val är rättvisa vid en rättvis status quo och själviska vid en självisk status quo. Detta tyder på att beslutsammanhanget påverkar huruvida intuitiva val är prosociala eller själviska. Försiktighet krävs därför när man drar slutsatser från ett visst beslutssammanhang om huruvida det är en allmän mänsklig egenskap att agera på ett prosocialt sätt.

Uppsats II: Riskpreferenser och efterfrågan på omfördelning

Om individer anser att fördelningspolitik är en försäkring mot framtida negativa ekonomiska inkomstchocker så ökar efterfrågan på omfördelning med den individuella riskaversionen. Vi tillhandahåller ett direkt test på korrelationen mellan efterfrågan på omfördelning och individuell riskaversion i en specialutformad studie och finner att de är starkt och robust korrelerade: mer riskaversiva personer efterfrågar mer omfördelning. Vi reproducerar också resultaten från den tidigare litteraturen som visat att

(14)

14

efterfrågan på omfördelning är positivt korrelerad med altruism och åsikten att individuell ekonomisk framgång beror på tur snarare än ansträngning, en arbetarklassbakgrund och erfarenhet av och förväntningar på nedåtriktad social rörlighet, och attpreferenser för omfördelning är negativt korrelerade med inkomst, en konservativ politisk ideologi och erfarenhet av och förväntningar på uppåtriktad social rörlighet. Omfattningen på korrelationen mellan riskaversion och efterfrågan på omfördelning är jämförbar med omfattningen på de tidigare identifierade och här reproducerade samvariationerna.

Uppsats III: Underlåtenhetseffekter i trolley problem med ekonomiska utfall

Denna artikel testar hur etiska åsikter och hypotetiska val i ett så kallat trolley problem med ekonomiska utfall beror på huruvida ett utfall är resultatet av en aktiv eller en passiv handling. I ett så kallat vinjettstudieexperiment läser subjekten om en åskådare som skadar en person för att rädda fem andra från skada, antingen genom en aktiv eller passiv handling, medan utfallen antingen är död eller förlust av egendom. Resultaten visar att distinktionen mellan skadliga aktiva handlingar och skadliga passiva handlingar är betydligt mindre på det ekonomiska området, vilket tyder på att effekten av passiva handlingar i trolley problem är områdesspecifika. En jämförelse av moraliska åsikter om skadliga handlingar över utfallsområden visar att dessa skillnader drivs av att subjekten är mer utfallsfokuserade när egendom snarare än liv står på spel.

Uppsats IV: Finns det en underlåtenhetseffekt i prosocialt beteende?

Vi undersöker om individer är mer benägna att agera själviskt om de passivt kan tillåta ett utfall snarare än behöva göra ett aktivt val. I de flesta sammanhang skiljer sig aktiva och passiva valalternativ systematiskt över olika dimensioner. Det viktigaste är att passiva möjligheter ofta sammanfaller med standard, eller status quo, utfallet. För att isolera effekten av passiva valalternativ från effekten av standardalternativ och andra snedvridande

(15)

15

faktorer så utför vi två experiment där deltagarna väljer mellan två allokeringar av pengar mellan dem själva och en annan deltagare: en självisk allokering och en rättvis allokering. Våra behandlingar manipulerar huruvida den allokering som anges som standardalternativ väljs passivt eller aktivt. Vi finner inga bevis för att distinktionen mellan passiva och aktiva val har en effekt på benägenheten att realisera själviska utfall. Detta tyder på att ökad själviskhet genom passiva val, så som observerats i olika situationer med ekonomiska val, drivs av andra faktorer än en preferens för att implementera själviska val passivt.

Prosocial Behavior and Redistributive Preferences

Prosocial Behavior and Redistributive Preferences

Manja Gärtner

Acknowledgements

Contents

Introduction

Sammanfattning på svenska