1+1=3Tankar inför Examensarbete hösten 2012, Petter Wesslander

Vissa byggnader växer sig starkare och starkare med åren. De samlar på sig patina och blir en självklar del av staden. Vad händer med dessa byggnader när behoven skiftar och användningen förändras? Min utgångspunkt i examensarbetet är fascinationen för byggnader som består som monument i staden men som behöver anpassas till samtiden. Mötet mellan gammalt och nytt vad gäller material, ljusföring, användning och karaktär, både i stadsrummet och för den nye användaren är frågor jag vill undersöka. Jag vill jobba med en publik byggnad med ett specifikt program som söker en identitet, en kulturell istitution eller publik funktion som kan dra nytta av att förenas med en redan existerande byggnads kvaliteter och rum. I arbetet vill jag undersöka hur föreningen av gammalt och nytt kan bli så stark att en ny identitet skapas, så att båda parter drar nytta av föreningen, men samtidigt bibehåller sina ursprungliga karaktärer. Jag vill undersöka vart gränsen mellan gammalt och nytt går. Hur mycket måste man lägga till för att förena byggnaden med sitt nya program? Moderna Museet i Malmö har ett relativt litet yttre tillägg men fungerar effektivt som symbol för förändringen.

1

+

1

=

3

Tankar inför Examensarbete hösten 2012, Petter Wesslander

Program:

Sökandet efter en kombination av rätt program på rätt plats i staden i rätt typ av byggnad kan liknas vid en enarmad bandit där målet är att få alla parametrar att stämma på samma gång. Sökandet har dock sina fördelar i att man hela tiden får testa sina tankar och sitt koncept redan innan projektet har börjat få sin form. Detta är några av de tankar jag haft inför valet av program och lämplig byggnad: Jag vill jobba med ett publikt program där den ursprungliga byggnaden kommer många människor till nytta. Jag vill skapa rum av varierande karaktär där stämning och andakt är den gemensamma känslan. Några av de samhällsfunktioner jag då varit inne på är: Bibliotek Kulturhus Konstmuseum Ateljéverksamhet/skola Badhus Konserthus

Ytterligare ett kriterie i valet av program har varit att göra ett inlägg i en pågående debatt. Att arbeta i en stad där planer och oppinion finns för en viss funktion, och där svaret istället för en nybyggnad skulle kunna vara en ombyggnad av en befintlig struktur. En sådan debatt har varit den om Uppsalas Konstmuseum som pågått under en längre period och som idag är inhyst i Uppsala Slott. Här har vi en förening av program/byggnad/plats i staden som inte fungerat och gett den synergieffekt jag inledningsvis talat om. Uppsala slott och Uppsala konstmuseum blev aldrig ett, precis som fallet är med Nobelmuseum i Stockholm som ända sedan inflytten i Börshuset i Gamla Stan varit på väg därifrån. Men är en nybyggnad svaret och lösningen? Eller kan man inhysa konstmuseet i en annan byggnad? Intressant nog sprang jag här på diskussionen om ett annat behov, som jag tidigare aldrig hört talas om: Ett Litteraturhus. Litteraturhus existerar idag i stor utsträckning i Tyskland men även i Oslo och Köpenhamn- men Sverige väntar fortfarande på sitt första. Därför pågår diskussionen i ett flertal städer där ambitionsnivån och storleken varierar, men engagemanget och intentionen är densamma -en öppen arena med Litteraturen i fokus.

Sammanställning av examensarbete för arkivering.

Petter Wesslander 2013-01-15 Examensarbete KTH Arkitektur Studio:Basic Design

Diskussioner har pågått i Uppsala, Nynäshamn, Sandviken och Göteborg, men mest intressant har jag funnit initiativen som tagits i Stockholm och i Lund. För att försöka förstå vad ett Litteraturhus kan vara har jag kontaktat en av initiativtagarna i Lund, Oline Stig, som lovat att bistå med information och det material som tagits fram i lobbyarbetet i Lund. I Stockholm har man två ledord: ett “internationellt hus” och en “öppen arena”. Programpunkter som kommit upp i båda fallen är bokhandel, café, föreläsningssalar/scéner, läserum och tillfälliga bostäder för författare. Alla dessa programdelar ser jag som intressanta möjligheter att utforska de frågor jag tagit upp tidigare om intressanta och sinnrika rum i en urban situation där en gammal byggnad kan stå som grund och delta i skapandet av en ny publik funktion: Ett Litteraturhus. Förslag på program initialt i projektet:

ENTRÉ-KOMMUNIKATION MED OMVÄRLDEN BOKHANDEL

CAFÉ/RESTAURANG TRÄDGÅRD/UTEPLATS

SCENER I VARIERADE STORLEKAR 1-3 ST BARNRUM- FINNS BEHOV?

ARBETSPLATSER LÄSERUM

WRITER IN RESIDENCE-TEMPORÄR BOSTAD PERSONAL

WC TEKNIK

Plats:

Valet av program dikterar givetvis kriterier till valet av plats och byggnad. Ett Litteraturhus kräver ett flöde av människor och bör därför ligga centralt. Storleken på programmet är en annan av de mest avgörande faktorerna. Här ser jag dock att både program och byggnad bör utvecklas dynamiskt tillsammans och anpassar sig till varandra i förhållandet vad som är byggt och vad som byggs till. Byggnadens kvaliteter får påverka programmet och vice versa. Att byggnaden har en ursprunglig stark karaktär ser jag som en intressant utgångspunkt. Munchenbryggeriet på Södermalm tex. behåller sin karaktär som bryggeri även efter att det byggts om till vad det är idag. Ett antal möjliga byggnadstypologier dök därför upp tidigt för mig: Brandstation Bryggeri Silos Stationshus Slakteri Sockerbruk Verkstad Kyrka

BRANDSTATION BIBLIOTEK KONSERTHUS KULTURHUS LITTERATURHUS KONSTMUSEUM SKOLA MED ATELJÉVERKSAMHET KONSTNÄRS-BOSTÄDER/ATELJEER BADHUS ODLING/MAT/VINTER-TRÄDGÅRD SILOS STATIONSHUS SLAKTERI FABRIK ARKIV STÅLVERK SOCKERBRUK JÄSTFABRIK VERKSTAD

Diagram över tankar kring förenandet av program och byggnad

Metod

I projektet kommer jag använda mig av följande verktyg: Analys Skiss Diagram Ritning 3-D Visualisering Modell Kollage Litteratur

Analysen blir, oavsett program och situation, extremt viktig när tillägget sker i så stark kontakt till det existerande. Analysen ger givetvis också svar på hur mycket som kan/behöver läggas till för att programmet ska må bra och för att tillägget och det existerande ska skapa en intressant helhet. Jag tänker mig därför att uppritandet av relationsritningar på den existerande situationen är en bra start i projektet, som ger grundförutsättningar till skissandet på förändringar. Jag tror också att en tidig situationsmodell i ganska stor skala (1:100?) kan vara bra för att hela tiden hålla koll på skalan både i byggnaden och i staden. Parallellt med detta studeras referensprojekt både för programmet och för ombyggnader i stort. Modellarbetet ska vara centralt i projektet. Utnyttjandet av verkstaden ska finnas med från koncept till presentation och representera både detalj er och övergripande volymer.

Tidsplan

Översiktlig tidsplan som snarare visar på en kedja av metoder som i verkliga arbetet behöver ske i flera pågående loopar.

Bakgrundsinformation, analys av plats, fördjupad projektformulering och förståelse för typologin.

Analys referensprojekt

Analys befintlig struktur/relationsritningar Skissarbete

Besök relevanta referensprojekt

Platsanalys, kartunderlag, 3-D modell och fysisk modell av platsen Skissarbete rumsligheter, volym- och ljusstudier

Fördjupning av program Rum, material, flöden/passage Detaljering av volymer och material Detaljarbete

Presentationsmaterial

Layout/ förberedelse muntlig presentation

Inspiration och referenser Material.

Genom den existerande byggnaden får man en utgångspalett av material och färger att jobba med. Hur man regagerar med eller mot denna blir en avgörande underökning - kontrastera eller smälta in? Min förhoppning är att jobba med beständiga material, rigida och naturliga som sten, tegel, stål och trä.

Santa Maria De Bouro, Eduardo Souto De Moura

Litteratur - en första lista.

Build On - Converted Architecture and Transformed Buildings in Detail - Building in existing fabric

El Populo Housing Rehabilitation, MGM Arquitectos

Referensprojekt - en första lista

Tham & Videgård Arkitekter - Moderna Museet, Malmö

Carmen Izquierdo - Domkyrkoforum Lund

Sigurd Lewerentz - Sankt petri Kyrka, Klippan

Peter Zumthor - Kolumba Museum

Herzog & de Meuron - Caixa Forum, Tate Modern

Edouard Souto de Moura - Santa Maria De Buoro

Sverre Fehn - Bispegaard Museum

3 möjliga vägar att gå.

För att hålla kvar flera chanser i min enarmade bandit föreslår jag tre möjliga och intressanta ingångsobjekt som alla berör de frågor jag nämnt i texten, men på lite olika sätt. Förslag 2 och 3 har tillkommit senare och är därför inte lika specificerade: 1. Litteraturhus i Landsarkivet, Lund

Ombyggnad och tillbyggnad i komposition av friliggande volymer.

Referensprojekt: Bundner Konstmuseum, Estudio Barozzi Veiga

2. Litteraturhus i X, Stockholm

Ombyggnad och tillbyggnad av ett hus mitt i staden, mitt i kvarteret.

Referensprojekt: Rådhuset i Göteborg, Gunnar Asplund.

3. Tillbyggnad av Kyrka - omprogrammering och omvärdering. En ny entre som kan lösa både funktion ekonomi och inställning?

LITTERATURHUS LUND

DEL TRE I SAGAN OM LANDSARKIVET

EXAMENSARBETE KTH ARKITEKTUR HÖSTEN 2012, PETTER WESSLANDER

Förslag 1.

Om och tillbyggnad i komposition av friliggande volymer.

Både i fråga om program och objekt är detta en intressant och het potatis. Föreningen Litteraturens hus i Lund lobbar mot politikerna för att få igenom en ny byggnad, samtidigt som diskussionen om Landsarkivet framtida öde rasar. Förslaget skulle handla om ombyggnad och tillbyggnad i en intressant fristående komposition med de existerande byggnaderna. Ett tredje lager i historien om Arkivet, och en kommentar mot det planerade förslaget.

Landsarkivet i Lund

Utdrag ur tidskriften Arkitektur nr 4 1996

KlOCKAN 19

Litteraturbaren

Carl-Johan Vallgren om sin roman ”Havsmannen”. Debut: Helena Thorfinn med ”Innan floden tar oss”. Invigning av Litteraturhusdagarna med Litteraturhus Lund. Samtalsledare: Niklas Törnlund. Musikunderhållning. Entré 140 kronor inklusive ett glas vin.

Stadsparkscaféets restaurang

TORS-DAG

3 MAJ

VAD ÄR ETT

LITTE-

RATUR-HUS?

Bra idéer sprider sig. Europas första Litteraturhus öppnades i Berlin i mitten av 1980-talet. Sedan dess har idén fortplantat sig till en rad tyska städer, liksom till Österrike, Schweiz, Frankrike, Italien och Belgien. I april 2005 slogs portarna upp till Literaturhaus i Köpenhamn och 2007 invigdes Litteraturhuset i Oslo.

De många husen ser olika ut och har olika slags verksamheter. I källaren till den före detta metodistkyrkan på Møllegade i Köpehamn kan man lyssna på jazz och litteraturuppläsningar i en fantastisk och intim atmosfär och det stora kyrkorummet en våning upp fylls andra kvällar med stand up-opera, poesifestivaler och föreläsningar. Huset i Oslo är inrymt i den gamla lärarhögskolan på Wergelandsveien och är Europas största med fem scener, läsesal, bokhandel, café och restaurang. Dessutom finns arbetsrum och en gästlägenhet för författare. Programutbudet är brett och omfattande med alltifrån traditionella författarbesök till politiska debatter och föreläsningar om exempelvis religion och ekonomi. I Tyskland finns olika varianter av hus, både höglitterära salonger och mer öppna varianter. Det alla Litteraturhusen har gemensamt är att de är ett hem för litteraturen, en plats att samlas på för alla som älskar ord, för alla som skriver, talar och läser. Vår vision är att Sveriges första Litteraturhus ska öppnas i Lund. Här finns alla förutsättningar. Vi har ett stort universitet som behöver synliggöra sin verksamhet. Stan vimlar av bokförlag, författare, poeter, översättare och litteraturvetare. I vartannat studentrum bor en bokmal. Skåne saknar ett litterärt centrum, ett hem för ordet och litteraturen. Inget kan tyckas mer självklart än att placera det i Lund.

Hur ska det se ut? Vad ska vi fylla det med?

Kom och diskutera det med oss under våra Litteraturhusdagar. Då kommer vi att visa lite hur vi tänker oss det hela. På Domkyrkoforum ställer studenter vid Arkitektskolan ut sina fria skisser över hur huset kan se ut. Den 4 maj kl 17 kommer representanter från Litteraturhusen i Oslo, Köpenhamn och Rostock och berättar om sina verksamheter. Läs i programmet om allt annat som händer under dagarna!

Varmt välkomna

Oline Stig & Åsa Maria Kraft Programgruppen, föreningen Litteraturhus Lund

Entré

Fri entré om inget annat anges.

Stöd vår vision

och bli medlem i Litteraturhus Lund genom att sätta in 50 kr på BG 804-6278.

Litteraturhusdagarna

finansieras med hjälp av Lunds kommun (Framtidens Lund) och Kulturbryggan, i samarbete med Författarcentrum Syd

och Folkuniversitetet.

Tack till

Lunds stadsbibliotek, Domkyrkoforum, Arkitektskolan vid Lunds Tekniska Högskola,

Lunds universitets författarskola, Columbi Publishing och alla medarrangörer.

Litteraturhus Lunds styrelse

Oline Stig, Åsa Maria Kraft, Helena Thorfinn, Anna Alsmark, Anna Löfgren Hall, Ann Lagerhammar, Maria Küchen,

Niklas Schiöler.

Grafisk form av Columbi Publishing

2012-05-16 14:59 Nöje - litteratur, film, musik, scen, recensioner, analyser - Skånskan.se

Sida 1 av 4 http://www.skanskan.se/article/20120504/NOJE/705039923&template=printart

Litteraturhusdagarna 3-5 maj Litteraturhusdagarna i Lund arrangeras 3-5/5 på Stadsbiblioteket i Lund och Domkyrkoforum. Utdrag ur programmet: I dag kan man till exempel lyssna på den danska poeten Sören Ulrik Thomsen (Atriumgården, stadsbiblioteket 13.00), följa diskussionen om vad ett Litteraturhus är och

Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.

Litteraturhus i Lund hela helgen

Av Gunilla Wedding 4 MAJ 04.30

LITTERATUR. Författarstafett med skåneförfattare, skrivarverkstad, diskussion om vad en bok egentligen är och författarmöten med bland andra danska poeten Sören Ulrik Thomsen och isländska författaren Steinunn Sigurdardottir. Allt det här och mycket mer finns på programmet när föreningen Litteraturhus Lund arrangerar Litteraturhusdagar. – Vi vill manifestera att vi skulle vilja ha det så här 365 dagar om året, säger programansvariga författarna Oline Stig och Åsa Maria Kraft.

Litteraturhus Lund är en ideell förening som arbetar för ett Litteraturhus i Lund. Förebilderna finns i bland annat Köpenhamn och Oslo och tanken med Litteraturhusdagarna 3 till 5 maj är att visa lundabor och andra vilket brett utbud ett Litteraturhus kan erbjuda. Idén fanns med i planerna när Lund ansökte om att bli Europas

LITTERATURHUS STHLM

EXAMENSARBETE KTH ARKITEKTUR HÖSTEN 2012, PETTER WESSLANDER

Förslag 2.

Om och tillbyggnad av ett hus mitt i staden, mitt i kvarteret. Även i Stockholm pågår diskussionerna om ett Litteraturhus. Från början var det också min intention att välja ett projekt i den stad jag lever, för en nära kontakt till platsen och byggnaden. I Stockholm finns dock de mest intressanta utvecklingsobjekten i områden som Slakthusområdet och Hjorthagen som alla ligger i utkanten av stadskärnan. Jag tror att Litteraturhuset behöver en omedelbar närhet till människor för att fungera och därför ser jag en annan taktik som möjlig i detta fall. Att överta en byggnad i ett centralt stadskvarter och jobba med mindre visuella tillägg. Förslag som jag tittat på har tex varit Brygghuset vid Odenplan, Fridhemsplans brandstation och den märkliga byggnaden som klättrar bakom Munchenbryggeriet på Södermalm. Inga av dessa objektet känns dock helt bra för ändamålet, och jag tänker därför leta vidare under en period till. Program-mässigt kan ett Litteraturhus i Stockholm vara otroligt intressant eftersom man verkar vilja göra ett krafttag och en “internationell arena”. Intressant också i diskussionen kring nytt stadsbibliotek, där Litteraturhuset kan positionera sig i dialog med både Kulturhuset och Stadsbiblioteket.

Utdrag ur debatten

LINA KALMTEG 08-13 56 41 lina.kalmteg@svd.se

Under våren ska privata sponsorer och politiker kontaktas. –Det är nog ett politiskt möjligt läge nu. Kanske kan det bli något liknande Filmhuset, funderar Martin Kaunitz.

Visionen är ett hus med bokhandel, kafé, övernattningslägenheter och utrymmen för seminarier, uppläsningar och annan scenverksamhet. –Om förlagen går ihop kan man komma ihåg att det 2012 är 100 år sedan Strindberg dog.

Men kan det finnas ett litteraturhus redan 2012?

–Egentligen, vad behöver vi? Det är inget sommar-OS. Personerna, rutinerna och verksamheten finns och det står ganska många kåkar tomma i stan. Vi behöver inte så mycket för att komma igång.

Dissidenter ska få en fristad på nätet | Kultur | SvD http://www.svd.se/kultur/dissidenter-ska-fa-en-fristad-pa-natet_587777...

3 av 3 2012-05-28 16:34

fått bidrag från både Kulturrådet och Sida.

–Tidigare sa man ”Ingen kan kontrollera internet” och ”Nu kan ingen stoppa det fria ordet”. Man kan sorgset konstatera att det inte är sant längre. Se på Vitryssland, där man vet att alla internetpubliceringar, e-post och mobiltelefonsamtal går att kontrollera, säger Ola Larsmo som blir redaktör för bloggen.

–Vad man ser just nu är galler som faller ned över hela planeten och diktatorer som har börjat hinna ifatt den tekniska utvecklingen. Frågan är: vad är motmedlet?

På sajten, som ska ha sitt säte i Sverige men delvis skötas från Pens huvudkontor i London, ska det finnas artiklar från ”korrespondenter” om läget i länder som är hårt ansatta när det gäller yttrandefriheten och dessutom ska de – när det hettar till som just nu i Vitryssland – kunna publicera ”akuta” artiklar på svenska, engelska och originalspråk. –Vi ska vara en öppen kanal som går förbi totalitära staters brandväggar. Texterna ska publiceras i Sverige för att vi har ekonomiska och juridiska möjligheter att göra det, säger Martin Kaunitz.

De siktar högt och har skickat förfrågningar till indisk-brittiske författaren Salman Rushdie och mexikanska författaren och journalisten Lydia Cacho, båda hotade för vad de har skrivit. Dessutom hoppas de få med Mario Vargas Llosa, som har varit ordförande i Pen och som Ola Larsmo hade ett samtal inför publik med under Nobelveckan. Pen vill alltså ha några ”kändisnamn” som dragplåster, men alla skribenter kan få full anonymitet.

Områden som de i dagsläget nämner som viktiga att rapportera ifrån är Mexiko, Turkiet, Iran, Kina, Vitryssland, Ryssland och Burma. –Vi vill också diskutera situationen i Ungern. För en obehaglig sak är ju att anti-demokratiska krafter börjar sticka upp nyllet i Europa på ett sätt som vi inte har sett på flera decennier, säger Ola Larsmo. När dissidentbloggen har startat ska de ta itu med nästa stora projekt: ett litteraturhus i Stockholm.

–Det är skandal att det inte finns. Det finns i varenda håla i Tyskland, i Oslo... Vi har ett jättefint ABF, Södra teatern, Kulturhuset..., räknar Martin Kaunitz upp.

–Men litteraturens egen plats finns inte, tillägger Ola Larsmo, som ser Litteraturhuset i Oslo, som Norska Pen är inblandat i, som en förebild: –Man tappar hakan när man kommer in där. De har en stor, fin bokhandel, jättefint fik och så pågår alltid minst två spännande program. Jag var där och pratade om andra världskriget-romaner samtidigt som det pågick en publikdragande konferens om feministisk litteraturforskning i källaren.

Ett samarbete har inletts med Författarförbundet och Martin Kaunitz är övertygad om att flera förlag vill vara med och finansiera, eftersom de redan i dag lägger ned både pengar och arbete på den typen av evenemang men inte har full kontroll över verksamheten.

Dissidenter ska få en fristad på nätet | Kultur | SvD http://www.svd.se/kultur/dissidenter-ska-fa-en-fristad-pa-natet_587777...

2 av 3 2012-05-28 16:34

Du är här: Start / Nyheter / Internationellt litteraturhus i Stockholm

Ett internationellt litteraturhus i Stockholm håller på att ta form. Projektledare är Mats Söderlund, som nyligen avgått från posten som Författarförbundets ordförande.

En mötesplats för svensk och internationell litteratur. Så kallar Mats Söderlund det internationella litteraturhus som ska ta form i Stockholm, i en intervju med Svensk Bokhandel.

Initiativet har tagits av Förläggareföreningen, svenska PEN och Författarförbundet. Parterna har startat en projektgrupp där Martin Kaunitz från Svenska PEN, Kristina Ahlinder från Förläggareföreningen och Louise Hedberg från Författarförbundet ingår.

– Vi har två ledord: det ska vara ett internationellt hus och det ska vara en öppen arena, säger Mats Söderlund till Svensk Bokhandel.

I det internationella litteraturhuset ska det finnas bokcaféer, bibliotek, en seminariesal och bokhandel. Uppdaterad av: Bok & Bibliotek, 2012-05-14

Tipsa en vän Kommentarer

Internationellt litteraturhus i Stockholm — Bok & Bibliotek http://www.bokmassan.se/nyheter/internationellt-litteraturhus-i-stockholm/

Utdrag ur debatten

Konsert i Högalidskyrkan i Stockholm.

Text: Alexandra Sundqvist Foto: Kenny Bengtsson Och Scanpix maj 3, 2012

Technomässa i Svenska kyrkan och internationella soulstjäronor hos Filadelfia. Kyrkorummet är popkulturens nya hem.

Den ståtliga byggnadskroppen i mörkrött tegel vibrerar när dova, rytmiska basgångar letar sig ut över Högalidsberget på Södermalm i Stockholm. Här har Högalidskyrkan legat sedan 1923. Kontrasten mellan den stilla vårskymningen och de pulserande ljudvågorna känns smått absurd – kyrkans slutna fasad, karaktäristiska torn och höga fönster skvallrar föga om vad som utspelar sig där inne. Den här kvällen, i arkitekten Ivar Tengboms flaggskepp med plats för 800 personer, delas det ut öronproppar i stället för den sedvanliga psalmboken.

– De kommer att behövas, bedyrar Johan Lindström, församlingspedagog i Katarina församling och en av initiativtagarna till Technomässan.

Tillsammans med prästen Olle Ideström har han skrivit musiken till den okonventionella gudstjänsten som, under det senaste året, turnerat i Sverige. Techno-mässan, vilken följer den gamla gudstjänstliturgin, genomförs till klubbmusik framförd av ungdomar och församlingens konfirmander. Samtidigt kan låtarna, som har titlar som »Rör vid mig«, »Lämna mig aldrig« och »Ett stilla halleluja« och där »Gud« adresseras med ett »du«, tas för kärlekssånger och spelas i vilken radiokanal som helst.

– Vi har gett klubbmusiken, en genre som förknippas med undergroundkultur och rejv, som på sin höjd spelas på klubbar vid Stureplan, en ny plats. Gett den tillträde till ett finrum, om man så vill. Samtidigt är det rätt uppenbart att vi gör kyrkan en tjänst eftersom så många människor hittar till gudstjänsten. På bara några år har antalet konfirmander i församlingen ökat med nära hundra procent och många hittar hit tack vare Technomässan, säger Olle Ideström.

Kvällen till ära har han en vit prästskrud ovanpå sina färgade jeans. När han kliver upp på podiet för att predika sitter 700 personer i publiken. Eller snarare står, jub-lar och dansar i ett virvlande discoljus. Det är lika folkligt, festligt och fullsatt som en delfinal i Melodifestivalen.

– Glöm inte att du är oändligt älskad, förkunnar Olle över beatsen. Han slår ut med armarna och tillägger:

Jesus gillar techno | Fokus http://www.fokus.se/2012/05/jesus-gillar-techno/

2 av 15 2012-05-16 09:08

”...för underhåll av skiten..

Jambo

Allt färre firar gudstjänt, men antalet kyrkobyggnader består. Om Svenska kyrkan ska klara sig ekonomiskt måste man våga fatta beslut om att stänga, hyra ut eller riva hundratals kyrkor, skriver docenten i etik och tidigare domprosten H B Hammar.

2 oktober 2011 kl 04:47, uppdaterad: 7 oktober 2011 kl 12:33

BRÄNNPUNKT | SVENSKA KYRKAN

Kyrkorna kan säljas till privatpersoner för ombyggnad till bostäder, kanske förändras till kaféer eller pizzerior. HB Hammar

Att leva i kris är inget ovanligt för Svenska kyrkan. För hundra år sedan bottnade krisen i bristande självkänsla. Nu är det oron inför framtiden som gäller. Hur ska kyrkan klara sin ekonomi?

Ofta talas det om de demografiska

förändringarna. De påverkar inte bara samhället utan också kyrkan. Mera kyrktrogna generationer ersätts undan för undan av mera kyrkfrämmande. Det drastiska raset beträffande antalet

konfirmerade indikerar vad som väntar. Sedan 1970 har den årliga siffran reducerats till mindre än hälften, från 80000 till 35000. Konsekvensen är ofrånkomlig: kyrkomedlemmarna blir allt färre. Under tiden efter år 2000 har nedgången varit mer än en halv miljon vuxna.

ÅRETS DAGSTIDNING DIGITALA MEDIER Onsdag den 30 maj Stockholm 12° | Klart.se

Dags att riva svenska kyrkor | Brännpunkt | SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-riva-svenska-kyrkor_6...

1 av 3 2012-05-30 14:17

I detta läge, med allt färre betalande medlemmar, gäller det att se om sitt hus, och göra det i tid. Antalet kyrkobyggnader utgör då något utav en tickande bomb. Den aktuella siffran är 3384. Så många kyrkor behövs inte. Värt att notera är att mer än femhundra nyttjas på sin höjd någon gång per månad. I detta läge finns bara en lösning för att klara ekonomin: stäng ett antal kyrkor, eller lägg dem i malpåse. Allra helst: spräng dem!

Man kan invända att staten går in och betalar 460 miljoner årligen som kyrkoantikvariskt bidrag (riksdagsbeslut gällande 2010-2014). 2956 kyrkor är kvalificerade för sådant bidrag, de flesta från tiden före 1940, allt enligt Lag om kulturminnen. Många ifrågasätter säkert det rimliga i detta, elva år efter separationen mellan kyrka och stat. Bidraget är avsett att hålla det kulturarv som kyrkobyggnaderna utgör i någorlunda kondition. Summan kan tyckas hög men är högst beskedlig med tanke på svårigheten att hålla medeltida byggnader i ändamålsenligt skick.

Hundratals kyrkor, också senare byggda, är mögelskadade och skulle behöva omedelbar renovering, med kostnader i miljardklassen.

Merparten av kostnaderna för kyrkobyggnaderna hamnar trots allt hos kyrkan själv. Men intäkterna minskar, helt naturligt med tanke på medlemsutvecklingen. Administrationen är vidlyftig. Den kan säkert bantas rejält, liksom antalet anställda. Men självfallet kommer verksamhet alltid att kosta. Ett reducerat antal kyrkobyggnader skulle dock göra det ekonomiska läget något mindre dystert.

Det omtalade kulturarvet skulle knappast bli mindre påtagligt om några hundra kyrkobyggnader togs ur bruk. Att stänga kyrkor och lägga dem i malpåse är drastiskt. Ett alternativ kan vara att kyrkorna säljs till privatpersoner för ombyggnad till bostäder, kanske förändras till kaféer eller pizzerior, eller varför inte görs om till kontorslokaler eller lokaler för småindustri. Att kostnadsfritt överlämna kyrkorna till intressenter som är villiga att bedriva kulturell verksamhet kan tyckas mindre stötande, men är knappast realistiskt.

En utförsäljning av kyrkorna i enlighet med ovanstående skulle säkert utlösa en flodvåg av protester. Denna process inleddes i England för några decennier sedan. Upprördheten blev stor. Många menar, egendomligt nog, att protesterna skulle bli än högljuddare i vårt kraftigt sekulariserade Sverige. Kanske skulle då ett rivande av några hundra kyrkor väcka större förståelse. Kyrkor, som har en omgärdande kyrkogård, är förmodligen mindre lämpliga att avyttra för sekulära ändamål. Men sådana kyrkor skulle säkert också i ruinens form kunna spela en viktig roll för en bygd. Svenska kyrkan arbetar i huvudsak efter två linjer. Den ena kan betecknas som en gudstjänstlinje, den andra som en omsorgslinje. Att den senare uppfattas som den viktigaste framgår tydligt av en undersökning, gjord av Jonas Bromander, Svenska kyrkans medlemmar.

Kyrkan ses i första hand som något av en vårdcentral. Kyrkan ska ställa upp som ett redskap i kristider, som någon som bryr sig om utsatta grupper i samhället. Alla dessa insatser väcker med rätta bred uppskattning, men för att fullgöra dem krävs inga kyrkobyggnader.

Dessa är avsedda för människor som firar gudstjänst. På två decennier har antalet årliga deltagare i den söndagliga huvudgudstjänsten i stort sett halverats, från 9 miljoner till 4,6 miljoner. Och trenden är tydlig, inte minst genom kyrkans egna åtgärder att på många håll glesa ut antalet

Dags att riva svenska kyrkor | Brännpunkt | SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-riva-svenska-kyrkor_6...

2 av 3 2012-05-30 14:17

I detta läge, med allt färre betalande medlemmar, gäller det att se om sitt hus, och göra det i tid. Antalet kyrkobyggnader utgör då något utav en tickande bomb. Den aktuella siffran är 3384. Så många kyrkor behövs inte. Värt att notera är att mer än femhundra nyttjas på sin höjd någon gång per månad. I detta läge finns bara en lösning för att klara ekonomin: stäng ett antal kyrkor, eller lägg dem i malpåse. Allra helst: spräng dem!

Man kan invända att staten går in och betalar 460 miljoner årligen som kyrkoantikvariskt bidrag (riksdagsbeslut gällande 2010-2014). 2956 kyrkor är kvalificerade för sådant bidrag, de flesta från tiden före 1940, allt enligt Lag om kulturminnen. Många ifrågasätter säkert det rimliga i detta, elva år efter separationen mellan kyrka och stat. Bidraget är avsett att hålla det kulturarv som kyrkobyggnaderna utgör i någorlunda kondition. Summan kan tyckas hög men är högst beskedlig med tanke på svårigheten att hålla medeltida byggnader i ändamålsenligt skick.

Hundratals kyrkor, också senare byggda, är mögelskadade och skulle behöva omedelbar renovering, med kostnader i miljardklassen.

Merparten av kostnaderna för kyrkobyggnaderna hamnar trots allt hos kyrkan själv. Men intäkterna minskar, helt naturligt med tanke på medlemsutvecklingen. Administrationen är vidlyftig. Den kan säkert bantas rejält, liksom antalet anställda. Men självfallet kommer verksamhet alltid att kosta. Ett reducerat antal kyrkobyggnader skulle dock göra det ekonomiska läget något mindre dystert.

Det omtalade kulturarvet skulle knappast bli mindre påtagligt om några hundra kyrkobyggnader togs ur bruk. Att stänga kyrkor och lägga dem i malpåse är drastiskt. Ett alternativ kan vara att kyrkorna säljs till privatpersoner för ombyggnad till bostäder, kanske förändras till kaféer eller pizzerior, eller varför inte görs om till kontorslokaler eller lokaler för småindustri. Att kostnadsfritt överlämna kyrkorna till intressenter som är villiga att bedriva kulturell verksamhet kan tyckas mindre stötande, men är knappast realistiskt.

En utförsäljning av kyrkorna i enlighet med ovanstående skulle säkert utlösa en flodvåg av protester. Denna process inleddes i England för några decennier sedan. Upprördheten blev stor. Många menar, egendomligt nog, att protesterna skulle bli än högljuddare i vårt kraftigt sekulariserade Sverige. Kanske skulle då ett rivande av några hundra kyrkor väcka större förståelse. Kyrkor, som har en omgärdande kyrkogård, är förmodligen mindre lämpliga att avyttra för sekulära ändamål. Men sådana kyrkor skulle säkert också i ruinens form kunna spela en viktig roll för en bygd. Svenska kyrkan arbetar i huvudsak efter två linjer. Den ena kan betecknas som en gudstjänstlinje, den andra som en omsorgslinje. Att den senare uppfattas som den viktigaste framgår tydligt av en undersökning, gjord av Jonas Bromander, Svenska kyrkans medlemmar.

Kyrkan ses i första hand som något av en vårdcentral. Kyrkan ska ställa upp som ett redskap i kristider, som någon som bryr sig om utsatta grupper i samhället. Alla dessa insatser väcker med rätta bred uppskattning, men för att fullgöra dem krävs inga kyrkobyggnader.

Dessa är avsedda för människor som firar gudstjänst. På två decennier har antalet årliga deltagare i den söndagliga huvudgudstjänsten i stort sett halverats, från 9 miljoner till 4,6 miljoner. Och trenden är tydlig, inte minst genom kyrkans egna åtgärder att på många håll glesa ut antalet

Dags att riva svenska kyrkor | Brännpunkt | SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-riva-svenska-kyrkor_6...

2 av 3 2012-05-30 14:17

Satan i Filadelfiakyrkan

Skrivet av Fredrik Strage 11:10, 3 augusti 2011 i kategori Konsert

I går blev Filadelfiakyrkans planerade konsert med Gregorian, de hårdrockssjungande munkarna, inställd efter påtryckningar från den pensionerade pastorn Stanley Sjöberg som läst en underfundig krönika skriven av min black metal-älskande vän Christoffer Röstlund (även känd som 138 och, i den här bloggen, Metal-Christoffer). Metal-Christoffer tyckte att det var lite märkligt att hårdrocken blivit så mainstream att låtar som ”Hell’s bells” kunde framföras i en frikyrka. Pastor Sjöberg skrev följande till Metal-Christoffer:

Hej Christoffer!

Jag läste på Internet om Din protest mot att Filadelfiakyrkan planerar en konsert med ’Gregorian – the dark side of the chant’. Sedan såg jag att ett stycke är ’The bells of Hell’ – helvetets kyrkklockor. Hur tänker Du? Jag tycker att Du ska skicka in en liknande artikel till DAGEN som står

Filadelfiakyrkan nära.

Därefter använde den pensionerade pastorn all sin gudomliga auktoritet till att sätta stopp för konserten. Församlingen drog en lättnadens suck. Men är den sataniska faran verkligen över? I dag meddelas att PJ Harvey kommer att spela i Filadelfiakyrkan den 21 oktober. Hon må vara hyllad av kritiker men man behöver inte lyssna på många av hennes låtar för att inse att även hon är djävulens redskap.

I ”Devil” sjunger PJ Harvey: ”As soon as I’m left alone, the devil wanders into my soul.” I ”To bring you my love” ropar hon visserligen efter Jesus men i sista versen ger hon sin själ och kropp till Satan: ”Forsaken heaven, cursed God above, lay with the devil, to bring you my love.”

Jämfört med hennes Belsebubinspirerade blues känns Gregorians tolkningar av The Rasmus och Alanis Morissette ganska beskedliga

OMPROGRAMMERING

O M V Ä R D E R I N G

EXAMENSARBETE KTH ARKITEKTUR HÖSTEN 2012, PETTER WESSLANDER

Förslag 3.

L I T T E R AT U R H U S E N

OM- OCH TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET I LUND

Petter Wesslander 2013-01-15 Examensarbete KTH Arkitektur Studio:Basic Design

Handledare: Teres Selberg, Leif Brodersen

!

BRANDSTATION BIBLIOTEK KONSERTHUS KULTURHUS LITTERATURHUS KONSTMUSEUM

SKOLA MED ATEL-JÉVERKSAMHET KONSTNÄRS-BOSTÄDER/ATELJEER BADHUS ODLING/MAT/VINTER-TRÄDGÅRD SILOS STATIONSHUS SLAKTERI FABRIK ARKIV STÅLVERK SOCKERBRUK JÄSTFABRIK VERKSTAD 2013-01-12 14:58 Vad ska hända med landsarkivet? - Lund - Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt

Sida 1 av 3 http://www.sydsvenskan.se/lund/vad-ska-handa-med-landsarkivet/

A N N O N S :

LÖRDAG 12 JANUARI 2013 TIPSABIL & TRAFIKBOSTADRESORJOBBUTBILDNING

Lund -1°C KontaktaPrenumereraAnnonsera

Lund.Fråga: Vad ska hända med Landsarkivet på Arkivgatan när där byggs studentbostäder? Svar: Om två år flyttar detta, ett av sju statliga landsarkiv, till Gastelyckan där man delvis redan finns.

Än så länge är mycket sig likt i den anrika byggnaden från 1903. Men alla släktforskare sitter numera och ser på mikrofilm på Porfyrvägen. Där finns Arkivcentrum Syd. Regionarkivet, kommunens arkiv och universitetets arkiv och snart alltså också Landsarkivet ska samlas här. En ny byggnad är planerad och i höst är spaden i jorden. – Första halvåret 2012 blir det flyttning för vår del. Redan i dag finns cirka 60 procent av vårt bestånd där. Men flertalet av de anställda finns kvar på Arkivgatan. Här finns läsesalen för forskarna och originalen av allt det material vi arkiverar för de statliga myndigheterna, säger Landarkivets chef Lars Jörwall.

RiksarkivetArkivcentrum Syd Lars JörwallRolf Johansson

Författare: Ingrid Nathéll Publicerad 3 mars 2011 07.42 Uppdaterad 3 mars 2011 07.42

Större eller mindre text Tweet

Tweet 0

0 E-posta länk till artikeln

Skriv ut artikeln

Taggar LUND

Vad ska hända med landsarkivet?

1 2 3 4 5 A N N O N S : A N N O N S : • 0451-61800 • • 0200-385000 • WELLNESSRESA REYKJAVIK 5D

Följ med på en livsnjutarresa till Reykjavik! fr

7.995:-Läsarpulsen 29-åring får 15 år i fängelse

Starka känslor hos eleverna Lars Werner är död Vittne avslöjade snabb poststöld Bråk på vandrarhem

Opinion Kultur & Nöjen Sverige Världen Allt innehåll

Rekommendera0

2013-01-12 14:56 Bråk om bostäder i Landsarkivet - Lund - Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt

Sida 1 av 3 http://www.sydsvenskan.se/lund/brak-om-bostader-i-landsarkivet/

A N N O N S :

LÖRDAG 12 JANUARI 2013 TIPSABIL & TRAFIKBOSTADRESORJOBBUTBILDNING

Lund 0°C KontaktaPrenumereraAnnonsera

Lund.Lunds nation har köpt Landsarkivet och vill bygga studentbostäder. Det har länsstyrelsen synpunkter på. Bostäder passar inte i den kulturmiljön. Landsarkivet vid Dalbyvägen/Arkivgatan vars huvudbyggnader är från 1903 är en skyddad miljö. Även nybyggnaden från 1970 ritad av Bernt Nygren ingår i byggnadsskyddet. Landsarkivet ska lämna sina lokaler och flytta till nybyggnaden på Gastelyckan där delar av arkivet redan finns. Lunds nation vill utöver studentbostäder också inreda café och restaurang för 300 personer samt mötes- och konferenslokaler. En ny byggnad med fem våningar planeras på gården. I Bernt Nygrens

flygel ska tas upp fönster på långsidorna. 1

2 Författare: Ingrid Nathéll Publicerad 23 mars 2011 23.32 Uppdaterad 23 mars 2011 23.32

Större eller mindre text Tweet

Tweet 0

0 E-posta länk till artikeln

Mest läst på Lund Operationer stoppas hela veckan

Landmärke slår upp portarna

LUND Bråk om bostäder i Landsarkivet 1 2 3 4 5 A N N O N S : A N N O N S : • 0451-61800 • • 0200-385000 • WELLNESSRESA REYKJAVIK 5D Följ med på en livsnjutarresa till Reykjavik! fr

7.995:-Läsarpulsen 29-åring får 15 år i fängelse

Starka känslor hos eleverna Lars Werner är död Vittne avslöjade snabb poststöld Littorin vill få Google till i Skåne Skriv ut artikeln

Opinion Kultur & Nöjen Sverige Världen Allt innehåll

Rekommendera0

2013-01-12 14:59 Landsarkivet får fönster - Lund - Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt

Sida 1 av 3 http://www.sydsvenskan.se/lund/landsarkivet-far-fonster/

A N N O N S :

LÖRDAG 12 JANUARI 2013 TIPSABIL & TRAFIKBOSTADRESORJOBBUTBILDNING

Lund -1°C KontaktaPrenumereraAnnonsera

Lund.Över 1 100 namn bakom uppropet för att

rädda Landsarkivet räckte inte. Inte heller Gamla Lund kunde övertala byggnadsnämnden att inte röra Bernt Nybergs byggnad.

En majoritet bestående av de borgerliga och socialdemokraterna beslöt att godkänna planförslaget och skicka det på samråd. Planförslaget innebär att det kan bli studentbostäder i den byggnad som Bernt Nyberg ritade och som stod klar 1971. För att ha bostäder i huset måste det tas upp fönster i tegelfasaden. I ett upprop som spridits över världen har arkitekter och kulturarbetare protesterat mot vad man menar är en vandaliserad av denna arkitektoniskt värdefulla byggnad.

Föreningen Gamla Lund har ställt sig bakom uppropet och vädjade till MiljöpartietVänsterpartiet

Författare: Ingrid Nathéll

Publicerad 23 mars 2011 23.31 Uppdaterad 23 mars 2011 23.31

Större eller mindre text Tweet

Tweet 0

0

E-posta länk till artikeln

Reagera på artikeln Taggar LUND Landsarkivet får fönster 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A N N O N S : • 0451-61800 • • 0200-385000 • WELLNESSRESA REYKJAVIK 5D

Följ med på en livsnjutarresa till Reykjavik! fr

7.995:-Läsarpulsen

29-åring får 15 år i fängelse Starka känslor hos eleverna Lars Werner är död Vittne avslöjade snabb poststöld Bråk på vandrarhem Littorin vill få Google till i Skåne Owmans krigsförklaring Politiker får två miljoner extra Australien kämpar mot eldinfernot Gisslan dödad vid fritagning

Vad är detta?

1 2

Skriv ut artikeln Opinion Kultur & Nöjen Sverige Världen Allt innehåll

Rekommendera0

1 9 0 3 1 9 7 1

STUDENTBOSTÄDER LANDSARKIVET

2012.08.31 LUNDS NATION, KV ARKIVET 1, LUND SIDA 9 MAGASINET OCH EXPEDITIONEN

Fasader och sektioner

FASAD MOT NORR

MOT DALBYVÄGEN

SEKTION NORR-SÖDER

MAGASINET

SEKTION ÖST-VÄST

MAGASINET

Fasader lämnas orörda på magasinet Ny byggnadsvolym bakom magasinet

Lägenheter med egen köksdel och sovloft

Korridor- och pentryrum på entréplanet.

Gamla entrén öppnas på nytt med grind mot gata

LC1 T3 LC1 LC1 LC1 LC1 LC2 LC1 LC1 LC1 LC1 LC1 HGSTK/F LC1 +41,84 H H K/F K/FSTG K/F K/FSTG K/F K/F HGSTK/F +41,84 T3 hiss Rullst.frd El-c Fläktrum Tvätt Förråd Förråd Återvinning Återvinning Återvinning Cykel 17 st Cykel 18 st Cykel 18 st Cykel 18 st T4 TM TTTM TM TTTM +36,15 +36,15 +3 +36,13 Ö STUDENTBOSTÄDER LANDSARKIVET

2012.08.31 LUNDS NATION, KV ARKIVET 1, LUND SIDA 13

TILLBYGGNADEN Planer och fasader

T3 +41,84 LC1 K/F LC1 H LC1 LC1 LC1 LC2 HGSTK/F H K/F ST G H +41,84 LC1 LC1 LC1 LC1 LC1 LC1 K/FSTG K/F K/FSTG K/F K/F T3 hiss his his +36,15 Rullst.frd El-c Fläktrum Tvätt Förråd Förråd Återvinning Återvinning Återvinning Cykel 17 st Cykel 18 st Cykel 18 st Cykel 18 st T4 TTTMTM TTTMTM +36,15 Ny entré från gården för att nå cykelförråd, återvinningsrum och tvättstuga.

Studentrum med egen köksdel Indragen takvåning med fasad av cortenstål

KÄLLARE PLAN 9 (-1 TR)

FASAD MOT VÄSTER ARKIVGATAN

PLAN 11 (+ 1 TR) FASAD MOT ÖSTER

GÅRDSFASAD

+36 13 +36,13 +36,1336,136666

2 0 1 3

Sammanfattning av digital del av muntlig presentation vid examination 2013-01-15 -Frågeställning

-Val av fysisk byggnad -Landsarkivet

-Historik

VAD ÄR ETT LITTERATURHUS?

-ETT LITTERÄRT CENTRUM -EN KREATIV MÖTESPLATS

-EN PLATS FÖR SAMTAL, FÖRFATTARFRAMTRÄDANDEN, DEBATTER, FÖRELÄSNINGAR ETC. -EN PLATS FÖR LÄSANDE OCH SKRIVANDE

EXISTERANDE LITTERATURHUS:

-BERLIN, EUROPAS FÖRSTA 1985 -ÖSTERRIKE, SCHWEIZ, FRANKRIKE, ITALIEN. -KÖPENHAMN ÖPPNADE 2005 -OSLO ÖPPNADE 2007 -FREDRIKSTAD NYBYGGT 2012

!

DET DEBATTERADE ORDET DET TALADE / FÖRMEDLADE

ORDET DET TÄNKTA ORDET

-En mötesplats. -En publikt tillgänglig plats för många. Livlig, lekfull,. -Ett landskap att utforska med eller utan mål.

-Fokuserade rum dit man vet att man ska för ett visst ändamål.

-En plats man vill stanna på, som är både kreativt triggande och samtidigt lugn och harmonisk.

DET DEBATTERADE ORDET -Entré mötesplats -Bokhandel/Reception -Café/Bar -Läsesal/Studieplatser -Arbetsplatser (kort eller lång tid) -Kontor för förlag etc. -Grupprum

DET TALADE ORDET -Stor scén för uppläsning-ar, debatter, föreläsningar och framträdanden. -Rum för mässor och seminarier. -Utställningsmöjligheter -Barnverksamhet

DET TÄNKTA ORDET -Arbetsplatser som kan hyras över en längre period. -Tillfälliga bostäder för skrivande. Hyrs eller stipendieras.

DET SAMLADE ORDET -Entré som möter staden -Uteservering -Utomhusscén -”Arbetsöar” under äp-pelträden.

?

Sammanfattning av digital del av muntlig presentation vid examination 2013-01-15 -Val av publikt program

-Litteraturhus

-3 Programpunkter i form av ordet -Förändring för att förstärka karaktär -Programutveckling

L I T T E R AT U R H U S E N

om och tillbyggnad av Landsarkivet i Lund Som små varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet i Lund. Deras nätta fötter är förankrade i tyngden av tegel, granit och litteraturhusets böcker. Lund har fått ett nytt litterärt centrum. En plats att stanna upp på, leta runt tills man hittar sin lil-la vrå. I äppelträdgården, där man kan ta skydd bland bladverken. I den hängande läsesalen, där varje flak av trä är en ny glänta att stanna i och varje studieplats en koja att krypa in i. I utställn-ingssalen där den tunga slutna monoliten av Helsingborgstegel plötsligt öppnar sig och låter himlen ramla ner genom taket. Tillsammans ut-gör de de olika delarna i ett nytt kapitel för Land-sarkivet, och ett nytt kapitel för det litterära lund. Arkivbyggnaderna i lund utgör grunden för mitt ex-amensarbete . Ett arbete och en undersökning som handlar om hur man förhåller sig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett litteraturhus egentligen är.

Petter Wesslander 2013-01-15 Examensarbete KTH Arkitektur Studio:Basic Design

Handledare: Teres Selberg, Leif Brodersen

L A N D S A R K I V E T Alldeles utanför Lunds historiska kärna, där den täta staden löses upp och möter naturen ligger sedan 1903 Landsarkivet. Arkivet består av tre byggnadskroppar, indragna från omgivande vä-gar och vackert inbäddade i lummig grönska. Tomten har en historia av förändring, där arkivet steg för steg har fått växa i takt med platsbe-hovet. Idag står byggnaderna inför sin största förvandling hittills då arkivet flyttar till nya loka-ler och Lunds Nation planerar studentbostäder på området och i de befintliga byggnaderna. Jag frågar mig om inte arkivet, med sina egen-heter och sin starka karaktär kan inhysa ett mer publikt program , som lättare kan anpas-sas till byggnadernas befintliga förutsättningar.

1903 byggdes Sveriges första Landsarkiv efter Carl Möllers ritningar. Ex-peditionsbyggnaden se-parerades från Magasinet av brandtekniska skäl. En äppelträdgård som fortfar-ande finns kvar anlades som personalförmån.

1971 ritar Bernt Nyberg en tillbyggnad i form av en sluten tegelvolym i vinkel med det gamla magasinet. Förslaget går i linje med samtida arkivbyggnader och har starka släktskap med Lewerentz tegelhantering.

2011 köper Lunds Nation Landsarkivet och påbör-jar planeringen för ca 150 studenbostäder på området. Planerna möter motstånd främst på grund av håltagningen i Ny-bergs slutna tegelfasad.

Systemhandling pågår. .

L I T T E R A T U R H U S I Lund pågår en debatt kring att öppna Sveriges första Litteraturhus. “Ett hus som bildar ett litterärt centrum, en kreativ mötesplats mellan författare och läsare med rum för debatter, föreläsningar, förfat-tarframträdanden och arbetsplatser för läsande och skrivande.” Ett koncept som existerat i framförallt Ty-skland sedan 80-talet, men på senare år öppnat i flera nordiska städer med Oslo som det främsta exemplet. Med utgångspunkt i föreningen Litteraturhus Lunds programönskemål har jag tagit fram 3 programpunk-ter som jag arbetat med i frågan kring vad ett

Lit-teraturhus skulle kunna vara. Det Debatterade, Det

Talade och Det Tänkta ordet. Punkterna har sedan utvecklats till fysiska rum och funktioner utifrån de existerande byggnadernas rumsliga förutsättningar.

DET DEBATTERADE ORDET DET TALADE / FÖRMEDLADE

ORDET DET TÄNKTA ORDET

-Entré mötesplats -Bokhandel/Reception -Café/Bar -Läsesal/Studieplatser -Arbetsplatser -Kontor för förlag etc. -Grupprum

-Scén för uppläsningar, debatter, föreläsningar och framträdanden. -Rum för mässor och seminarier. -Utställningsmöjligheter -Barnens litteraturhus

-Arbetsplatser som kan hyras över en längre period. -Tillfälliga bostäder för skrivande. Hyrs eller stipendieras.

?

I N G Å N G

Inför valet av Examensarbete bestämde jag mig för två saker. Det ena var att jag ville utgå från en existerande byggnad som stod inför förändring. En struktur som tappat sin funktion och som be-höver omvandlas för att ett nytt program ska kunna ta plats. Jag visste också att jag ville arbeta med ett publikt program. Likt rullarna i en enarmad bandit sökte jag sedan efter en situation någon-stans i Sverige där en befintlig byggnad kunde paras ihop med ett behov av ny publik funktion.

Jag leddes då till Lund där diskussionen kring Landsarkivets öde blossade för fullt. Av en slump stötte jag då på föreningen Litteraturhus Lund, som verkar för att starta Sveriges första Litteraturhus. Tillsammans utgör de två dis-kussionerna underlag för mitt examensarbete.

!

F Ö R H Å L L N I N G S S Ä T T De befintliga byggnaderna är konstruerade för att in-rymma arkivmaterial. För att husera ett Litteraturhus krävs således stora ingrepp, främst genom att öpp-na upp volymeröpp-na interiört för de nya funktioneröpp-na. De olika byggnadernas konstruktioner tillåter olika typer av sådana ingrepp, vilket också avspeglas i de tillägg mitt projekt har landat i. Gemensamt för de olika tilläggen är förhålln-ingssättet till de existerande byggnaderna. Lätta tillägg ställs eller hängs in de befintliga strukturerna. Abstrakt detaljering av stål, trä och glas som står i kontrast till det detaljrika teglet. Genom kontrasten manifesteras förändringen mot staden. En ny tydlig entrésituation och lanterninerna som tittar upp ur den slutna monoliten signalerar att något nytt händer i det gamla arkivet. Man välkomnas in till de nya L I T T E R A T U R H U S E N F R Å G E S T Ä L L N I N G

Min frågeställning är hur Landsarkivet, med sin starka karaktär, struktur och historia kan omvandlas för att bilda Lunds nya Litteraturhus. Hur kan den befintliga arkitekturen skapa mervärden åt det nya programmet och hur kan den nya funktionen blotta oväntade egenskaper hos de gamla byggnaderna? Min förhoppning och målsättning har varit att förena de båda till en synergieffekt där byg-gnadernas kvaliteter kommer fram till dess nya besökare, samtidigt som Litteraturhuset tar del av den historia som sitter i arkivets tegelväggar.

Landsarkivet är en stark symbol i Lund idag, Lit-teraturhuset vill bli en betydande institution i fram-tiden. Hur skapas rätt grund för Litteraturhuset att växa i utan att de blir en “hyresgäst” i det gamla Landsarkivet. Hur kan man skapa en ny identitet där Landsarkivet blir synonymt med Litteraturhuset?

3

1

1

P R O C E S S

Arbetet med att försöka förstå de befintliga byg-gnaderna blev den naturliga ingången i projektet. Genom fysisk och digital modell samt platsbesök och studier av ritningar och den antikvariska un-dersökningen som nyligen genomförts klarnade (och förändrades) min bild av byggnaderna steg för steg. Genom att låta tilläggen och det nya programmet fylla arkivet “inifrån och ut” letade jag mig fram till mitt förslag till Litteraturhusen.

Att förändra entrésituationen ansåg jag vara ett sätt att manifestera Litteraturhusen mot staden. Dess utformning, placering och funktion har tagit många olika vändningar ( se skissmodel-ler) där den slutliga placeringen befäster det gamla magasinet som huvudbyggnad i Lit-teraturhusen och låter Nybergs slutna tegelbyg-gnad förbli den tillbygtegelbyg-gnad den ursprungligen är. Att få de tre separata byggnaderna att kännas som ett sammanhängande Litteraturhus har varit en stor ut-maning. Här ser jag trädgården som ett viktigt klister där man kan låta byggnaderna ha sina starka indivi-duella karaktärer samtidigt som trädgården binder dem samman både rumsligt och programmässigt.

S e k t i o n A - A g e n o m L u n d . S k a l a 1 : 1 0 0 0

S i t u a t i o n s p l a n 1 : 5 0 0 0 ( A 3 ) . N o r r

Ö v e r s i k t s v y f r å n N o r r

A

A

Genom att blottlägga de ursprungliga I-balkarna får man en rigid struktur som vittnar om det förflutna, på vilken man kan hänga in mitt tillägg. Den stora hallen blir Litteraturhusens centrum och mest pub-lika del med Entré, Bokhandel, Restaurang och den hängande Läsesalen. Dessutom finns här uthyrbara kontor som tex förlag kan hyra under en längre period. Antalet arbetsplatser på de övre vån-ingarna kontra mängden luft som krävs för att voly-men skall kännas ljus och transparent har bestämt hur mitt tillägg ter sig. Mellan balkarna vilar träflak som varierar i bredd, men håller samma längd av 3600mm. På flaken hittar man sin studieplats bland växterna som hänger i sina krukor. Antingen fritt i det stora rummet eller i en mer privat studiekoja. Kojorna har två öppna sidor och två slutna vilket gör att de stora fönstren och andra människor ständigt är närvarande även om man har ryggen fri. Spelet mellan vitlackerat och träfärgat förstärker känslan av att vandra på broar bland molnen. DET DEBATTERADE ORDET.

Magasinet från 1903 har stora rundbågade fönster som spänner över två våningar. När magasinet byg-gdes fanns inte tillförlitlig elektricitet att tillgå och därför var det en nödvändighet att låta dagsljuset falla in för att arkivarierna skulle kunna arbeta i ma-gasinet. Alla fönster fick dock invändiga stålluckor som skulle fungera som brandskydd och skydd mot ett överflöd av dagsljus som skadar arkivmaterialet. Magasinets karaktär lider dock av låga bjälk-lagshöjder eftersom det är avsett för just arkivmaterial. När arkivet 1971 byggdes om till forskarsal valde därför Bernt Nyberg att genomföra det översta planet indraget. MIn utgångspunkt har varit att förstär-ka den ljusa känslan av de stora fön-stren och öppna upp volymen ytterligare.

Principdiagram för förändringen av Bernt Nybergs byggnad från 1971. Principdiagram för förändringen och tilläggen i trädgården.

DET TÄNKTA ORDET

Expeditionshuset fungerade 1903 som entré till Magasinet men innehöll också en vacker forskarsal med dubbel takhöjd. Dessutom fanns på övervå-ningen huvudarkivariens bostad som sedermera nyttjades av trädgårdsmästaren. Av brandsäker-het kopplades byggnaden till Magasinet via en länkbyggnad som 1971 grävdes ned under mark. Mitt mål har varit att hitta tillbaks till den vindlande och snirklande rumsstruktur som 1970 byggdes bort när volymen blev personalmatsal. På varje vån-ing placeras 2 små bostäder med gemensamma ytor för kök och badrum i vilka man för en kor-tare period kan bo och arbeta med sitt skrivande. Boendet kan vara för att fokusera på sitt pågående verk, eller kan ses som ett skyltfönster till det Lit-terära Lund då förlag och press ständigt har koll på nya stipendiater som bor i Litteraturhuset.

Verksamheten kan antingen skötas av Littera-turhuset, eller ses som en separat samarbetande del som nyttjar Litteraturhusen som dragkraft. Forskarsalen öppnas upp på samma sätt som Magasinet och ger plats för fyra stora arbetsplat-ser eller ateljéer. Förhoppningen är att känslan av att sitta tillsammans i ett stort rum, samti-digt som man har sin egen definierade arbet-splats ska ge en kreativ miljö. Genom att öppna upp delar av bjälklaget bildas ett rum som på vissa ställen har nio meter från golv till nock. Bostäderna är den mest privata de-len av Litteraturhusen. Byggnaden bäddas därför in i högt gräs vilket skiljer den ytterli-gare från de andra mer publika volymerna.

Hörsalen fungerar tack vare den gamla entrén som en egen enhet. Detta möjliggör att fler verk-samheter än Litteraturhuset kan nyttja lokalen. Tex Mediaskolan Spyken som ligger på andra sidan Arkivgatan. Skolan har tidigare uttryckt att de vill utöka sina lokaler med en ny hörsal och skulle därför kunna samnyttja lokalen dagtid. Ovan hörsalen, på våning 3 placeras tre rumsbildande lanterniner. Lanterninerna tar ner ett diffuserat ljus till våningen som kan använ-das till mässor, seminarier och utställningar. Även här skapar valvformen en diffus gräns som gör att flera saker kan pågå i rummet samtidigt och man kan röra sig i och mellan lanterninerna för att ta del av det som pågår. Lanterninernas olika lutningar bryter ljuset från olika väderstreck vilket skapar olika typer av ljus i rummen. Till-sammans med entrén hjälper de också till att an-nonsera förändringen som skett i byggnaderna. DET TALADE ORDET

1971 byggdes det nya magasinet som en effektiv maskin för att sluka arkivmaterial. En rigid betong-struktur som kläddes i själfullt Helsingborgstegel med utdragna fogar. Inga fönster förutom i den centrerade korridoren för att skydda arkivma-terialet från dagsljus. Resultatet är en monolit med stark karaktär men som interiört är mörk och svåranvänd med sin knappa våningshöjd. Genom att spränga in en ljus och luftig hörsal mitt i monoliten förstärks tyngden i den omgivande betongen. Hörsalen med ca 200 platser behöver inget dagsljus och är därför ett lämpligt sätt att förändra byggnaden utan att ändra dess karaktär. Formspråket på hörsalens perforerade metall kon-trasterar mot den rätvinkliga volymen och nästan imploderar av dess dragningskraft. Valvformen ska-par en känsla av att man kan smyga in i tilläggen på ett informellt sätt där ingen “rätt väg” stakas ut.

DE SAMLADE ORDEN

I trädgården möts volymernas olika funktioner och därmed också formspråket. Läsesalens flak skjuter ut och bildar entréramp och ter-rass kring det gamla Magasinet. Betongflaken bildar trappor och läktare och under trädkro-norna skapas arbetsplatser och uteserveringar. Över betongöarna ställer sig de valvfor-made varelserna från hörsalen och bildar entrérum, utomhusscén och privata ko-jor som silar ljuset genom sin perforering. Litteraturhusens äppelträdgård är en dold skatt som genom att det gamla magasinet öppnas upp blir till allmän beskådan. Tanken är att människor ska röra sig fritt mellan de ire och yttre rummen, och att väx-ter på samma sätt får en naturlig del inväx-teriört i res-taurang, bokhandel och i de hängande läsesalarna.

900

900

900

Principdiagram för förändringen av Clas Möllers byggnader från 1903.

Personal, Beredningskök Kontorsplatser för uthyrning Läsesal Temporära arbetsplatser Kontorsplatser för uthyrning Läsesal Grupprum Temporära arbetsplatser Bar/Café Uteservering Läktare Entré Bokhandel/Reception Våning -1, Frd/Teknik Våning 0 Entréplan Våning +1 Våning +2 Hörsal ca 200 platser Loge Foajé/Kapprum Barnens litteraturhus Utställning/ Mässor /Seminarier Lanterniner

Miniläktare

“Varvet”, med insyn till hörsal

Teknikvåning/Backstage/Inlastning Utomhusscén Våning -1 Våning 0 Entréplan Våning +1 Våning +2 Arbetsöar i äppelträdgården Våning -1 Våning 0 Entréplan Våning +1 Våning +1,5 Studio x2 Lägenhet x2 Gemensamhetsytor Studio x2 Lägenhet x2 Gemensamhetsytor

Koppling under mark

D e t a l j 2 . S e k t i o n g e n o m e n t r é . S k a l a 1 : 4 0 ( A 3 ) . V y ö v e r s t u d i e p l a t s P l a n 2 . D e t a l j 1 . S e k t i o n g e n o m s t u d i e p l a t s . S k a l a 1 : 4 0 ( A 3 )

S e k t i o n D - D . S k a l a 1 : 2 0 0 .

D e t a l j 4 . S e k t i o n g e n o m s t u d i e p l a t s / u t e s e r v e r i n g i t r ä d g å r d . S k a l a 1 : 4 0 ( A 3 ) . D e t a l j 3 . S e k t i o n g e n o m l a n t e r n i n p l a n 2 . S k a l a 1 : 4 0 ( A 3 ) .

I min Booklet lämnade jag tre förslag på intressanta projekt som alla hade samma frågeställning; Hur kan en byggnad som förlorat sin ursprungliga funktion förändras för att inhysa ett nytt publikt program? Hur förenar man det gamla med det nya utan att det ena tar över det andra utan att de istället stärker varandra.

Mina tre förslag till projekt var:

1. Litteraturhus i Landsarkivet, Lund

Ombyggnad och tillbyggnad i komposition av friliggande volymer. 2. Litteraturhus i X, Stockholm

Ombyggnad och tillbyggnad av ett hus mitt i staden, mitt i kvarteret. 3. Tillbyggnad av Kyrka - omprogrammering och omvärdering. En ny entre som kan lösa både funktion ekonomi och inställning?

Av dessa stod det ganska snabbt klart att en förening mellan Landsarkivet i Lund och Litteraturhuset för mig var den mest intressanta undersökningen. Stor del i detta hade kontakten med Tomas Tägil från LTH som engagerat sig i bevarandet av Landsarkivet och Oline Stig från föreningen Litteraturhus Lund. De gav mig otroligt mycket information och kunskap vilket gjorde den undersökande delen av examensarbetet mycket intressant. Tomas Tägil bjöd även in till en givande helg i Lund där jag träffade både arkitekter som var med när Nybergs tillbyggnad ritades 1970 och konstruktören som gjort utredningar kring Landsarkivets aktuella ombyggnadsplaner. Den inledande skissfasen var väldigt produktiv och lekfull, både i fråga om programmets utformning och möjliga förän-dringar som de existerande byggnaderna kunde genomgå. Alla dörrar hölls öppna, och programmet på en nivå som tillät arkivet att både bli större eller mindre beroende på vilka förändringar som kändes mest intressanta att undersöka. Det första fysiska mötet med byggnaderna blev också mötet med komplexiteten i projektet. Byggnadernas yttre gestalt var precis så stark som jag inledningsvis upplevt, men mötet med de ombyggda och slitna interiörerna blev en besvikelse. Jag tyckte inte att de överensstämde med de karaktärer som de yttre volymerna uttryckte utan interiörerna kändes trånga och oinspirerande. Detta gav dock mycket i form av tankar kring vad man behöver göra för att omvandla strukturen till ett fungerande Litteraturhus, och att dessa förändringar kan göra så att de karaktärer jag så tydligt upplevt exteriört även kan komma fram i interiören.

LITTERATURHUSEN

-OM OCH TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET I LUND. Reflektion kring Examensarbetet:

Petter Wesslander 2013-01-15 Examensarbete KTH Arkitektur Studio:Basic Design

Handledare: Teres Selberg, Leif Brodersen

Byggnadernas svagheter förändrade också mitt förhålln-ingssätt till de befintliga volymerna. I min tidiga vision så jag en tillbyggnad som kontrasterade mot de befintliga

volymerna. Nu började det gå upp för mig att projektet istället skulle komma att handla om att förändra byggnaderna “inifrån och ut”, och därmed tillät jag mig att gå ganska hårt åt de ex-isterande byggnaderna. Detta förhållningssätt blev också mitt verktyg för att hitta fram till det slutliga programmet för Littera-turhuset. Genom att fylla byggnaderna med programpunkter och rum som förstärkte dess yttre karaktärer kom jag tillslut fram till att Landsarkivet ganska väl stämde överens med de ytor som Litteraturhuset behöver. Ingen tillbyggnad blev alltså nödvändig, förutom den viktiga punkten att annonsera förän-dringen mot staden.

En viktig del i förändringen av byggnaderna är att skapa en identitet åt Litteraturhuset. Den yttre förändringen är därför viktig för att signalera att något nytt händer i byggnaderna. Litteraturhuset får inte bli en hyresgäst i det gamla arkivet, utan de två ska förenas och bilda en ny enhet. Arbetet med en ny entrésituation som både blir mer visuell och tydlig mot staden och som också skapar karaktären av det nya blev där-för en fråga som genom hela processen varit i fokus.

Att arbeta med tre separata volymer med olika karaktärer har också varit en stor svårighet under projektets gång. Hur syr man ihop området till ett Litteraturhus samtidigt som man vill förstärka dess individuella karaktärer? Här blev arbetet med trädgården centralt, både rumsligt och idémässigt. Även materialvalen och förhållningssättet till det befintliga har varit viktigt där jag ser det befintliga som en tung, rikt detaljerad miljö i vilken mina abstrakta tillägg hängs eller ställs in.

Att arbeta i modell har varit en viktig del i processen. Både för att förstå de befintliga byggnaderna och väga av mina tillägg och förändringar. Detaljskissandet har i stor grad skett i digital modell, där kontrasten till detaljrikedomen varit tydligast. Att växla i skala mellan att arbeta med rummet runt människan i form av läseplatser och helheten i form av Litteraturhuset i staden har också varit ett bra sätt att hela tiden hitta nya as-pekter på projektet. Även i fysisk modell har växlandet mellan skalorna 1:100 och 1:20 gett mycket till processen.