• No results found

Ses vi på söndag eller på Söndag?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ses vi på söndag eller på Söndag?"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

G3

Svenska språket 2SV20E

Handledare: Jan Einarsson 15 hp

Examinator: Gunilla Byrman 2012-06-12

Ses vi på söndag eller på Söndag?

En studie av bruket av stor begynnelsebokstav

i veckodags- och månadsnamn

(2)

2

Sammandrag

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.

Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv. Efter andra världskriget har engelskan däremot påverkat svenskan mest, och den senaste tidens ökade bruk av stor begynnelsebokstav kan delvis förklaras av engelskans inflytande.

Bruket av stor begynnelsebokstav är vanligare i informella texter, vilket delvis kan bero på att de senare årens digitalisering har gjort informella texter mycket mer synliga och mer spridda än tidigare.

(3)

3

Innehåll

1. Inledning ... 4

1.2 Syfte och frågeställningar ... 4

2. Teori ... 5

2.1 Andra språks inflytande på svenskan ... 5

2.2 Språkvetenskaplig teori ... 6

2.3 Avvikelser från skrivregler ... 8

2.4 Skribenters anpassning till olika stilnivåer ... 8

3. Metod och material ... 9

3.1. Metoddiskussion ... 9

4. Resultatredovisning ... 11

4.1 Stor och liten begynnelsebokstav på veckodagsnamn ... 11

4.2 Stor och liten begynnelsebokstav på månadsnamn ... 15

5. Sammanfattande diskussion och slutsats ... 19

5.1 Bruk över tid ... 19

5.2 Bruk i texter med olika hög grad av formalitet ... 20

5.3 Bruk beroende på skribentens ålder ... 20

5.4 Sammanfattande slutsats av bruket av stor begynnelsebokstav ... 21

6. Referensförteckning ... 23

6.1 Citerad och refererad litteratur ... 23

6.2 Excerperade källor ... 23

Tabellförteckning Tabell 1. Stor och liten begynnelsebokstav på veckodagsnamn i Korp och Skrivbanken ... 11

(4)

4

1. Inledning

Jag har tyckt mig märka ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav vid substantiv och adjektiv, trots att Svenska skrivregler förespråkar liten bokstav. I en informell text kan man ibland stöta på både substantiv och adjektiv med stor begynnelsebokstav, som till exempel

(1) Jag hade Jätteroligt i Fredags.

Även i dagstidningar kan stavningar med stor begynnelsebokstav förekomma:

(2) […] Youtube blockerades efter upproret i kinesiska provinsen Tibet i Mars. (GP 2009-07-26, hämtad via Korp 2012-02-12.)

Jag har sett att stor begynnelsebokstav har använts mer flitigt längre bak i tiden, och då kanske det var tyskan som påverkade skrivsättet i svenskan. Nu, i 2000-talets början, beror förmodligen det ökande bruket däremot främst på engelskans inflytande på svenskan.

I den här uppsatsen undersöker jag hur bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn har sett ut under åren, hur bruket ser ut i texter med olika grad av formalitet och till sist om skribentens ålder har betydelse för bruket. Jag har valt att fokusera uppsatsen på stor begynnelsebokstav i stavningen av veckodags- och månadsnamn, då jag har tyckt mig märka störst förändring där.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att undersöka bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. De frågeställningar som jag utgår från är följande:

• Hur har bruket sett ut över tid?

(5)

5

2. Teori

Här ges en översikt över framför allt tyskans och engelskans inflytande på det svenska språket och vad som sägs om stor begynnelsebokstav i olika typer av referenslitteratur. Kapitlet avslutas med en kort genomgång av skrivfel och vilka konsekvenser de får för läsningen samt hur olika typer av skribenter anpassar sitt språk till olika stilnivåer.

2.1 Andra språks inflytande på svenskan

I dagens samhälle har det engelska språket störst inflytande på svenskan, men fram i början av 1900-talet var tyskan det språk som svenskan influerades mest av (Stålhammar 2010:35). Här går jag kortfattat igenom hur tyska och engelska har påverkat det svenska språket, med tonvikt på stavning av substantiv.

På tyska skrivs substantiv med stor begynnelsebokstav, och det finns flera olika teorier till varför det är så. Enligt Solling (2009) är en teori är att stor begynnelsebokstav tidigare gav en särskild markering åt ordet, och att man på så sätt kunde framhäva vissa ord (Solling 2009:46). Den här teorin kan nog sägas vara ganska välgrundad, då stor begynnelsebokstav på substantiv främst användes i religiösa ord till en början. En annan teori är att germanska språk i många år använde så kallad frakturstil, det vill säga, en tryckstil som använde sig av brutna linjer och snirklade stora begynnelsebokstäver. I den här stilen skiljer sig små bokstäver inte särskilt mycket i utseende från stora bokstäver, och det kan vara befogat att tro att användandet av frakturstil bidrog till att tyskan behöll stor begynnelsebokstav på substantiv (Solling 2009:46). Genom de snirklade stora begynnelsebokstäverna blev det ju på så sätt tydligare att se vilka ord som var substantiv.

Enligt Solling är det främst från 1600-talet och framåt som tyskans skrivregler påverkar svenskan, men det var även under 1600-talet som svenskan började standardiseras. Grammatiker som Nils Tiällmann argumenterade till exempel för att använda stor begynnelsebokstav endast på substantiv som betecknade så kallade nomina sacra, det vill säga, namn på Gud och andra heliga ord. Stor begynnelsebokstav tog nämligen större plats och gjorde böckerna dyrare att trycka. Genom att använda stor begynnelsebokstav enbart på nomina sacra ansåg grammatikerna att statusen på dessa ord höjdes (Solling 2009:47).

(6)

6 Under det nordiska rättstavningsmötet 1869 gjordes ett försök till att samordna de nordiska språkens ortografier, och man kom bland annat överens om att avskaffa frakturstilen till förmån för antikvastilen (Teleman 2007:79). Sedan stavningscirkuläret 1906 (där det bland annat föreslogs att f skulle användas som beteckning istället för v-ljud) kan den svenska stavningen inte anses ha blivit utsatt för några större förändringar.

I Engelskan i svenskan (2010) studerar Stålhammar hur engelskan har påverkat det svenska språket. Stålhammar är främst inriktad på lånord från engelskan och berör inte i någon större utsträckning den engelska grammatikens inflytande på svenskan. Det är dock intressant att notera att de flesta av dagens lånord har en engelsk stavning, snarare än en ljudhärmande stavning (team building istället för till det påhittade tiimbilding). Däremot skrivs en del lånord ihop när de engelska källorden är särskrivna: till exempel proxyserver på svenska, men proxy server på engelska) (Stålhammar 2010:28).

Från 1970-talet och framåt har allt fler engelskspråkiga filmer och tv-serier fått behålla sina originaltitlar (Stålhammar 2010:84). Hur titlar skrivs skiljer sig dock åt på engelska och svenska. Som tidigare nämnts använder svenskan endast stor begynnelsebokstav på det första ordet i titeln, medan engelskan använder stor begynnelsebokstav på huvudorden i titlar: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy (Crystal 2006:117).

När ej översatta titlar återges i svenska texter rekommenderar bland annat Mediespråksgruppen att titlarna skrivs enligt svenska skrivregler, det vill säga, med stor begynnelsebokstav på det första ordet i titeln, och därefter genomgående liten begynnelsebokstav: Lost in translation. Ord som har stor begynnelsebokstav i engelskan ska dock ha stor begynnelsebokstav även i svenskan, som till exempel veckodagsnamn: Any given

Sunday (Mediespråksgruppen, http://tt.se/tt-spraket/navigation/rekommendationer-fr-mediespraksgruppen/

avsnittet ”engelska”, hämtad 2012-03-03).

2.2 Språkvetenskaplig teori

I de allra flesta fall skrivs namn med stor begynnelsebokstav på svenska, som i till exempel Lisa, Frankrike och Bohuslän (Svenska skrivregler 2008:106). Däremot ska liten begynnelsebokstav användas i början av avledningar, titlar, substantiv samt art- och sortbeteckningar som är bildade av namn: bohuslänning, frankofil (Svenska skrivregler 2008:106).

(7)

7 begynnelsebokstav (företaget Vespa). Ett knep för att komma ihåg om stor eller liten begynnelsebokstav ska användas är, med vissa undantag, att se om ordet kan få en bestämd artikel eller böjas – om det till exempel går att säga vesporna ska liten begynnelsebokstav användas (Svenska skrivregler 2008:107).

Enligt Svenska Akademins grammatik ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav. Detta beror på att veckodagar och månader ska ses som individuativa (räkningsbara) substantiv, och eftersom veckodagar och månader som bekant återkommer, ska de därför inte ses som unika händelser (Teleman m.fl. 1999. Svenska Akademiens grammatik, del 2:121). I princip är detta ju samma regel som i fallet med vesporna ovan – även om det går att hävda att varje måndag i sig själv är unik, kommer det alltid en ny måndag veckan efter.

Det kan vara värt att notera att två andra uppmärksammande skrivregelsamlingar, nämligen TT-språket och Myndigheternas skrivregler, inte nämner något om just stavningen av veckodagar och månader. Just att det inte nämns är förmodligen ett tecken på att det är något som skribenten bör kunna sedan tidigare.

Eftersom delar av undersökningsmaterialet kommer från elevtexter, kan det vara värt att ta reda på hur läroböcker i svenska för elever med svenska som förstaspråk beskriver hur stor och liten begynnelsebokstav ska användas. I de läroböcker som jag har gått igenom nämns ofta, men inte alltid, att namn på veckodagar och månader ska skrivas med liten begynnelsebokstav. I läroboken Svenska timmar förklaras det till exempel att stor begynnelsebokstav antingen ska användas för att markera början av en ny mening, eller visa på att ordet i fråga är ett namn (Skoglund och Waje Svenska timmar. Språket A+B 2001:313). Elevtexterna som ingår i min undersökning är visserligen skrivna av elever i klass nio, men eftersom det så pass kortfattat nämns i läroböckerna för gymnasiet hur stor respektive liten begynnelsebokstav ska användas, kan det även här vara underförstått att eleverna ska ha fått kunskap om dessa skrivregler tidigare.

I exemplen ovan har främst substantivfraser som består av ett ord tagits upp. Titlar på till exempel böcker och filmer består dock ofta av mer än ett ord, och det kan vara svårt att veta hur stor och liten begynnelsebokstav ska användas i dessa sammanhang. Enligt Svenska skrivregler (2008:107) använder svenskan stor begynnelsebokstav på det första ordet i titeln: Liftarens guide till galaxen. Om ett ord i titeln däremot ska ha stor begynnelsebokstav, bibehålls givetvis denna: Fjäril vingad syns på Haga (Svenska skrivregler 2008:107).

(8)

8 att titlar endast ska ha stor begynnelsebokstav på det första ordet, att titlar kan kursiveras för att förtydliga att det är en titel som avses (Myndigheternas skrivregler 2009:43).

2.3 Avvikelser från skrivregler

Så här långt har det undersökts hur veckodagar, månader och titlar ska skrivas enligt referenslitteraturen. Det kan dock vara intressant att se hur avvikelser mot dessa skrivregler har för betydelse för läsningen av texten och även hur texten och skribenten uppfattas. I flera undersökningar har skrivfelens betydelse för hur texten uppfattas studerats, och överlag läses en text med många skrivfel långsammare än en text som till största del är rättstavad (Melin 2006:2). Hur ordet i fråga har stavats fel har dock betydelse för hur texten som helhet uppfattas, och så kallade normluckefel (till exempel Torsdag istället för torsdag, alldrig istället för aldrig) är enligt forskningen inte lika förtroendesänkande som till exempel anslagsfel (vspar istället för vispar) (Melin 2006:3). När det gäller stavning av veckodagar och månader påverkar felstavning av dessa således förmodligen inte förtroendet för texten och skribenten lika mycket som om texten istället innehåller många anslagsfel.

2.4 Skribenters anpassning till olika stilnivåer

(9)

9

3. Metod och material

I det här avsnittet beskrivs hur och var materialet till undersökningen har samlats in. Under avsnittet Metoddiskussion diskuteras valet av metod.

För att samla in och analysera materialet till undersökningen har jag använt mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Till insamlandet av materialet används en kvantitativ metod, medan analysen av det insamlade materialet har analyserats kvalitativt.

Materialet till undersökningen består av konkordanssökningar i konkordansverktyget Korp och i databasen Skrivbanken. Korp är utgiven av Göteborgs universitet och innehåller många olika typer av korpusar. Dessa består av såväl äldre texter som texter skrivna 2012. En lista över de textsamlingar som ingår i Korp finns här: http://spraakbanken.gu.se/swe/korp-info (hämtad 2012-02-12). Skrivbanken består av elevuppsatser från 1992 och 2003 och det är Linnéuniversitetet som har skapat databasen.

3.1. Metoddiskussion

Till undersökningen hade jag först tänkt använda mig av både Korp och sökmotorn Google, men jag upptäckte att Google inte går att ställa in som skiftlägeskänslig (sökningarna i juli och i Juli ger således likadana resultat). Jag beslöt mig därför för att använda Korp och Skrivbanken för att samla in mitt material. Förhoppningsvis kan det insamlade materialet ge en relativt god uppfattning om hur bruket av stor begynnelsebokstav i stavningen av veckodagar och månader har sett ut över tid och i olika typer av texter.

Det måste nämnas att i Korp finns det betydligt fler texter skrivna efter än innan år 1995. Detta beror framför allt på att de senaste decenniernas digitalisering har gjort att många fler texter skrivs i digital form redan från början, vilket gör dem enklare att indexera. Äldre texter, som till exempel äldre skönlitteratur, måste däremot skannas in för att göras sökbara. Källorna till de äldre texterna i Korp är framför allt skönlitteratur och Strindbergs brev (utgivna i bokform). Det finns även äldre partiprogram och några tidningstexter. Det går dock inte säkert att säga om texterna i Korp är från de olika källornas förstaupplagor, och det finns således risk för att stavningen kan ha varit annorlunda i eventuella tidigare upplagor.

(10)

10 undersökningen. Det visade sig dock att inga exempel behövde tas bort, då uppdateringen av Korp endast hade medfört att texter hade kommit till, inte tagits bort.

I undersökningen återfinns stavningarna med stor begynnelsebokstav framför allt i Korps korpus Bloggmix, och går det ibland att se hur gammal skribenten är eller var när texten skrevs. Dessa uppgifter stämmer förmodligen oftast, men i vissa fall finns det starka skäl att tro att skribenten har angett fel ålder. Jag har inte gjort en fullständig undersökning av skribenternas åldrar i den här korpusen, men en översiktlig genomgång visar att skribenterna till övervägande del är under 35 år. Uppsatserna i Skrivbanken är skrivna av elever i årskurs nio, vilket innebär att eleverna till största del bör vara fjorton eller femton år.

I dagstidningskorpusen har det ibland, men inte alltid, varit möjligt att se texten i sitt sammanhang (till exempel om texten finns i sportdelen eller på insändarsidorna). Jag har angett sammanhanget om det har gått att ta reda på. För texter från Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter, har jag använt mig av Mediearkivet för att få se texterna i sin helhet.

För att minska omfånget på undersökningen, har jag i Korp sökt på preposition och därefter veckodagen eller månaden. Risken med detta är givetvis att jag missar vissa trender, som till exempel om stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader är vanligare i vissa sammanhang. Genom att söka på ett så pass vanligt uttryck som ”på + [veckodagen med liten begynnelsebokstav]” och ”på + [veckodagen med stor begynnelsebokstav]” respektive ”i + [månaden med liten begynnelsebokstav]” och ”i + [månaden med stor begynnelsebokstav]” har dock resultaten förhoppningsvis blivit ganska tillförlitliga. När dessa prepositioner sätts framför det eftersökta ordet, minskar även risken för att egennamn som faktiskt ska ha stor begynnelsebokstav ökar antalet stavningar med stor begynnelsebokstav. Slutligen ger metoden med preposition fördelen att det inte förekommer några stavningar där veckodagen eller månaden inleder en mening (vilka ju annars hade behövt sållats bort).

Vid sökningen i Korp har jag gått igenom alla stavningar med stor begynnelsebokstav, men jag har inte tagit bort de stavningar som faktiskt är ”korrekta” (det vill säga, en stavning där personen Maj åsyftas och inte månaden är alltså inte borttagen från det totala antalet stavningar). Att jag inte har tagit bort dessa stavningar från undersökningen beror på att jag inte alltid har haft tillgång till textens fullständiga sammanhang och kan därför inte helt säkert säga om det är till exempel företaget Onsdag design eller veckodagen onsdag som menas.

(11)

11 tagits med i resultatredovisningen finns de veckodagar och månader som inleder meningar. Den sista skillnaden mot undersökningen i Korp är att i resultatredovisningen från Skrivbanken finns dessutom böjningar av veckodags- eller månadsnamnet med.

4. Resultatredovisning

I det här kapitlet redovisas resultaten av undersökningarna av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Med utgångspunkt av tabeller diskuteras resultaten med utgångspunkt av i tur och ordning tid, vilken grad av formalitet texten har samt skribentens ålder.

Dagstidningen Göteborgs-Posten förkortas hädanefter till GP, och dagstidningen Dagens Nyheter till DN. I Korp finns olika årgångar av DN och GP som egna korpus, till exempel DN 1998 och GP 2001.

4.1 Stor och liten begynnelsebokstav på veckodagsnamn

I Korp har jag sökt efter ”på + [veckodagen med liten begynnelsebokstav]” och ”på + [veckodagen med stor begynnelsebokstav]”. I Skrivbanken har jag däremot sökt efter veckodagen utan någon tillhörande preposition. Då jag främst är intresserad av de stavningar som avviker från svenska skrivregler, kommenterar jag (med vissa undantag) inte de stavningar som följer skrivreglerna.

Tabell 1. Stor och liten begynnelsebokstav på veckodagsnamn i Korp och Skrivbanken

Korp Skrivbanken

Antal Andel (%) Antal Andel (%)

(12)

12 Som visas av tabellen är lördag den dag som förekommer oftast i Korp, medan fredag är den mest omnämnda veckodagen i Skrivbanken.

4.1.1 Över tid

Av det material som finns tillgängligt, verkar stor begynnelsebokstav användas i stavningen av veckodagsnamn i texter från tiden runt det förra sekelskiftet, och då framför allt i informella texter. Strindberg använder till exempel ofta stor begynnelsebokstav i sina brev:

(3) Och som Du ej är att träffa på Lördag, osäker på Söndag, så ber jag Dig vara god utsända resemedel förslagsvis 300 Kr; och då jag är borta den sista Juni som är på tisdag ber jag Dig på samma gång skicka apanaget för Juli 200; med restauratrisen eller Kaptenen på Strömma Kanal, med Fredagsturen 1 / 2 3 från Räntmästartrappan, då jag på Fredagsafton hemtar pengarne personligen i Långvik.

(Strindbergs brev 1891, hämtad via Korp 2012-02-05.)

Det här exemplet är intressant såtillvida att Strindberg konsekvent skriver både veckodagar, veckodagsavledningar och månader med stor begynnelsebokstav. I Strindbergs samlade verk (som också ingår i Korp), är dock veckodags- och månadsnamn genomgående skrivna med liten begynnelsebokstav. Detta kan tyda på två saker – antingen har stavningen i de samlade verken ändrats sedan förstaupplagan, eller så ändrades stavningen redan från början av dåtidens korrekturläsare.

Förutom förekomsterna i Strindbergs brev, återfinns inga fler stavningar av veckodagsnamn med stor begynnelsebokstav i de äldre texter som har undersökts. Nästa stavning med stor begynnelsebokstav på veckodagsnamn kommer först nästan hundra år senare, i en roman från 1998.

Samtliga stavningar med stor begynnelsebokstav i Skrivbanken kommer från 2003 års uppsatser. Jag har dock svårt att hitta någon definitiv anledning till att det inte finns några stavningar med stor begynnelsebokstav från 1992 års uppsatser.

4.1.2 Texter med olika grad av formalitet

(13)

13 (4) Ska få börja på Tisdag med Akita! :D

(hämtad via Korp 2012-01-28.)

En närmare titt på vissa av bloggarna visar dock på ett språk som i övrigt till största del följer svenska skrivregler, vilket kan tyda på att skribenten i fråga inte är medveten om att veckodagar inte skrivs med stor begynnelsebokstav.

Vissa veckodagar har en särskild betydelse i den västerländska kulturen, och i undersökningen av veckodagen fredag återfinns stavningar med stor begynnelsebokstav på veckodagsnamn även i korpusar med mer formella texter. Ibland syftar dock dessa stavningar på tv-programmet Fredag hela veckan. Dessa stavningar påverkar däremot inte betydligt andelen stavningar med stor begynnelsebokstav.

I jämförelse med de flesta bloggtexter har dagstidningar överlag ett mer formellt anslag, men det finns även här veckodagar som stavas med stor begynnelsebokstav. Korpusen GP 2001 innehåller följande mening:

(5) Och hon kommer själv att framföra det på en kombinerad romanskonsert och vernissage i Lagerhuset i

Trädgårdsföreningen på Lördag.

(GP 2001-07-10, hämtad via Korp 2012-04-14.)

Meningen finns i tidningens nöjesdel och skribenten verkar ha använt ett ganska ledigt språk, vilket till exempel syns på att och inleder meningen. När meningen undersöks i sitt sammanhang går det dock att konstatera att språket i artikeln snarare ligger närmare den övervägande stilnivån i korpusen Bloggmix, än stilen i en kulturartikel i GP.

4.1.3 Skribentens ålder

Om skribentens ålder kan ha betydelse för bruket av stor begynnelsebokstav i veckodagsnamn är svårt att besvara, då undersökningen inte har följt enskilda skribenter. Enligt Bellander (2010) har ungdomar inga problem att anpassa sitt språk efter situation och rådande stilnivå, och i korpusen Bloggmix finns två exempel på unga skribenter som verkar ha använt stor begynnelsebokstav medvetet:

(6) Istället kan jag meddela att min karaktär har tydligen gått på semester så jag har lyckats trycka i mig en halv brownie, men jag skyller på Onsdag (aka kodordet: lillelördag).

(14)

14 Här ser det ut som att skribenten har sett onsdag som en person eller ett annat personifierat fenomen, därav den stora bokstaven. Att skribenten i övrigt verkar vara medveten om skrivregler syns på bruket av liten bokstav i lillelördag.

Exemplet nedan visar en skribent som antagligen vill framhäva en viss fras:

(7) Yes, nästa vecka är det fredag den trettonde, allas skräck besannas. Så nästa vecka fyller jag år, på fredag den trettonde! 17 år blir jag, en rätt seg ålder med tanke på att man bara väntar på att bli 18. Jag föddes just på Fredag Den Trettonde, januari 1995, lite ballt är det ändå, right?

(hämtad via Korp 2012-02-04.)

Skribenten verkar vara medveten om att veckodagar ska skrivas med liten begynnelsebokstav, men har valt att skriva den så kallade otursdagen fredagen den trettonde som ett egennamn. Enligt Svenska skrivregler (2008:125) skrivs tidsuttryck med liten bokstav, och intressant nog verkar skribenten vara medveten om detta eftersom liten bokstav används både i meningar före och efter ovanstående fras. Kanske vill skribenten att frasen ska tolkas på två sätt – dels på själva otursdagen, och dels på filmserien Fredag den 13:e. Eftersom filmtitlar skrivs med stor begynnelsebokstav på det första ordet i titeln, är detta kanske anledningen till att skribenten använder stor begynnelsebokstav genomgående i frasen. Mediespråksgruppen rekommenderar visserligen som tidigare nämnt att endast första ordet i titeln ska ha stor begynnelsebokstav, men detta verkar vara något som skribenten antingen inte är medveten om.

Som tidigare konstaterats är det svårt att fastställa skribenternas ålder, men i Bloggmix återfinns en skribent vars ålder går att fastställa. Skribenten i fråga är över 50 år, vilket är klart över genomsnittet för åldern på skribenterna i Bloggmix. Anmärkningsvärt är även att skribenten är riksdagsledamot, och eftersom hon bloggar i sitt eget namn (under tidningen Värmlands Folkblad), kanske ämnesvalen och språket är mer noggrant uttänka jämfört med exempelvis en anonym bloggare. I exempelmeningen visar skribenten till exempel medvetenhet om vissa skrivregler (som till exempel kolon efter LKAB), men skribenten använder stor begynnelsebokstav på lördag:

(15)

15 4.2 Stor och liten begynnelsebokstav på månadsnamn

I Korp har jag sökt efter ”i + [månaden med liten begynnelsebokstav]” och ”i + [månaden med stor begynnelsebokstav]”. I Skrivbanken har jag däremot sökt efter månaden utan någon tillhörande preposition. Då jag främst är intresserad av de stavningar som avviker från svenska skrivregler, kommenterar jag (med vissa undantag) inte de stavningar som följer skrivreglerna.

Tabell 2. Stor och liten begynnelsebokstav på månadsnamn i Korp och Skrivbanken.

Korp Skrivbanken

Antal Andel (%) Antal Andel (%)

(16)

16 Den mest förekommande månaden i Korp är januari, vilket kan förklaras av att korpusen Bloggmix senast uppdaterades i januari 2012. Korp söker visserligen i alla texter som ingår i Bloggmix, men att månaden som korpusen uppdaterades i är mest förekommande kan bero på att många bloggar har startats i januari och därför använder substantivet mer. I Skrivbanken är istället augusti den mest omnämnda månaden, och detta beror antagligen på uppsatsernas ämnen – ”Mina skolår”, "Att byta skola/Att byta klass”, ”Lära för livet!” och ”Min syn på skolan”. Noterbart är att för månaden december, är stavningarna med stor begynnelsebokstav i Skrivbanken fler än stavningarna med liten begynnelsebokstav.

4.2.1 Över tid

Till skillnad mot undersökningsresultat om veckodagsstavningar, finns det i Korp exempel på stor begynnelsebokstav i texter som kommer från olika tidsperioder.

Som tidigare nämnts använder Strindberg stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn i sina brev, medan liten begynnelsebokstav används i de samlade verken. Eftersom förstaupplagorna av verken inte har studerats, kan det vara intressant att undersöka texter som är samtida med Strindbergs brev för att se vilken stavning som används där.

I korpusen GP 2009 återges ett citat från en polisutredning 1892, och genom att kontrollera faksimilet i Mediearkivet går det att konstatera att följande är den ursprungliga stavningen:

(9) ”En städerska Martine Gullicken, hvilken var i tjenst därsamma städes förklarade, sedan hon tagit fotografiet i skärskådande, att hon med stor bestämdhet, genom densamma, igenkände den Dam, som under namnet Fru Maria Engström från Göteborg, i Juli månad bodde å Hotellet”.

(GP 2009-06-28, hämtad via Korp 2012-04-15, tidningens citering.)

Med tanke på att även dam och hotellet skrivs med stor begynnelsebokstav, kan det vara rimligt att anta att skribenten av polisutredningen använde stor begynnelsebokstav på fler ord än vad som är normen idag.

Två ytterligare exempel på stor begynnelsebokstav i äldre texter kan vara värda att lyfta fram. Det första av dessa är samtida med några av Strindbergs brev, nämligen Folkpartiets valmanifest från 1902:

(17)

17 Noterbart är även stavningen med f i otvifvelaktigt. Om årtalet för textens tillkomst inte hade varit känt, hade bruket av f varit en ledtråd till att texten antagligen hade skrivits innan stavningscirkuläret 1906. Efter stavningscirkuläret verkar stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn bli mer sällsynt. Att det dock verkade ha gått mot en stavning med liten begynnelsebokstav visas av en stavning med stor begynnelsebokstav från Svenska Dagbladets årsbok från 1924:

(11) Det visar sig, att största antalet solskenstimmar för norra Sverige var i juli, men för södra i Augusti. (Svenska Dagbladets årsbok 1924, hämtad via Korp 2012-04-15.)

Här stavas månaderna juli och augusti på olika sätt, vilket kan tyda på att skrivsättet inte ännu var etablerat. Nästa stavning med stor begynnelsebokstav återfinns däremot först 1976:

(12) De röda khmererna i Kambodja avrättade 300 orricerare [sic!] och meniga från Lon Nol-armén i Januari i år, berättar två ögonvittnen som har flytt till Thailand.

(DN 1976, hämtad via Korp 2012-02-10.)

Eftersom meningen, förutom den stora begynnelsebokstaven på januari, innehåller stavfel på officerare, är det dock rimligt att anta att meningen inte blivit korrekturläst ordentligt.

Om tidsperspektivet ändras och istället fokuserar på texterna i Skrivbanken, kan det konstateras att i likhet med resultatet från veckodagsnamnsundersökningen, finns de allra flesta stavningarna med stor begynnelsebokstav i uppsatserna från 2003. Återigen är det dock svårt att säga vad detta kan bero på, men en tänkbar förklaring den ökade digitaliseringen, vilket gör att 2003 års elever har tillgång till fler informella texter än vad eleverna hade 1992.

4.1.2 Texter med olika grad av formalitet

Månader stavas oftare med stor begynnelsebokstav i texter med mer informell prägel, som till exempel bloggar. Det finns dock tämligen många exempel på stavning med stor begynnelsebokstav i tidningstexter, vilket kan ha olika förklaringar.

(18)

18 (13) Ytterligare två mål hemma mot Falkenberg - och månadens västsvenska spelare i April var korad.

(GP 2004-05-08, hämtad via Korp 2012-02-12.)

Det är dock inte enbart sportdelen som innehåller stavningar med stor begynnelsebokstav. GP:s nyhets- och ekonomidel representeras i undersökningen av följande exempel:

(14) […]Youtube blockerades efter upproret i kinesiska provinsen Tibet i Mars, kinesiska varianten av Twitter, Fanfou, blockerades under oroligheterna i Xinjiangprovinsen, och Facebook ligger nere sedan början av juli. (GP 2009-07-26, hämtad via Korp 2012-02-12.)

(15) Saab vet ej hur mycket de har sålt i April.

(GP 2010-05-18, hämtad via Korp 2012-04-14.)

Det förstnämnda exemplet är extra intressant då skribenten använder liten begynnelsebokstav på juli, men inte på mars. Exemplet kommer från ett reportage, och det kan vara rimligt att anta att texten inte kommit till under lika hög tidspress som till exempel en snabb nyhetsnotis, och att det antagligen har gått en tid mellan färdigställandet av texten och publiceringen.

Det andra exemplet kommer från GP:s ekonomidel och är i själva verket en underrubrik i en artikel om Saab. I själva brödtexten används dock liten begynnelsebokstav på april, vilket gör det troligt att det i det här fallet är troligt att det är rubriksättaren snarare än artikelförfattaren som inte har varit medveten om hur månader ska stavas enligt svenska skrivregler.

Tidigare i undersökningen har det tagits upp hur titlar ska skrivas på svenska. I GP 2002 finns ett exempel där skribenten förmodligen inte varit medveten om dessa regler:

(16) Men kvällens musikaliska höjdarnummer är utan tvekan Månsken i Augusti. (GP 2002-01-19, hämtad via Korp 2012-04-15.)

(19)

19

4.2.3 Skribentens ålder

Att döma av översikten av åldern på de skribenter som finns med i undersökningen, är det vanligare att yngre människor använder stor begynnelsebokstav på månadsnamn. Detta kan dock förklaras av att de står bakom de flesta informella texterna, där det verkar vara mer acceptabelt med ett vardagligare språk. Tidningstexterna skrivs oftast av något äldre skribenter, men även här verkar det snarare vara sammanhanget och inte skribentens ålder som har betydelse för vilken stavning som används.

5. Sammanfattande diskussion och slutsats

Här sammanfogas resultatet av teorin och undersökningsresultatet – går det att se någon skillnad i bruket av stor begynnelsebokstav över tid, i texter med olika grad av formalitet och beroende på hur gammal skribenten är? Avsnittet avslutas med en sammanfattande slutsats om bruket av stor begynnelsebokstav i stavningen av veckodags- och månadsnamn.

5.1 Bruk över tid

Går det att se någon skillnad i bruket av stor och liten begynnelsebokstav över tid? Både ja och nej. Den ökande digitaliseringen av texter har gjort det enklare att undersöka fler informella texter än tidigare, vilket gör att informella texter från år 1995 och framåt är överrepresenterade i undersökningen. Det är till exempel möjligt att en undersökning av informella texter från exempelvis 1970 hade gett en lika hög andel stavningar med stor begynnelsebokstav. Som visats i undersökningen använder Strindberg stor begynnelsebokstav inkonsekvent i sina brev, men i de publicerade verken, används genomgående liten begynnelsebokstav på veckodagar och månader. För att vara säker på hur det såg ut när texterna först publicerades, borde egentligen stavningen ha kontrollerats i förstautgåvorna av verken. Tyvärr har detta dock inte varit möjligt inom ramen för den här uppsatsen, och det får därför konstateras att det är möjligt att veckodagar och månader stavades med stor begynnelsebokstav även i förstautgåvorna. Att döma av det material som har undersökts verkar dock stor begynnelsebokstav ha varit ganska vanligt även i formella texter fram till ungefär början av 1900-talet. Detta beror med stor sannolikhet på det tyska språkets inflytande på svenskan, eftersom tyskan använder stor begynnelsebokstav på substantiv.

(20)

20 syns dock en ökning av bruket av stor begynnelsebokstav i både formella och informella texter, vilket kan bero på engelskans allt starkare inflytande.

5.2 Bruk i texter med olika hög grad av formalitet

Texter med mer informell prägel innehåller en större andel stavningar med stor begynnelsebokstav. Även om inte alla texter har analyserats till fullo i sitt sammanhang, går det ändå att se av det sammanhang som finns att texter med informella ämnesval ofta använder ett vardagligt och ledigt språk. Detta gäller främst för stavningarna i Bloggmix, men det är även noterbart att Strindberg använder en ledigare ton i vissa av sina brev.

I de fall där stavningar med stor begynnelsebokstav förekommer i dagstidningar, finns de framför allt i sportdelen och nöjesdelen. Sport- och nöjestexter kan ofta ha en ledigare ton än till exempel på ledarsidan, och det kanske är en av anledningarna till att stavningarna med stor begynnelsebokstav oftare kommer härifrån. Det fanns dock en mening från utrikesdelen av tidningen, och i det fallet hade skribenten varit inkonsekvent med stor och liten begynnelsebokstav på månadsnamn.

Stavningarna med stor begynnelsebokstav i sportdelen kommer dels från refererat, som ofta lämnas till publicering snabbt, och dels från bakgrundsinformation i exempelvis förhandsartiklar och porträtt. Dessa ska ofta inte publiceras omedelbart efter textens tillkomst. Dagstidningar har de senare åren allt oftare dragit in på korrekturläsning, och kanske finns det skäl att tro att den korrekturläsning som faktiskt görs, är på texter som skrivs under mindre tidspress. En förklaring till att stor begynnelsebokstav förekommer mer sällan i utrikesdelen är att den kanske har högre status på tidningen och får därför högre prioritet om en andra granskning hinns med.

5.3 Bruk beroende på skribentens ålder

(21)

21 Uppsatserna i Skrivbanken är som tidigare nämnts skrivna av elever i femtonårsåldern, och deras uppsatser har återgivits i Skrivbanken i sitt ursprungsformat. De flesta stavningar med stor begynnelsebokstav hittas i uppsatser med temat ”Att byta skola”, där texterna till största del är skrivna i en berättande form. Temat behandlas av eleverna som ett tämligen vardagligt ämne, och eleverna anpassar sitt språk därefter, bland annat genom att lägga in mycket dialog. Texterna under temat ”Min syn/skolministern” är i jämförelse något mer formella. Att temana skiljer sig åt tror jag däremot inte har någon väsentlig betydelse för bruket av stor begynnelsebokstav, eftersom eleverna vet om att den verkliga läsaren av texterna är läraren som kommer att betygsätta uppsatsen. De flesta elever försöker förmodligen därför att använda en så korrekt stavning som möjligt.

Den tidigare nämnda avhandlingen av Theres Bellander (2010) undersöker hur ungdomar kommunicerar i sms och chatt, och det konstaterades där att ungdomar är väl medvetna om stilväxlingar. Med tanke på Bellanders forskningsresultat kan det därför finnas skäl att tro att de ungdomar som använder stor begynnelsebokstav i informella texter, kanske ibland använder liten begynnelsebokstav i mer formella texter. Om de inte hade varit lika medvetna om stilväxlingar, är det möjligt att det hade funnits fler stavningar med stor begynnelsebokstav i uppsatserna.

Bellander undersöker för närvarande ålderspensionärers språkbruk i digitala medier, och har där sett att äldre människor inte anpassar sitt språk i samma utsträckning som yngre människor i till exempel sms (Bellander, kommande forskning.) I min undersökning är åldern på två äldre skribenter som använder stor begynnelsebokstav känd, nämligen bloggaren Berit Högman från Värmlands Folkblad samt Strindberg (i breven från 1884 och framåt). Deras ålder tror jag dock inte har någon betydelse för vilken stavning de väljer, utan snarare på att de skriver texter som är relativt informella. Strindberg använder liten begynnelsebokstav i sina samlade verk, som förmodligen är redigerade innan de trycktes. Strindbergs brev är dock inte redigerade i sin utgivna form, vilket visar att även Strindberg var inkonsekvent i sin stavning i informella texter. Berit Högman är till yrket riksdagsledamot, och som tidigare nämnts är kanske ämnesvalen och språket något mer genomtänkta eftersom skribenten kan sägas vara en offentlig person (även om hon inte bloggar just med utgångspunkt från riksdagsarbetet).

5.4 Sammanfattande slutsats av bruket av stor begynnelsebokstav

(22)

22 synliga, men ytterligare en orsak till den ökade stavningen med stor begynnelsebokstav kan vara bristen på information i stilguider och skrivguider. Ungdomar blir ju undervisade om skrivregler i skolan, men vuxna som vill ta reda på hur veckodags- och månadsnamn ska stavas får vända sig till de referensverk som finns. Som tidigare konstaterats nämner varken TT-språket eller Myndigheternas skrivregler stavning av veckodagar och månader, och förutsätter därför att läsaren redan vet hur dessa ska stavas.

(23)

23

6. Referensförteckning

6.1 Citerad och refererad litteratur

Bellander, Theres (2010). Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier.

Uppsala: Institutionen för nordiska språk. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bellander, Theres, kommande forskning. Hämtad 2012-04-15 från http://www.nordiska.uu.se/personal/theresbellander.

Crystal, David (2006). How language works. Penguin Books.

Mediespråksgruppen. Rekommendationer från Mediespråksgruppen. Hämtad 2012-03-03 från http://tt.se/tt-spraket/navigation/rekommendationer-fr-mediespraksgruppen/

Melin, Lars (2006). Experimentell språkvård. I Språkvård 2006/4. Myndigheternas skrivregler, 7 utökade upplagan (2009).

Hämtad 2012-03-03 från http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/15/83/7be35768.pdf Ryding, Lars (2009). Versalernas Ockelboeffekt. I Språktidningen nr 3, 2009.

Skoglund, Svante och Waje, Lennart (2001). Svenska timmar. Språket A+B. Gleerups. Solling, Daniel (2009). Små bokstäver ökade avståndet till tyskarna.

I Språktidningen nr 3, 2009.

Stålhammar, Mall (2010). Engelskan i svenskan. Norstedts. Svenska skrivregler (2008). Liber, Stockholm,

Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik (1999).

Svenska akademiens grammatik. 2, Ord. Stockholm: Svenska akademien. Teleman, Ulf (2007). Tradis och funkis. Norstedts Akademiska Förlag

6.2 Excerperade källor

Korp: http://spraakbanken.gu.se/korp/. Utgiven av Göteborgs universitet. Skrivbanken: http://skrivbanken.se. Administreras av Linnéuniversitetet. Mediearkivet – nyhetsarkiv utgivet av Retriever Sverige AB.

References

Related documents

Enligt Lgr 11(2011) ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar språkliga strategier för att göra sig förstådda och att använda sig av omformuleringar när

Även då det gäller användandet av engelska eller svenska ord, till exempel mail eller e-post, visar resultatet att eleverna i många fall föredrar att använda sig av det engelska

Importord och kod växling anses viktigt att undvika i barns närvaro, och barnen ska inte heller få förebilder (i form av lärare eller mediepersonligheter) med brytning

Denna normföreställning avser dock främst adverbiella in- finitiver (och fria predikativer, men dessa är inte infinitivfraser) och är inte tillämplig på alla typer

till beredning av smink, i sht förr äv. till färgning av tyg, kartamin, spanskt rött), nattblått (1871, visst mörkt blått färgämne för färgning av garn, tyg o.d.),

Mirakel är dock – som alla vet – inte ett så klart och entydigt

I perfekt å andra sidan ligger hjälpverbets tematiska tid samtidigt med eller efter talögonblicket, medan supi- numformens tematiska tid sträcker sig från någon tidpunkt i

Procenttalen beträffande semantiska fält över hela GYM-korpusen (GYM-1, GYM-2 samt GYM-3 sammanlagt) ger dock låga siffror; textböckerna består endast till 4,7 procent av ord inom