Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk











Svensson och svenskan ^



Medsinnenkänsligaförspråk

Svensson och svenskan

Medsinnenkänsligaförspråk

Redaktörer:

GunillaByrman

AnnaGustafsson

HenrikRahm



























Lund2010

Gunilla Byrman, Anna Gustafsson och Henrik Rahm (red.) Svensson och svenskan

Med sinnen känsliga för språk Lund 2010

© Författarna

Omslag: Gunilla Byrman och Alan Crozier Omslagsdesign: Magnus Vargvinter

Illustration: Gudrun Svensson, akvarell av Rödkämpe (Plantago Media) Foto: Gunilla Byrman, Jan på gökotta i Fågelsångsdalen i maj 1977 Layout i inlagan: Magnus Nilsson

Tryck: Intellecta, Docusys Göteborg, 2009

ISBN: 978-91-633-5684-1

Innehåll



Förord ... 9 Tabulagratulatoria ... 10 HelenAndersson

Metaforensmirakel

Denpolitiskaetikensundantagstillstånd ...13 JohanBrandtler&LarsOlofDelsing

Framväxtenavobestämdartikelisvenska

Definithet,specificitetochpolaritet...24 GunillaByrman

”Medhavetsomvittne”

Attannonseraenförlovning ...37 LisaChristensen

Presensochpreteritumiskönlitterärprosa ... 49 VernerEgerland&CeciliaFalk

Siochså

Mellannarrativitetochgrammatik ...60 LenaEkberg

Jagkantyckaatt…

Garderingpåmodet?...73 BirgitFalckKjällquist

NamnkringterrängbanornaiBovallstrand,Bohuslän ... 82 AnnaGustafsson&HenrikRahm

KvitteromTwitter

Mikrobloggen:ettsamtalpåensocialarena

ellerettpubliceringsverktygpå140tecken? ...88 FredrikHansson

Ett(o)tydligtproblem

Omgymnasieskolanssvenskämne...101 JanaHolsanova&AndreasNord

Textensfragmenteringochläsaresmeningsskapande ... 110 DavidHåkansson&GunlögJosefsson

Hurstårdettillmedhierarkin?... 124



LarsErikJohansson

PederWinstrupsInaugurationsprædicken

vidinvigningenavLundsakademi1668

Enkommunikations,genreochretorikhistoriskanalys ...139 OlleJosephson

Tingsten,Lagercrantzochpersonlighetens

rollisakprosahistorien ... 151 AnnaMalinKarlsson

Itextanalysensutmarker?

Omattintresserasigförvadtextergör

(ochförhurdegördet)...162 FredKarlsson

Finalinbäddningavsatserisvenskan... 175 LoneKoldtoft&PaulA.Bauer

AbrahamogAuschwitz ... 184 MariaLindgren

Avpersonifieringochpersonifieringitextochbild

Omdeltagarnaiskolplaner ...198 CarlErikLundbladh

Aktiva,ballyadeaskefisar,aväte,avuringarochbandknivar Sydochvästsvenskdialektdatabas ...210 Kristina&HenrikNikula

Stilsompersuasivtinstrumentireportagetexter... 217 KerstinNorén

Råkade”råkade”slinta

Enreaktivkonstruktion,x”x”,ielektronisktspråk...228 ÅkePettersson

Texterstillagningochtextvärldensroll ... 243 ChristerPlatzack

Huvudflyttningochflyttadehuvuden ... 255 HenrikRosenkvist

Rättmendåligt

Omfelfriastudenttextersominteärbra...269 PerRydén

Entabloidsgenrer... 281



IrmaSorvali

Förpackningarsomkommunikationsmedel... 289 HansStrand

Denakademiskatextoch

skrivforskningenskunskapsintressen... 298 MarkettaSundman

Prepositionersompartiklar–ettgrammatiskt

kontinuumisvenskan?... 309 GudrunSvensson

Duvet

Avvem,förvem?...319 UlfTeleman

Lågtyskalånord

Omstadochlandisvenskspråkhistoria...331 CamillaThurén&SusannaKarlsson

BuffelnPersson+kossanDoris=sant!

Ettförslagtillenanalysmodellför

denmodernaretoriskasituationen ...342 BoA.Wendt

Textbearbetningochtextåtervinningiteoriochverklighet ... 352 OrlaVigsø

Tårtkalasetochallmänhetensförtroende

EnstudieavMigrationsverketskriskommunikation ...361 TommyWingren

Samhällsstrukturenochutvecklingsdyslexin ... 372 LarsWollin

SubpræsidioStobæi

Omkarolinskadissertationerilundatappning...377





Förord

Den24januari2010fyllerJanSvensson60år.Inomämnetnordiskaspråk

ärJanenvälkändochoftaanlitadforskaremedettbrettkontaktnätihela

Norden.HansavhandlingEtermediernasnyhetsspråk2.Studieröverinnehåll

ochinformationsstrukturblevupptaktentillenkarriärsommedieforskare

på det språkvetenskapliga området. Publikationerna Kommunikations

historiaochOffentlighetsstrukturochspråkförändringharblivitklassiker.De

flestaavJansprojektochskriftligaarbetenharanknytningtillmassmedi

erochsamhällsideologi.Hansbreddharletttillatthanvaritframgångs

rik ledare för flervetenskapliga projekt, exempelvisSvensk sakprosa, som

utmynnatimångarapporterochtvåslutvolymer.Andraprojektharre

sulteratiböckersomMedietextochmedietolkningarochMediekulturer.Hy

brider och förvandlingar. Under alla sina verksamma år har han varit en

flitigartikelförfattareochredaktör.Numeraärhanverksamsomprofes

sorvidLundsuniversitetochvetenskapligledareförsvenskameddidak

tiskinriktningvidMalmöhögskola.

Inför 60årsdagen hyllar vi Jan med denna festskrift för hans insatser

inom forskningen. Vi vet att många har uppskattat och uppskattar Jan

som lärare, handledare, kollega, rådgivare, seminarieledare och inte

minstsomvän.Dennavolyminnehåller34artiklarsomanknytertillJans

forskargärningochengagemangunderdegångnaåren,skrivnaavkolle

gerochstudentersompådettasättvilluppmärksammahonompåhög

tidsdagen.



Lund7december2009



GunillaByrmanAnnaGustafssonHenrikRahm





Tabula gratulatoria

KentAdelmann,Malmö

EssieAndersson,Lund

HelenAndersson,Uppsala

LarsGustafAndersson,Lund

EvaAniansson,Uppsala

SofiaAsk,Alvesta

MariBacquin,Lund

KjellLarsBerge,Oslo

EwaBerghNestlog,VäxjöochKastlösa

LottaBergman,Malmö

AndersBjörkvall,Stockholm

MonaBlåsjö,Stockholm

JohanBrandtler,Lund

GöstaBruce,Lund

GunillaByrmanochAlanCrozier,

Skatteberga

LisaochRobertChristensen,Lund

LarsOlofDelsing,Malmö

HenryDiab,Lund

VernerEgerland,Malmö

JanEinarsson,Lund

LenaEkberg,Lund

LarsJohanEkerot,Lund

UllaEkvall,Täby

ElisabetEngdahl,Göteborg

BirgitFalckKjällquist,Svedala

CeciliaFalk,MalmöochStockholm

PiotrGarbacz,Lund

FransGregersen,Köpenhamn

BrittLouiseGunnarsson,Uppsala

AnnaGustafsson,Lund

BengtHall,Lund

SolveigHammarbäck,Växjö

AnitaBeritHansen,Köpenhamn

FredrikHansson,Helsingborg

IngerHaskå,Lund

StaffanHellberg,Solna

LarsÅkeHenningsson,Lund

HenrikHenriksson,Lund

GunnelHolmochIngemarOscarsson,

Lund

GöstaHolm,Lund

ClaesGöranHolmberg,Lund

JanaHolsanova,Lund

MerleHorne,Lund

TorGHultman,œŠ

ChristerHummelstedt,Åbo

DavidHåkansson,Lund

KristinaJennbert,Lund

LarsErikJohansson,Skövde

GunlögJosefsson,Lund

OlleJosephson,Stockholm

MaritJulien,Lund

KarinJönsson,Malmö

MatsJönsson,Lund

AnnaMalinKarlsson,Stockholm

FredKarlsson,Helsingfors

SusannaKarlsson,Lund

LoneKoldtoftochPaulA.Bauer,

Köpenhamn

IngridochRogerKällström,Västra

Frölunda

EvaochSvanteKärrlander,Torekov

MirandaLanden,Lund

HansLandqvist,Göteborg

LenaLarsson,Åkarp

JannikaLassus,Esbo

KatrinLiljaWaltå,Visby

MariaLindgren,Växjö

IngerLindstedt,Malmö

JanLindström,Helsingfors

AnneMarieLonden,Helsingfors

CarlErikLundbladh,Lund

KatarinaLundin,Furulund

AinaLundqvist,Göteborg

KazuyoochHåkanLundström,Lund

LenaLötmarker,Karlstad

PetraMagnusson,Kristianstad

MartinMalmström,Lund

BjörnMelander,Uppsala

ValériaMolnár,Malmö

KristinaochHenrikNikula,Åbo AndreasNord,Stockholm

BengtNordberg,Uppsala

KerstinNordenstam,Göteborg

KerstinNorén,Karlstad

ShirleyNäslund,Örebro

AndersOhlsson,Lund

JesperOlsson,Lund

AnnaOrrlingWelander,Magnarpoch

Waterloo

AnnePalmér,Uppsala

MagnusPerssonochSophieElsässer,

Lund

GertrudPettersson,Lund

ÅkePettersson,Bara

ChristerPlatzack,Lund

HenrikRahm,Lund

SanimirResic,Lund

MartinRingmar,Rennes

PerRoijer,Lund

BjörnRosdahl,Helsingborg

HenrikRosenkvist,Lund

BoRuthström,Lund

PerRydén,Lund

LisbethSaab,Lund

DagSandahl,Lund

GunnarSandin,Lund

CarinSandqvist,Dalby

LillemorSantesson,Hörby

SaraSantesson,Lund

KarinSarsenov,Lund

SuzanneSchlyter,Lund

AndersSigrell,Lund

HalldórÁrmannSigurðsson,Lund

StellaSjögren,Stockholm

IrmaSorvali,Joensuu

JohanStenström,Lund

MargaretaStigsdotter,Lund

HansStrand,Stockholm

MarkettaSundman,Åbo

GudrunSvensson,Lomma

LarsSvensson,Lund

LarsSvensson,Malmö

UlfTeleman,Lund

KerstinochMatsThelander,Uppsala

MarianneThormählen,Lund

ÅsaThormählen,Lund

CamillaThurén,Lund

BarbaraTörnquistPlewa,Lund

EvaHelenUlvros,Lund

ChristianWaldmann,Växjö

BoA.Wendt,Hässleholm

EvaWiberg,Lund

OrlaVigsø,Alingsås

ÅsaWikström,Lund

TommyWingren,Malmö

LarsochUllaWollin,Uppsala

JanOlaÖstman,Sibbo



Forskarutbildningenisvenskamed

didaktiskinriktning,Lundsuniversitet

ochMalmöhögskola

Forskningscentralenfördeinhemska

språken,Helsingfors

HTbiblioteken,Lund

Institutionenförkommunikation,medier

ochit,Södertörnshögskola

Institutionenförnordiskaspråk,

Stockholmsuniversitet

Institutionenförnordiskaspråk,Uppsala

universitet

Institutionenförnordiskaspråkoch

nordisklitteratur,Helsingfors

universitet

Institutionenförspråkochlitteratur,

LinnéuniversitetetiVäxjöochKalmar

Nordiskfilologi,Uleåborgsuniversitet

Språkrådet,Stockholm

Universitetsbiblioteket,Linnéuniversite

tetiVäxjö

Dialekt- och ordnamnsarkivet i Lund

Metaforens mirakel

Den politiska etikens undantagstillstånd

HelenAndersson

År1786besökerGoetheundersinitalienskaresaenoffentligrättegångi

Venedig. Den äger rum i det hertigliga palatset. Där sitter domarna,

åklagarenochadvokaternatillsammansmedparterna.Därsitterocksåen

liten man på en taburett vid ett litet bord med ett timglas framför sig.

FörstförstårinteGoethevilkenfunktiondenmannenhar,menplötsligt

serhanattnärhelståklagarentalar,såläggermannentimglasetpåsidani

horisontalt läge för att sanden inte skall rinna igenom. Så fort försvaret

börjar tala, då reser han däremot glaset upprätt i vertikalt läge och

sanden kan rinna ner (Goethe 1961:52–54). Detta är alltså domstolens

märkliga sätt att hålla reda på tiden. När staten talar stannar tiden.

Försvaret däremot får sin tid utmätt. Goethe finner hela processen vara

enkomedi,eftersomalltredanförefallervaraavgjort.

Denhärhistorienstämmervälöverensmeddenalltannatänkomiska

definitionsomdeninflytelserikekatolskerättsfilosofenCarlSchmittger

av statens suveränitet: ”Souverän ist, wer über den Ausnahmezustand

entscheidet” (1934:11). På svenska: ”Den är suverän som beslutar om

undantagstillståndet.”Schmittidentifieraralltsåsuveränitetmedmakten

att på ett lagligt vis upphäva lagen för en tid genom att deklarera ett

undantagstillstånd. Det gör han i en ganska kort skrift med titeln

Politische Theologie (1922), som skrevs under den tidiga Weimarrepubli

kens politiska och intellektuella turbulens. Hans motbud till denna

turbulens var att utveckla en teori om hur den politiska makten ytterst

grundasidensuveränaförmåganattbeslutaomundantag.Tioårsenare

blevhannazistpartietskronjurist.

FörSchmittvaralltsåundantagstillståndetdenparadoxalasituationdå

lagenpåettlagenligtsättupphävsavdensuveränamakten.Dettillstånd

som blir resultatet, är ett undantag där vi – eller snarare den suveräna

makten–varkenärunderkastadelagenellerfriafråndenutansnarareär

både och, både underkastade lagen och fria från den. Det beror på att

undantagstillståndetisigär”denlegalaformenhosdetsominteharnå

gon legal form”. Varje rättsordning vilar i den här teorin ytterst inte på

normer,utanpådetsuveränabeslutet.”DieAusnahmeistinteressanter

als der Normalfall. Das Normale bewiest nichts, die Ausnahme beweist

alles”[Undantagetärintressantareännormalfallet.Detnormalabevisar

ingenting; undantaget bevisarallt],skriver Schmitt (1934:22).Suveränen

ärenligtSchmittengränsfigursomsamtidigtbefinnersigbådeinnanför

ochutanförlagen.

Dennateoriomregelnochundantagetäralltannatänobsolet.Denhar

fåttenglobalpolitiskangelägenhetsgradiefterdyningarnaavden11sep

tember 2001 (9/11 som amerikanarna säger) och det så kallade ”kriget

motterrorismen”.Nutidateoretiskadiskurserinomstatsvetenskap,juri

dik och politisk filosofi  har i högsta grad fångat upp den bild av rätten

som undantagets dynamiska logik ger. Schmitt är ett spöke som på ett

kusligt vis förföljer dagens politiska etik, både teoretiskt och praktiskt.

 Hanärenteologisktinspireradgengångareavbetydandeaktualitet.Det

berorpåattparadoxeniSchmittsteori–denlagligasuspensionenavlagen

– har fascinerat och fortsätter att fascinera både politiska teoretiker och

mäktigapolitiker.

”I’m the decider”

IenvälkändanekdotomGeorgeW.Bushfrånapril2006försvaradepre

sidenten Donald Rumsfield och kriget mot Irak med följande formule

ringar:”Ihearvoices,andIreadthepapers,andIhearspeculation.But

I’mthedecider,andIdecidewhat’sbest”(citeratiO’Neil2006).Detvar

varkenförstaellersistagångensomBushidentifieradesigmedbådebe

slutetochpåföljandeundantag,ochsåattsägaladetimglasetihorison

taltläge,såatttidenstannade.Hansadministration–somlästsinMachi

avelli, sin Hobbes, och sin Leo Strauss – omfattade nämligen teorin om

det ”enhetliga verkställandet”. En aldrig tidigare skådad expansion av

presidentämbetets makt blev följden, både inom landet och internatio

nellt–någotsomoftablivitkritiserat,därförattlagensstyreupphävdesi

namnavden”nationellasäkerhetens”högrelag.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1 DettaärförståsenkontrastallusionpåMarxspökeiupptaktentillManifestderKommu

nistischenPartei:„EinGespenstgehtuminEuropa–dasGespenstdesKommunismus.“

Bushs ”I’m the decider” häcklades i massmedia, men inte alla insåg

vilkadunklakraftersomsläppteslösagenomhansklumpligahänvisning

till det ”suveräna beslutet”. Någonstans bakom Bushs formuleringar

fannsettinflytandefrånCarlSchmitt:”Suveränärdensombeslutarom

undantaget.” Alltså: presidenten är den suverän som beslutar när den

formellalagenmåsteupphävasförattmötadesvårighetersomuppstår

vidextraordinäraomständigheter–särskiltomdeuppfattassomett”exi

stentiellthot”motUSA:sidentitet.Administrationenhadeuppenbarligen

ocksålästsinCarlSchmitt.Rättensättspåundantag,tidenstannar.Såfår

viGuantánamoBayochAbuGhraib.Anklagadeterroristerställsutanför

Genèvekonventionenskategori”legalenemycombatant”ochförvandlas

medettmirakulösttrollspötill”illegalenemycombatants”.Deförvand

las kort sagt till hominis sacri, alltså till rättslösa subjekt, för att låna en

terminologi från den italienske filosofen Giorgio Agamben (1998). Det

leddeocksåtilldoldövervakningavprivatatelefonsamtalochpenning

transaktioner, till hemliga fängelser, så kallade ”svarta orter”, i bl.a.

Thailand, Afghanistan och Polen. Undantagstillståndet skrevs också in i

den nationella säkerhetsstrategin; en ospecificerad fiende påkallade helt

nya former av krig. Det exceptionella tillståndet rättfärdigade förebyg

gande krig, där rationellt baserade beslut grundade på underrättelse

informationersattesavettagerandesombyggdepåendastdiffusapoten

tiella hot från osynliga fiender. Denna uppdelning i fiende eller vän är

grundbulteniSchmittspolitiskaetik.

Den värld som presenteras som ”the post 9/11 world” är en där

tidigare(demokratiska)politiskaochrättsliganormerintelängretilläm

pas. Den förre brittiske premiärministern Tony Blair sade i ett visionärt

talimars2004attterroristattackenförhonomvar”arevelation”somin

vigde en tidsålder som var ”unconventional in almost every respect”

(citerat i Warner 2005:27). Agamben (2003) skriver att detta är en värld

därundantagetblivitnormen,envärlddärundantagstillståndetpågåriall

oändlighet.  Hans drastiska slutsats blir att vi alla är potentiella hominis

sacriidetjättelikaLagersomvärldenförvandlatstill.Timglasettycksför

bliliggandeietthorisontaltlägeiallevighetutanattnågonsinförasupp

iettnormalt,vertikaltläge.

Denretoriskakraftenidessaformuleringarkräverennärmareunder

sökning:attvitänkerigenom”undantaget”sombegrepp,ochrentavgår

tillbakatilldeteologiskaförutsättningarna.Schmittspolitiskaetikärnär

mare bestämt baserad på en viss typ av politisk teologi, och det är från

denna teologi som hans teori om undantaget hämtar sin bärkraft.

 Han

hävdar nämligen att ”alla viktiga begrepp i modern statsteori är seku

lariserade teologiska begrepp” (1934:49). De bör därför behandlas som

sådana.Ochingetbegreppärjumerteologisktänsuveränen.Sanningen

ärdenattpolitikochreligionblirsvårtatthållaisärsålängesuveränen

somtankefigurharmaktövervårasinnen.Dennateologiskarestprodukt

harhaftsittstarkaste–ochmestförödande–inflytandeöverdenutrikes

politiskasfären,vilketBushadministrationenärettexempelpå.

Mirakelmetaforen

FörutomsuveränitetenanvändesigCarlSchmittavytterligareettteolo

gisktbegreppförattförklaraundantagstillståndet:detgudomligamirak

let.Handeklarerarnärmarebestämtattundantagetijuridikenäranalogt

medteologinsgudomligamirakel:bådeundantagetochunderverkethar

ensuveränellergudomligmakt,därförattbådaupphäverdennormala

eller naturliga lagen. Genom den här jämförelsen ville han säkra den

suveräna maktens teologiska grunder, de grunder som de europeiska

monarkiernasålängeåberopade:deärenligtSchmittgiltigaävenfördet

modernarättsligatänkandet.

AnledningentillattSchmittanvändermirakletsommetaforförundan

tagstillståndetäralltsåatthanvillehittaettsättattbevaradenpolitiska

suveränitetenochdenordningsomdenupprätthåller–någothanmenar

att den moderna konstitutionalismen inte klarar av. Han vänder sig

därförtilldenpolitiskateologin,ochtvåpotentielltagonistiskabegrepp–

politik och teologi – paras ihop med hjälp av mirakelmetaforen. Eller

bättre: paret sys ihop (som ett slags siamesiska tvillingar) med hjälp av

metaforensmirakel,medhjälpavdetmirakelsomenmetaforfaktisktär.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

2 Hos Schmitt omfattar den politiska teologin mer än vanlig politik och mindre än det

strikt teologiska. Politisk teologi refererar inte till det som vanligen kallas ”politik”

(riksdagochpolitiskapartier)utantill”detpolitiska”somfinnsnärvarandeöverallti

samhället(imedier,ekonomi,teknologiosv.)samtidigtsom”teologi”intesyftarpåen

politisk form av teologi. Politisk teologi står istället för återkomsten av teologiska

tankefigurer i en sekulariserad politisk sfär där deras ursprungliga betydelser och

funktionerblivitobsoleta.

Imetaforenförvandlasdetmångtydigamiraklettillnågottillsynesokon

troversiellt: mirakel betyder helt enkelt det suveräna upphävandet av

lagen.Iställetpresenterasundantagstillståndetsomdetproblemsomska

undersökas.ISchmittspolitiskateologibehandlasteologinsbegreppsom

omdehadeenklarochentydigbetydelse–vivetvadettmirakelär–så

attdekangelegitimitetåtundantagstillståndet,dettaoklaraochomstrid

dapolitiskabegreppsomvikännerossliteosäkrainför,ochsomSchmitt

därförrederutåtossgenomattkalladetett(gudomligt)mirakel.

Vardagens och löftets mirakel

Mirakel är dock – som alla vet – inte ett så klart och entydigt begrepp

somSchmittvilleattdetskullevara.Detharvaritföremålförenintensiv

filosofisk reflexion och teologisk debatt, inte minst under den tid som

Schmittskrev.Hanförsöktedöljabegreppetsoklaranaturnärhanlätmi

rakletfungerasommetaforförundantagstillståndet.Mennärhanlikna

deundantagstillståndetvidettmirakel,deltoghanintebaraienpolitisk

diskussionomkonstitutionalismochauktoritet.Haninterveneradeockså

–utanattsägadet–ienpågåendedebattommirakletsstatusochfunk

tion efter Upplysningens deism och sekularism. Han kan till och med

medvetethaförtenimplicitdebattomförtjänsternameddenkristnateo

logingentemotdenjudiska. 

Det betyder att han var lika intresserad av att staka ut betydelsen av

”mirakel”identeologiskasfärensomhanvaravattstakautbetydelsen

av”undantagstillståndet”idenjuridiska.Schmittvarisjälvaverketinte

ensam om att intressera sig för mirakler under denna tid. Den judiske

teologenochfilosofenFranzRosenzweigarbetadeochskrevundersam

matid(ochisammaland)somdentidigeSchmitt.Ocksåhanvarintres

seradavattrekonstruera”miraklet”,menavheltandraskäl.Detgjorde

han i en bok som kom ut ett år före Politische Theologie. Den heter Der

SternderErlösung(1921).Hanskompliceradebegreppommirakletharen

mycket demokratisk utformning. Det fungerar mer som ett profetiskt

tecken öppet för tolkning än som ett gudomligt kommando ovanifrån.

Han hade till skillnad från Schmitt ett underdogperspektiv. Underverk

ärnågotsomkanskeidetdagligalivet–baramanäröppenfördet.

 Här finns fröet till en väg bort från Schmitts inflytelserika tes: att un

dantaget är(som) ett dundrande mirakel.Undantaget kan nämligen ses

somettmirakelsåsomRosenzweiguppfattadedet.Dåhandlardetinte

längreommaktochtvångutanommottaglighet,enöppenhetförframti

den.DetärdennafolkliganytolkningavmirakletsomSchmittmotsätter

siggenomattjämförasittundantagstillståndmedetttranscendentmira

kel.

EnpolitiskfilosofsomplockadeuppRosenzweigsmirakulösafrövar

Hannah Arendt, som använder miraklet som metafor när hon på 1950

talet utvecklar sin postteologiska politiska filosofi i exilen efter andra

världskrigets fasor, efter Förintelsen. När Arendt i The Human Condition

(1958:236–47) kallar en handling för ett mirakel gör hon det, därför att

honärlikaupptagensomRosenzweigavattutarbetaenteoriom”möjlig

hetenattupplevaettmirakel”.Dennateorihandlaromvilka(sociopolitis

ka, symboliska och kulturella) villkor som är nödvändiga för att göra

människoröppnafördetmirakulösa.Ivadsommycketvälkanhavarit

ett medvetet försök att bemöta Schmitt associerar Arendt underverket

medden”uppbrytande”maktenhosenpolitiskhandlingsomärimma

nent,intetranscendent.Detärförhennemotståndetmotenexisterande

suverän ordning. Miraklet blir en metafor för ett handlande i samför

ståndmedandra,inteenmetaforförenidentitetsformandeuppdelningi

vän eller fiende. Ett sådant mirakulöst handlande identifierar Arendt

blandannatmedlöftensomhålls,intemedsvekochmedupphävandet

avlöften.Honbeskriveralltsåhållandetavlöften,normaltsettenganska

vardagligpraktik,somenextraordinärhandling.Detberorpåattlöftetär

enunikkombinationav”wordanddeed”.Detärettperformativtyttran

de,entalhandlingsomframbringarnågotnyttsominteexisteradeförut

ochskapar”nyarelationerochnyaverkligheter”.

Attgöralöfteshållandetillettmindremirakelvisarpåenmedvetenhet

omhurvanliga,vardagligahandlingarkanfåenheroiskdimensionun

derextraordinäraomständigheter:ipolisstater,närkrigslagarråder,mitt

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

3 Mirakelmetaforenblirenbildförenvändningmotdetvanligaochimmanenta,inteen

bildföretttranscendentuppbrottfråndetvardagliga.DetbrottRosenzweigefterlyser

ärnågotsomförosstillenannansortsvanlighetändenvihadeförut.

under politiska övergångstillstånd eller revolutioner. De blir ”isolated

islandsofcertaintyinanoceanofinsecurity”(1958:244).Arendttilldelar

här talandet, talhandlingarna, och särskilt det politiska talet, makten att

skapa och upprätthålla sociala strukturer och politiska verkligheter.

Detta underifrånperspektiv står i skarp kontrast till Schmitts pessimis

tiska syn på det politiska talandet och handlandet, som han beskriver

somimpotentochassocierarmedWeimarrepublikensparlamentarism–

en parlamentarism som han kritiserade hårt. Men mänskligt tal och

handlandekanenligtArendtskaparumförmotståndmotdensuveräna

maktens grepp, utrymmen för en demokratisk politik, och med den en

heltannanpolitisketikänvadBushiSchmittsefterföljdförespråkade.

Att sätta undantaget på undantag

Den suveräna makten får sin bäring av individer, av det sammanhang,

där den opererar. Den är beroende av hur dess performativer tas emot.

Hannah Arendt visste därför vad hon gjorde när hon använde miraklet

sommetaforförsittegetbegreppompolitiskthandlande.Honskrevdi

rektmotSchmitt,somhadetillskansatsigmirakletförsinegenbesluts

föresuverän,självamodellenfördensuveränistiskapolitiksomArendt

motsattesig.Detärdennamodellsmaktövervårfantasisomgördetså

svårtatthuggahuvudetavSuveränen/Tyrannensåattdetverkligengår

av.Hankommeroftatillbakamedhuvudetibehåll.Detberorpåattdet

fortfarandefinnsenauraavkvasimystiskmaktruntdensuveränafigu

ren. 

Attståemotdetoemotståndliga,attståemotlockelsenidensuveräna

figuren, det är att kräva ansvarighet från dem som själva anser sig stå

bortomalltansvar,detärattsättaundantagetpåundantag.Detärettele

ment i en politisk etik, där moralen däremot inte sätts på undantag. Då

skernågonting.Viinserkanskeattdetärvisomärsandenivårtidstim

glas.Människorkantillskansasigsuveränensrättigheternärdegårsam

man: också folket kan få tiden att stanna. Och folket består alltid av en

multitud av människor. Tillsammans kan människor skapa ett samhälle

därdetmestavgörandeinteärBeslutetutanvårtsättattförhållaosstill

det:vikansamverkameddet,varadelaktigaidet,menvikanocksålåta

bli.

UtmaningenblirattkommabortfrånCarlSchmittsdefinitionavpoliti

kensväsenikategoriernafiendevän.MedTheodorAdornosformuleringi

MinimaMoralia:”Frihetvoreattinteväljamellansvartochvitt,utanatt

stigautursådanauppgillradesituationer”(1986:162).

Jag lyfter därför fram två exempel på en sådan vägran att samverka

med beslut som upprätthåller distinktionen mellan fiende och vän, ett

skönlitterärtochetthämtatfrånverkligheten.

Regeln och undantaget

Nästan tio år efter Politische Theologie, publicerar en landsman till Carl

Schmitt ett litet lärostycke med den talande titeln Die Ausnahme und die

Regel (sv. Regeln och undantaget). Året var 1931. Författarens namn var

BertoltBrecht.Detärhistorienomenresa,därenutsugare(enrikköp

man) och två utsugna (en vägvisare och en bärare) är resenärerna. Den

rikeochmisstänksammeköpmannenmåstetasigigenomenökenföratt

avslutaenoljeaffär.Eftersomhanärsnål,avskedarhansnartvägvisaren;

hansjälvochbärarengårförståsvilseiöknen,ochvattnetbörjarsina.Då

händernågotoväntat.Bärarenerbjuderköpmannendesistadropparnai

sinegenvattenflaska.Somtackförhjälpenblirhanihjälskjuten,eftersom

köpmannen tror att bäraren tänker slå ihjäl honom med en sten när

denneräckerframvattenflaskan.

Köpmannen ställs inför rätta i pjäsens sista scen, ”Sången om dom

stolarna”,ochhärbrännerdettillpåriktigt.Bevisförmordetpresenteras,

menköpmannenfrikännsändå.Domarenkonkluderarnämligenattköp

mannen hade goda skäl att tro att bäraren ville slå ihjäl sin plågoande.

Därför hade han rätt att skjuta bäraren i självförsvar, oberoende av om

detfannsettverkligthotellerinte.Deträckermedattköpmannen(precis

som Bush) kände sig hotad. Domstolen fastställer under rättegången att

det är regeln som gäller. Här står ”undantaget” sig slätt, ett undantag

somärmotsatsentillSchmittssuveränaundantag.

Bärarenblirintebaraofferförenbrutalklasslogik,därdefattigaalltid

förlorar. Hans enkla handling – att erbjuda sin herre det sista vattnet –

var ett osynligt vardagsmirakel, men det uppfattades enligt regeln, inte

som det märkvärdiga undantag det faktiskt var. Detta undantag kunde

inteblinågottillstånd,eftersombärarenvaralltannatänsuverän.Dess

utomvarhanalldelesensam,utanvittnen.Ingenkundetalaförhanssak.

Denrådandeordningenbestår.Effektenblirattundantagetbekräftarre

geln. Mordet på bäraren betraktas som befogat enligt den politiska

logikenfiendevän.Undantagetfårböjasigfördomstolensregel.Mörda

renfrikänns.

Att vara sin nästas nästa

Mittandraexempelpåettmirakulösthandlandesomfaktisktfårenviss

effekt(åtminstoneförentid)ärinteenensammänniska,utanengrupp

människor som sluter sig samman och gör ett skriftligt uttalande i en

politisk talhandling. Det är ett exempel på ett undantag – i form av ett

etiskt handlande – som kommer underifrån, där människor kollektivt

motsätter sig den suveräna maktens beslut och därmed stiger ut ur en

”uppgillradsituation”.

HändelsenutspelarsigiIsraelifebruari2002,dåhundratalsreservoffi

ceraregicksammanochvägradetjänstgöraideockuperadeområdena.I

sittofficiellauttalandebetonadedessasåkalladerefusniksattdegjortsin

pliktikrigetmotarabstaterna,någraavdemhadeävenfåttflerautmär

kelser. Vad de helt enkelt hävdade var att de inte kunde gå med på att

strida”förattdominera,förvisa,svältautochförödmjukaettheltfolk”.

Kraven styrktes med en detaljerad beskrivning av försvarsstyrkornas

grymheter,frånmordpåbarntillförstörelseavpalestinskegendom.Det

avgörande här är enligt den slovenske filosofen Slavoj Žižek (2002) inte

den grymma och godtyckliga behandlingen i sig,utanatt palestinier på

de ockuperade områdena reduceras till homo sacer, till objekt för olika

disciplinära åtgärder och för humanitär hjälp. De behandlas alltså inte

som fullvärdiga medborgare. Det refusniks gjorde var att de vägrade att

behandlapalestiniernasomhomosacer.Iställetbehandladedepalestinier

nasomsinnästa(neighbour)iden”striktjudiskkristnabetydelsen”.

Betecknande nog tonades reservofficerarnas vägran– deras Nej – ned

av massmedierna: en sådan ansats till att dra en gräns, att vägra med

verka,ärisjälvaverketengenuinmoraliskhandling.Detärhär,isådana

handlingarsomdetfaktisktintelängrefinnsnågraisraelerellerpalestini

er, fullvärdiga medlemmar av samhället eller homo sacer. ”Detta ’Nej!’

anger”,somŽižekskriver,”detmirakulösaögonblickdådenevigaRätt

visanförettögonblickuppträderidentillfälligaempiriskaverklighetens

sfär”(2002:116).

Somvärldenserutidagärdetkanskevårpliktattutförasådana(mira

kulösa) handlingar, att söka efter det etiska ögonblicket. Enkelt är det

inte. Det kräver faktiskt moraliskt mod, eftersom det är så lätt att

misslyckas. Men som Samuel Beckett (1992:101) formulerar saken i

WorswardHo:”Tryagain.Failagain.Failbetter.”

Det etiska miraklet

Detmoraliskamodetipolitiskasituationerärlikvälberoendeavdensu

veränamaktensberoendeavsinaperformativer,avmänniskorssättattta

emotbeslutet,någotsomjuvarierarfrånindividtillindivid.Detfolkliga

beslutetfårliksomdetsuveränasinbärkraftavdetsammanhangdärdet

sker.Närmänniskorgårsamman–detfolkligamiraklet–skapasettfolk

styrt undantagstillstånd som till skillnad från den suveräna maktens

undantaginteärettvertikaltpåbuduppifrånochnedutanettbrottiden

normala ordningen som bryter upp den påtvingade politiska enhetlig

heten.Därmedblirdenfolkligasuveränitetenmerhorisontellochdemo

kratisk–menocksåmerriskabelochömtålig.Denblirettetisktmirakel.

Schmitts och Agambens tal om suverän decisionism kan ge det fel

aktiga intrycket att den suveräna makten är mer dominerande än vad

denfaktisktär.PolitikenharinteensåorubbliglogiksomSchmittsmi

rakelmetafor antyder. Den är mer utspridd, skiktad och komplex än så.

Den demokratiska teorins och etikens uppgift blir därför att hjälpa

människor att förhålla sig till den suveräna maktens öppningar och på

bud: vi kan anpassa oss till dem, identifiera oss med dem; vi kan göra

motstånd och föreställa oss alternativ – som när människor organiserar

siggenomatttalaochhandlatillsammans,oavsettvilkennationderåkar

tillhöra(Arendt1958:198).

Sådantskeremellertidbaraomdetfinnsenmotiverandedrivkraftatt

handla moraliskt. Hur man än väljer att normativt rättfärdiga en hand

ling, vare sig man hänvisar till rättviseteorier, rättigheter, plikter, för

pliktelser, konsekvenser osv. är det bara den aktiva mottagligheten för

denandreskravsomskaparendrivkraftatthandlamoraliskt.Dennaak

tivamottaglighetkanvimedSimonCritchley(2007)kallaförden”etiska

erfarenheten”.Utandennaerfarenhetriskerardenmoraliskareflexionen

attbliettmeningslöstelleruppgivetplockandemeddevanligateoretiska

ramverken för att rättfärdiggöra en moralisk (motstånds)handling:

plikten,nyttanellerdygden.

Utrymmet medger inget längre resonemang om detta. Jag nöjer mig

därför med att avslutningsvis citera vad Tage Danielsson en gång

diktadeisinmusikaliskafabelAnimalen(1980:141):”Förstörelsensfästen

ärkraftigtbemannade.Detärdagsfördesnällaattbliflyförbannade.”

Källor och litteratur

Adorno,TheodorW.1986[1961].MinimaMoralia.Reflexionerurdetstympadelivet.

Lund:Arkivförlag.

Agamben, Giorgio 1998 [1995].Homo Sacer. Sovereign Power and Bare Life. Övers.

DanielHellerRoazen.Stanford:StanfordUniversityPress.

Agamben,Giorgio2005[2003].TheStateofException.Övers.KevinAttel.Chicago

&London:UniversityofChicagoPress.

Arendt, Hannah 1958. The Human Condition. Chicago: University of Chicago

Press.

Beckett,Samuel1992.WorswardHo.IS.Beckett,NohowOn.London:Calder.

Brecht, Bertolt 1960 [1931]. Die Ausnahme und die Regel. I: B. Brecht Versuche.

Berlin:SuhrkampVerlag.

Critchley,Simon2007.InfinitelyDemanding.EthicsofCommitment,PoliticsofResis

tance.London&NewYork:Verso.

Danielsson, Tage 1980. Tage Danielssons text till Animalen. En musikalisk fabel.

Stockholm:Wahlström&Wikstrand.

Goethe,JohanWolfgangvon1961[1816].GoethesItalienskaresa.Stockholm:Bibli

oteksförlaget.

O’Neil, John 2006. Bush Picks Trade Envoy as Budget Aide. New York Times: 18

April.

Rosenzweig, Franz 1921. Der Stern der Erlösung. Franfurt am Main: Kaufmann

Verlag.

Schmitt,Carl1934[1922].PolitischeTheologie.VierKapitelzurLehrevonderSouve

ränität.München:Dunker&Humblot.

Warner,Marina2005.AngelsandEngines.TheCultureofApocalypse.Raritan.25

(2).S.12–41.

Žižek,Slavoj2002.WelcometotheDesertoftheReal.FiveEssayson11Septemberand

RelatedDates.London&NewYork:Verso.



Framväxten av obestämd artikel i svenska

Definithet, specificitet och polaritet

JohanBrandtler&LarsOlofDelsing

1 Inledning

Den obestämda artikeln en/ett i svenska har ett antal olika funktioner. I

desskanskemestprototypiskaanvändningärdenettmedelförattintro

ducera nominalfraser som antas vara nya eller okända för mottagaren,

som i (1a) nedan. Men den kan även markera referentiell obestämdhet

från talarens perspektiv, som i (1b), eller användas som en markör för

svagt referentiella nominalfraser, som i (1c); se vidare Teleman et. al.

(1999:2:406ff),



(1a) Jagköpteencykeligår

(1b) Jagvillköpaencykel

(1c) Hanärengodvän



Obestämdartikelärrelateradtillbådedensyntaktiskakategorindefinit

het och den semantiska kategorin specificitet. I den här artikeln ska vi

diskuterautvecklingenavobestämdartikelifornsvenskautifråndistink

tionen mellan specifik och ickespecifik referens. Med specifik referens

menashäratttalarenförutsätterexistensenavden/detsomuttrycketre

fererartill(jfrTelemanet.al.19991:224).

Vanligtvis(menintenödvän

digtvis)kanävenlyssnarenidentifierareferenten.

Obestämd artikel är vad vi kan kalla en defaultkategori, dvs. den an

vänds då andra determinerare saknas. Den förekommer tillsammans

medräkningsbara(individuativa)singularasubstantiv,menintemeddi

viduativa

 eller plurala substantiv. Artikeln utelämnas i predikativa no

minalfraseromfrasenärkategoriserande,meninteomdenärbeskrivan

de.SenärmareDelsing(1993,kap.2).



Villkor Artikel Exempel

Pronominelldeterminerarefinns: nej honköptenågonbil/allmjölk

Pronominelldetermineraresaknas:  

Nominaletärdividuativt/pluralt nej honköpteguld/mat/morötter

Nominaletär(individuativt)singular  

Nominaletärpredikat  

Nominaletärkategoriserande nej honärstudent

Nominaletärbeskrivande ja honärenduktigstudent/enidiot

Nominaletärargument ja honköpteenbil



Äveninomdensistakategorin(argumentellaindividuativasingularano

minal)finnsettflertalundantag,somiexempelavtypenHonharskaffat

hund,Omordetslutarpåvokal.Idennaartikelgårviinteinidetaljpåså

danatyper.

Urettspråkhistorisktperspektivärdettämligenenkeltattbeläggaatt

denobestämdaartikelnidenordiskaspråkenhärrörfrånräkneordet.En

ligt Heine (1997) är denna tendens mycket vanlig i världens språk, och

hanföreslårengenerellmodellfördenobestämdaartikelnsdiakroniska

utvecklingifemstadier.







––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1 Dettaantagandeärinteokontroversiellt.Ioup(1977:235)skriver:”Theambiguitiescon

cerningspecificityappeartobeindependentofontologicalexistenceentailments”.

2 SompåpekasiTelemanet.al.1999,2:20,fårdividuativasubstantivmedobestämdarti

kelindividuativläsning:ettgottvin,enkaffe.

Heine(1997:72–73):



StegI: Räkneord

StegII: Presentationsmarkör

StegIII: Markörförspecifikreferens

StegIV: Markörförickespecifikreferens

StegV: Generaliseradartikel



Istortverkarutvecklingenavdenobestämdaartikelnisvenskaföljtdetta

mönster. Nusvenskan har nått steg IV.

 Syftet med denna artikel är att

utifrånbegreppetspecificitetgeenkortfattadbeskrivningavdenspråk

historiska utvecklingen av den obestämda artikeln i fornsvenska. Fram

föralltstuderarviövergångenmellanstegIIIochIV.

2 Definithet och specificitet

Detärviktigtattunderstrykaattkopplingenmellansyntaktiskdefinithet

ochsemantiskspecificitetinteärabsolut;snararerördetsigomtvåparal

lellafenomenmedstarkaberöringspunkter.Frawley(1992:76)gerföljan

deassociativabeskrivningavrelationenmellanspecificitetochdefinithet

(kursivering i original): ”definites tend to be known, and if they are

known, they tend to be referentially accessible; if they are referentially

accessible,theytendtobespecific;iftheyarespecific,theytendtobedefi

nite.”Baseradpåenliknandekopplingmellanformochfunktionpresen

terarGivón(1984)följanderelativtgrovhuggnabeskrivningavdefinithet

ochspecificitet:



a)Bestämdanominalfraserharihuvudsakspecifikreferens.

b)Obestämdanominalfraserkanhasåvälspecifiksomickespecifikreferens.

c)Generiskanominalfraserkanhasåvälspecifiksomickespecifikreferens.



––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

3 Ispråkdärutvecklingennåttdetfemteochsistastadietanvändsdenobestämdaarti

kelnävenförpluralanominalfraseroch/ellermängdsubstantiv(såsomkaffe,vattenetc.).

FranskankansägasvaraettspråksomnåttstadiumV.

Denkategoriviframföralltkommerattintresseraossföridennastudie

är alltså de obestämda nominalfraserna (dvs. grupp b) i Givóns indel

ning).Detbördockunderstrykasattvårtprimärafokuskommerattligga

på utvecklingen (och utvidgningen) av den obestämda artikeln snarare

änkodningenavspecificitetisvenska.

Fleraolikafaktorerkanpåverkadenspecifikatolkningenavettnomi

naltled.Exempelvisgerkonstruktionersomuttryckerhabitualitet(vana)

oftaupphovtillickespecifikaläsningar,ävenavdefinitaelement.Jämför

meningarnanedan:



(2a) Johanbetaladematen(specifik)

(2b) Johanbetalarmaten,Lisabetalarhyran(ickespecifik)



I en neutral läsning av (2b) har de nominala objekten maten och hyran

ickespecifikreferens,trotsattdetillformenärdefinita.Negativasatser

är typexempel på ickespecifika kontexter: indefinita nominalfraser får

normaltenickespecifikläsningnärdestårinomräckviddenförennega

tion:



(3a) Jagskaläsaenbokisommar(specifik/ickespecifik)

(3b) Jagskainteläsaenbokisommar(ickespecifik)



Exemplet i (3b) är egentligen tvetydigt. Eftersom räkneordet är homo

nymtmeddenobestämdaartikelnisvenska,ärdetifallsomdessasvårt

attuteslutaenkardinaltolkning,särskiltomenuppbärbetoning.Åandra

sidanserviattmotsvarandeuttryckiengelskananvänderdenindefinita

artikelnasnarareänräkneordetone:Iwon’treadabookthissummer.

Förutominegeradesatser,finnerviimodernsvenskaobestämdartikel

medickespecifikreferensframföralltifrågande,villkoradeochkompa

rativasatser,alltsåisåkalladenegativapolaritetskontexter.



(4a) Villduhaenglass?

(4b) Omduvillhjälpaenmedmänniska,så…

(4c) Dethärvarroligareänattseenfilm!



Dettaförhållandeärinteuniktförsvenskan.EnligtFrawley(1992:78)är

detengenerelltendensivärldensspråkattsådanakontexterutlösericke

specifiktolkningavindefinitaled,alltsåävenispråksomoliktsvenska

saknarenmorfologiskdefinithetsdistinktion.

Ifornsvenskaärobestämdartikelennovation,ochdenanvändsspar

samtinegativapolaritetskontexter.Dettaframgåravenanmärkningun

deruppslagsordeteniSAOB(E–551):



Obest. art. vann tidigare insteg i de fall där en viss (ej närmare an

given)personl.sakavsågs,ändåuppmärksamhetenhuvudsakligen

viladepåtypen.Detsenarevarbl.a.falletinekande,frågandeo.vill

korligasatser,o.ishtinekandesatsersaknasstundomart.ännu.



Somexempelpåäldrekonstruktionersomlängesaknade(ellerfortfaran

desaknar)utsattobestämdartikelgerSAOBblandandra(ibid):fårutan

herdeochhansa’aldrigknyst.EnytterligaremöjligförklaringsomSAOB

förframärattkonstruktionernaärbildadeeftergamlamönsterfrånar

tikellöstid,mentilläggerattavsaknadenavartikelocksåtorde”berodär

påattföreställningenvaritindividuelltobestämd”.Omskrivetitermerav

specificitet kan vi alltså tolka SAOB så,att obestämd artikel tidigast an

vändes för specifik referens (dvs. ”en viss, ej närmare angiven, person

eller sak”), och först senare utvecklades till att beteckna ickespecificitet

(”individuellobestämdhet”).

IenutförligstudieavdenobestämdaartikelnisvenskaföreslårNivre

(2002) en liknande utveckling. Ett problem för Nivres hypotes är dock

avsaknaden av historiska data, något han själv också medger. Följande

passageärhämtadfrånNivre(2002:41–2):



[T]heexistentialdeterminer[indefinitearticle]startedoutasadeter

minerforspecificreferentsunknowntothespeaker.(...)[I]twasgra

duallyextendedtononspecificusesandspecificallytonegativepo

larityuses.AllthisseemstohavebeencommontoDanish,Norwegi

an and Swedish, although I have no specific historical evidence to

backupthisclaim.



Notera att både SAOB:s och Nivres hypoteser om den obestämda arti

kelnsutvidgningharteoretisktstödidendiakrona5stegsmodellsomfö

reslagits av Heine 1997. Vi ska i den resterande delen av denna artikel

undersöka i vilken utsträckning denna skisserade utveckling kan beläg

gas i ett språkhistoriskt material. Som utgångspunkt för vår kvalitativa

korpusundersökningkommerviattanvändaHeinesstadieindelning,och

resultatetkommersedanattrelaterastillNivresstudie.Pådettasätthop

pasvikunnaberikadiskussionenomdenobestämdaartikelnsframväxti

svenska.

3 Utvecklingen av den obestämda artikeln

Idettaempiriskaavsnittskavinärmareundersökaomdetgårattbeläg

ga den föreslagna utvecklingen av obestämd artikel från steg III till

stegIViHeineshierarki.Blandannatvillviförsökabeläggaungefärnär

denobestämdaartikelnträngerinifrasermedickespecifikreferens.Vi

görsågenomattundersökatexterinomenochsammagenrefrånforn

svensktid.

Vår hypotes utgår från Nivres förslag, nämligen att svenskan bör ha

genomgåttettskede(HeinesstegIIochIII)därobestämdartikelanvänds

ifrasermedspecifikreferens,meninteifrasermedickespecifikreferens.

I förra avsnittet påpekade vi att specifik referens normalt inte förekom

merallsinegativapolaritetskontexter.Viutnyttjardettasambandföratt

undersökaspecificitetifornsvenskanominalfraser.Viutgårfrånattden

obestämdaartikeln,sålängedenendastkodarspecifikreferens,inteföre

kommer i negativa kontexter. Av detta följer att förekomsten av obe

stämd artikel i negativakontexter är ett tecken på övergång till steg IV,

dvs.attartikelnharbörjatkodaspecifikreferens.

Detärvälkäntattobestämdartikelpraktiskttagetsaknasilagspråket

(Wessén1965:47).IÄldreVästgötalagensaknasdenheltochhållet,men

enstakaexempelfinnerviiyngrelagar,t.ex.iMEL.Denäldstatextdärvi

finnerobestämdartikelärtroligenAlsnöstadgafrån1285.

Denäldstalängretextsomhargottomexempelpåobestämdartikelär

Fornsvenska legendariet, tillkommet någon gång under perioden 1276–

1307 (Jansson 1934:4). Vi har excerperat samtliga belägg på ordet enn i

denäldstahandskriften(CodexBureanus),sominnehållercaentredjedel

avhelatextmassan;idennafinnervi246belägg.Dessutomharviexcer

perat tre andra legendsamlingar. Helga manna leverne (HML) och Jär

teckensboken (Jär) återfinns båda i Codex Oxenstiernianus från 1385.

TroligenärdockoriginalettillHMLnågotäldre,vilketantydsbl.a.avatt

bokstaven<þ>används.Dedelaravdets.k.Linköpingslegendarietsom

viexcerperatärde15legendersomansesöversattaavNicolausRagvaldi

(Bengtson 1947). Linköpingslegendariets översättningar är gjorda före

Ragvaldisdöd1514,troligenpå1490talet,menhandskriftenärfrån1526.

DefyramaterialenkanallaknytastillÖstergötland.

Undersökningenärkvantitativvadgällerobestämdartikel.Därharvi

gjort en totalexcerpering. I frånvaron av obestämd artikel är undersök

ningen kvalitativ, dvs. vi ger typiska och belysande exempel, som för

hoppningsvis ska övertyga läsaren om vår hypotes. I exemplen är rele

vantanominalfrasersvärtade.

Frekvensenavobestämdartikelimateria

letframgåravtabell1.



Tabell1.Obestämdartikelifyralegendsamlingar





10000ord







HML



Jär



LinkNR





Materialetinnehållerlegenderochmirakler.Idessaintroducerashuvud

personen nästan alltid med obestämd artikel (jfr Heines steg II). Några

exempelgesi(5).



(5) Wareniuþeioachimatnamneinazareth(Bu3)

 Enmunkirfrestadhisafskörlifnadh(MHL261)

 Engodhfatökquinnathiäntesikfödhomzsööm(Jär92)



Dessa nominalfraser är specifika, dvs. talaren har en referent i åtanke

utanatthanellerhonantarattlyssnarenkännertillvilkenreferentsom

avses.Leg–BuochLinkinnehållerlegendermedvidhängandemirakler,

vilketinnebäratttematförberättelsennormaltärennamngivenochre

danallmäntbekantperson.HMLochJärbestårdäremotavmirakler,vil

ka normalt handlar om icke namngivna personer. Dessa måste då börja

medenpresenterandesats(somi(5)ovan).Miraklenärdessutomkorta

reochdärmedintroducerasflerpersoneräniLeg–BuochLink.Dettaär

förmodligenenavanledningarnatillattfrekvensenavobestämdartikel

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

4 Ganska ofta förekommer i exemplen nominalfraser som är nakna, men som i dagens

svenskaskullehadefinitform(oftabeteckningarpåunikareferenter)ellernakenform

(oftanominalsomskullekunnatolkasdividuativt).Dessaharförståsintesettssomre

levantaförvårundersökning.

är högre i HML och Jär. Leg–Bu och Link är alltså mer jämförbara, och

mankanförmodligenantaattökningenfrån68till104obestämdaartik

larper10000ordärenökningsomavspeglardengrammatiskaanvänd

ningenavobestämdartikelmellandessatvåperioder.

De allra flesta nominalfraser med specifik referens som vi finner i de

treäldstalegendmaterialenharobestämdartikel.Mendetfinnsenstaka

specifika nominalfraser som saknar obestämd artikel i Codex Bureanus.

DetovanrefereradeexempletfrånCodexBureanusomJoakimfortsätter

påföljandesätt.



(6) hantoksikhusfrumzguzlaghumgoþaokguþlekaannam(Bu3)



Häranvändsalltsåförstobestämdartikelpåeniuþesomheltklartärspe

cifik,menintepåhustru,trotsatthonärlikaspecifik,t.o.m.namngiven.

Vifinnerävenandraklartspecifikafallutanartikel:



(7) Tuhiongiptosinadotttorvngomsveneokhafþohanhema(Bu30)



VitrorattBureanusrepresenterarettövergångsskede,därobestämdarti

kelärnyispråket,meninteharslagitigenomfulltutpåspecifikanomi

nalfraser.Isjälvaverkettillhörexempleni(6)och(7)HeinesstegIII,och

manskullekunnasägaattobestämdartikeliBureanusintehelthareröv

ratstegIII.Detvanligaärdockattspecifikanominalfraserharobestämd

artikel. Det rör sig förstås ofta om individuella personer och ting, men

även temporala och andra abstrakta nominalfraser. Betrakta följande

exempelfrånCodexBureanus:



(8) honsændesinasystorteleetafguþ.somhætdiana(Bu134)

 iamscytvændesenpilivæþrenookscøtutkunughøgha(Bu502)

 Manghe ungge muncka ens klostars som stoþ viþ fliutande vatn

(Bu22)

 Guzængelkomeendaghtelioakimliussomsol(Bu4)



När nominalfraserna är ickespecifika används förstås liksom numera

iblandpronomenetnokor(’någon’),menrelativtoftaärdenakna.Inege

radesatserfinnervitexintenågrafallmedobestämdartikelideäldre

texterna.DesaknasalltsåiBu,HMLochJär.

Iställethardenormaltna

ken form. Följande exempel från HMLvisar en negerad sats med naket

objekt,medandenföljandejakadesatsenharobjektmedartikel:



(9) EEnmunkirnykuminiödhkninnahafdheeysälla.Annarmunkir

hafdheeentomansälla(HML216)



Någraflerexempelpånakenforminekadsatsfråndetreäldremateria

lengesi(10)nedan:



(10) okgitumnueighiartingnegiort(Bu15)

 atguzsonsømdeeighføþasvtanafrennemø(Bu62)

 oc sagþesik ey hawa seetquinnosiþan han sik i klostre innelykte

(HML184)



Servitillandranegativapolaritetskontexterfinnerviförstattävenfråge

satsersaknarbraexempelpånominalfrasermedobestämdartikel.Defall

vi finner har antingen pronomenet nokor eller är, vilket är mer relevant

föross,nakna:



(11) Hwimonderikarkunugarhataþømchristumprædicaþo(Bu150)

 okspurþesuenenhuihanhafþebughaiihænde(Bu157)

 Diäkniniäfwadhehwatthätwarhäldirdiäfwlhällasey(Jär3)

 O fadhir huru format thw at bliua i swa ryghelikom stadh (HML

204)



Ävenvillkorssatsernasaknarexempelpåobestämdartikel.Däremotfin

nerviendelvillkorssatsermednaknanominalfraser:





––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

5 Närvifinnerordetenninegeradesatseri1300talstexternaärdetalltidräkneordoch

översättsbästmedenenda.

  (i) atiakgitareighenmancuscattelminvilia(Bu495)

   athanhaujeyenskärfinmzsikiklostrit(HML254)

   ateyärokscalwaravtanengudh(Jär5)

(12) ænhanvildesuaværþelektsacramætnima(Bu140)

 vmthestungofingirinakorsmunthagespathehan(HML227)

 huruformaiacthulavmmichändirstyrrefrestilse(HML233)



I komparativa fraser och satser hittar vi någon gång obestämd artikel,

mendetärdåfallsomkantolkassomspecifika.Förövrigttycksnaken

formvaradetvanliga:



(13) oktornetbøgþesiksombughaniþteliorþ(Bu173)

 oksagudzlikama[…]swasomfaghransmaswen(Jär31)

 swarasklikasompiilkanraskastfliugha(Jär125)

 borthwarfdiäfwlenswasomskugge(HML186)



Andra hypotetiska satser som uttrycker framtid, habituell läsning eller

urval,harnormaltaldrigobestämdartikeli1300talstexterna:



(14) hanumofraþoþeheþnevarohuartarrictoffer(Bu9)

(15) Huar o giptar man af dauiz konogs slækt æt: føre þørran vand ii

hænde tel guz mønstar ok af huilkins þera vande blomstar vt

spriggar ok duua cumbar iui flyghande: han skal fæsta faghara

iugfru(Bu6)



De fetstilta nominalfraserna i (15) är alla nakna, där modern svenska

skullehahaftobestämdartikel.Detärtydligtattnärreferensenäricke

specifik,såsaknasartikeln.Härnedanföljerytterligarenågraexempelpå

ickespecifikanaknanominalfraseridennatypavsatser.

Om vi så granskar den yngsta legendsamlingen från början av 1500

talet(Linköpingslegendariet)finnerviettdelvisannatmönster.Härföre

kommer obestämd artikel i ickespecifik betydelse på många ställen,

blandannatföljandeexempelfrånnegeradesatser:



(16) hwateywarenwbättrehaffuaenastorapäninggasummotilat…

(Link317)

 tykte henne the three daghana ey wara wtan ena minzsta stwndh

(Link426)

 eykwnneaffenneklenepighoswadanaordhwtgaa(Link285)



Iandrapolaritetskontexterfinnervifårelevantaexempel,t.ex.ifrågesat

serochvillkorssatsersatser.Deviharfunnithardockobestämdartikel: