Företagsvärdering och kriser: En eventstudie om coronapandemins effekt på de noterade företagens värdering på OMXS30

Företagsvärdering och kriser:

En eventstudie om coronapandemins effekt på de noterade företagens

värdering på OMXS30

Ion Väyrynen Chytiris

Jonas Andersson

Ekonomie, kandidat 2021

Luleå tekniska universitet

Företagsvärdering och kriser:

En eventstudie om coronapandemins effekt på de

noterade företagens värdering på OMXS30

En kandidatuppsats i Företagsekonomi 2021 Författad av Ion Väyrynen Chytiris och Jonas Andersson

Handledare Ossi Pesämaa Luleå Tekniska universitet

SAMMANFATTNING

ABSTRACT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL 1 INLEDNING ... 1

KAPITEL 2 TEORETISK REFERENSRAM ... 4

2.1 Coronapandemins effekt på de finansiella marknaderna ... 4

2.2 Företagsvärdering i noterade företag ... 5

2.3 Krisers påverkan på noterade företag ... 6

2.4 Fundamental analys ... 7 2.4.1 Strategisk analys ... 8 2.4.2 Redovisningsanalys ... 8 2.4.3 Finansiell analys ... 8 2.4.4 Prognos ... 8 2.4.5 Värdering ... 8 2.5 Jämförande värdering ... 9

2.5.1 Vinst per aktie (EPS) ... 9

2.5.2 Prisets relation till vinsten (P/E) ... 9

2.5.3 Prisets relation till omsättningen (P/S) ... 10

2.5.4 Prisets relation till det egna kapitalet (P/BV) ... 10

2.6 Avkastning på eget kapital (ROE) ... 11

2.7 Vinstmarginal... 11

2.8 Hypoteser ... 11

KAPITEL 3 METOD ... 13

3.1 Urval och datainhämtning ... 13

3.2 Medelvärdesberäkningar ... 14 3.3 Paired-Sample t-Test... 15 3.4 Studiens begränsningar ... 16 KAPITEL 4 RESULTAT ... 17 4.1 OMXS30 värdeutveckling ... 17 4.2 Deskriptivt resultat ... 18 4.3 Värderingsmultiplar ... 24 4.4 Resultat av t-test... 26 KAPITEL 5 ANALYS ... 27

5.1 Analys av studiens resultat ... 27

5.1.1 Vad betyder studiens resultat för svenska privat- och pensionssparare? ... 29

5.2 Förslag till vidare studier ... 30

KAPITEL 6 SLUTSATS ... 31

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1: Kriser under 2000-talet. 7

Figur 2: 21 års värdeutveckling på OMXS30. 17

Figur 3: Värdeutveckling på OMXS30 ett år in i coronapandemin. 18

TABELLFÖRTECKNING

TABELL 1: Andel av OMXS30. 19

TABELL 2: Stängningskurs & Börsvärde. 20

TABELL 3: Antal aktier & Eget kapital. 21

TABELL 4: Total omsättning & Vinst efter skatt. 22

TABELL 5: Avkastning på Eget kapital (ROE) & Vinstmarginal. 23

TABELL 6: Price to Earnings & Price to Sales. 24

TABELL 7: Earnings per Share & Price to Book Value. 25

TABELL 8: Okontrollerat Paired Sample t-Test. 26

1

KAPITEL 1 INLEDNING

Följande kapitel behandlar uppsatsens bakgrund, problemdiskussion, syfte, forskningsfrågor, avgränsningar, metodsammanfattning och disposition. Kapitlet ämnar ge en introduktion och översikt av uppsatsens ändamål och tillvägagångssätt.

I stort sett alla svenskar äger idag aktier i noterade företag direkt eller indirekt genom pensioner eller annat sparande (Jansson, 2019). Både små och stora aktieägare är beroende av en sund, uppdaterad och relevant värdering av noterade företag. Höga osunda värderingar leder till osunda förväntningar och en hög osäkerhet. Aktieägare, särskilt passiva aktieägare som står långt ifrån börsen, är beroende av att de värderingar som levereras är korrekta och bygger på sunda principer av värdering. I tider av osäkerhet påverkas värderingar extra mycket. Ett sådant exempel är en börskris. Börskriser uppstår som en konsekvens av underliggande kris i realekonomin (Jonung & Hagberg, 2005) och definieras enligt Mishkin och White (2002) som en händelse där det huvudsakliga referensindexet som tillgångar mäter sin prestation emot går ned med minst 20 procent.

Följer man definitionen från Mishkin och White (2002) kan man konstatera att coronapandemins börsnedgång i början av år 2020 var en börskris. Sverige har under de tjugo senaste åren även upplevt två andra stora kriser och börskriser. IT-bubblan år 2000, i vilket övertron till noterade IT-företag skapade en bubbla som sedermera sprack och orsakade en börskris (Larsson & Lönnborg, 2014) samt finanskrisen år 2007/2008, som orsakades av en ökad riskaptit inom finanssektorn och en amerikansk bostadsbubbla som sprack, vilket vidare resulterade i en börskris (Fregert & Jonung, 2014). Samtliga tre kriser har lett till en börskris med fall i de noterade företagens värderingar med mer än 20 procent. En rationell förklaring till vad som leder till lägre företagsvärderingar under en börskris, ligger i de förändringar som sker i marknadens förväntningar på företagens framtida vinster. Om förväntningarna på företagens framtida vinster går ned eller om diskonteringsräntan går upp, leder detta till reducerade antaganden i företagens framtida diskonterade kassaflöden, vilket vidare ger ett lägre börsvärde för de noterade företagen. Desto större förändring i de två faktorerna, desto större blir reduktionen i börsvärdet. (Bernhardsson, 2002; Gavelin & Sjöberg, 2007)

När viruset covid-19 och dess medföljande pandemi påverkade de finansiella marknaderna, rasade bland annat aktieindexet OMXS30 med cirka 32 procent på en månad. Från dess högsta punkt innan coronapandemins utbrott 1900.28 (2020-02-19), till dess lägsta punkt 1292,27 (2020-03-23). OMXS30 har därefter gjort en återhämtning från 2020-03-19 för att i februari år 2021 bryta nivån 2000 och i mars 2021 överstiga nivån 2100 (Nasdaq, 2021a). Detta är värderingsnivåer på omkring 6–12 procent högre än innan coronapandemins utbrott och nivåer som OMXS30 aldrig varit på historiskt.

2

samt att företagsvärderingar kan skilja sig mellan sektorer (Schreiner & Spremann, 2007). Medan en fundamental analys riktar in sig på en långsiktig värdering, är den tekniska analysen oftast betydligt mer kortsiktigt och inriktad på trender. Vi vet också att marknader reagerar kraftigt på negativa nyheter eftersom det skapar en osäkerhet (De Bondt & Thaler, 1985). Värderingsmultiplar är ett sätt att värdera företagens aktier utifrån företagens redovisade siffror vid en given tidpunkt. Nyckeltal används för att mäta och jämföra företagens prestation mellan branscher, storlek, tillväxt eller någon annan referenspunkt. Beroende på hur företagens olika värderingsmultiplar har förändrats kan man dra slutsatser om ett företag har ökat eller minskat i värde (Nilsson et al., 2002). Högre vinster hos företagen skulle teoretiskt sett kunna peka i en riktning som genom rationalitet rättfärdigar högre aktiepriser och värderingsmultiplar. Medan lägre vinster med högre aktiepris och värderingsmultiplar istället skulle kunna vara ett tecken på irrationalitet med upptrissade aktiepriser eller en rationalitet med relativt högre framtida förväntningar på företagen.

Följande examensarbete är kopplat till ämnet företagsvärdering i noterade företag. Få studier har till fullo gjort så kallade eventstudier om och hur värderingen av svenska noterade företag på börsen förändrats under en kris. Vi har därför kommit fram till att det skulle vara intressant att närmare studera följande frågor: Hur har företagen på OMXS30s nyckeltal och värderingsmultiplar förändrats mellan 2020-02-19 och 2021-02-19? Hur har relationen mellan de olika nyckeltalen och värderingsmultiplarna förändrats?

Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur företagsvärderingar i svenska noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. För att uppnå syftet, är studien avgränsad till och undersöka skillnader i de noterade företagens värde på OMXS30 innan coronapandemins utbrott med värdet på samma företag ett år in i coronapandemin (2020-02-19 och 2021-02-19). Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Genom att uppnå syftet hoppas vi även kunna inspirera till ämnet företagsvärdering i noterade företag och hur det påverkar framtida pensioner och vårt privata sparande. Vi menar att Sveriges befolkning direkt eller indirekt är aktieägare i noterade företag till följd sitt privata sparande och obligatoriska pensionsavsättningar (Fondbolagens förening 2021; Pensionsmyndigheten, 2021). Vi tror även att ny kunskap inom området är viktigt och intressant, till följd av den temporära nedgången i de finansiella tillgångspriserna som coronapandemin inneburit för de globala finansiella marknaderna och i synnerhet aktiepriserna på Stockholmsbörsen, vilket medförde att sparare tillfälligt flydde börsen och därmed förlorade stora möjligheter till förtjänster i sunt värderade företag.

3

studie baserad på panel- och primärdata i form av aktiepriser från Nasdaq OMX Nordic samt finansiell rapporteringsinformation från företagens egna årsredovisningar för räkenskapsår 2018, 2019 och 2020.

4

KAPITEL 2 TEORETISK REFERENSRAM

I det här kapitlet skriver vi om tidigare studier inom ämnet. Vi beskriver även företagsvärderingar i noterade företag, tidigare kriser samt de nyckeltal och värderingsmultiplar som vi kommer att använda oss av i studien.

2.1 Coronapandemins effekt på de finansiella marknaderna

Det har gjorts flera studier som har behandlat vilken påverkan coronapandemin har haft på olika delar av de finansiella marknaderna. Vi kommer i detta avsnitt att nämna några som vi finner intressanta och som hjälper oss förstå vår egen studie.

Gormsen och Koijen (2020) studerar prognoser som kan utföras genom att studera handeln med utdelningsterminer. Det man kan se i prognoserna är hur marknaden trodde att coronapandemin skulle påverka framtida utdelningar och BNP. Författarna fastställer att mellan 2021-01-01 och 2021-07-20 förändrades prognoserna till det sämre både för utdelningar och BNP. Prognosen för utdelningar sjönk med 8 procent för USA och Japan medan för Europa sjönk prognosen med 14 procent. Prognosen för BNP sjönk med 2 procent i USA och Japan medan i Europa sjönk prognosen med 3 procent. Resultatet ger oss en fingervisning om att marknaden trodde att företagen skulle gå sämre i framtiden och att tillväxten skulle sjunka i samband med de restriktioner som togs fram för att stoppa coronapandemin.

Vidare skriver Ramelli och Wagner (2020) om vad aktiemarknaden kan säga om konsekvenserna av coronapandemin. Med tanke på att marknaden antas vara effektiv enligt hypotesen om effektiva marknader (Fama, 1970) och att aktiepriserna är baserade på framtida förväntningar (Gavelin & Sjöberg, 2007), kan aktiemarknaden ge en indikation om de kommande framtida ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin (Ramelli & Wagner, 2020). Författarna menar att aktiemarknaden i USA under första kvartalet 2020 snabbt ändrade sina förväntningar för olika branscher. Där till exempel fordons-, transport- och energibranschens förväntningar från aktiemarknaden sjönk, medan branscherna hälsovård och telekom hade ökade förväntningar.

5

Mazur, Dang och Vega (2021) skriver om hur aktieindexet S&P1500 på den amerikanska aktiemarknaden har påverkats av restriktionerna som infördes av den amerikanska staten i samband med utbrottet av coronaviruset. Man inriktade sig mot att ta reda på hur olika branscher inom indexet påverkades under själva nedgången i mars 2020, om aktierna gick bättre eller sämre mellan olika branscher samt dess volatilitet. Författarna kunde påvisa att aktier inom branscherna hälsovård, livsmedel, naturgas och mjukvarusektorer presterade bäst medan branscherna råolja, fastighet, underhållning, turism och besöksnäring presterade sämst och i vissa fall förlorades upp mot 70 procent av aktiens börsvärde. Det som också kunde dokumenteras var att inom de branscher som gick sämst var också volatiliteten markant högre, vilket tyder på att det rådde en stor osäkerhet på marknaden för de branscherna (Mazur et al., 2021).

Till skillnad från studien av Mazur et al. (2021) som jämförde olika branscher, har Albuquerque, Koskinen, Yang och Zhang (2020) jämfört priserna på amerikanska aktier utifrån betyget av deras arbete inom samhälle och miljö, mer specifikt Thomas Reuters ESG scores. Albuquerque et al. (2020) finner att aktier som hade ett högt betyg inom samhälle och miljö också klarade sig bättre än aktier med ett lågt betyg under den stora nedgången i första kvartalet av år 2020. De kunde också se att vinstmarginalen ökade för de företag som hade högt betyg och att volatiliteten var låg hos dessa företag, vilket stödjer deras teori om att företag med höga betyg både har trogna kunder och aktieägare.

De tidigare studierna visar att aktiemarknaderna primärt reagerade negativt på de nedstängningar som infördes för att förhindra spridningen av coronaviruset och att det kan ha berott på en överreaktion (Ashraf, 2020; Phan & Narayan, 2020). Tidigare studier visar även att det är stora skillnader mellan hur pandemin har påverkat olika branscher och olika typer av företag (Albuquerque et al., 2020; Mazur et al., 2021).

2.2 Företagsvärdering i noterade företag

Till skillnad mot onoterade företag har noterade företag alltid ett marknadspris, aktiepriset för en aktie i det specifika företaget på aktiebörsen multiplicerat med antalet utestående aktier i företaget. Marknadspriset eller börsvärdet som det kallas, är marknadens bedömning av vad företagets egna kapital är värt. Värdet på det egna kapitalet är vad det egna kapitalet kommer att generera för värde i framtiden diskonterat till nuvärde adderat med det nutida bokförda värdet på det egna kapitalet (Bernhardsson, 2002). Därför ligger en stor vikt i aktievärderingen på marknadens förväntningar om hur företaget kommer att prestera i framtiden, vilket innebär en hög grad av osäkerhet (Gavelin & Sjöberg, 2007).

6

börsvärdet bör investeraren avstå från att investera i aktien eller sälja aktien om investeraren redan är aktieägare. (Bernhardsson, 2002).

Enligt Fama (1970) kan man göra ett antagande om att de finansiella marknaderna är effektiva. Vad som menas med effektiva marknader är att priset på en aktie alltid återspeglas av den tillgängliga informationen vid en viss tidpunkt och därför är alltid priset på aktien korrekt utifrån den tillgängliga informationen. Ett antagande för hypotesen är att investerarna på marknaden är rationella, med det menas att när ny information når marknaden kommer aktien att omvärderas direkt utifrån den nya informationen. I de fall det förekommer irrationella investerare är de slumpmässiga och de irrationella investerarnas transaktioner tar ut varandra. (Gavelin & Sjöberg, 2007)

Gavelin och Sjöberg (2007) hävdar att det har utförts många studier på vilket sätt enskilda fonder kan slå aktiemarknadens index. I dessa studier anser man att det kan konstateras att enskilda fonder inte kan slå aktiemarknadens index över tid, vilket innebär att aktiekurserna är korrekta enligt den tillgängliga informationen som finns om företagen. Nilsson et al. (2002) menar däremot att det finns exempel i historien som påvisar att marknaden inte alltid är helt rationell utan att det kan finnas inslag av psykologiska delar som påverkar prissättningen av aktier på kort sikt, vilket överreaktionshypotesen är ett exempel på.

Överaktionshypotesen handlar om att marknaden har en tendens att överreagera på oväntade och dramatiska nyheter som påverkar aktiemarknaderna negativt, för att sedan återvända till sina fundamentala värden över tid (De Bondt & Thaler, 1985). Marknaden reagerar också kraftigare på negativa nyheter i marknadsuppgång än på goda nyheter i marknadsnedgång (Veronesi, 1999). Bernhardsson (2002) poängterar att aktiemarknaderna är effektiva på lång sikt men på kort sikt kan till exempel fenomen som masspsykologi påverka aktiemarknaderna negativt.

2.3 Krisers påverkan på noterade företag

Enligt Jonung och Hagberg (2005) råder det ingen enighet om vad en ekonomisk kris är, utan det förekommer olika definitioner. Men själva försöker de definiera begreppet som ”en exceptionellt djup nedgång i den ekonomiska aktiviteten” (Jonung & Hagberg, 2005, s.31), det vill säga, den tar sitt uttryck i den reella ekonomin. En finansiell kris i sin tur, definierar Fregert och Jonung (2014) som ”ett exceptionell stort fall i värdet på en eller flera finansiella tillgångar som aktier, valutor, obligationer eller fastigheter” (Fregert & Jonung, 2014, s.506). Ett exempel på uttryck av en finansiell kris är en börskris, om det är aktiernas värden som faller (Fregert & Jonung, 2014).

7

(Larsson & Lönnborg, 2014). En annan kris var finanskrisen 2007/2008 som grundade sig i en ökad riskaptit inom finanssektorn och en amerikans bostadsbubbla som sprack, vilket bland annat gjorde att en av USA:s största investeringsbanker, Lehman Brothers, gick i konkurs (Fregert & Jonung, 2014). Till skillnad från IT-krisen och finanskrisen berodde börskrisen år 2020 på coronapandemin, en kris som hade sin grund i en kraftig nedgång i efterfrågan på kort tid. Detta till följd av de nedstängningar som utfördes av vissa delar av samhället (Mazur et al., 2021) och de negativa förväntningarna hos marknaden gällande hur effekterna av nedstängningarna skulle påverka de noterade företagen (Ashraf, 2020).

Figur 1 visar de olika perioderna för respektive kris de senaste 21 åren. Den visar hur stort fallet blev för respektive kris och hur lång tid det tog innan återhämtningen påbörjades. De gråmarkerade områdena representerar de tre kriserna under 2000-talet; IT-bubblan, finanskrisen 2007/2008 och coronapandemin.

Källa: Nasdaq (2021c).

IT-bubblan (2000-03-07; indexkurs 1539 tom 2002-10-09; indexkurs 421.01): vilket var en reduktion med 72.64 procent från högsta till lägsta punkten, utdraget på 572 dagar.

Finanskrisen 2007/2008 (2007-07-16; indexkurs 1311.87 tom 2008-11-21; indexkurs 567.61): vilket var en reduktion med 56.73 procent från högsta till lägsta punkten, utdraget på 494 dagar. Coronapandemin (2020-02-19; indexkurs 1900.28 tom 2020-03-23; indexkurs 1292.27): vilket var en reduktion med 32 procent från högsta till lägsta punkten, utdraget på 33 dagar.

2.4 Fundamental analys

När man ska försöka utvärdera om aktier i noterade företag är över- eller undervärderade, kan antingen teknisk analys eller fundamental analys användas (Nilsson et al., 2002; Ou & Penman, 1989). Den tekniska analysen går bara att använda för att ta reda på åt vilket håll företagets aktier kommer utvecklas och inte själva värderingen av företaget i sig (Nilsson et al., 2002).

8

Den fundamentala analysen, tvärtemot den tekniska analysen, gör en ansats till att försöka ta reda på företagets faktiska värde utifrån den information som företaget tillhandahåller genom företagets årsredovisningar och pressmeddelanden (Ou & Penman, 1989). Den fundamentala analysen består av tre delar; strategisk analys, redovisningsanalys och finansiell analys. När alla tre analyserna är genomförda kan sedan en prognos utformas om företagets framtid och därefter kan företaget värderas (Nilsson et al., 2002).

2.4.1 Strategisk analys

Den strategiska analysen innebär att man försöker sätta sig in i företagets bransch och företagets nuvarande strategi för att försöka ta reda på vilka faktorer som är viktiga för företaget. Det i sin tur kan vara viktigt för att försöka förstå vilka nyckeltal som ger en mest korrekt bedömning av företagets leverans och potentiella leverans i framtiden. (Nilsson et al., 2002; Sevenius, 2011) 2.4.2 Redovisningsanalys

I redovisningsanalysen tar man sikte på om företagets redovisning verkligen speglar den faktiska verksamheten (Nilsson et al., 2002). Inom redovisningen finns det många redovisningsområden och därmed väldigt många olika sätt att redovisa (Thomasson, 2007). Därför vill man inom redovisningsanalysen försöka ta reda på om företaget har använt rimliga metoder för att ge en så rättvis bild av företaget som möjligt (Nilsson et al., 2002).

2.4.3 Finansiell analys

I den finansiella analysen vill man utifrån företagets redovisade siffror skapa sig en bild över hur företaget har presterat genom att använda sig av diverse olika nyckeltal. Nyckeltalen ger vidare en övergripande bild över hur det går för företaget. Detta sker genom analyser av företagets lönsamhet, tillväxt, effektivitet och finansiella balans. (Nilsson et al., 2002)

2.4.4 Prognos

När de tre tidigare nämnda analyserna är gjorda görs antaganden om företagets framtid och eventuella tillväxt, utifrån det kan prognoser om företagets framtid utformas. Från prognoserna kan man därefter ta fram hur företagets framtida balans-och resultaträkningar kan komma att se ut, men också estimera företagets framtida kassaflöden genom diskonteringsmodeller till nuvärde. (Nilsson et al., 2002; Baresa, Bogdan & Karanovic, 2010)

2.4.5 Värdering

9

I den här studien kommer vi att titta närmare på metoden jämförande värdering, då vi ämnar jämföra värderingen av samtliga noterade företag på OMXS30. Detta till följd av att den största fördelen som den jämförande värderingen har är att den inte kräver lika mycket information som de övriga värderingsmetoderna (Nilsson et al., 2002).

2.5 Jämförande värdering

Inom jämförande värderingen används något som kallas för värderingsmultiplar. Värderingsmultiplar är en form av nyckeltal som används för att få företagets värdering i relation till företagets rena nyckeltal som till exempel; egna kapital, vinst och omsättning med mera (Nilsson et al., 2002). Värderingsmultiplar kan, utöver att användas för att värdera ett företag även sätta ett företags värde i relation till ett annat företags värde. Till skillnad från rena nyckeltal, fokuserar värderingsmultiplarna istället på företagets värdering, medan rena nyckeltal fokuserar på företagets effektivitet och/eller prestation. Något som Gavelin och Sjöberg (2007) belyser är att en förutsättning för jämförande värdering ska fungera, är att anta att marknaden som helhet är korrekt värderad enligt hypotesenen om effektiva marknader av Fama (1970). Vidare skriver Gavelin och Sjöberg (2007) att jämförande värdering inte handlar om att räkna ut ett värde på företaget från grunden, utan istället göra antagandet om att marknaden redan har värderat företaget korrekt. Av den anledningen handlar jämförande värdering istället mer om att hitta rätt jämförelseobjekt (Gavelin & Sjöberg, 2007).

2.5.1 Vinst per aktie (EPS)

Vinst per aktie (eng. earnings per share, förkortat EPS) anger hur vinsten förhåller sig till antalet aktier företaget har, detta är ett sätt att förstå hur mycket vinst företaget genererar per aktie (Li, Deng & Che, 2021). EPS-talet beräknas enligt följande:

𝐸𝑃𝑆 =𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟

EPS är en bra indikator på att se hur lönsamt företaget är, desto högre EPS-tal desto mer bör marknaden vara villig att betala för aktien. Man brukar även relatera EPS-talet mot börsvärdet vilket då ger oss värderingsmultipeln P/E. (Li et al., 2021)

2.5.2 Prisets relation till vinsten (P/E)

Prisets relation till vinsten (eng. price to earnings, förkortat P/E), är enligt Gavelin och Sjöberg (2007) ett sätt att värdera ett företag genom att beräkna hur många år det tar att få tillbaka investeringen och är den vanligaste värderingsmultipeln vid företagsvärdering. Man utgår från företagets totala värde som är aktiepriset multiplicerat med antalet aktier och som man sedan dividerar med vinsten. P/E-talet beräknas enligt följande:

10

Bernhardsson (2002) menar att ett relativt lågt P/E-tal indikerar att det kommer ta kort tid att få tillbaka investeringen samtidigt som ett relativt högt P/E-tal indikerar att det kommer ta lång tid att få tillbaka investeringen. Vidare beskriver Bernhardsson (2002) att ett företag med ett lågt P/E-tal kan vara undervärderat medan ett företag med högt P/E-tal kan vara övervärderat. Gavelin och Sjöberg (2007) skriver också att ett företag med ett lågt P/E-tal även kan innebära det motsatta. Till exempel att marknaden inte tror på företaget och att det kommer gå sämre för företaget i framtiden, likväl kan marknaden ha en hög framtidstro på ett företag med ett högt P/E-tal.

2.5.3 Prisets relation till omsättningen (P/S)

Prisets relation till omsättningen (eng. price to sales, förkortat P/S) beräknar företagets värde i relation till omsättningen (Nilsson et al., 2002). P/S-talet beräknas enligt följande:

𝑃 𝑆= (_{𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟}𝐵ö𝑟𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 ) (_{𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟}𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔) = 𝐵ö𝑟𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

Ett relativt lågt P/S-tal ger en indikation att marknaden värderar omsättningen lågt, och kan innebära att företaget har problem eller att förväntningen på tillväxten hos företaget är låg. Ett relativt högt P/S-tal kan indikera på att företaget har en hög tillväxt eller att marknaden anser att det finns goda förutsättningar till en hög omsättning i framtiden (Nilsson et al., 2002). Bernhardsson (2002) lyfter fram att det vanligaste användningsområdet för P/S-talet är när man värderar snabbväxande företag som går med förlust eftersom företagets kostnader ofta är höga på grund av expansionen.

2.5.4 Prisets relation till det egna kapitalet (P/BV)

P/E- och P/S-talet är försök att värdera företag utifrån ett företags vinst respektive omsättning kontra börsvärdet. Nilsson et al. (2002) visar också att det finns ett tredje sätt att försöka värdera ett företag, vilket är prisets relation till det egna kapitalet (eng. price to book value, förkortat P/BV). P/BV värderar företaget utifrån börsvärdet i relation till det bokförda värdet och beräknas enligt följande:

𝑃 𝐵𝑉= (_{𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟}𝐵ö𝑟𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 ) (𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒_{𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟} ) = 𝐵ö𝑟𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒

11

2.6 Avkastning på eget kapital (ROE)

Till skillnad från de tidigare nämnda värderingsmultiplarna som alla tar hänsyn till aktiekursen, skriver Nilsson et al. (2002) att ett annat bra sätt att försöka få en bild över hur väl företaget använder det egna kapitalet är att titta på avkastningen på det egna kapitalet. Avkastningen på det egna kapital (eng. return on equity, förkortat ROE) är ett rent nyckeltal och beräknas enligt följande:

𝑅𝑂𝐸 = 𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡𝑡+1 𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑡

Nilsson et al. (2002) förklarar vidare att ROE visar hur mycket det egna kapitalet förräntas och är därför ett bra tal för aktieägare att följa eftersom man som aktieägare vill ha så hög avkastning som möjligt på sitt investerade kapital. ROE är även bra för att jämföra företagets prestation mot andra företag.

2.7 Vinstmarginal

Vinstmarginalen är ett rent nyckeltal precis som ROE och är ett mått på ett företags effektivitet och prestation. I vinstmarginalens fall tar man reda på hur mycket vinst företaget gör per omsatt krona (Nilsson et al., 2002). Vinstmarginalen beräknas genom att ta företagets vinst efter skatt dividerat med omsättningen:

𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 =𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

Vinstmarginalen påverkas av två delar, hur högt pris företaget kan ta för varan/tjänsten samt hur lågt företaget kan komma i kostnad för att producera eller tillhandahålla varan/tjänsten. Därför blir sättet att förbättra vinstmarginalen att antingen öka priset, dra ner på kostnaden eller båda delarna. (Palepu & Healy, 2008)

2.8 Hypoteser

Med hjälp av teorin och de tidigare studierna ställer vi två hypoteser som kommer att underlätta att besvara studiens två forskningsfrågor (Se kapitel 1).

På grund av en högre osäkerhet om framtiden, arbetslöshet (SCB, 2021a), dödlighet (SCB, 2021b) och begränsad rörlighet (Folkhälsomyndigheten, 2021; SFS 2021:4) bör den aggregerade efterfrågan i samhället ha påverkats negativt, detta genom en minskad konsumtion eller en omjusterad konsumtion mot essentiella levnadsvaror. Den minskade eller justerade konsumtionen bör generellt sett ha påverkat företagen på OMXS30:s omsättning och följaktligen vinster negativt.

12

2036.97) jämfört med den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28).

Baserat på ovanstående ställer vi följande två hypoteser:

• Hypotes 1: Företagen på OMXS30:s omsättning, vinst efter skatt och ROE har generellt sett gått ned ett år in i coronapandemin (2021-02-19) jämfört med toppnoteringen innan coronapandemins utbrott (2020-02-19).

13

KAPITEL 3 METOD

Det här kapitalet beskriver studiens metod och tillvägagångssätt. De olika komponenterna i uppsatsens metod redogörs i generella termer och utvecklas sedan till att specifikt förklara dess tillämpningsområde i vår studie.

3.1 Urval och datainhämtning

Studien hade sin utgångspunkt i inhämtandet av rådata och utfördes med hjälp av den kvantitativa samt induktiva slutledningsmetoden. Rådatan som inhämtades var paneldata i form av aktiekurser samt redovisningsbaserade nyckeltal och värderingsmultiplar för de företag som ingick i aktieindexet OMXS30 vid tidpunkten för vår studie. Valet av OMXS30 ansåg vi även har kunnat fungerat som en proxy och ett representativt urval för hela Stockholmsbörsen. Ett aktieindex väger samman aktieprisutvecklingen i en grupp av noterade företag och kan användas som ett jämförelsetal för hur aktievärdet i gruppen av de noterade företagen har förändrats över tid. Aktieindex har alltid en startdag som utgångspunkt och indexet representerar hela tiden en jämförelse av de underliggande noterade företagens aktieprisutveckling över tid. På Stockholmsbörsen finns ett aktieindex som heter OMXS30 vilket beskriver pris- och värdeutvecklingen av de 30 mest omsatta företagens aktier på Stockholmsbörsen. (Nasdaq, 2021b)

Företagen som ingår i OMXS30 redovisas utförligare i Kapitel 4. Nyckeltalen som vi valde att använda var; Börsvärde, Total omsättning, Vinstmarginal, Eget kapital, Vinst efter skatt och ROE samt värderingsmultiplarna; EPS, P/E, P/S och P/BV.

Datan som inhämtades var av karaktären primärdata. Aktiekursdatan inhämtades från Nasdaq OMX Nordic. Nyckeltalen och värderingsmultiplarna inhämtades och beräknades från företagens aktiekurser samt information från företagens egna årsredovisningar för räkenskapsår 2018, 2019 respektive 2020. Varför vi även behövde ha information från räkenskapsår 2018 var till följd av att vissa specifika nyckeltal behöver information från föregående års räkenskapsår för att kunna beräknas. Ett sådant exempel är ROE som behöver föregående års utgående balans på eget kapital för att kunna beräknas. För att skulle kunna redovisa ROE för till exempel räkenskapsår 2019 behövdes den utgående balansen för det egna kapitalet från räkenskapsår 2018.

Enstaka företag som kan ha funnits i OMXS30 under börsnedgången år 2020 men som blivit ersatta av ett annat företag och vice versa har förekommit. Till exempel byttes företaget SSAB ut mot Evolution Gaming Group under börsåret 2020 och fanns inte längre kvar i OMXS30 för börsår 2021.

14

valutaomvandlingsdatum 2020-12-31. Varför vi valde dessa datum är på grund av att valutaomvandlingsdatumen var i paritet med värdet på företagens utgående balans sista dagen i årsredovisningen. Växelkursen för valutaomvandlingen inhämtades från Valutaräknaren hos Investing.com (Investing.com, 2021).

De företag som påverkades av valutaomvandlingen var ABB, Astra Zeneca och Autoliv som redovisade i dollar samt Evolution Gaming Group, Hexagon och Nordea som redovisade i euro. Vi gjorde även ytterligare en förändring eftersom OMXS30 innehöll både A- och B-aktier för Atlas Copco. Vi valde därför att exkludera en dubbelräkning av Atlas Copco och istället välja dess B-aktie som aktiekursreferens. Varför vi valde att behålla B-aktien är på grund av att den gav bättre jämförbarhet då majoriteten av de andra företagen i OMXS30 ingick med sin B-aktie. I och med de två förändringarna uppnådde vi trettio företag i vårt modifierade index, vilket är lika många företag som i OMXS30. Vår studie innehöll därför en mindre modifierad variant av OMXS30 men vi ansåg att den var tillräckligt god för att kunna dra generella slutsatser för OMXS30.

Resultatet av datainhämtningen redovisas i tabeller och fortsättningsvis beräknas nyckeltalen och värderingsmultiplarna presenterade i Kapitel 2 för räkenskapsår 2019 och 2020 samt börsdatum 2020-02-19 och 2021-02-19 i separata tabeller. Avsnittet avslutas därefter med förklarande utläggning av respektive tabell och resultat.

3.2 Medelvärdesberäkningar

OMXS30 är ett så kallat ”viktat index”, vilket innebär att om ett företag som ingår i indexet är större relativt ett annat företag i samma index, kommer en procentuell förändring i aktiepriset i det större företaget påverka indexnivån i högre grad relativt samma procentuella prisförändring i det mindre företaget.

För att kontrollera för viktningen valde vi även att beräkna värderingsmultiplarna genom ”raka” medelvärden. Varför vi valde att även ha med raka medelvärden är på grund av att vi ville undersöka om det finns en skillnad i det viktade medelvärdet kontra det raka medelvärdet. Det möjliggör även att kunna utesluta att det enbart är de relativt större företagen på OMXS30 som drev värdeökningen i indexet.

För att våra hypoteser skulle hålla behövde vi se en övergripande minskning i vinsterna och ökningar i värderingsmultiplarna för hela indexet, inte enbart i de största företagen.

Det raka medelvärdet beräknas enligt följande:

𝑥̅_{𝑟𝑎𝑘𝑡} = ∑ 𝑥̅𝑖

𝑛 𝑖=1

𝑛

15 Det viktade medelvärdet beräknas enligt följande:

𝑥̅_{𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑡}= ∑ 𝑑_𝑖𝑥̅_𝑖

𝑛

𝑖=1

Där 𝑥̅_{𝑣𝑖𝑘𝑡𝑎𝑡} är det viktade medelvärdet, n är antalet observationer och ∑𝑛_𝑖=1𝑑_𝑖𝑥̅_𝑖 är summan av individuella observationernas medelvärden multiplicerat med dess vikt av totalen (𝑑𝑖).

Skulle vi råka ut för enstaka företag som styrde det viktade medelvärdet till betydande del, beräknade vi även ett ytterligare viktat medelvärde i vilket det företaget var exkluderat.

3.3 Paired-Sample t-Test

För att kunna dra slutsatser om nyckeltalen och värderingsmultiplarna har förändrats före coronapandemins utbrott och ett år in i coronapandemin (2020-02-19 och 2021-02-19), behövde vi på ett statistiskt signifikant sätt utreda om så var fallet. Metoden vi valde att använda var Paired Sample t-Test.

Paired Sample Test utförs genom en dubbelsidig hypotesprövning med hjälp av en t-statistiska, kritisk punkt och vald signifikansnivå. Målet med testet är att ta reda på om medelvärdet skiljer sig mellan två grupper som är relaterade till varandra. (Kent State, 2021) Metoden Paired Sample t-Test börjar med att ställa en nollhypotes (𝐻₀) och en mothypotes (𝐻1):

𝐻0 ∶ 𝑥̅𝑡 = 𝑥̅𝑡+1

𝐻₁ ∶ 𝑥̅_𝑡≠ 𝑥̅_𝑡+1

Där nollhypotesen (H0) hävdar att medelvärdet för den andra gruppen (𝑥̅_𝑡+1) och första gruppen (𝑥̅_𝑡) inte skiljer sig åt (skillnaden i medelvärdet är lika med noll) och där mothypotesen (H1) hävdar att det finns en skillnad i medelvärdet (skillnaden i medelvärdet är inte lika med noll). (Kent State, 2021)

Vidare kalkyleras teststatistikan (t). Teststatistikan för Paired Sample t-Test beräknas på följande sätt:

𝑡 =𝑥̅ − 0 𝑠_𝑥̅

Där 𝑥̅ är lika med differensen i medelvärdet mellan den andra gruppen (𝑥̅𝑡+1) och den första

16

𝑠_𝑥̅ är differensen mellan standardavikelsen för den andra gruppen (𝑠̅_𝑇+1) och den första gruppen (𝑠̅𝑡), dividerat med kvadratroten av antalet observationer (n). (Kent State, 2021)

𝑠_𝑥̅= (𝑠̅𝑡+1−𝑠̅𝑡)

√𝑛

Teststatistikans värde (t) jämförs därefter mot ett kritiskt värde som representerar den valda signifikansnivån. Om teststatistikans värde i absoluta tal överstiger den kritiska punkten för den valda signifikansnivån förkastas nollhypotesen och om teststatistikans värde i absoluta tal är mindre än den kritiska punkten för den valda signifikansnivån kan nollhypotesen inte förkastas. (Kent State, 2021)

Vi använde Paired Sample t-Test för att testa om det fanns en statistisk signifikant skillnad i medelvärdet för de noterade företagen på OMXS30:s olika nyckeltal och värderingsmultiplar innan coronapandemins utbrott (𝑥̅_𝑡) och ett år in i coronapandemin (𝑥̅_𝑡+1).

Skulle vi ha stött på företag som hade extremvärden som avvek markant från resten av observationerna, exkluderade vi dessa företag och jämförde t-testresultaten mellan en grupp med uteliggare och en grupp utan uteliggare. Detta gjordes för att kontrollera för att uteliggande företag inte var drivande i värdet på teststatistiken och potentiellt orsakade typ I- eller typ II-fel. Resultatet från hypotesprövningarna presenteras vidare i ett separat avsnitt med tabeller.

3.4 Studiens begränsningar

Vi har valt att göra ett antagande om att OMXS30 kan ses som proxy och ett representativt urval för Stockholmsbörsen. Antagandet lutar sig mot att OMXS30 representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen samt har en bred variation av branscher i indexet. Nackdelen med att välja OMXS30 är att det för med sig en begränsning gällande att dra branschspecifika slutsatser eftersom urvalet från varje bransch är för litet.

17

KAPITEL 4 RESULTAT

Följande kapitel innehåller studiens resultat. Kapitlet inleds med att visa värdeutvecklingen för OMXS30. Därefter presenteras den deskriptiva statistiken som ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen och värderingsmultiplarna. Vidare redovisas studiens beräknade värderingsmultiplar och t-testresultat.

4.1 OMXS30 värdeutveckling

Figur 2 visar den nominella värdeutvecklingen i OMXS30 under de senaste 21 åren. Den nominella värdeutvecklingen (ej inkluderat utdelningar) är 68% mellan tidsperioden 2000-01-03 (indexkurs: 1211.79) och 2021-02-19 (indexkurs 22000-01-036.97). Vi har i denna studie valt att fokusera på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30:s vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott 2020-02-19 och jämföra värderingen av samma företag ett år in i coronapandemin efter återhämtningen 2021-02-19, vilket representeras av gråmarkerade delen i Figur 2.

Källa: Nasdaq (2021c).

Figur 2 visar en 21 år lång värdeutveckling av OMXS30 (2000-01-01 till 2021-02-19). Den gråmarkerade delen betecknar coronapandemins effekt på OMXS30 och är studiens undersökningsperiod (2020-02-19 till 2021-02-19).

Under den studerade perioden (2020-02-19; indexkurs 1900.28 tom 2021-02-19; indexkurs 2036.97) har den nominella värdeutvecklingen i OMXS30 varit 7.19% (exkluderat utdelningar). Från att coronapandemins utbrott påverkade de finansiella marknaderna kan vi i Figur 3 se att det tog ungefär ett år för OMXS30 att återhämta sig.

18

Källa: Nasdaq (2021c).

Figur 3 visar värdeutvecklingen av OMXS30 vid coronapandemins ankomst och ett år in i coronapandemin (2020-02-19 till 2021-02-19).

4.2 Deskriptivt resultat

Går vi vidare till resultatet av företagens rena nyckeltal visar Tabell 1 den procentuella andelen (viktningen) som varje företag i indexet innehaft 2020-02-19 respektive 2021-02-19. Eftersom Astra Zeneca stod för en betydande del, 18.69% (2020-02-19) och 15.68% (2021-02-19), har vi även valt att beräkna OMXS30 exkluderat Astra Zeneca. De tre största företagen för perioden är Astra Zeneca, ABB och Atlas Copco. De tre minsta företagen för perioden är SSAB, Securitas och Getinge. (Se kolumn: Börsvärde i Tabell 2)

19

Källa: Egna beräkningar och företagens egna årsredovisningar.

Tabell 1 beskriver företagens procentuella andelar av OMXS30 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020). Eftersom Astra Zeneca hade mellan 15.68-18.69% av OMXS30 har vi valt att även beräkna andelarna utan Astra Zeneca (AZ).

Tabell 2 visar stängningskursen, börsvärdet samt förändring i börsvärdet för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i börsvärde är 4.43%, det viktade medelvärdet är -6.32% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 10.51%. De tre företagen med störst positiv förändring i börsvärde Evolution Gaming Group, Kinnevik och SCA. De tre företagen med störst negativ förändring i börsvärde är Tele2, Essity och Telia Company. (Se Tabell 2)

Företag Andel av index 20 Andel av index 21 Andel av index 20 (exkl. AZ) Andel av index 21 (exkl. AZ)

ABB 7.58% 7.55% 9.33% 8.96% Alfa Laval 1.58% 1.53% 1.94% 1.82% Assa Abloy 4.04% 3.42% 4.96% 4.06% Astra Zeneca 18.69% 15.68% 0.00% 0.00% Atlas Copco 5.95% 7.55% 7.32% 8.96% Autoliv 0.97% 0.95% 1.19% 1.13% Boliden 0.94% 1.30% 1.16% 1.54% Electrolux 1.01% 0.92% 1.24% 1.09% Ericsson 4.36% 5.09% 5.37% 6.04% Essity 3.33% 2.58% 4.09% 3.07%

Evolution Gaming Group 1.12% 3.25% 1.38% 3.86%

Getinge 0.72% 0.87% 0.88% 1.04%

Hennes & Mauritz 4.99% 4.45% 6.13% 5.27%

Hexagon 3.12% 3.81% 3.84% 4.52% Investor 6.44% 6.92% 7.92% 8.20% Kinnevik 0.96% 1.63% 1.18% 1.93% Nordea Bank 5.15% 4.32% 6.34% 5.13% Sandvik 3.42% 4.03% 4.20% 4.78% Securitas 0.76% 0.63% 0.94% 0.75% SEB 3.56% 2.98% 4.38% 3.54% Skanska 1.48% 1.24% 1.82% 1.47% SKF 1.29% 1.48% 1.59% 1.75% SSAB 0.50% 0.50% 0.61% 0.59% SCA 1.09% 1.53% 1.34% 1.82% Svenska Handelsbanken 3.40% 2.76% 4.19% 3.27% Swedbank 2.67% 2.33% 3.29% 2.76% Swedish Match 1.57% 1.36% 1.93% 1.62% Tele 2 1.55% 1.05% 1.91% 1.24% Telia Company 2.57% 2.03% 3.17% 2.40% Volvo 5.18% 6.26% 6.38% 7.42%

20

Källa: Nasdaq (2021c).

Kommentar: *Astra Zeneca. Börsvärde anges i miljoner SEK.

Tabell 2 beskriver företagens stängningspris, börsvärde och förändring i börsvärde mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020).

Tabell 3 visar företagens antal aktier, förändring i antalet aktier, eget kapital och förändring i eget kapital för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i eget kapital är 4.82%, det viktade medelvärdet är 0.13% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 1.72%. De tre företagen med störst positiv förändring i eget kapital är Evolution Gaming Group, Kinnevik och Swedish Match. De tre företagen med störst negativ förändring i eget kapital är Telia Company, Electrolux och SSAB. (Se Tabell 3)

TABELL 2: Stängningskurs & Börsvärde.

Företag Stängningskurs 200219 Stängningskurs 210219 Börsvärde 200219 Börsvärde 210219 %Δ-Börsvärde

ABB 239.2 250.7 510 692 531 233 4.02% Alfa Laval 253.7 257.3 106 416 107 926 1.42% Assa Abloy 244.7 216.8 271 807 240 816 -11.40% Astra Zeneca 967.6 840.5 1 258 848 1 102 736 -12.40% Atlas Copco 329.1 436.7 400 530 531 111 32.60% Autoliv 748.6 764.2 65 312 66 755 2.21% Boliden 232 333.2 63 455 91 134 43.62% Electrolux 219.3 208.6 67 746 64 441 -4.88% Ericsson 88.12 107.35 293 805 357 921 21.82% Essity 319 258.8 224 047 181 766 -18.87%

Evolution Gaming Group 416 1078 75 555 228 889 202.94%

Getinge 177 225.5 48 209 61 419 27.40%

Hennes & Mauritz 202.85 189 335 731 312 809 -6.83%

Hexagon 572 730 210 232 267 841 27.40% Investor 565.2 634 433 607 486 389 12.17% Kinnevik 232.9 412.05 64 421 114 457 77.67% Nordea Bank 85.69 75.05 347 040 303 949 -12.42% Sandvik 183.35 226 229 992 283 491 23.26% Securitas 148.05 127.2 51 509 44 255 -14.08% SEB 110.8 97 239 624 209 710 -12.48% Skanska 237.6 206.9 99 769 86 878 -12.92% SKF 191.05 228.2 86 995 103 911 19.45% SSAB 32.67 34.22 33 645 35 241 4.74% SCA 104.5 153.7 73 395 107 950 47.08% Svenska Handelsbanken 115.8 97.9 229 287 193 845 -15.46% Swedbank 160.9 146 179 935 163 519 -9.12% Swedish Match 622 591 105 709 95 860 -9.32% Tele 2 151.9 107.15 104 497 73 786 -29.39% Telia Company 42.14 34.65 173 308 142 504 -17.77% Volvo 171.7 216.5 349 144 440 242 26.09% Rakt medelvärde 224 475 234 426 4.43% Viktat medelvärde 462 422 433 177 -6.32%

21

Källa: Företagens egna årsredovisningar.

Kommentar: *Astra Zeneca. Antal aktier och Eget kapital anges i miljoner SEK. Tabell 3 beskriver företagens totala antal aktier, förändring i antalet totala aktier, eget kapital samt förändring i eget kapital mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020). Eget kapital för år 2018 finns med för att vid ett senare skede kunna beräkna ROE för redovisningsår 2019.

Tabell 4 visar företagens totala omsättning, förändring i total omsättning, vinst efter skatt och förändring i vinst efter skatt för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i total omsättning är -8.75%, det viktade medelvärdet är -11.83% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är -11.94%. De tre företagen med störst positiv förändring i total omsättning är Kinnevik, Evolution Gaming Group och Swedish Match. De tre företagen med störst negativ förändring i total omsättning är Autoliv, Volvo och Hennes & Mauritz. Det raka medelvärdet för förändringen i vinst efter skatt är -9%, det viktade medelvärdet är 0.51% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är -13.63%. De tre företagen med störst positiv förändring i vinst efter skatt är Ericsson, ABB och Getinge. De tre företagen med störst

TABELL 3: Antal aktier & Eget kapital.

Företag Antal aktier 19 Antal aktier 20 %Δ-Antal aktier Eget Kapital 18 Eget Kapital 19 Eget Kapital 20 %Δ-Eget Kapital

ABB 2 135 2 119 -0.75% 228 683 130 902 131 429 0.40% Alfa Laval 419 419 0.00% 23 599 27 747 29 071 4.77% Assa Abloy 1 111 1 111 0.00% 51 900 59 154 58 879 -0.46% Astra Zeneca 1 301 1 312 0.85% 124 344 136 670 128 462 -6.01% Atlas Copco 1 217 1 216 -0.07% 42 472 53 290 53 534 0.46% Autoliv 87 87 0.12% 16 795 19 869 19 904 0.18% Boliden 274 274 0.00% 39 011 41 440 45 638 10.13% Electrolux 309 309 0.00% 21 749 22 574 18 709 -17.12% Ericsson 3 334 3 334 0.00% 87 770 81 878 85 177 4.03% Essity 702 702 0.00% 54 899 62 801 63 342 0.86%

Evolution Gaming Group 182 212 16.91% 15 660 2 950 27 349 827.08%

Getinge 272 272 0.00% 19 655 20 973 21 486 2.45%

Hennes & Mauritz 1 655 1 655 0.00% 58 546 57 069 54 623 -4.29%

Hexagon 368 367 -0.17% 45 755 63 799 59 685 -6.45% Investor 767 767 0.00% 327 690 420 923 462 775 9.94% Kinnevik 277 278 0.42% 70 503 73 295 111 671 52.36% Nordea Bank 4 050 4 050 0.00% 283 018 330 994 338 503 2.27% Sandvik 1 254 1 254 0.00% 58 163 61 858 65 082 5.21% Securitas 348 348 0.00% 17 657 19 599 17 707 -9.65% SEB 2 163 2 162 -0.03% 148 789 155 700 171 943 10.43% Skanska 420 420 0.00% 29 347 33 021 38 717 17.25% SKF 455 455 0.00% 35 452 37 366 35 712 -4.43% SSAB 1 030 1 030 0.00% 59 514 60 417 54 096 -10.46% SCA 702 702 0.00% 39 062 68 510 72 163 5.33% Svenska Handelsbanken 1 980 1 980 0.00% 142 261 159 832 171 473 7.28% Swedbank 1 118 1 120 0.15% 137 609 138 633 155 193 11.95% Swedish Match 170 162 -4.56% -5 595 -6 308 -7 798 23.62% Tele 2 688 689 0.10% 36 362 34 805 32 751 -5.90% Telia Company 4 113 4 113 0.00% 102 438 92 455 63 954 -30.83% Volvo 2 033 2 033 0.00% 125 831 141 678 148 142 4.56% Rakt medelvärde 1 164 1 165 0.06% 86 796 90 979 4.82% Viktat medelvärde 126 958 127 121 0.13%

22

negativ förändring i vinst efter skatt är Telia Company, SSAB och Hennes & Mauritz. (Se tabell 4)

Källa: Egna beräkningar och företagens egna årsredovisningar.

Kommentar: *Astra Zeneca. Total omsättning och Vinst efter skatt anges i miljoner SEK. Tabell 4 beskriver företagens totala omsättning, förändring i total omsättning, vinst efter skatt samt förändring i vinst efter skatt mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020).

Tabell 5 visar företagens ROE, förändring i ROE, vinstmarginal och förändring i vinstmarginal för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i ROE är 5.52%, det viktade medelvärdet är 19.67% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 9.70%. De tre företagen med störst positiv förändring i ROE är Ericsson, Evolution Gaming Group och ABB. De tre företagen med störst negativ förändring i ROE är Telia Company, SSAB och Hennes & Mauritz (Se Tabell 5). Det raka medelvärdet för förändringen i vinstmarginalen är -16.36%, det

viktade medelvärdet är -13.75% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är -20.40%. De tre företagen med störst positiv förändring i vinstmarginal är Ericsson, ABB och

TABELL 4: Total omsättning & Vinst efter skatt.

Företag Total omsättning 19 Total omsättning 20 %Δ-Omsättning Vinst efter skatt 19 Vinst efter skatt 20 %Δ-Vinst efter skatt

ABB 261 972 214 686 -18.05% 14 307 42 758 198.86% Alfa Laval 46 517 41 468 -10.85% 5 508 3 580 -35.00% Assa Abloy 94 029 87 649 -6.79% 9 997 9 172 -8.25% Astra Zeneca 228 320 218 653 -4.23% 12 500 26 254 110.03% Atlas Copco 103 756 99 787 -3.83% 16 543 14 783 -10.64% Autoliv 80 039 61 176 -23.57% 4 335 1 544 -64.38% Boliden 49 936 56 321 12.79% 5 788 6 801 17.50% Electrolux 118 981 115 960 -2.54% 3 452 3 481 0.84% Ericsson 227 216 232 390 2.28% 1 840 17 623 857.77% Essity 128 975 121 752 -5.60% 10 212 11 747 15.03%

Evolution Gaming Group 3 842 5 628 46.49% 1 575 2 859 81.52%

Getinge 26 559 29 819 12.27% 1 256 3 273 160.59%

Hennes & Mauritz 232 755 187 031 -19.64% 13 443 1 243 -90.75%

Hexagon 41 028 37 763 -7.96% 7 443 6 270 -15.76% Investor 42 239 39 323 -6.90% 101 242 52 662 -47.98% Kinnevik 21 879 41 539 89.86% 21 572 40 274 86.70% Nordea Bank 90 528 84 937 -6.18% 16 188 22 724 40.38% Sandvik 103 238 86 404 -16.31% 8 523 8 721 2.32% Securitas 110 899 107 954 -2.66% 3 362 2 416 -28.14% SEB 50 134 49 717 -0.83% 20 177 15 746 -21.96% Skanska 172 846 160 344 -7.23% 6 054 9 897 63.48% SKF 86 013 74 852 -12.98% 5 792 4 474 -22.76% SSAB 76 485 65 396 -14.50% 1 093 -490 -144.83% SCA 19 591 18 410 -6.03% 2 847 2 239 -21.36% Svenska Handelsbanken 44 564 44 248 -0.71% 16 925 15 588 -7.90% Swedbank 45 960 45 676 -0.62% 19 709 12 929 -34.40% Swedish Match 14 739 16 698 13.29% 3 896 4 888 25.46% Tele 2 27 203 26 554 -2.39% 5 134 7 408 44.29% Telia Company 85 965 89 191 3.75% 7 261 -22 756 -413.40% Volvo 431 980 338 446 -21.65% 36 495 20 074 -45.00% Rakt medelvärde 102 273 93 326 -8.75% 12 816 11 606 -9% Viktat medelvärde 149 041 131 412 -11.83% 18 494 18 589 0.51%

23

Getinge. De tre företagen med störst negativ förändring i vinstmarginal är Telia Company, SSAB och Hennes & Mauritz. (Se Tabell 5)

Källa: Egna beräkningar och företagens egna årsredovisningar.

Kommentar: *Astra Zeneca.

Tabell 5 beskriver företagens avkastning på det egna kapitalet och förändringen i räntabiliteten på det egna kapitalet samt vinstmarginalen och förändringen i vinstmarginalen mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-2020-02-19 (årsredovisning 2020).

Företag ROE 19 ROE 20 %Δ-ROE Vinstmarginal 2019 Vinstmarginal 2020 %Δ-Vinstmarginal

ABB 6.26% 32.66% 422.10% 5.46% 19.92% 264.69% Alfa Laval 23.34% 12.90% -44.72% 11.84% 8.63% -27.09% Assa Abloy 19.26% 15.51% -19.50% 10.63% 10.46% -1.57% Astra Zeneca 10.05% 19.21% 91.09% 5.47% 12.01% 119.32% Atlas Copco 38.95% 27.74% -28.78% 15.94% 14.81% -7.08% Autoliv 25.81% 7.77% -69.89% 5.42% 2.52% -53.40% Boliden 14.84% 16.41% 10.61% 11.59% 12.08% 4.18% Electrolux 15.87% 15.42% -2.85% 2.90% 3.00% 3.47% Ericsson 2.10% 21.52% 926.69% 0.81% 7.58% 836.45% Essity 18.60% 18.71% 0.56% 7.92% 9.65% 21.86%

Evolution Gaming Group 10.06% 96.92% 863.61% 40.99% 50.80% 23.92%

Getinge 6.39% 15.61% 144.21% 4.73% 10.98% 132.10%

Hennes & Mauritz 22.96% 2.18% -90.51% 5.78% 0.66% -88.49%

Hexagon 16.27% 9.83% -39.59% 18.14% 16.60% -8.48% Investor 30.90% 12.51% -59.51% 239.69% 133.92% -44.13% Kinnevik 30.60% 54.95% 79.58% 98.60% 96.95% -1.67% Nordea Bank 5.72% 6.87% 20.03% 17.88% 26.75% 49.62% Sandvik 14.65% 14.10% -3.79% 8.26% 10.09% 22.26% Securitas 19.04% 12.33% -35.26% 3.03% 2.24% -26.18% SEB 13.56% 10.11% -25.42% 40.25% 31.67% -21.31% Skanska 20.63% 29.97% 45.29% 3.50% 6.17% 76.23% SKF 16.34% 11.97% -26.71% 6.73% 5.98% -11.24% SSAB 1.84% -0.81% -144.16% 1.43% -0.75% -152.43% SCA 7.29% 3.27% -55.16% 14.53% 12.16% -16.31% Svenska Handelsbanken 11.90% 9.75% -18.02% 37.98% 35.23% -7.24% Swedbank 14.32% 9.33% -34.89% 42.88% 28.31% -33.99% Swedish Match -69.63% -77.49% 11.28% 26.43% 29.27% 10.74% Tele 2 14.12% 21.28% 50.75% 18.87% 27.90% 47.82% Telia Company 7.09% -24.61% -447.24% 8.45% -25.51% -402.06% Volvo 29.00% 14.17% -51.15% 8.45% 5.93% -29.79% Rakt medelvärde 13.27% 14.00% 5.52% 24.15% 20.20% -16.36% Viktat medelvärde 14.80% 17.71% 19.67% 27.98% 24.14% -13.75%

Viktat medelvärde utan AZ* 15.89% 17.43% 9.70% 33.16% 26.39% -20.40%

24

4.3 Värderingsmultiplar

Följande del kommer att redovisa företagen på OMXS30:s värderingsmultiplar och förändring i värderingsmultiplarna mellan den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19) och ett år in i coronapandemin (2021-02-(2020-02-19).

Tabell 6 visar företagens P/E-tal, förändring i P/E-tal, P/S-tal och förändring i P/S-tal för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i P/E-tal är -3.47%, det viktade medelvärdet är -14.87% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 21.77%. De tre företagen med störst positiv förändring i P/E-tal är Hennes & Mauritz, Autoliv och Volvo. De tre företagen med störst negativ förändring i P/E-tal är SSAB, Telia Company och Ericsson. Det raka medelvärdet för förändringen i P/S-tal är 25.99%, det viktade medelvärdet är 33.24% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 47.97%. De tre företagen med störst positiv förändring i P/S-tal är Evolution Gaming Group, Volvo och SCA. De tre företagen med störst negativ förändring i P/S-tal är Tele 2, Telia Company och Swedish Match. (Se Tabell 6)

Källa: Egna beräkningar och företagens egna årsredovisningar.

Tabell 6 beskriver företagens P/E- och P/S-tal samt förändringen i respektive multipel mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020).

Företag P/E 20 P/E 21 %Δ-P/E P/S 20 P/S 21 %Δ-P/S

ABB 35.70 12.42 -65.19% 1.95 2.47 26.93% Alfa Laval 19.32 30.15 56.04% 2.29 2.60 13.77% Assa Abloy 27.19 26.26 -3.43% 2.89 2.75 -4.95% Astra Zeneca 100.71 42.00 -58.29% 5.51 5.04 -8.53% Atlas Copco 24.21 35.93 48.39% 3.86 5.32 37.88% Autoliv 15.07 43.24 186.97% 0.82 1.09 33.73% Boliden 10.96 13.40 22.23% 1.27 1.62 27.34% Electrolux 19.63 18.51 -5.67% 0.57 0.56 -2.40% Ericsson 159.68 20.31 -87.28% 1.29 1.54 19.11% Essity 21.94 15.47 -29.47% 1.74 1.49 -14.06%

Evolution Gaming Group 47.97 80.06 66.89% 19.67 40.67 106.81%

Getinge 38.38 18.77 -51.11% 1.82 2.06 13.47%

Hennes & Mauritz 24.97 251.66 907.65% 1.44 1.67 15.95%

Hexagon 28.25 42.72 51.24% 5.12 7.09 38.42% Investor 4.28 9.24 115.65% 10.27 12.37 20.49% Kinnevik 2.99 2.84 -4.83% 2.94 2.76 -6.42% Nordea Bank 21.44 13.38 -37.61% 3.83 3.58 -6.65% Sandvik 26.98 32.51 20.46% 2.23 3.28 47.28% Securitas 15.32 18.32 19.56% 0.46 0.41 -11.74% SEB 11.88 13.32 12.14% 4.78 4.22 -11.75% Skanska 16.48 8.78 -46.73% 0.58 0.54 -6.13% SKF 15.02 23.23 54.63% 1.01 1.39 37.26% SSAB 30.78 -71.92 -333.64% 0.44 0.54 22.51% SCA 25.78 48.21 87.02% 3.75 5.86 56.52% Svenska Handelsbanken 13.55 12.44 -8.21% 5.15 4.38 -14.85% Swedbank 9.13 12.65 38.53% 3.92 3.58 -8.56% Swedish Match 27.13 19.61 -27.72% 7.17 5.74 -19.96% Tele 2 20.35 9.96 -51.06% 3.84 2.78 -27.66% Telia Company 23.87 -6.26 -126.24% 2.02 1.60 -20.75% Volvo 9.57 21.93 129.24% 0.81 1.30 60.94% Rakt medelvärde 28.28 27.30 -3.47% 3.45 4.34 25.99% Viktat medelvärde 41.76 35.55 -14.87% 3.91 5.21 33.24%

Viktat medelvärde utan AZ* 28.21 34.35 21.77% 3.55 5.25 47.97%

25

Tabell 7 visar företagens EPS, förändring i EPS, P/BV och förändring i P/BV för den studerade perioden. Det raka medelvärdet för förändringen i EPS är -1.78%, det viktade medelvärdet är -2.52% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är -13.84%. De tre företagen med störst positiv förändring i EPS är Ericsson, ABB och Getinge. De tre företagen med störst negativ förändring i EPS är Telia Company, SSAB och Hennes & Mauritz. Det raka medelvärdet för förändringen i P/BV är -9.65%, det viktade medelvärdet är 1.61% och det viktade medelvärdet exkluderat Astra Zeneca är 13.52%. De tre företagen med störst positiv förändring i P/BV är SCA, Hexagon och Atlas Copco. De tre företagen med störst negativ förändring i P/BV är Evolution Gaming Group, Swedish Match och Skanska. (Se Tabell 7)

Källa: Egna beräkningar och företagens egna årsredovisningar.

Tabell 7 beskriver företagens EPS och P/BV-tal samt förändringen i respektive multipel mellan 2020-02-19 (årsredovisning 2019) och 2021-02-19 (årsredovisning 2020).

Företag EPS 20 EPS 21 %Δ-EPS P/BV 20 P/BV 21 %Δ-P/BV

ABB 6.70 20.18 201.12% 3.90 4.04 3.61% Alfa Laval 13.13 8.53 -35.00% 3.84 3.71 -3.20% Assa Abloy 9.00 8.26 -8.25% 4.59 4.09 -10.99% Astra Zeneca 9.61 20.01 108.27% 9.21 8.58 -6.80% Atlas Copco 13.59 12.16 -10.58% 7.52 9.92 32.00% Autoliv 49.69 17.68 -64.43% 3.29 3.35 2.03% Boliden 21.16 24.87 17.50% 1.53 2.00 30.41% Electrolux 11.17 11.27 0.84% 3.00 3.44 14.77% Ericsson 0.55 5.29 857.77% 3.59 4.20 17.10% Essity 14.54 16.73 15.03% 3.57 2.87 -19.56%

Evolution Gaming Group 8.67 13.47 55.27% 25.61 8.37 -67.32%

Getinge 4.61 12.02 160.59% 2.30 2.86 24.36%

Hennes & Mauritz 8.12 0.75 -90.75% 5.88 5.73 -2.66%

Hexagon 20.25 17.09 -15.61% 3.30 4.49 36.18% Investor 131.97 68.64 -47.98% 1.03 1.05 2.03% Kinnevik 77.99 144.99 85.91% 0.88 1.02 16.61% Nordea Bank 4.00 5.61 40.38% 1.05 0.90 -14.36% Sandvik 6.79 6.95 2.32% 3.72 4.36 17.16% Securitas 9.66 6.94 -28.14% 2.63 2.50 -4.90% SEB 9.33 7.28 -21.93% 1.54 1.22 -20.75% Skanska 14.42 23.57 63.48% 3.02 2.24 -25.73% SKF 12.72 9.83 -22.76% 2.33 2.91 24.98% SSAB 1.06 -0.48 -144.83% 0.56 0.65 16.98% SCA 4.05 3.19 -21.36% 1.07 1.50 39.64% Svenska Handelsbanken 8.55 7.87 -7.90% 1.43 1.13 -21.20% Swedbank 17.62 11.54 -34.50% 1.30 1.05 -18.82% Swedish Match 22.92 30.14 31.46% -16.76 -12.29 -26.64% Tele 2 7.46 10.76 44.15% 3.00 2.25 -24.96% Telia Company 1.77 -5.53 -413.40% 1.87 2.23 18.87% Volvo 17.95 9.87 -45.00% 2.46 2.97 20.59% Rakt medelvärde 17.97 17.65 -1.78% 3.08 2.78 -9.65% Viktat medelvärde 18.88 18.40 -2.52% 4.23 4.29 1.61%

Viktat medelvärde utan AZ* 21.01 18.11 -13.84% 3.08 3.50 13.52%

26

4.4 Resultat av t-test

Vårt okontrollerade Paired Sample t-test visar att variationerna i Total omsättning och Eget kapital är de enda nyckeltalen som är statistiskt signifikanta på 90% respektive 95% signifikansnivå. Motsatsvis är resterande nyckeltal inte statistiskt signifikanta. Därutöver visar det okontrollerande testet att inga värderingsmultiplar är statistiskt signifikanta. (Se Tabell 8)

Kommentar: **Signifikant på 95%-nivå, *Signifikant på 90%-nivå.

Tabell 8 beskriver nyckeltalen och värderingsmultiplarnas t-värde, p-värde och signifikansgrad. Testet är okontrollerat vilket betyder att eventuella uteliggare finns inkluderade i observationerna. Kontrollerar vi för uteliggare finner vi endast Total omsättning som statistiskt signifikant på 90% respektive 95% signifikansnivå. Fortsättningsvis visar det kontrollerade testet att inga värderingsmultiplar är statistiskt signifikanta. Se Tabell 9.

Kommentar: **Signifikant på 95%-nivå, *Signifikant på 90%-nivå.

Tabell 9 beskriver nyckeltalen och värderingsmultiplarnas t-värde, p-värde och signifikansgrad. Testet är kontrollerat vilket betyder att eventuella uteliggare inte finns inkluderade i observationerna.

Nyckeltal t-Värde p-Värde Signifkansgrad

Börsvärde 0.9354 0.3573 64.27%

Total omsättning** -2.3607 0.0252 97.48% Vinst efter skatt -0.4857 0.6308 36.92%

Eget kapital* 1.7234 0.0955 90.45% ROE 0.1946 0.8470 15.30% Vinstmarginal -1.0284 0.3123 68.77% Värderingsmultiplar P/E -0.0964 0.9239 7.61% P/S 1.2615 0.2172 78.28% EPS -0.0929 0.9266 7.34% P/BV -0.4843 0.6318 36.82%

Nyckeltal t-Värde p-Värde Signifkansgrad Exkluderade företag

Börsvärde 0.5135 0.6116 38.84% Evolution Gaming Group

Total omsättning** -2.6534 0.0132 98.68% Evolution Gaming Group & Kinnevik

Vinst efter skatt -0.3313 0.7430 25.70% Ericsson & Telia Company

Eget kapital 1.4485 0.1586 84.14% Evolution Gaming Group

ROE -1.5622 0.1308 86.92% ABB, Ericsson, Evolution Gaming Group & Telia Company

Vinstmarginal -0.9686 0.3416 65.84% ABB, Ericsson & Telia Company

Värderingsmultiplar

P/E -1.1025 0.2804 71.96% Autoliv, Hennes & Mauritz & SSAB

P/S 1.2682 0.2152 78.48% Evolution Gaming Group

EPS -0.2007 0.8425 15.75% ABB, Ericsson & Telia Company

P/BV 1.4994 0.1450 85.50% Evolution Gaming Group

TABELL 8: Okontrollerat Paired Sample t-Test.

27

KAPITEL 5 ANALYS

Detta kapitel diskuterar resultatet i kapitel 4 och förenar studiens resultat med den teoretiska referensramen i kapitel 2.

5.1 Analys av studiens resultat

De tidigare studierna har visat att coronapandemin har påverkat noterade företag olika beroende på vilken bransch som företaget är aktiv inom samt om företaget tar ansvar inom samhälle och miljö (Albuquerque et al., 2020; Mazur et al., 2021). Detta kan förklara varför indexet OMXS30 som helhet inte visar någon signifikant förändring i värderingarna utan att företagen på OMXS30 påverkats olika av pandemin.

Vi har följt Gavelin och Sjöberg (2007) för att visa hur aktiepriserna primärt speglar förväntningarna på företagens framtid. Vi har i linje med Gavelin och Sjöberg (2007) visat hur den stora nedgången av indexet har berott på den stora osäkerheten kring hur restriktionerna skulle påverka olika företag i framtiden. Vi har även följt studien av Ramelli och Wagner (2020), som kom fram till att förväntningarna inom branscherna fordons-, transport- och energibranschen hade sjunkande förväntningar medan branscherna hälsovård och telekom hade ökade förväntningar. Men även studierna från Gormsen och Koijen (2020) samt Ashraf (2020) som visade att marknadernas förväntningar på företagens framtid gick ner i samband med de restriktioner som togs fram för att stoppa smittspridningen.

Under året har marknaden även fått löpande uppdaterad finansiell information i form av kvartalsrapporter, vilket kan ha visat att farhågorna varit överdrivna och senare lett till den återhämtning vi sett i enlighet med den effektiva marknadshypotesen enligt Fama (1970). Coronapandemins påverkan på de finansiella marknaderna och i synnerhet OMXS30, kan ha varit en överreaktion i linje med överaktionshypotesen som beskrivits av De Bondt och Thaler (1985) och varit orsakad av en masspsykologi som redogjordes av Bernhardsson (2002). Om vi jämför coronakrisen med de tidigare börskriserna under 2000-talet, IT-bubblan och finanskrisen, så finns det skillnader i marknadsreaktionerna. Till exempel tog det 572 respektive 494 dagar för de andra två kriserna att påbörja sin återhämtning medan det för coronakrisen tog 33 dagar (Nasdaq, 2021c). Reaktionen under coronakrisen kan eventuellt vara ett tecken på en överreaktion av marknaden eftersom det gick fortare för coronapandemin att nå sin botten jämfört med de andra två nämnda börskriserna. OMXS30 visade också på en positiv utveckling ett år in i pandemin vilket till viss del överensstämmer med resultaten av Phan och Narayan (2020).

28

Från vårt Paired Sample t-test finner vi en statistiskt signifikant negativ förändring i nyckeltalet Total omsättning men däremot inte någon statistisk signifikant förändring mot varken det negativa eller positiva hållet för de övriga nyckeltalen Börsvärde, Vinstmarginalen, Vinst efter skatt, Eget kapital och Avkastning på eget kapital. Anledningen till detta kan vara att de noterade företagen på OMXS30, i genomsnitt, har reducerat sina kostnader för att väga upp för den negativa påverkan på den totala omsättningen som orsakats av coronapandemin och/eller erhållit omställningsstöd till följd av pandemin från svenska regeringen (Skatteverket, 2021). Genom en reduktion av företagens kostnader eller erhållande av omställningsstöd, kan företagen bibehålla de tidigare nivåerna i de övriga nyckeltalen, vilket sedermera resulterar i en icke-statistiskt signifikant förändring som är i linje med studiens resultat. Varför vi tror att en del företag kan ha reducerat sina kostnader eller fått omställningsstöd är på grund av att vi sett en statistisk signifikant reduktion av företagens omsättning men ingen statistiskt signifikant förändring i varken företagens vinstmarginal eller vinst efter skatt.

På grund av att vi endast finner en statistisk signifikant förändring i företagens omsättning och ingen statistiskt signifikant förändring i de övriga nyckeltalen, kan vi inte hävda att en generell förändring har skett i de övriga nyckeltalen hos de noterade företagen på OMXS30. Detta även fast vi observerar att medelvärdet faktiskt har förändrats i de övriga nyckeltalen mellan de två perioderna.

Ovanstående resultat bekräftar vår hypotes om att företagen på OMXS30:s omsättning gått ned, men motsäger samtidigt att företagens vinster efter skatt, vinstmarginal och avkastning på eget kapital generellt sett har gått ned ett år in i coronapandemin (2021-02-19) jämfört med toppnoteringen innan coronapandemins utbrott (2020-02-19) (Se Kapitel 2). Vidare visar vårt resultat också att en del företag har haft förbättrade nyckeltal medan en del företag har haft försämrade nyckeltal och att förändringen i variationen i nyckeltalen inte går att utesluta från vara lika med noll generellt sett. Det deskriptiva resultatet bekräftar också att så är fallet genom att 16 av 30 företag har haft en positiv förändring i Börsvärde, 13 av 30 företag har haft en positiv förändring i Vinstmarginalen, 14 av 30 företag har haft en positiv förändring i Vinst efter skatt och 12 av 30 företag har haft en positiv förändring i Avkastning på eget kapital (ROE) (Se Tabell 2, 4 & 5).

Alla värderingsmultiplar (P/E, P/S, P/BV) har haft en positiv förändring i det raka medelvärdet och det viktade medelvärdet utan Astra Zeneca, med undantag för EPS som visar en negativ förändring. För att resultatet ska peka i en riktning mot en generell högre värdering av de noterade företagen på OMXS30 ett år in i coronapandemin jämfört med den högsta värderingen innan coronapandemins utbrott (2020-02-19), behöver en stor majoritet av observationerna ha haft en positiv förändring. Tittar vi närmare på observationernas fördelning står det klart att så inte är fallet. Vi observerar att 15 av 30 företag har haft en positiv förändring i P/E-talet, 16 av 30 företag har haft en positiv förändring i P/S-talet, 16 av 30 företag har haft en positiv förändring i P/BV och 14 av 30 företag har haft en positiv förändring i EPS.