Institutionen för vårdvetenskap
Vad påverkar upplevelsen av en tillfredsställande hemvård?
En intervjustudie med brukare
Författare
Handledare
Christine Svensson
Caisa Öster
Hanna Tegnér
Examinator
Ulrika Pöder
Examensarbete i Vårdvetenskap 15hp
Sammanfattning
Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar vilket leder till en ökad äldre befolkning. För att
kunna bo hemma så länge som möjligt kan de äldre behöva få hjälp från hemvården.
Syfte: Att undersöka vilka faktorer som upplevs påverkar de äldres tillfredsställelse av vården
samt vad som är viktigt för de personer som får hjälp.
Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med 11
brukare från två olika kommunala hemvårdsområden.
Resultat: Personal och Utförande var två huvudkategorier som kom fram av analysen.
Informanterna beskrev sina upplevelser och vad som var viktigt för dem inom dessa ramar. Kategorin Personal kunde delas upp i två underkategorier; Yrkeskompetens och
Bemötande. Utförande delades in i underkategorierna; Hemtjänsten – ett serviceperspektiv, Självbestämmande, Kontinuitet och Trygghet.
Konklusion: För att man som utförare av hemtjänst skall förbättra vården är det viktigare att
fokusera på de processrelaterade faktorerna som har en stor betydelse för hur brukarna upplever hemvården. Genom att lägga stor vikt vid personalens sociala kompetens vid rekrytering samt att involvera brukaren och dennes familj i vården och utformandet av den kan positiva upplevelser av vården skapas. Detta ser ut att kunna skapa ökat välbefinnande hos brukarna.
Abstract
Background: The average age in Sweden increases which leads to an increased population of
old people. In order to live in their own homes as long as possible, elderly people may be in need of help from the community home-services.
Aim/objectives: The goal of this study was to examine variables perceived to affect older
people’s satisfaction of home care services and what they emphasize important in the care.
Design: Descriptive qualitative study with interviews. Semi-structured interviews are done
with 11 clients receiving care from two different community home-service areas.
Results: ’Staff’ and ‘Services’ were the main categories of the results. The clients described
their experiences and what they assumed as important for them. The category ‘Staff’ were divided into sub-categories: ‘Professional competence’ and ‘attitudes from staff’. ‘Services’ were divided into four other sub-categories: ‘the community home-service- a service perspective’ ‘self-autonomy’, ‘continuity’ and ‘safety’.
Conclusions:
The health care providers for the home care services should focus on improvements regarding process related factors, because they are important for the client’s experiences of the home care services. When recruiting new persons for a job in the home care services, the focus should be on his or hers social competence. Furthermore, to involve the client and his or hers family in the care may create positive experiences and increase the clients wellbeing.
Innehållsförteckning BAKGRUND ... 1 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Frågeställningar ... 5 METOD ... 5 Urval ... 5 Datainsamlingsmetod ... 6 Tillvägagångssätt ... 6
Bearbetning och analys ... 7
Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9 Personal ... 9 Yrkeskompetens ... 9 Bemötande ... 10 Utförande ... 11
Hemtjänsten – ett serviceperspektiv ... 11
BAKGRUND
Medellivslängden i Sverige ökar och vi får en ökad befolkning och ökad mängd äldre. År 2050 räknar man med att antalet 80-åringar kommer att fördubblas och antalet 90-åringar kommer att tredubblas. Detta kommer att innebära multisjuka och mycket gamla människor i vårt land (Gustafsson, Föreläsning, 2014). Redan nu bor det fler sjuka människor hemma som behöver mer avancerad vård än tidigare (Bravell, 2011). Många av dessa personer är även
mycket ensamma (61 %), oroliga och ängsliga (Socialstyrelsen, 2015).
I Socialtjänstlagen [SoL] (SFS, 2001:453) finns den lagstadgade värdegrunden för äldreomsorg, vilket fastslår att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De äldre ska också ges möjligheter till ett aktivt och meningsfullt liv tillsammans med andra människor. Som ett stöd till verksamheter som riktar sig till äldre personer finns Socialstyrelsens allmänna råd, Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS, 2012:3), som beskriver hur man skall kunna uppnå de krav som ställs i Socialtjänstlagen. Råden inriktas på fyra områden inom värdigt liv: insatser av god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt ett gott bemötande. För att nå välbefinnande lyfter riktlinjerna vikten av att känna trygghet och meningsfullhet i tillvaron.
människor med personlig omvårdnad. Hemtjänstinsatser beviljas genom en biståndshandläggare utifrån personens behov och önskemål. Hemsjukvården kan hjälpa till med insatser som personer i ordinärt boende har behov utav. För att få hemsjukvård skall personen vara äldre än 17år, ha ett behov som sträcker sig över två veckor och inte kan ta sig till sjukvården för sig själv eller med assistans (Uppsala kommun, 2016).
I en studie från England undersöktes vilka faktorer som påverkar kvaliteten på vården inom hemvården ur kundens och vårdgivarens perspektiv (Francis & Netten, 2004). Bemötande samt personalens kompetens var en av kundernas viktigaste aspekter på en vård med god kvalitet. Tillförlitlighet var också en viktig faktor. Det var också viktigt att personalen kände till brukaren och visste på vilket sätt de kunde hjälpa denne och hur hen ville ha sin hjälp. Kommunikation var viktigt för många av brukarna (Francis & Netten, 2004). Detta framkom även som en viktig ingrediens för kontinuitet i en annan studie från Kanada som syftade till att identifiera aspekter av vården som kan mäta kontinuitet (Woodward et. al, 2004). Brukarna önskade vidare information om ändringar vad gäller tid och personalbyte (Francis & Netten, 2004). Att hålla tiden var inte viktigt för alla kunder, det viktigaste var att någon kom. Att ha en och samma personal som kommer eller ett team var inte jätteviktigt för kunderna (Francis & Netten, 2004; Woodward et al. 2004).
personalen och de äldre sker (Kajonius & Kazemi, 2015). En annan studie (Karlsson, et al, 2013) visade att det fanns ett samband mellan låg tillfredsställelse av vården och att man var i ett beroendeförhållande vad gäller assistans vid förflyttning och sängliggande. Även blindhet, urin och tarminkontinens och oro hade ett samband med personernas låga tillfredsställelse av vården. Personer med hemvård var minst nöjda med kvaliteten på hushållsgöromålen, det egna inflytande över vården, personalens tid och att personalen inte höll tiderna. Studien visade att sambandet mellan personernas mående, hälsotillstånd och funktionsnivå är stort och att det påverkar tillfredsställelsen av vården (Karlsson, et al, 2013).
När man ville ta reda på vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen av vården ur anhörigvårdares perspektiv fann man att den hade ett samband med deras förväntan på vården, vad personalen skulle göra och inte göra. Tillfredsställelsen ökade när de visste vad de kunde förvänta sig utav personalen (Townsend & Kooloski, 2002). I en studie från Kanada där en av makarna i en parrelation hade hemtjänst sågs två viktiga aspekter för att känna trygghet hos vårdtagaren; oberoende och utvecklandet av förtroliga relationer till hemtjänstpersonalen (Soodeen, Gregory & Bond, 2007). Nedsatt funktion behövde dock inte innebära minskad känsla av oberoende så länge de fick stöd av känslig och omtänksam personal. Det andra viktiga fyndet var att förtroliga långsiktiga relationer med hemtjänst kan stödja vårdtagarens känslomässiga trygghet. Hemtjänstpersonalen skall börja med att bygga en relation från första mötet och fortsätta med detta över tid. Särskilt viktigt är detta hos dem som inte velat ta emot hemtjänst från början. Hos maken/makan till den som fick vård lyftes aspekter som avlastning och kontinuitet som viktiga för att känna trygghet (Soodeen et a., 2007).
upplevelse och att det finns olika personligheter hos dem som får hemvård och att då vården planeras bör den anpassas utefter de olika personlighetstyperna för att tillgodose de olika individernas behov.
Resultatet från en rikstäckande enkätundersökning som gjordes i Sverige 2015 inom hemvården visar att den utveckling som ses inom hemvården, och de äldres upplevelse av den, tycks gå åt fel håll. Upplevelsen av trygghet i att bo hemma och få hjälp av hemvården sjönk från 2013 till 2014, och kvarstår 2015 på samma nivå. De äldre upplever att personalen ej har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. I svar på de öppna frågorna beskrev brukarna att de upplevde personalen som stressade och underbemannade. Variationer sågs i hur man tar hänsyn till personliga behov och önskemål. Bemötande upplevdes som bra (97 %), men hade sjunkit med en procentenhet från 2013 till 2015. De som uppgav att de hade förtroende för alla i personalen hade även den sjunkit från tidigare mätningar och låg 2015 på 55 %. Anledningen till ett minskat förtroende för personalen kommer inte riktigt fram i enkäterna, men förtroendet hänger ihop med en rad olika faktorer, såsom ett gott bemötande från personalen, möjligheten att påverka sin vård, information om förändringar samt upplevelsen av trygghet i hemmet (Socialstyrelsen, 2015). Enkätsvaren visade att det har blivit något svårare att komma i kontakt med hemtjänstpersonalen jämfört med tidigare undersökningar. I svar på enkätens öppna frågor kom det fram att brukarna önskade färre antal personal som kommer hem och utför insatserna. Någon hade haft besök av upp till 40 olika personer under en tvåmånaders period. Brukarna upplevde att ny personal inte får tillräckligt med information om vad som ska göras när de kommer. De flesta som bor hemma och har hemtjänst är ensamboende personer. Stor skillnad sågs mellan ensamboende och sammanboende där de ensamboende hade mindre positiva upplevelser av hemtjänsten (Socialstyrelsen, 2015).
varje människa har rätt till en individanpassad omvårdnad och omsorg. Målet och syftet med omvårdnad är att sjuksköterskan skall hjälpa individen att nå oberoende oavsett vilka förutsättningar denne har. Om oberoende inte kan uppnås skall omvårdnaden inriktas på att tillgodose de olika grundläggande behoven och därmed uppnå optimal hälsa trots exempelvis en kronisk sjukdom (Hendersson, 1978;2006).
Problemformulering
Rapporter visar att den utveckling som ses inom hemvården, och de äldres upplevelse av den, tycks gå åt fel håll (Socialtjänsten, 2015). Det har gjorts få studier där man tar reda på vilka faktorer som påverkar personers tillfredsställelse av hemvården och vad som ligger till grund för deras upplevelse. Det behövs därför ytterligare studier inom området för att kunna utveckla och utföra förbättringsåtgärder.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som upplevs påverka tillfredsställelsen av hemvården och vad som är viktigt för de personer som får hemvård.
Frågeställningar
Hur upplever personer som får hemvård de utförda insatserna? Vad upplever personer som viktigt när de får hjälp av hemvården?
METOD
Studien är kvalitativ och har en deskriptiv design där den upplevda erfarenheten ligger i fokus (Polit & Beck, 2012).
Urval
Den studerade gruppen bestod av fyra män och sju kvinnor födda mellan 1924-1949. Två av informanterna var sammanboende med partner och nio var ensamboende. Alla hade besök minst två gånger dagligen och hade haft hjälp från hemvården minst sex månader och som längst sex år.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen gjordes med intervjuer med brukare inom den kommunala hemvården. Intervjuerna var semistrukturerade, för att enklare kunna svara upp till syftet (Polit & Beck, 2012). De frågor som ställdes var: Hur upplever du din hemvård? Vad är viktigast för dig när du får hjälp av hemvården? Hur skulle du vilja ha det om du själv fick välja? Bakgrundsfrågor som inhämtades från varje informant var kön, ålder, antal besök per dag, hur länge de haft hemvård och om de var ensamboende eller sammanboende. För att driva intervjun framåt och få fram mer information användes hjälpfraser såsom; kan du förklara, berätta mer, hur tänker du då (Bilaga 2). Totalt gjordes tolv intervjuer där tio av dem ljudinspelades och sedan transkriberades, enligt Polit & Beck (2012). Två intervjuer kunde inte spelas in, anteckningar togs då under intervjuerna och direkt efter intervjuerna gjordes sammanfattningar från intervjuerna för att få med helheten. Intervjuerna fördelades mellan oss och för att öka överensstämmelsen mellan de olika intervjuerna som utfördes gjordes en gemensam genomgång efter de två första intervjuerna för att se att intervjuerna skedde på liknande sätt. Frågorna i intervjuguiden genomgicks också för att se om dessa behövde justeras. Intervjuerna genomfördes på liknande sätt utifrån intervjuguiden och inga justeringar behövde göras i intervjuguiden.
Tillvägagångssätt
informationsbrev (Bilaga 4) lämnades ut av personalen till möjliga informanter. I brevet informerades om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt, anonymt och att de när som helst kan avbryta deltagandet utan att behöva ge någon förklaring. Det informerades också om att allt material behandlas konfidentiellt. Brukarna kontaktades på telefon, efter att personalen uppgivit att brukarna tackat ja till deltagande, för att boka in en intervju om de fortfarande var intresserade av att delta. Ingen informant tackade nej till att delta vid telefonsamtalet, en informant kunde dock inte intervjuas på grund av sjukhusvistelse. Intervjun genomfördes i brukarnas hem på en tid som de önskade. Intervjuernas längd varierade mellan 20 och 60 minuter.
Bearbetning och analys
Frågeställningarna besvarades genom att intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundmark, 2003). Analysenheten, efter att den transkriberats, lästes flertalet gånger för att en helhetsbild skulle uppnås av texten. Sedan plockades meningsbärande enheter, som var relevanta för frågeställningarna, ut ur texten. De meningsbärande enheterna kondenserades sedan och kodades till dess underliggande mening och kategoriserades sedan i olika underkategorier och kategorier. Vid analysen framkom två kategorier och sex underkategorier.
Tabell 1. Exempel på innehållsanalys.
Meningsbärande enhet
Kondenserad enhet (beskrivning nära
texten)
Kod Underkategori Kategori
Vi pratar om allt möjligt det måste ju inte vara om oss utan vi pratar kan man säga
Det finns en gemenskap med personalen.
Gemenskap.
Bemötande
Personal
En period upplevde hen inte att personalen tog hen på allvar och hen litade inte på att personalen gjorde uppgifter som var
överenskommet att de skulle göra.
Det är viktigt för brukaren att personalen tar hen på allvar och skapar ett förtroende.
Skapar förtroende.
Bemötande
Dom är självgående om jag säger som så. Man behöver inte vara nån o peka på eller.
Nej och alla är lika dan som kommer.
Personalen som kommer gör det de ska göra utan att kunden behöver påpeka vad som skall göras.
Utför det som ska göras.
Viktigt att personalen är intresserade av vad de gör, yrkesskickligheten kan variera. Kan vara skicklig men inte ge 100 % kontakt.
Yrkesskicklighet innebär att personalen har kunskaper men även visar intresse för sitt arbete.
Kunskap och intresse.
Yrkeskompetens
Etiska överväganden
Den 1 januari 2004 upprättades en lag i Sverige om etikprövning av forskning (Lag 2003:406). Den omfattar forskning på bland annat levande personer samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. Forskning definieras som vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utveckla arbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grund eller avancerad nivå. All data i studien är konfidentiell och behandlades och publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera vilka brukare som har deltagit i studien eller vem som har sagt vad (Polit & Beck, 2012).
De som valdes ut att tillfrågas om deltagande kunde ställa frågor om studien och informerades om att de kunde avbryta deltagandet när som helst under studien utan att det skulle få några negativa konsekvenser. Brukarna fick information om studien via personalen och informationsbrevet. Vid telefonsamtalet tillfrågades de om de var fortsatt intresserade av att delta i studien. Frågor från brukarna besvarades muntligen under telefonsamtalet samt vid intervjutillfället. Det är viktigt att brukarna har fått tillräckligt med information om studien och det är viktigt med både muntlig och skriftlig information (Polit & Beck, 2012). Tillvägagångssättet anses ha hjälpt brukarna att ge ett informerat samtycke till att delta i studien
informanterna belysa att resultaten av denna studie kan leda till förbättringsarbete för hemvården som i sin tur genererar nöjdare brukare.
RESULTAT
Vid den genomförda analysen framkom två kategorier och sex underkategorier utifrån de transkriberade intervjuerna. De två kategorier som framkom var Personal och Utförande, informanterna beskrev sina upplevelser och vad som var viktigt inom dessa ramar. Kategorin
Personal kunde delas upp i två underkategorier; yrkeskompetens och bemötande. Utförande
delades in i underkategorierna; hemtjänsten – ett serviceperspektiv, självbestämmande,
kontinuitet och trygghet. De två frågeställningarna blir besvarade tillsammans i varje kategori
och underkategori.
Personal
Personalgrupper som beskrevs av informanterna var huvudsakligen hemtjänstpersonalen bestående av undersköterskor och vårdbiträden. Vissa aspekter av hälso- och
sjukvårdspersonal beskrevs och inkluderade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och
sjukgymnast/fysioterapeut.
Yrkeskompetens
Yrkeskompetens hos de personer som arbetade i hemtjänsten beskrevs som viktig av informanterna. Det framkom även en upplevd skillnad i kompetens hos personalen. Att personalen har kunskap kring informanten och dennes sjukdom samt vad som ska utföras ansågs vara viktigt. Både undersköterskor och vårdbiträden beskrevs kunna ha yrkeskompetens. En personal som ansågs vara kompetent i sitt yrke beskrevs utifrån att hen kunde ge hjälp på rätt nivå till informanten, att den visste vad som skulle göras, hade kunskap om brukarens hälsotillstånd och utförde hjälpen på ett professionellt sätt. Personal som kunde utföra insatser i hemmet och samtidigt skapa ett socialt tillfälle och en gemenskap skapade en positiv känsla hos informanterna. Att personal utförde olika saker i hemmet utan att informanten behövde påpeka att hen skulle utföra det upplevdes som positivt och gav kvalitet till utförandet av tjänsten. De insatser som hemtjänsten utförde hos informanterna varierade men oavsett vilken uppgift de hade så var det av betydelse att den utfördes på ett korrekt sätt och med respekt för individen. ”Även om ett jobb är tillsynes enkelt, betyder det mycket om
insatsen. Det var viktigt för informanterna att de insatser som fanns på biståndsbesluten utfördes.
Då en personal kom till brukarens hem och hade kunskap om hen som person, hens hem och hälsotillstånd innebar detta att brukaren kunde slappna av och veta att personalen såg dennes behov och gav hjälpen på rätt sätt. Personalen upplevdes ofta ha bristande kunskaper kring varför informanten behövde hjälpen som beslutats om, vilken sjukdom eller skada som föranlett hjälpbehovet. ”Jag vet aldrig om det är någon ny som kommer och ingenting vet”.
Informant 8 Att ha kunskap kring ett symtom från en sjukdom beskrevs som viktigt vid utförandet
av omvårdnadsåtgärder exempelvis påklädnad. Kritik riktades mot hur ny personal introducerades i sitt arbete, det fanns en upplevelse av att personalen introducerades i vad som skulle göras men inte hur eller varför en insats var beviljad. ”När man har svårt att be om
hjälp är det viktigare att personalen har mer kunskap. … Jobbigt att behöva förklara hur vissa saker skall utföras … är man trött och gammal vill man ibland bara att de kan det där.”
Informant 2
Bemötande
Kontakten mellan informanterna och personalen varierade. Med viss personal upplevdes en gemenskap eller kompisrelation i mötet samt att det fanns gemensamma intressen som var
grund för konversationer. ”De jag känner, då kan vi prata om vad som helst”. Informant 10
Social kompetens och ett trevligt bemötande beskrevs som betydelsefullt av informanterna. Informanterna upplevde det positivt med personal som visar intresse, hänsyn och engagemang för sitt arbete och den person de skall hjälpa. Att de är närvarande och kan lyssna in personens behov, att de är hjälpsamma och tillmötesgående. ”Att de tar hänsyn till vad jag vill.” Informant 6
När personalen kom in till informanterna uppskattades ett glatt och trevligt bemötande där personalen hälsar, ger ögonkontakt och frågar hur det står till, ”En del kan till och med dra ut
stolen och sätta sig en stund.” Informant 8 Personal som ofta tittade på klockan gav ett stressat
intryck och en negativ upplevelse. ”Jag vet ju att det är bråttom, det känns liksom”. Informant 8
Ett lugnt och behagligt bemötande samt humor uppskattades.
det inte går att lita på att det som skall utföras verkligen utförs. Det fanns också en upplevelse av att personal ibland gav otrevliga svar i samband med att informanten frågade kring extra hjälp utöver det som var beviljat. Personal som under sin tid hos informanten pratade mycket i telefonen skapade en negativ upplevelse. Då personalen samtalade med kollegor upplevdes det som att arbetet och kontakten hos informanten inte blev helhjärtat.
Utförande
Hemtjänsten – ett serviceperspektiv
Önskemål uttrycktes kring att det skulle vara lättare att komma i kontakt med sjuksköterska samt hemtjänstpersonal under helgerna.
En del brukare var införstådda i hur biståndsbesluten beviljas i form av tid och hade önskemål om att den minutstyrda tiden skulle tas bort och att personalen skulle ha mer tid för varje brukare. Brukarna hade också behov av hjälp som inte finns att få genom biståndbeslut när de önskade att hemtjänstpersonalen skulle kunna utföra vissa särskilda hushållstjänster i hemmet.
Något som skapade en positiv upplevelse var då personalen gjorde det där ’lilla extra’ som kanske inte var sagt att de skulle göra just då. Personal kunde då de skulle iväg och handla åt andra personer fråga om det fanns något behov av att göra inköp även åt andra brukare. Personal kunde fråga om det var något extra de kunde hjälpa till med och ställde upp mycket vilket gav en positiv upplevelse. ”Är det något jag behöver så är det bara att säga till så får
jag hjälp med det.” Informant 7 När personal gjorde något extra med enkla saker som att duka
bordet fint och lägga upp maten på ett bra sätt var det väldigt omtyckt. Brukarna uppskattade detaljer i uppgifters utförande som när personalen städade undan på köksbänken medan de väntade på att brukaren gjorde något annat.
Självbestämmande
För en person som levt ett helt liv och klarat sig själv kan det innebära en stor omställning att få hemtjänst beviljad. ”Jag har alltid tagit hand om mig själv och det tog ett tag innan jag
kunde acceptera att de klampar in”. Informant 4. Att då man behöver hjälp med det dagliga livet,
in det egna hemmet skapar en utsatthet och kan upplevas som kränkande, särskilt om personer som man tidigare önskat inte skall komma på besök ändå kommer. ”Det är inte alla man vill
bjuda in i sitt hem, men man har inget val”. Informant 4 ”Hemtjänsten bestämmer över mig och
min tid. De kommer när det passar dem”. Informant 9
Att inte veta vilken tid hemtjänsten skall komma under dagen skapar otrygghet och kan påverka brukarnas upplevelse och det dagliga livet. ”Jag har ingen bestämd tid, det kan man
inte räkna med när man är som jag, för de talar aldrig om när schemat ändras”. Informant 2
Vardagen blir svår att planera om brukaren inte vet vilken tid personalen skall komma samt att livet mer måste anpassas utefter hemtjänsten istället för brukaren själv. Om det finns en bestämd tid och personalen inte kommer och inte meddelat sin försening skapar det en otrygghet där brukaren inte vet om personalen kommer att komma någon gång eller om de blivit bortglömda. Att få information om försenade besök innebar att brukaren kunde ta egna beslut kring vad hen skulle göra, i vissa fall utförde de själv insatsen. Exempelvis kunde besök för måltidshjälp variera två timmar från den tidigaste till den senaste tiden som personalen kom till besöket. ”Om man har något som man skall göra på eftermiddagen, man
blir ju väldigt bunden då att sitta här och vänta.” Informant 2
Upplevelsen av hemvården beskrevs mycket utifrån hemtjänstens besök och
kommunikationen från hemtjänstpersonalen till brukaren. Om personalen var sen till ett besök och ringde och informerade kring detta så gav det en positiv upplevelse och en förståelse för personalen och situationen trots förseningen. Att däremot inte få information om förseningar orsakade ett missnöje som kunde påverka brukaren att överväga byte av hemtjänstutförare. Men även de som inte informerades om försenat besök kunde ha positiva upplevelser av hemtjänsten då det fanns förståelse för svårigheter i hemtjänsten gällande exempelvis
inkomna larm. ”Det är någon annan de måste hjälpa först”. Informant 1
Kontinuitet
Informanterna beskrev begreppet kontinuitet utifrån att det är ett få antal personal som kommer till dem och att de återkommer. Betydelsen av kontinuitet varierade hos de olika informanterna. Personal som kom ofta till informanterna resulterade i att personalen hade ökade kunskaper om vad som skulle utföras och hur personen själv önskade att det blev gjort. Informanten fick också en ökad vetskap kring personalens kunskap vilket gav en trygghetskänsla. Praktiska saker som att veta att personalen kan låsa dörren och hitta till informanten gav trygghet. ”Det blir ju som en ny vän när man får träffa samma människa”.
Informant 8
När ny personal kom behövde informanterna guida dem mer under besöket vilket kan upplevas som påfrestande. Att som brukare behöva ge stöd och engagemang till personalen kan vara jobbigt om informanten var trött eller dålig. Genom att det var några få personaler som återkommer så har brukaren kunnat insamla information kring att den som kommer verkligen arbetar inom hemtjänsten och kommer för att utföra ett arbete.
Trygghet
Hemtjänstpersonal som kommer till de olika informanternas hem kan skapa trygghet för dem på olika sätt. Dels att hjälpen finns när en person behöver den, ”Personalen säger att jag kan
trycka på larmet om jag behöver hjälp”, Informant 9 och att det som avtalats blir utfört.
Tryggheten kan också komma sig utav att brukarna känner sig trygg med självaste personen som kommer till hens hem och med den hjälp som personalen ger. Tillgängligheten hos personalen var viktig för tryggheten, ”Om jag ber dem komma, så kommer dem”, Informant 7
”Dom är bussiga på att komma in och göra extra tillsyn vid behov”. Informant 9 Att inte veta hur
man kan nå hemtjänsten ingav otrygghet.
att visa skapade otrygghet och personalen upplevdes ibland ha ogiltig orsak. Att veta vem man hade som kontaktperson ingav trygghet även om denne inte var hos personen dagligen.
DISKUSSION
I den analys som gjorts från intervjuerna framträdde olika kategorier som var viktiga för informanternas upplevelse av hemvården. Deras upplevelser indelades i två kategorier;
personal och utförande vilka innefattade underkategorierna; yrkeskompetens, bemötande, hemtjänsten – ett serviceperspektiv, självbestämmande, kontinuitet och trygghet. I hemvården
ses varierande kvalité på de insatser som ges och brukare har önskemål om mer tid, en högre grad av självbestämmande samt att lättare kunna nå personalen.
Resultatdiskussion
Personal
I kategorin Personal tas processrelaterade faktorer upp till skillnad från strukturrelaterade faktorer. Processrelaterade faktorer handlar om respekt, information och inflytande i förhållande till strukturrelaterade där faktorerna är budget per kund och personalens formella utbildning (Kajonius & Kazemi, 2015).
Personcentrerad omvårdnad är ett arbetssätt som visats ge personer med demenssjukdom en ökad ADL-förmåga samt ökad livskvalitet (Sjögren et al., 2012). Den personcentrerade vården bygger på att personalen skall känna brukaren, hens biografi, värderingar, relationer och att se bakom nuets behov (Mc Cormack, 2004). Detta överensstämmer med resultatet i denna studie där yrkeskompetensen, kunskapen om brukarna och bemötandet beskrivs att på olika sätt påverka upplevelsen av hemvården. Gällande underkategorin Bemötande beskrevs det att då personalen visade intresse, hänsyn, engagemang och en närvaro i mötet gav det positiva upplevelser. Detta kan man se i tanken bakom den personcentrerade omvårdnaden (Sjögren et al., 2012) samt i den identitetsbefrämjande omvårdnaden där det är viktigt att se personen och mötet och inte bara den uppgift som skall utföras. Identitetsbefrämjande omvårdnad kan stärka känslan av tillit, självständighet och gemenskap (Norberg, 2011). Genom att ha personal som fått utbildning inom omvårdnad av äldre samt handledning kring enskilda personer och deras sjukdomar och efterföljande omvårdnadsbehov tros möjligheterna öka för att en brukare skall uppleva hemtjänsten som positiv.
Utförande
Det finns olika sätt att planera hur hemtjänstens dagliga arbete skall utföras och olika utförare använder sig av olika metoder. Det finns särskilda planeringsverktyg där programmet kan utgå från olika parametrar för att skapa de besök som personalen skall göra under arbetspasset. Vid en sökning på internet hittas flertalet olika planeringsverktyg och planeringen kan i dem läggas upp utefter exempelvis restid, krav på delegering, kontaktpersoner, individens önskemål om tid m.m. Exempel på planeringsverktyg som hittas vid sökning är Kompanion (Projektstyrning Prima AB, 2016) och TES optimal planering (Tunstall Nordic, 2016). Beroende på hur man planerar besöken kan det tänkas att det påverkar personerna som får hemvård på olika sätt.
I underkategorin Hemtjänsten – ett serviceperspektiv diskuterar informanterna kring hur de upplever kontakten med hemtjänsten och även hälso- och sjukvårdspersonalen. Här diskuteras också personalen som ger det där ”lilla extra” och den positiva upplevelsen av den servicen. Det lilla extra kanske symboliserar en medmänsklighet som gör att personalen känns innerlig. Då personal nekar till det som i intervjuer beskrivits som småsaker med hänvisning till biståndsbeslut och inte beviljad insats så kanske man hamnar längre bort från det identitetsbefrämjande och hamnar istället mer på en uppgiftsorienterad plan där fokus ligger på uppgiften i stället för människan man möter. Att få hjälp med småsaker som brukaren ser och känner behov av samt att få hjälp med övriga saker som inte finns beviljade i ett biståndsbeslut är ett sätt att få grundläggande behov tillgodosedda (Hendersson, 1978;2006). Omvårdnaden skall utformas utifrån individens behov för att denna skall nå oberoende och det kanske är svårt att få med alla detaljer i ett biståndsbeslut och för att följa Virginia Henderssons omvårdnadsteori måste en lyhördhet för brukarens behov finnas hos varje individ i teamet som möter denne. Hemtjänstpersonalen har en viktig del i att säkerställa många behov som Virginia Hendersson beskriver och särskilt ett av dem är aktuellt här: ”Skapa kontakt med andra människor och uttrycka sina behov och känslor” (Hendersson, 1978;2006). När brukaren inte kan göra saker själv kan hemtjänstinsatser bidra med stöd för att brukaren skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt.
tiden samt hur personalen agerar om besöket av någon anledning inte kan ske på överenskommen tid. Om brukaren inte vet vilken tid hemtjänsten skall komma kände informanterna att livet mer måste anpassas utefter hemtjänsten än det egna behovet. Virginia Henderson (1978;2006) beskriver hur sjuksköterskans uppgift är att hitta de resursbrister som en person har som gör att ett eller flera behov inte kan tillgodoses av individen själv. Omvårdnad skall då utformas utifrån individen för att dennes behov ska kunna tillgodoses och omvårdnaden ska utföras för att kompensera de brister som individen har (a.a.). Hemtjänstens insatser kan var en del i att tillgodose grundläggande behov för en människa men informanterna upplevde att när hemtjänsten inte kommer på uttalad tid så skapas en negativ känsla och en bundenhet där livet måste anpassas efter hemtjänsten. Informanterna i denna studie önskade vara delaktiga i vårdens utformande och veta ungefär när personalen skulle komma.
Underkategorin Kontinuitet i den form då den beskrivs som att samma personal återkommer till brukaren innebär i förlängningen att personalen kommer att veta mer kring den brukare de möter och mötet kan därmed blir mer avslappnat. Personalen vet mer kring brukarens behov och hur den vill att saker skall utföras och brukaren vet vad personalen har för kunskap inom sitt yrke och om brukaren som person och dennes sjukdomar och önskemål. För att uppnå kontinuitet beskriver Woodward et al. (2004) att uppmärksamhet måste riktas till både ledningen av vården och utförandet av den. Dessa två dimensioner interagerar och skapar vårdprocesser som leder till upplevelsen av kontinuitet; vården är smidig, den är mottaglig för kundens behov och den kräver inte extraordinära ansträngningar av kunden för att upprätthållas. Läkare och ledare beskrev i studien utvecklandet av vårdplaner som en viktig del i att säkerställa kontinuitet, att mål med vården skall beskrivas samt hur dessa skall nås. Vårdplanen skall utformas tillsammans med kunden och dennes familj och den skall sedan delges de som utför vården (Woodward et al, 2004).
Metoddiskussion
Studien valdes att genomföras i samarbete med kommunala hemtjänstutförare. Enbart två av de tillfrågade områdena tackade ja att vara med i studien vilket försvårade studien och begränsade möjligheten att inhämta informanter. Urvalet bestod av enbart 11 informanter vilket kan anses litet, men enligt Polit och Beck (2012) kan kvalitativa studier innehålla ett fåtal personer. Mättnad uppnåddes och inget nytt kom fram på de två sista intervjuerna. Då intervjutexterna sammanställdes och analysenheten blev tydlig, upplevdes det att ett tillräckligt material att arbeta med och analysera hade växt fram. Flertalet av intervjuerna var ordrika och många informanter hade mycket att berätta om upplevelsen och önskningarna av hemtjänst. Vid analysen transkriberades de inspelade intervjuerna. Sedan lästes resultaten flera gånger om. Manifest analysmetod (Graneheim & Lundman, 2003) har använts för att få fram resultaten och hur enheter, koder och meningsbärande enheter har skapats visas i en tabell.
Verksamheterna valde att själva kontakta personer som passade in på urvals- och exklusionskriterierna vilket kan ha påverkat resultatet. Möjligheten fanns att personer valdes ut beroende på hur personalen uppfattade brukarnas upplevelse av hemvården. Om ett urval gjordes utifrån att brukarna skulle ha positiva åsikter om hemvården skulle resultatet kunna bli entydigt positivt och då inte bli representativt för populationen. Resultatet tyder dock inte på det eftersom de upplevelser som redovisats stämmer väl överens med tidigare forskning och erfarenheter samt att resultaten inte enbart var positiva.
utav, och kan ha lett till en viss variation i intervjuerna. Några få utav intervjuerna kunde inte spelas in på grund av tekniska problem men också på grund av att vi inte fick tillåtelse till detta från informanten. Detta satte större press under intervjuerna att göra anteckningar fortlöpande samt komma i håg exakt vad som sagts. Ibland fanns en svårighet att tolka det som sades under intervjun eftersom dubbla budskap kom fram. Det var därför av stor vikt att lägga märke till skratt, tystnad, gester etcetera under intervjuerna för att lättare kunde tolka det som sades. En text innehåller alltid flera meningar och det finns alltid en svårighet i att tolka texten på rätt sätt, då den som läser texten är präglad av sin historia (Graneheim & Lundman, 2003). Det fanns därför en risk att studiens tillförlitlighet påverkades negativt, men genom att ställa följdfrågor kunde man säkerställa att svaren hade uppfattats på rätt sätt. Känslighet visades i samtalet med brukarna som intervjuades. Det förekom att brukare under intervjun ville berätta något som för dem var särskilt känsligt. Då stängdes inspelningen av och detta material togs inte med i studien.
Två verksamheter deltog i studien. Det var både män och kvinnor, ensamboende och sammanboende personer som deltog i studien och dessa var födda mellan 1924-1949. Dessa faktorer tros öka variationen och bredden på upplevelserna och erfarenheterna av hemvården. Informanterna hade en bra spridning i ålder, varav den yngsta var 67 år och den äldsta 92 år. Detta tillsammans med ett resultat som överensstämmer med tidigare forskning inom området ger ökad trovärdighet, och gör samtidigt studiens resultat överförbart till andra liknande grupper. Dock ingår inga informanter som bor på landsbygd vilket minskar överförbarheten till denna grupp av personer. Personerna som var med i studien hade haft hjälp från hemvården som minst sex månader och som mest sex år och alla hade besök minst två gånger dagligen. Detta ansågs stärka tillförlitligheten till resultaten eftersom informanterna var väl insatta i hur hemvården fungerade. Resultaten stärktes även genom att använda citat i texten från de flesta av informanterna som var med i studien. Vidare forskning skulle kunna inkludera fler sammanboende personer med hjälp från hemvården.
Slutsats
REFERENSER
Ernsth Bravell, M. (Red.) (2011). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Francis, J., & Netten, A. (2004). Raising the quality of home care: A study of service user's views. Social Policy & Administration, 38(3), 290-305.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henderson, V. (1978). The concept of nursing. Journal of Advanced Nursing 3, 113-130.
Henderson, V. (2006). The concept of nursing. Journal of Advanced Nursing. 53(1), 21-34.
Karlsson, S., Edberg, A-K., Jakobsson, U., & Hallberg I. R. (2013). Care satisfaction among older people recieving public care and service at home or in special accommodation. Journal
of Clinical Nursing. 22, 318-330, doi: 10.1111/jocn.12115
Kajonius, P. J., & Kazemi, A. (2015). Structure and process quality as predictors of
satisfaction with elderly care. Health and Social Care in the Community. 24(6), 699-707, doi: 10.1111/hsc.12230
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mc Cormack, B. (2004). Person centeredness in gerontological nursing: an overview of the literature. Journal of Clinical Nursing 13(3a), 31-38.
Polit, D. & Beck, C. T. (2012) Nursing research generation and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, Ninth
edition
Projektstyrning Prima AB. (2016). Kompanion. Hämtad 10 November, 2016, från http://www.kompanion.se/
Samuelsson, G. Wister, A. (2000). Clients expectations and satisfaction of quality in home care services: A customer perspective. Home Care Provider, 5(6), 223-230. doi:
10.1067/mhc.2000.111864
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 oktober, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 2 februari, 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtat 3 februari, 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
Sjöbeck, B. (1992). Kvalitet i den sociala hemtjänsten ur brukarperspektiv. Gerontologia, 5, 26-33.
Sjögren, K. Lindkvist, M. Sandman, P-O. Zingmark, K. Edvardsson, D. (2012). Personcentredness and its association with resident well-being in dementia care units.
Journal of Advanced Nursing 69(10), 2196-205 doi: 10.1111/jan.12085
Socialstyrelsen. (2015) Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2015: -En rikstäckande
undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Hämtad 2
Soodeen, R-U., Gregory, D. & Bond Jr., J., B. (2007). Home care for older couples: "It feels like a security blanket…". Qualitative Health Research 17(9), 1245-1255. doi:
10.1177/1049732307307339
SOSFS 2012:3. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 3 februari, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18610/2012-2-20.pdf
Townsend, D., & Kooloski, K. (2002). Factors related to client satisfaction with community-based respite services. Home Health Care Services Quarterly, 21(3-4), 89-106.
doi:10.1300/J027v21n03_05
Tunstall Nordic. (2016). TES optimal planering. Hämtad 10 November, 2016, från http://www.tunstallnordic.com/sv/produkter/tunstall-produkter/optimal-planering-tes
Uppsala kommun. (2014). Värdighetsgarantier för dig över 65år. Hämtad 3 mars, 2016, från
https://www.uppsala.se/stod-och-omsorg/aldreomsorg-och-senior/om-vard--och-omsorgsboende/#vardighetsgarantier-for-dig-over-65-ar
Uppsala kommun. (2016). Hemvård. Hämtad 10 November, 2016, från Uppsala Kommun, https://www.uppsala.se/utvald-traff/hemvard/
BILAGA 1
Virginia Henderssons Fjorton grundläggande behov (Kirkevold, 2000; Jahren-Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006)
Upprätthålla normal andning
Adekvat närings- och vätsketillförsel Elimination av kroppens avfallsprodukter
Upprätthålla lämplig kroppsställning när patienten ligger, sitter, går och står, samt hjälp vid byte av ställning
Vila och sömn
Välja lämpliga kläder och skor, samt hjälp med av- och påklädning
Upprätthålla normal kroppstemperatur oberoende av klimat genom att anpassa kläder och temperaturförhållanden i omgivningen
Upprätthålla god kroppshygien och ett välvårdat yttre samt skydda huden Undvika faror i omgivningen och undvika att skada andra
Skapa kontakt med andra människor och uttrycka sina behov och känslor Utöva sin religion och handla så som han eller hon själv upplever vara rätt
Ägna sig åt något som ger honom eller henne upplevelsen av att vara till nytta (meningsfull sysselsättning)
Finna förströelse och fritidsaktivitetet
BILAGA 2
Intervju med brukare inom hemvården Kod:
Intervjun påbörjas med en presentation av syfte med studien samt förklaring kring frivilligheten av att delta i studien samt att informanten när som helst kan avbryta intervjun utan att förklara varför.
Bakgrundsinformation
Man: Kvinna: Född: Hemtjänst sedan:
Ensamboende/sammanboende: Antal besök per dag:
Hur upplever du din hemvård?
Vad är viktigt för dig när du får hjälp av hemvården? Hur skulle du vilja ha det om du själv fick välja
Användbara fraser: Kan du förklara Berätta mer Hur tänker du då Du menar att
Nyckelord: tid, bemötande, integritet, förtroende, delaktighet i beslut, personalens kunskaper/kompetens, individuella önskemål
BILAGA 3
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE
Preliminär titel: Vad påverkar upplevelsen av en tillfredställande hemvård – en intervjustudie med brukare
Studiens design: se bifogad projektplan Tidpunkt för datainsamling: v.13-16 Namn: Christine Svensson och Hanna Tegnér
Program / Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning vård av äldre
Termin: 4
Gatuadress: xxxxxx xxx
Postnummer: xxxxx Ort: UPPSALA Telefon:
xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx Handledare: Caisa Öster
Gatuadress: Uppsala Universitet
Postnummer: Ort: UPPSALA Telefon: xxx-xxxxxx
Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed men studien bör granskas av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté
Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej
Datum: ... Ort:………. Namnteckning ansvarig klinikchef/överläkare/verksamhetschef:
………
Namnförtydligande: ………
BILAGA 4
Förfrågan om att delta i en studie Syfte.
Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen av hemvården samt att undersöka vad som är viktigt för de personer som har hemvård.
Förfrågan om deltagande.
Du har valts ut att delta i denna studie då du har hemtjänst från ett av två utvalda hemtjänstområden. Din kontaktinformations har vi fått av din hemtjänstutförare. Hur går studien till?
Vi kommer att ringa upp dig inom ett par veckor och fråga om du önskar att delta. Har du ytterligare frågor om studien svarar vi då gärna på dina frågor. Önskar du att delta bokar vi en tid för en intervju i ditt hem. En av oss två författare till denna studie kommer att träffa dig för en intervju som tar ca 30-40minuter. Intervjun kommer att spelas in för att vi skall kunna ha ett samtal där vi som intervjuare inte behöver anteckna utan kan istället fokusera på intervjun. Finns det några fördelar?
Resultatet från denna studie kan användas av verksamheter som bedriver hemvård för att förbättra utförandet och planera arbetet så att det ger tillfredställelse av vården.
Hantering av data och sekretess?
Det inspelade materialet kommer att förstöras då arbetet är färdigskrivet. De enda som har tillgång till och kommer att lyssna på inspelningen är de två författarna. Utskrivet material kommer inte att kunna knytas till dig och eventuella citat som kan användas kommer att vara avidentifierade.
Hur får jag information om studiens resultat?
Universitet. Examensarbetet kommer att publiceras på Uppsala Universitets bibliotekssida. Du kan också få en utskrift av uppsatsen direkt av oss om du vill.
Frivillighet.
Deltagande i studien är frivilligt och även om du tackat ja kan du sedan ändra dig när som helst och dra tillbaks ditt deltagande utan att lämna förklaring till varför. Om du väljer att avbryta ditt deltagande kommer intervjumaterial att förstöras direkt och inte användas på något sätt i studien. Ansvariga. Christine Svensson mailadress telefonnummer Handledare:
Hanna Tegnér Caisa Öster, universitetslektor,
mailadress Uppsala universitet
