Korruption, förtroende och deltagande.

(1)

Korruption, förtroende och deltagande.

En statistisk analys av korruptionens påverkan på förtroendet för politiker och deltagandet i den politiska processen.

Författare: Ademir Salihovic Handledare: Mats Sjölin

[Dokumenttyp]

(2)

(3)

Abstrakt

Previous studies show that corruption despite being forgotten by scientist yet occupies a significant role in the minds of people across the world.

Furthermore, studies indicate that corruption plays an important role in defining human well-being, trust and democratic participation. This study seeks to measure to what extent corruption impacts political participation and trust in politicians, while controlling for unemployment and educational level. Aiming to measure how corruption affects the ability to maintain a healthy and well-functioning democracy. The drawn conclusion is that control of corruption has a positive effect on both political participation and trust in politicians.

Nyckelord

Corruption, political participation, trust, Quality of Government

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 4

2 Teori och hypotes 5

2.1 Begreppsdefinition 7

2.2 Den generella definitionen och dess utmaning 8

2.3 Olika perspektiv på korruption 10

2.4 Olika former av korruption 12

2.5 Olika typer av korruption 13

3 Metod 15

3.1 Hur mäter man korruption? 16

3.2 Perception och verklighet 17

3.3 Data 20

3.3.1 Variabler 21

3.4 Statistisk analysmetod 25

4 Resultat 26

4.1 Utvärdering av antaganden i regressionsmodellen för politiskt deltagande 26

4.2 Utvärdering av regressionsmodellen för politiskt deltagande 27 4.3 Utvärdering av antaganden i regressionsmodellen för förtroendet för

politiker 29

4.4 Utvärdering av regressionsmodellen för förtroendet för politiker 30

5 Avslutande diskussion 33

5.1 Slutsats Fel! Bokmärket är inte definierat.

6 Referenser 36

6.1 Litteratur 36

6.2 Elektroniska källor 37

Bilaga 39

(5)

1 Inledning

Korruption har länge gått under radarn för forskare men har samtidigt ockuperat en betydelsefull roll hos många medborgare runt om i världen. Enkätundersökningar bland individer mellan åldern 18 och 35 från 186 länder indikerar att regeringens ansvarstagande, transparens och korruption är de främsta oro hos unga medborgare med 46,9 % röster globalt. Andra studier förstärker detta och visar att korruption är det främst omdiskuterade politiska temat bland allmänheten, mer omdiskuterat än fattigdom, klimatförändringar och terrorism – och till en grad indikerar studier att det finns en koppling mellan korruption och de efternämnda problemen.¹ Inte minst i Sarah Chaves 2015 års studie där författaren uttrycker att korruption är en

bakomliggande orsak till terrorism och militära gruppers framväxt.² Men vilken påverkan har korruption på förmågan att upprätthålla en allmännyttig demokrati inom vilken medborgare deltar i politiska beslut och har ett högt förtroende för politiker?

Demokratiseringsvågen har svept över världen sedan mitten på 1970-talet. Vilket har gett upphov till en mångfald representativa demokratier, och idag anses fler länder än någonsin vara demokratiska. Klassificeringen, mätt med hjälp av de mest sofistikerade mått indikerar att fler än någonsin lever i demokratiska länder.³ Trots att allt fler människor lever i demokratier uppvisar statistiken att det i många fall inte skett några avsevärda förbättringar vad gäller människornas livsvillkor i dessa länder. För att exemplifiera med Sydafrika, där Nelson Mandela utlovade ett bättre liv och menade att demokratin skulle fria människor, öka deras sociala och

ekonomiska status med sin slogan ”a better life for all”. Men bakom den

demokratiska fasaden har i verkligheten sydafrikaner sedan 1994 inte sett ett bättre liv, ekonomisk ojämlikhet är kvar på samma rekordhöga nivå, medellivslängden är sex år lägre, antalet kvinnor som dör vid barnafödsel dubblad och den tid barn går i skolan oförändrad. Dessa siffror indikerar att demokratin i Sydafrika sedan 1994

1 Holmes L. Corruption: a very short introduction. Preface.

2 Galeotti, M. 2015. Thieves of state: Why corruption threatens global security

3 Rothstein, B., & Varraich, A. (2017). Making sense of corruption. s.3

(6)

inte levererat. Ytterligare studier intygar det faktum att demokratisering på egna ben inte har styrkan att förbättra människors livskvalité, Amartya Sens studie 2011 jämför quality of life i de två asiatiska länderna, Indien och Kina. Till demokratins besvikelse drar studien slutsatsen att livskvalitén är betydligt bättre för medborgarna i kommunistiska Kina än i demokratiska Indien. Holmberg och Rothsteins studie 2011 fortsätter i samma spår; med ett set av trettio standardmått applicerat på mellan 75 och 169 länder uppvisas en svag och ibland negativ korrelation mellan

välmående och nivå av demokrati.⁴ Och slutligen Halleröds studie 2013, med över två miljoner fall av barn i 68 låg och medel-inkomst länder. Resultatet är detsamma:

demokratisering har inte förbättrat barns möjligheter och tillgång till rent vatten, mat, sanitet, tillflykt, utbildning, vård och information.⁵

Om demokratisering i sig inte bidrar till en bättre livskvalité och ökade

förutsättningar, vilka andra förklaringar finns det? En mängd forskare, bland andra Bo Rothstein har studerat sambandet mellan korruption och sociala aspekter. Dessa studier indikerar att korruption har en betydande roll i att förklara utveckling, demokratiskt deltagande, förtroende och livskvalité. I första hand tenderar människor att vara mer välmående (och lyckligare) i länder som lyckas begränsa och bekämpa korruptionen, vilket genererar ett ökat förtroende mellan medborgare, tjänstemän och politiker.⁶ Och i andra hand visar studier överraskande nog att korruption bättre förklarar legitimitet än demokratiska rättigheter; komparativa enkätundersökningar på individers uppfattningar visar att korruptionskontroll, regeringens effektivitet och rättssäkerhet tenderar att vara mer avgörande i att förklara legitimitet än demokratiska rättigheter. Legitimitet kan i sin tur definieras som en slags övertygelse om att statens myndigheter vidhåller samma moraliska principer som dess befolkning.⁷ Den demokratiska rättigheten att rösta och välja sina representanter har självklart en fundamental betydelse i att upprätthålla en demokrati, men att en opartisk, icke korrupt, ärlig och effektiv statsförvaltning är

4 Rothstein B. (2017) s.3

7 Easton, D. (1953). The Political System: An Inquiry into the State of Political Science.

s.447

(7)

essentiell för att en representativ demokrati skall kunna leverera. De representativa demokratierna som misslyckas karakteriseras många gånger av bad governance, vilket förespråkar ett styrelsesätt som endast syftar till att förbättra möjligheter hos den ledande eliten. När viljan att sänka arbetslöshet och ojämlikhet blir bortglömt lyckas dessa stater inte att leverera och skapa en allmännyttig demokrati, eftersom att dess ledande elit prioriterar att stjäla och slösa de tillgängliga resurserna.⁸ När det gäller attityder mot korruption visar forskning ett gemensamt resultat: att även i de länder med en hög korruptionsgrad anses mutor och missbruk av

skattepengar vara ett oförsvarligt fel ur ett moraliskt perspektiv.⁹Intressant nog, trots kunskapen om dess negativa effekter och den allmänna avskyn för korruption belyser Daniel Jordan Smith att allmänhetens medvetenhet om hur pass vanlig och utbredd korruptionen är leder till en slags underkastelse. I sin studie av Nigeria drar forskaren slutsatsen att korruption blivit ett normaltillstånd för nationen, vilket resulterar in frustration, ilska, känslan av svek och leder till att allt fler omfamnar och blir en del av den korruption som pågår. Smith skriver ”Yet, even as they feel anger and discontent, ordinary Nigerians participate in forms of corruption that perpetuate their vicitimization”.¹⁰ Detta erbjuder en förklaring till varför

korruptionen kvarstår och har blivit så pass vardaglig i många nationer, där varje individ gör vad hen kan för att förbättra sin egen position, och att korruption i högt korrupta länder är något nödvändigt för att åstadkomma moraliska, politiska och ekonomiska mål. Sammanställningsvis blir medborgaren både en deltagare i

korruptionen, dess kritiker och dess offer. Inte minst om individens insats är bunden till dennes tillhörighet till en viss ideologisk och materiell social grupp; vilket resulterar in att deras försämrade ekonomiska situation även påverkar deras sociala grupp, och att deras framgångar stärker deras kollektiv.¹¹

8 Rothstein B. (2017) s.4-6

9 Rothstein B,. Teorell, J. “Causes of corruption", i Routledge Handbook of Political Corruption, red. Heywood, P. (2015). s.81

10 Smith, J. “The contradictions of corruption in Nigeria”, i Routledge Handbook of Political Corruption, red. Heywood P. (2015) s.57

11 Smith, J. (2015) s.57, 65

(8)

1.1 Syfte och frågeställning

Studiens inledande delkapitel antyder att korruption i all dess komplexitet förutom att hämma effektiviteten i en demokratisk stat, även ses med oro av många

medborgare och har på detta sätt oundvikligt en påverkan på hur de uppfattar det politiska. Trots ett växande intresse för fenomenet kvarstår många frågor

obesvarade, framförallt hur och varför korruption påverkar medborgares uppfattning och politiska attityder. Vilka konsekvenser har korruption på förmågan att bibehålla en hälsosam och effektiv demokrati? Den övergripande frågeställningen är således hur påverkar korruption medborgarnas förtroende och deltagande i den politiska processen?

Den övergripande frågeställning kommer att brytas ner i två biståndsdelar där studien kommer att analysera och undersöka sambandet mellan korruptionens utbredning och politiskt deltagande och förtroendet för politiker. Det kommer närmare bestämt att göras genom att undersöka korrelationen mellan Världsbankens Control of Corruption och a) political participation och b) trust in politicians.

Dessa begrepp kommer ytterligare att förklaras och motiveras i kapitel 3. Med tillämpning av Världsbankens korruptionsrankning får studien möjlighet att undersöka den existerande korrelationen mellan statens korruptionsgrad och dess effekt på politiskt deltagande, för att säkerställa korruptionsnivåns förklaringskraft kommer studien att tillämpa kontrollvariabler för utbildning och inkomst. Förutom detta skall studien också mäta korruptionens effekt på förtroendet för politiker.

Figur 1. En illustration av uppsatsens analysmodell.

(9)

2 Teori och hypotes

I detta kapitel presenteras studiens valda teorier och utifrån dessa formuleras hypoteser.

Inom förtroende urskiljer David Easton två typer av stöd, specific och diffuse support. Det specifika stödet är riktat mot politiska myndigheter och dess aktörer, och är sammanflätat med deras prestationsförmåga. I ett fall av en nedåtgående ekonomi förväntas det specifika stödet att sänkas om medborgarna upplever att den politiska eliten misskött ekonomin. Det betydligt mer abstrakta stödet är kopplat till det politiska systemet i sin helhet, istället för specifika aktörer eller regeringar. Och går ut på att medborgaren har förtroende för att det politiska systemet, och dess förmåga att producera utlovade resultat, även utan tillsyn. Legitimitet är en slags förlängning på detta koncept och innebär att medborgaren accepterar och lyder det systemet under vilket hon lever, eftersom hon accepterar och delar dess principer.¹² Utifrån detta bör en högre korruptionsgrad innebära ett lägre specifikt förtroende för det politiska systemet, dess politiker och institutioner. Tidigare studier har noterat att det finns starka korrelationer mellan institutionella faktorer och demokratisk tillfredsställelse.¹³ En högre korruptionsnivå bidrar även till ett lägre förtroende för tjänstemän, som presenterat i Anderson och Tverdovas studie.¹⁴ Författarparet har tillsammans testat korruptionens effekt på individens attityder mot staten, genom en enkätundersökning genomförd i sexton mogna och nyetablerade demokratier runtom i världen. Resultatet pekar på att de individer i länder med en högre korruptionsgrad a) uppvisar lägre nivåer av förtroende för tjänstemän, och b) tenderar att vara mer negativt inställda till det politiska systemet. Anderson och Tverdova fastställer också att korruptionens negativa effekt dämpas hos de individer som stöttar det nuvarande styret. Det tycks enkelt att förstå varför politiska korruptionsskandaler har en negativ påverkan på medborgares förtroende för det politiska systemet och dess tjänstemän. Rothstein föreslår att också vardagliga, småaktiga former av

12 Easton D. (1953) s.447-451

13 Wagner, A., Schneider, F., Halla, M. (2009. The Quality of Instituions and Satisfaction with Democracy in Western Europe: A panel Analysis

14 Anderson, C., & Tverdova, Y. (2003). Corruption, Political Allegiances, and Attitudes Toward Government in Contemporary Democracies

(10)

korruption har ett samband med ett lägre förtroende. Vardagliga möten med den offentliga förvaltningen och dess tjänstemän symboliserar det politiska systemet, och ett negativt bemötande med tjänstemän leder oundvikligt till en negativ syn på det politiska systemet i sin helhet. Medborgares starka normer om vad de skall förvänta sig när de kommer i kontakt med den offentliga förvaltningen har en kraft att förändra deras syn till det sämre om dessa tjänstemän, som till stor del är ansvariga för hur policyer implementeras, är korrupta.¹⁵

Ett vanligt antagande är att demokratiska institutioner är ett slags motgift till korruption. Konkurrenskraftiga val bör i teorin motivera beslutsfattare till att fatta beslut som stämmer överens med samhällets intressen. Vilket innebär att väl fungerande demokratier också bör vara relativt korruptionsfria.¹⁶ Förutom detta bör den allmänna avskyn för korruption skapa starka incitament hos beslutsfattare att avstå från korrupta handlingar. En högre korruption bör i teorin leda individer till att tro att det politiska systemet presterar sämre än det ska, och att de som arbetar för staten därmed inte kan anses vara pålitliga i ett land med en hög korruptionsgrad.

Detta innebär att korruptionsnivåer förväntas vara en avgörande faktor på vilken statens medborgare bedömer sina förtroendevalda. Eftersom att ett direkt resultat av en korrupt regering är brister i hur den offentliga förvaltningens verksamhet sköts, där politiker och tjänstemän fyller sina fickor på bekostnad av skolor, sjukhus och vägar. En ineffektiv regering medför ett lägre förtroende för dess politiker, vilket innebär att medborgarna blir mindre villiga att betala skatter – detta resulterar i en ond spiral där allt mindre pengar fyller statskassan och bidrar till allt sämre tjänster.

Alternativa marknader existerar alltid för de som har tillräckligt med pengar, vilket tvingar de fattigare att betala för tjänster de är berättigade. Korruption förstärker genom detta de välbärgades status och försvagar de fattigas. Detta kallar Erik M.

Uslaner för ”an inequality trap”. Här genererar ojämlikhet ett lägre förtroende, vilket resulterar in korruption och slutligen ännu mindre jämlikhet.¹⁷Medborgare

15 Rothstein, B. Creating Political Legitimacy: Electoral Democracy Versus Quality of Government s.325

16 Agerberg, M. (2019). Quality of Government and Political Behavior. s.6

17 Uslaner, E. “The consequences of corruption”, i Routledge Handbook of Political Corruption, red. Heywood P. (2015) s.199

(11)

tappar förtroende och viljan att delta i politiken när de anser att oförsvarliga beslut fattas utifrån information som inte är tillgänglig. Konsekvensen av den här

uppfattningen är mer cyniska och passiva medborgare.¹⁸ Korruption skapar och förstärker ojämlikheten i samhället eftersom a) att den skapar en tro hos vanliga medborgare om att systemet är utformat för att missgynna dem, b) vilket resulterar i en framtidspessimism som undergräver betydelsen av att ha ett ärligt handlingssätt mot andra medborgare (varför skall jag bry mig om andra, om de inte bryr sig om mig?), detta leder till c) en negativ tolkning av viktiga institutioner i samhället, där individer inte upplever sig beskyddade av statens rättskipande myndighet och genererar ett lägre förtroende.¹⁹

Eftersom förtroendet för politiker och deltagandet i den politiska processen enligt Eastons teori är bunden till statens förmåga att producera utlovade resultat bör korruption innebära ett oönskat fenomen som har en negativ påverkan på hur medborgare uppfattar sina politiker, och även sänka deras vilja att delta i den politiska processen. Med utgångsläge i teorin presenterar studien nedanstående hypoteser för de förväntade resultat:

• En högre korruption bör innebära ett lägre förtroende för politiker; en bättre corruption control bör bidra till ett högre förtroende för politiker.

• En högre korruption bör ha en negativ påverkan på deltagandet i den politiska processen; en bättre corruption control bör bidra till ett högre deltagande i den politiska processen.

2.1 Begreppsdefinition

Fram till mitten på 1990-talet var korruption inte ett omtalat ämne, varken inom forsknings- eller policysammanhang. Inställningen från viktiga mellanstatliga organisationer som Världsbanken var att korruption var varje lands angelägenhet och att internationella organisationer inte borde eller helt enkelt inte hade makt att påverka fenomenet. Sedan dess har korruption identifierats som ett globalt ekonomiskt problem, detta har bidragit till att forskningen tagit fart och är idag

18 Agerberg, M. (2019) s.8

19 Uslaner, E. (2015) s.199

(12)

högre uppe på prioritetslistan för både forskare och beslutsfattare.²⁰ Ett bevis på detta är de åtgärder internationella organisationer vidtagit i kampen mot korruption, främst genom att vägleda länder i good governance, med hjälp av World Bank, International Monetary Fund, Transparency International och Natural Resource Governance Institute med mera.²¹

Trots att mycket bläck spillts för att klargöra problemet och finna en tydlig definition råder det fortfarande en oenighet bland forskare för vad korruption innebär. I detta delkapitel kommer dessa samtida definitioner att presenteras och studiens definition att behandlas. Framförallt kan man undra varför

begreppsdefinitioner överhuvudtaget är betydelsefulla? Eftersom att

begreppsdefinitioner är intressanta ur ett akademiskt perspektiv, och för att effektivt motarbeta korruption är det viktigt att förstå dess innebörd och dess olika typer, och former. Utöver detta tycks korruptionsdefinitionen även påverka samhällets

uppfattning om dess existens. Ett samhälle med noggranna och begränsade juridiska definitioner kan leda medborgare till att dra slutsatsen att fenomenet är obetydligt, icke-existerande och ej framträdande på den politiska agendan. Där det istället ges en bred definition kan det uppfattas vara utbrett vilket leder medborgare till att kräva motåtgärder.²² Begreppsdefinitionen har alltså en påverkan på medborgarnas perception vilket gör den ytterligare intressant eftersom att studien tillämpar

perceptionsbaserade data, perceptionsbaserade mätningar kommer att beröras i nästa kapitel.

2.2 Den generella definitionen och dess utmaning

Den generella definitionen av korruption är maktmissbruk; att utnyttja sin

(offentliga) position för att dra förmåner utöver den ersättning den tjänst du erhåller redan erbjuder. Detta innefattar mutor, tjänster, klientelism, favoritism, nepotism med mera.²³ Det är viktigt att antyda att studien tillämpar en definition där

20 Rothstein B. (2017) s.10-12

21 Rothstein B. (2017) s.8-9

22 Bergh, A., Sjölin, M., Öhrvall, R., & Gissur Ó. Erlingsson. (2016). A clean house? : Studies of corruption in Sweden. s.19

23 Rothstein, B. Teorell, J. (2015) s.80

(13)

korruption endast kan förekomma om den ena parten tillhör den offentliga sektorn.

För att exemplifiera detta: en kommunalarbetare som anställer en vän istället för att på meritokratisk väg anställa den bäst lämpade för positionen. I en situation där den offentliga sektorn inte är inblandad, inom exempelvis ett privatföretag som väljer att anställa en anhörig istället för en mer kompentent person är i fall irrationellt, men inte korrupt ur studiens perspektiv. Redan i detta stadiet råder det en oenighet bland akademiker där en del också inkluderar den privata sektorn inom korruptions begreppet. Varför studiens definition endast inkluderar den offentliga sektorn hänger ihop med det faktum att Världsbankens data genomför sina mätningar utifrån just den definitionen: ”Control of Corruption captures perceptions of the extent to which power is exercised for private gain, including both petty and grand forms of corruption, as well as ”capture” of the state by elites and private interests.”²⁴ En djupare motivering för användning av detta data set presenteras i 3.3.

Vilka svårigheter medför den generella definitionen av maktmissbruk? Den främsta svårigheten inom standarddefinitionen ligger i var man drar gränsen för vad

”maktmissbruk” innebär, med den här typen av definition går det inte att säkerställa vilka normer, lagar eller vilken standardetik som bryts när man utför en ”korrupt handling”. Fortsättningsvis möter vi utifrån denna relativa definition svårigheter i att jämföra olika länder, vad som anses vara korrupt i Sverige behöver nödvändigtvis inte anses vara korrupt i Ukraina eller Nigeria.²⁵ Detta resulterar in svårigheter i att se mönster som möjliggör kartläggning och bekämpning av korruption, med andra ord finns det inga universella lösningar på dessa problem. Ett ytterligare problem är att man inte kan hänvisa till lagar och tillämpa en juridisk definition; då dessa lagar skiljer sig avsevärt mellan olika länder. Många menar att lobbying i USA och finansiering av politiska kampanjer bör anses vara en slags ”laglig korruption”, då dessa kampanjer många gånger finansieras av företag med krav och mål som nödvändigtvis inte stämmer överens med medborgarens. För att tillägga ett ytterligare exempel: i väst har man under 1900-talet på laglig väg kunnat avräkna kostnaden för mutor när företaget gjort affärer i utvecklingsländer. Vilket innebär att

24 The World Bank Group.

(14)

begreppet genomgår förändringar över både tid och rum; eftersom samhällets uppfattning för vad som anses vara acceptabelt ständigt förändras, beroende av tid och plats.²⁶

Som tidigare nämnt visar empiriska studier baserade på enkätundersökningar och etnografiska studier att människor tenderar att dela inställning gentemot korruption runt om i världen. Och de flesta är överens om att korruption är negativt för samhället. Även i högt korrupta samhällen anser de flesta att korruption är omoraliskt och fel, och brukar därmed vara starkt emot det. Oberoende om individen bor i ett högt eller lågkorrupt samhälle brukar det finnas en delad uppfattning för vad som anses vara korrupt ur ett etiskt perspektiv, och att korruption är en omoralisk handling som går tvärt emot det som är rätt och bör gälla. Slutligen finns det också en delad mening, oberoende av samhällets

korruptionsgrad om att korruption har en negativ effekt på samhällets utveckling.²⁷

2.3 Olika perspektiv på korruption

Inom det normativa perspektivet definierar man korruption i relation till de förväntningar samhället har på sina offentligt anställda, dess politiker och tjänstemän. Korruption är utifrån den normativa definitionen en slags motsats till dessa förväntningar där offentligt anställda inte uppnår eller strävar efter att uppnå samhällets krav, och motarbetar genom detta folkets vilja.²⁸ Ovanstående definition innebär en slags avsiktlig förvirring mellan den offentligt anställdes skyldighet och privata intressen, där hen prioriterar det senare vilket innebär att korruption har en påverkan på de beslut som fattas. Detta är ett centralt utgångsläge för många definitioner. Typiska exempel på ett korrupt beteende innefattar mutor, nepotism och missbruk av skattepengar. Förutom monetär vinning inkluderar korruption också andra former av materiell och statusrelaterad vinning, inte endast hos den statligt anställda men också de personer som står hen nära. Detta utbytet behöver nödvändigtvis inte vara direkt, utan kan ske med förväntan att få en tjänst tillbaka

28 Nye jr., J. (1967). Corruption and political development: A cost-benefit analysis.s.418-419

(15)

någon gång i framtiden.²⁹ För att praktisera den kunskapen och straffa dessa korrupta tjänstemän kan man inte luta sig tillbaka på dessa ”typiska exempel på korrupt beteende”, utan man behöver istället tillämpa en mer praktisk definition, vilket det legalistiska perspektivet försöker att erbjuda. Det legalistiska perspektivet definierar korruption utifrån handlingar som enligt lag är förbjudna. Eftersom att lagar representerar samhällets fundamentala värderingar används dessa för att skilja korruption från icke korruption. Hänvisningar till lagar som ett bevis på vad som är korrupt är en praktisk metod för hur man kan definiera det korrupta. Tyvärr är detta problematiskt, inte minst om samhällets medborgare upplever att de lever i ett korrupt samhälle och kräver motåtgärder utan att det finns en laglig grund för att bestraffa de korrupta. Vilket innebär att tillämpningen nödvändigtvis inte är enkel om man endast definierar utifrån lagens ramar.³⁰ En existerande gråzon kan exempelvisvara när tjänstemän semestrar utomlands, med syftet att ”studera”

landets administration men arbetar i verkligheten inte. Handlingen faller inför ramen för vad som är lagligt, men skulle ändå av många medborgare anses vara korrupt, eftersom att tjänstemannen finansierar sina nöjen med skattepengar dolt under hans offentliga ställning och arbetsuppgifter.³¹

Inom det ekonomiska perspektivet utgår definitionen från marknaden istället för allmänhetens intresse; korruptionen förstås genom utbud, efterfråga och

transaktionskostnader. En rationell aktör kommer utifrån detta perspektiv att utnyttja sin ställning för att maximera sin materiella vinning. Korruption bidrar således till att skapa ett ytterligare lager av konkurrens, där den aktör som är villig att gå längst förtjänar mest. Detta innebär att korruption inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, a) eftersom det inom ett ineffektivt system kan bidra till att producera resultat och b) skapar ytterligare kanaler på vilka företag kan konkurrera. Det är värt att påpeka att väldigt få akademiker använder sig av den här definitionen när de arbetar med korruptionsforskning.³²

29 Bergh, A. (2016) s.21

30 Bergh, A. (2016) s.22

32 Bergh, A. (2016) s.23

(16)

2.4 Olika former av korruption

Figur 2.

Förra delkapitel förklarar de tre perspektiv utifrån vilka nutida forskare definierar korruption, förutom detta klassificeras korruption beroende på hur pass och var den är utspridd. Den typiska och vanligaste formen av korruption är mutor, vilken inkluderas i alla definitioner av korruption (se Figur 2). Mutor är en illegal

utbetalning som förutsätter att den som tar emot mutan på något sätt ger tillbaka till givaren, dennes familj eller någon annan som står hen nära. Mutor inkluderar allt som kan anses vara attraktivt för mottagaren, pengar, varor, tjänster, gästfrihet eller resor. Mutor existerar på alla nivåer inom det politiska systemet, allt från polisen som väljer att vända ryggen till när ett brott begås, till företag som investerar miljoner för att på något sätt påverka de beslut som fattas på den högst beslutande nivån. I en annan form innebär korruption ett missbruk av skattepengar (eller förskingring) och involverar en stöld av skattepengar, pengar som skall investeras i samhället istället för att hamna i fickan på enstaka politiker och tjänstemän. Till skillnad från mutor sker det inte ett utbyte mellan två parter, utan istället genom att en part missbrukar sin position för att gynna sig själv. Fortsättningsvis utgör även bedrägeri en korrupt handling och förutsätter att tjänstemännen eller politiker på något sätt sprider missledande information för att gynna sin egen position, detta inkluderar manipulation och förvrängning av information och fakta. Med syftet att skydda eller gynna sig själv och andra som står hen nära presenterar dessa korrupta individer felaktiga siffror till allmänheten, sina överordnade och politiker. I en mer

(17)

aggressiv form förekommer korruption genom utpressning, detta sker när de i maktposition genom tvång och hot utnyttjar sin position för att öka sin egen vinning, en polis som exempelvis kräver en olaglig skatt från lokala affärer i utbyte mot ett skydd – när det i verkligheten är polisen själv som utgör hotet. Till skillnad från en muta får givaren inte någonting tillbaka när denne blir utpressad, förutom det faktum att han eventuellt blir av med personen som hotat honom – vilket inte hade varit ett problem om polisen i första hand aldrig krävt en betalning.³³

Inom nutida forskning anses favoritism tillsammans med mutor vara ett

fundamentalt element inom korruption och ligger väldigt nära begreppets kärna (Figur 2). Favoritism är i sin tur en samling av begrepp som inkluderar flera former av korruption men har en sak gemensamt: att de på något sätt ger felaktiga fördelar till vissa grupper i samhället. Nepotism innebär en favoritism mot vänner och släktingar, där dessa erbjuds positioner och lukrativa avtal. Fortsättningsvis inkluderas också klientelism, vilket innebär ett förhållande mellan tjänsteman eller politiker och ett företag där man utbyter tjänster mot politisk och finansiellt stöd.³⁴

2.5 Olika typer av korruption

Förgående delkapitel presenterar korruptionens tre dominerande perspektiv vilka syftar till att förklara hur man bäst förstår fenomenet, följt av dess olika former, främst inom vilka maktrelationer fenomenet kan tänkas utspelas. Med en djupare förståelse för dessa kan fenomenet ytterligare klassificeras, genom att skilja på politisk och administrativ korruption; korruption hos beslutsfattare eller hos de som implementerar besluten, i input och output sidan. I nedanstående figur presenteras en illustration av dessa klassificeringar.

33 Bergh, A. (2016) s.24-25

34 Bergh, A. (2016) s.25

(18)

Figur 3. En illustration av grand och petty corruption, där det förstnämnda utspelas i den högst beslutande myndigheten. Petty corruption, är ofta den vanligare typen av korruption och involverar mindre summor. Dessa två typer förstärker ofta och normaliserar varandra.

I första hand talar samtida forskning om politisk eller så kallad grand corruption, vilken tar plats i de högst beslutande organen och omfattar förtroendevalda beslutfattare (statsöverhuvud, ministrar och topptjänstemän). Dessa är berättigade till att etablera, formulera och implementera lagar i folkets namn, och inom en grand corruption är de själva korrupta. Den här graden av politisk korruption involverar individer på högt uppsatta positioner som utnyttjar sin makt för att utvinna stora summor (genom mutor) från nationella och transnationella företag, eller förskingra genom att överföra stora mängder skattepengar till privata konton.

Sammanfattningsvis innebär politiskt korruption en skräddarsydd policy och lagstiftning som är till förmån för politiker, lagstiftare och de inblandade företag/organisationer. Politisk korruption kan således skiljas från administrativ korruption; vilken är korruption på den implementerande sidan av politiken, inom den offentliga förvaltningen. Den här korruptionen kommer medborgare främst att stöta på i sin kontakt med sjukhus, skolor, polisen och skattemyndigheten. Eftersom att den här typen av korruption är av en mer vardaglig natur och involverar relativt mindre summor i jämförelse med grand corruption klassas den ofta som petty corruption. Det är av betydelse att påpeka att trots dess vardagliga natur kan även den här typen innebära förödande konsekvenser för rättvisan om en läkare låter sig

(19)

mutas genom att erbjuda vård i förmån till den som betalar eller en polis som låter en skyldig undan fly rättvisan.³⁵

Distinktionen mellan en politisk och administrativ korruption är dubbelbottnad, och förutsätter en Weberiansk separation mellan det politiska och administrativa, vilken har visats svår att implementera inom de flesta fattiga länderna och har därmed blivit svårt att observera. Trots detta är distinktionen en betydelsefull analytisk term.

Politisk korruption är mer än en avvikelse från formella och nedskrivna regler, utan innebär att de styrande medvetet utnyttjar, kringgår och ignorerar lagar och regler för att gynna sina privata intressen. Korruptionen blir således mer utspridd i de länder med svaga institutioner utan tydliga juridiska definitioner och ramverk inom vilka man tolkar och bekämpar korruption. Politisk korruption kan vara planlös, kontrollerad eller undangömd och kan förekomma utan att allmänheten lägger märke till den, eftersom att de aldrig kommer i kontakt med den. Omvänt kan administrativ korruption förekomma utan att det har någon koppling eller påverkan på det politiska. Korruptionsfria maktkorridorerna innebär utifrån detta inte en total korruptionsfrihet, eftersom att tjänstemän alltid kan åsidosätta sina etiska

skyldigheter för att öka sin egen vinning. Trots dessa undantag tenderar politisk korruption att underbyggas av en utspridd administrativ korruption, eller petty corruption. Och en grand corruption på den högst beslutande nivån har också en tendens att normalisera vardaglig, petty corruption.³⁶

3 Metod

I första hand kan man utgå från frågan: varför vill man överhuvudtaget mäta

korruption? Ett argument som tycks övertygande är att tillgången till empiriska data, i form av korruptionsmätningar genom enkätundersökningar på nationell nivå, ger forskare en möjlighet att studera fenomenet i förhållande till demokratiska

35 Andvig, Jens Christopher, Andvig, Fjeldstad Fjeldstad, Odd-Helge, Amundsen Amundsen, Inge, Sissener Sissener, Tone Kristin, and Søreide Søreide, Tina. (2001).

Corruption. A review of contemporary research. s.10-11

36 Andvig, J. (2001) s.11

(20)

institutioner, sociala aspekter och ekonomisk utveckling.³⁷ Även om man väljer att tro att korruptions mätningar i sig inte har ett eget värde kan man argumentera för att det finns en betydelse av att studera hur fenomenet påverkar demokratin och ekonomin. Inom fenomenets natur presenteras dess främsta svårighet, att den till stor del är dold, vilket ställer frågan: varför vill forskare mäta något som till stor del är undanskymt? I första hand vill man närma sig och fånga upp skalan för att undersöka hur många som påverkas av problemet? Hur pass utbrett är det? I andra hand vill man identifiera mönster och finna förklaringsvariabler, för att på sikt ha en möjlighet att möta och behandla problemet, för att få en djupare insikt för hur korruption påverkar samhället.³⁸ Detta kapitel kommer ytterligare att behandla fördelar och nackdelar med den metodologi forskare tillämpar när de mäter korruption. Förutom detta kommer kapitlet också att behandla studiens data och statistiska analysmetod.

3.1 Hur mäter man korruption?

Den dominerande formen av mätning sedan mitten på 1990-talet har varit perceptionsbaserad, genom internationella index baserade på

enkätundersökningar och expertkunskap. Transparency International, Bribe Payers Index, Global Corruption Barometer, Control of Corruption med mera har otvivelaktigt bevisat behovet av att öka medvetenheten kring korruption.

Emellertid är det allmänkänt att sådana mätningar har ett inneboende fel, de är benägna till partiskhet och är ibland tyvärr bristfälliga indikationer på verkliga korruptionsnivåer. Oförmågan att komma överens om en definition av vad korruption innebär presenterar ett ytterligare hinder för processen – eftersom dessa definitioner lägger grund för hur man undersöker fenomenet, vilket resulterar in skilda fynd. Den mest dominerade formen av

korruptionsmätningar är Transparency Internationals Corruption Perception Index. Sedan indexets första publikation 1995 har det presenterats årligen

37 Andersson, S. (2017). Beyond Unidimensional Measurement of Corruption. s.58

38 Heywood, P. “Measuring corruption”, i Routledge Handbook of Political Corruption, red.

Heywood, P. (2015) s.137

(21)

och är den mest citerade data i studier som behandlar korruption.

³⁹

CPI är en sammansättning av en rad data källor från olika institutioner (baserade på enkätundersökningar) och har trots sitt erkännande mött en betydande kritik på grund av sin metodologi och hur det använts. Indexets namn indikerar att datan är perceptionsbaserad, vilket innebär att den inte är uppbyggd på rapporterade fall, åtal eller bevisade förekomster. Den här kritiken är viktig eftersom att perceptioner mycket väl kan påverka beteenden; om en individ förutsätter att alla runt honom är korrupta, ökar också risken för att denne anammar ett korrupt handlingssätt.

⁴⁰

Skillnaden mellan perceptionsbaserad och upplevd korruption presenteras i Eurobarometer:s studie som mäter européernas attityder mot korruption.

Europabarometer:s 2012 års rapport indikerar att i genomsnitt 74 procent av EU:s medborgare ser korruption som ett betydande problem i deras hemland.

I vissa länder är dock siffrorna betydligt lägre, som i Sverige, Finland, Luxembourg, Nederländerna och Danmark där minder än hälften av

respondenterna höll med. I förhållande till detta svarade endast 8 procent av deltagarna att de under den senaste 12 månaders perioden blivit tillfrågade att betala någon form av muta. Vilket innebär att dessa index inte fångar upp observerade fall av korruptionens frekvens, utan istället bygger på

antaganden gjorda av experter och respondenter, baserat på konventionell förståelse av korruptionens konsekvenser. Att följaktligen besvara frågorna:

var dessa perceptioner härstammar från, vems de är och vad de är, är kanske korruptionsmätningars största utmaning.

⁴¹

3.2 Perception och verklighet

Eftersom att CPI data till stor del består av en serie enkätundersökningar, främst riktat mot västerländska företagsledare baseras de flesta undersökningarna på

39 Heywood P. (2015) s.138

40 Heywood P. (2015) s.138

41 Heywood P. (2015) s.138-139

(22)

företagstransaktioner och behandlar därigenom främst mutor (om företag

exempelvis behöver betala ut en summa för att säkra ett kontrakt). Detta resulterar in att perceptionen tenderar att utgår från en typ av korruption, vilken varken fångar in korruptionens olika grader eller former.⁴² Staffan Andersson kritiserar i artikeln Beyond Unidimensional Measurement of Corruption den endimensionella

definitionen av korruption. Parallellt med detta påpekar Andersson mycket riktigt att korruption även kan variera inom ett land och att endast en endimensionell rankning inte kan anses vara tillfredsställande.⁴³ Vilka problem medför detta? I första hand försvårar standardmåttet möjligheten att nå tillförlitliga siffror i länder där korruption avviker från den traditionella mutan – främst i de mest korruptionsfria länderna där handlingen tenderar att vara mer sofistikerad och diskret.⁴⁴ Forskare menar att korruptionsforskningen många gånger är begränsad till att omfatta aspekter som inte är lika relevanta i välutvecklade demokratier där korruption tagit en mer sofistikerad form – vilket resulterar in att dessa länder ofta rankar högt i globala mätningar och blir till synes relativt korruptionsfria. I andra hand försvåras möjligheten att genomföra hållbara åtgärder, eftersom standardmåttet inte

undersöker de variationer som pågår inom ett land och kan därför inte användas som en effektiv vägledning för hur och var resurser behöver placeras. Korruptionens varierande form innebär att den inte alltid förekommer på den högst beslutande nivån, framförallt i välutvecklade demokratier – utan har en varierande grad och är utspritt över olika sektorer. Vilket gör det omöjligt att fånga upp i studier som endast tillämpar en enda poängsättningsgrad för ett helt land. Detta försvåras ytterligare i de länder där det existerar ett starkt lokalt självstyre, och där korruptionen förväntas pågå på denna lokala nivå.⁴⁵

Trots den betydande kritiken mot korruptionsmätningar kan man undra vad fördelarna är med att använda metodologin? Att förstå korruptionens effekter på samhället har betydande konsekvenser i policy sammanhang. Decennier av forskning i statsvetenskap och ekonomi har hjälpt oss att förstå hur korruption

42 Heywood P. (2015) s.139

43 Andersson, S. (2017) s.58

44 Andersson, S. (2017) s.61

45 Andersson, S. (2017). s.59

(23)

påverkar företagsvärlden och samhället, och har gett oss en möjlighet att utforska djupare frågor, bland annat hur korruption påverkar välmående, deltagande, demokratisk utveckling och ekonomisk utveckling. Tyvärr är mycket av det vi vet om korruption påverkat av subjektiva bedömningar av experter och baserat på företagsrelaterade enkätundersökningar som är benägna till partiskhet. Partiskheten bidrar till att företag underrapporterar korruption för att undvika kriminella

sanktioner, och att politisk press bidrar till att experter undangömmer korruption inom ett område eller land.⁴⁶ Detta innebär nödvändigtvis inte att

perceptionsbaserade mätningar har ett inbyggt fel. Jonathan Rose skriver att ett lands medborgare mycket väl kan ha upplevda erfarenheter som stämmer överens med landets korruptionsnivå. Och eftersom att många fall av korruption inte rapporteras, inte minst i högt korrupta samhällen, bör perceptionen per automatik inkludera fler fall än de objektivt rapporterade fallen.⁴⁷ Rose testar i sin studie förhållandet mellan perception och verklighet, och kommer fram till att

perceptionen mycket riktigt hänger ihop med den information respondenterna tar in.

När politiska representanter avviker från normen resulterar detta in en negativ perception, vilket innebär att perceptioner påverkas av de krav samhället har på sina förtroendevalda. Författarens studie motbevisar tron om att dessa

perceptionsbaserade mätningar endast är ett resultat av subjektivt välmående, demokratiska och ekonomiska faktorer, utan att perception hänger ihop med respondentens uppfattning av hur pass väl de förtroendevalda sköter sina uppgifter.

Detta innebär följaktligen att medborgare applicerar den kunskap de har om en specifik aktör till systemets korruptionsnivå i sin helhet.⁴⁸ Trots att Rose studie till en viss del bevisar att perception påverkas av den nivån av professionalitet de förtroendevalda arbetar efter, medför det samtidigt nya problem. I första hand kan man undra om en aktörs handling kan översättas till att representera systemet i sin helhet; där aktörens agerande får ett väldigt stort genomslag i bedömningen.⁴⁹

46 Heywood, P. (2015) s.166

47 Rose, J. “Corruption and the problem of perception”, i Routledge Handbook of Political Corruption, red. Heywood P. (2015) s.172

48 Rose, J. (2015) s.179

49 Detta har tidigare benämnts i kapitel 2.1.5, där Andvig föreslår att grand och petty corruption har en tendens att samexistera och stärka varandra.

(24)

Trots att CPI betytt mycket för forskning, har det grundats nya typer av data – också främst uppbyggda på perceptionsbaserade mätningar – som ett svar på den kritik CPI mottagit. Världsbankens Worldwide Governance Indicators (WGI) inkluderar Corruption Control som ett av sina sex element, och baseras precis som CPI på enkätundersökningar. WGI data mottar en del kritik för att det sätter ihop dessa sex element till ett enda poängsättningstal i sitt index, vilket leder till att dessa sex element tappar sitt individuella värde.⁵⁰ För att undvika sammanslagningen kommer studien inte att inkludera hela indexet i den statistiska analysen, utan endast använda ett element: corruption control. Avslutningsvis kan man påpeka att

perceptionsbaserade data, med all dess problematik, ändå erbjuder forskare en möjlighet att hantera ett fenomen som utan den här typen av data inte hade varit tillgänglig. Rekommendationen många experter erbjuder är att forskaren har kunskap om de data de använder, genom ett lämpligt urval från tillförlitliga källor.

Förutom detta att testa teorier på mindre N än de som är tillhandhållna av indexet för att säkerställa datans validitet. Detta skifte förutsätter en mer kvalitativ betoning, vilket resulterar in ett djup som kvalitativa studier erbjuder. Trots att det mer

kvalitativa tillvägagångssättet tycks lockade finns det fortfarande stora brister, främst för att dessa kvalitativa undersökningar är oerhört omfångsrika vilket gör dem svårt att sammanfatta och jämföra mellan länder.⁵¹

3.3 Data

Studiens statistiska analys har sitt utgångsläge i Quality of Governments (QoG) 2015 data set. QoG är en oberoende forskningsinstitution tillhörande Göteborgs universitet, institutionen upprätthålls av ett team forskare som leder och promotar research kring Good Governance, dess orsaker och effekter.⁵² Quality of

Governments data set är en samling data från ett flertal olika källor, studien kommer att använda följande data.

50 Heywood, P. (2015) s.140

51 Hawken, A. Do you know your data? Measurement Validity in Corruption Research s.21,24

52 Dahlberg, Stefan, Sören Holmberg, Bo Rothstein, Natalia Alvarado Pachon & Richard Svensson. 2019. The Quality of Government Basic Dataset, version Jan19. s.3

(25)

• Världsbankens data. Dessa uppgifter används för att mäta och analysera korruptionsnivåer och förtroendet för politiker. Det förstnämnda ingår i Quality of Government:s data set, det sistnämnda kodades genom SPSS in i datasetet för att möjliggöra en analys.⁵³

• Barro-Lee:s data. Den tillgängliga informationen kodades genom SPSS in i Quality of Governemnt:s data set. Barro-Lee data inkluderar värden för utbildning.⁵⁴

• Bartelmann Stiftung data. Uppgifterna används för att undersöka politiskt deltagande och ingår i Quality of Government:s basic data set.⁵⁵

• Transparency Internationals Corruption Perception Index data. CPI data ingår in Quality of Governments:s basic data set och mäter likt

Världsbankens data korruptionsnivåer.⁵⁶

Notera att studien, likt Quality of Government, främst utgått från 2015 års data. I de fall data saknats för det angivna året har studien tillämpat samma metod som

Quality of Government för att välja ut värden: om 2015 års data inte varit tillgänglig inkluderades istället 2016 års data, om 2016 års data inte varit tillgänglig inkluderas istället 2014 års data osv. ⁵⁷ Syftet med detta är att tillämpa en likadan metodologi för hela studiens data.

3.3.1 Variabler

Tabell 1 Deskriptiv statistik av den oberoende variabeln för korruptionsmätning.

N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Control of Corruption,

Estimate

192 -2 2 -,08 ,993

Valid N (listwise) 192

För närvarande existerar flera typer av korruptionsrankningar, varje typ skiljer sig från den andra i hur man definierar korruption och vilken metod man använder för att på bästa sätt mäta fenomenet: Transparency

54Barro-Lee.

55 Bertelsmann Stiftung.

56 Transparency International.

57 Quality of Government.

(26)

Internationals Corruption Perception Index, Political Risk Services’

International Country Risk Guide (ICRG) och Världsbankens Control of Corruption Index. Trots att dessa tillämpar olika definitioner och metoder korrelerar deras data högt med varandra; korrelationsgraden uppgår till .83.

⁵⁸

Vilket innebär att den insamlade informationen till väldigt stor del uppvisar likadana resultat oavsett vilken databas man använder. Studien har valt att huvdsakligen använda Control of Corruption (wbgi_cce) som den oberoende variabeln, eftersom att den inkluderar flest länder. Världsbankens

korruptionsrankning mäter i vilken grad medborgaren uppfattar att statlig makt utnyttjas till privata ändamål och inkluderar både vardaglig korruption och korruption på riksnivån. Förutom detta estimerar datan till vilken grad statsapparaten styrs av eliter och privata intressen. I en normal distribution varierar skalan mellan -2 till 2 där det negativa värdet representerar en högre korruptionsgrad, och ett positivt värde en bättre uppsyn och kontroll över korruption (Tabell 1).

Tabell 2 Deskriptiv statistik av den beroende variabeln för politiskt deltagande.

N Minimum Maximum Mean Std. Deviation

Political Participation 128 1 10 5,66 2,644

Den mest studerade formen av politiskt deltagande är förhållandet mellan korruptionsnivå och antalet väljare. Tidigare studier påpekar att när medborgares uppfattning av korruption ökar, sänks valdeltagandet.

Korruption sänker förtroendet för det politiska systemet, och på detta sätt förlorar många medborgare motivationen att rösta – eftersom de upplever att deras röst inte kommer att göra någon skillnad i ett korrupt system.

⁵⁹

För att mäta detta använder studien political participation (bti_pp) i Quality of Governments basic data set. Den beroende variabeln mäter i vilken grad

58 Svensson, J. (2005). Eight questions about corruption. s.22

59 Stockemer, D., Lamontagne, B., & Scruggs, L. (2013). Bribes and ballots: The impact of corruption on voter turnout in democracies.

(27)

medborgarna väljer sina ledare: ”To what extent does the political leadership

enable the participation of civil society in the political process?”⁶⁰

Deltagande är en av de mest fundamentala demokratiska principerna, vilken förutsätter alla medborgares rätt att delta i de beslut som påverkar dem.

Variabeln för politiskt deltagande syftar således till att representera i vilken grad medborgaren upplevs kunna delta i den politiska processen. Ett högre värde indikerar en högre och bättre möjlighet att delta i den politiska processen (Tabell 2).

Tabell 3 Deskriptiv statistik av den beroende variabeln för förtroendet för politiker.

WB_trustinpoliticians 147 1,27 6,25 3,1282 1,12436

Studiens tredje (beroende) variabel mäter förtroendet för politiker (WB_trustinpoliticians) utifrån Världsbankens data och med

frågeställningen: ”Public trust in politicians: In your country, how do you

rate the ethical standards of politicians?”⁶¹

Variabeln används för att testa sambandet mellan korruptionsnivåer och förtroendet för politiker, där ett högre värde representerar ett högre förtroende (Tabell 3).

Tabell 4 Deskriptiv statistik av kontrollvariabeln för utbildning.

BarLee_EducationTotal 143 1,24 13,42 8,0806 3,11238

För att kontrollera för utbildningsnivå tillämpar studien en (oberoende) utbildningsvariabel (BarLee_EducationTotal) där värdet indikeras av antal skolår hos individer 25+ (Tabell 4).

⁶²

Syftet med kontrollvariabeln är att

62 Barro-Lee.

(28)

säkerställa korruptionsvariabelns förklaringskraft. Man kan argumentera för att utbildning har en påverkan på både deltagande i den politiska processen och förtroendet för politiker. Eftersom att tidigare studier argumenterar för att utbildning ger individer kompetensen och viljan att delta i den politiska processen.

⁶³

Likadant konkluderar Yang i sin studie Does education foster

trust? Evidence from compolsury schooling reform in the UK att utbildning

uppvisar ett positivt samband med förtroendet för andra individer, politiker och staten.

⁶⁴

Tabell 5 Deskriptiv statistik av kontrollvariabeln för den totala arbetslösheten.

N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Unemployment, total (% of

total labor force)

177 0 28 7,87 5,959

Studiens sista (oberoende) variabel mäter den total arbetslösheten inom ett land: ”Unemployment refers to the share of the labor force that is without

work but available for and seeking employment.”⁶⁵ Syftet är att testa hur pass

väl korruption påverkar förtroendet för politiker och deltagande med kontroll för arbetslöshet. Arbetslösheten bör rimligtvis generera ett lägre förtroende för politiker om medborgaren upplevs bortglömd och exkluderad från samhället, om man utgår från att arbete utgör en viktig del i många

människors liv, vilket ger dem en möjlighet till en karriär och en förmåga att vara självständiga. Om individen upplevs icke-delaktig, eller exkluderad från samhället kan detta också påverka dennes vilja att delta i den politiska processen.

63 Berinsky, A., & Lenz, J. (2011). Education and Political Participation: Exploring the Causal Link.

64 Yang, S. (2019). Does education foster trust? Evidence from compulsory schooling reform in the UK

(29)

3.4 Statistisk analysmetod

Studiens statistiska analys genomförs i IBM SPSS Statistics genom en hierarkisk multivariat regressionsanalys. Förgående delkapitel benämner de variabler som kommer att testat där de oberoende variablerna är control of corruption, utbildningsnivå och arbetslöshet. De beroende variablerna är förtroendet för

politiker (trust in politicians) och politiskt deltagande (political participation). Detta innebär att studien kommer att arbeta med två regressionsmodeller, en för varje beroende variabel. Syftet är att genom en statistisk analys se hur väl korruption, utbildningsnivå och arbetslöshet förklarar dessa två beroende variabler. En

korrelation mellan två variabler bevisar på egen hand inte en existerande orsak och effekt, vilket lyfter upp behovet av studiens tillämpning av kontrollvariabler vilka syftar till att säkerställa den oberoende variabelns förklaringskraft. Kontrollvariabler syftar således till att ge den oberoende variabeln en högre betydelse i förmågan att förklara det tänkta: politiskt deltagande och förtroendet för politiker, genom att förklara hur mycket unik variation varje variabel bidrar med.

Studiens statistiska analysmetod syftar till att producera sammanfattade beskrivningar av en större mäng insamlade observationer. Användningen av statistiken är således instrumentell och testar det intresserade samhällsfenomenets påverkan och gör ett anspråk på att beskriva verkligheten. Vilket innebär att metoden försöker att förutse det okända baserat på insamlade data (det kända);

genom en matematisk ekvation beräknas det sannolika utfallet.⁶⁶ Metoden kommer att testa sambandet mellan två fenomen, med kontroll för två fenomen, den

statistiska analysen testar om ursprungssambandet gäller mellan X och Y, också under kontroll för Z och A. För att kontrollera variablerna och undersöka hur mycket korruption påverkar förtroendet för politiker och politiskt deltagande kommer studien att tillämpa en hierarkisk multivariat regressionsanalys. Inom den hierarkiska regressionsanalysen sätts de oberoende variablerna stegvist in (eller i block) i regressionsanalysen, där variabeln värderas beroende på hur mycket den påverkar utfallet efter att man kontrollerat för de variabler som sätts in först.

Studiens statistiska analys kommer att först sätta in och kontrollera de oberoende

66 Griffith, A. (2010). SPSS for dummies. s.240

(30)

variablerna för utbildningsnivå och arbetslöshet. För att bättre kunna se effekten av korruption.⁶⁷

4 Resultat

4.1 Utvärdering av antaganden i regressionsmodellen för politiskt deltagande

Studiens statistiska analys testar i första hand multicollinearity antagandet, detta beskrivs i output tabellen under rubriken correlations. Syftet är att undersöka om våra oberoende variabler uppvisar någon relation till den beroende variabeln, med ett R-värde högre än 0,3. Tabellen visar att den oberoende utbildningsvariabeln uppvisar en korrelationsgrad på 0,312. Arbetslöshet uppvisar en korrelationsgrad på ,197 och korruptionsvariabelns korrelationsgrad uppgår till 0,435. Det är av

betydelse att undersöka korrelationsgraden mellan varje oberoende variabel, tabellen visar att det existerar samband mellan dessa, men huvudsakligen att ingen av dem överstiger 0,7.⁶⁸ Om de oberoende variablerna har en korrelationsgrad som överstiger 0,7 innebär det a) att en multikollinearitet existerar eller b) att ett överflöd existerar vilket kräver att man utelämnar den ena oberoende variabeln.⁶⁹ För att ytterligare säkerställa att det uppmätta inte uppvisar en multikollinearitet är det viktigt att undersöka koefficienterna. Tabellen ger oss två värden i

koefficientstabellen relaterade till kollinearitet: tolerance och VIF (Variation Inflation Factor). Toleransen indikerar hur mycket variabilitet den specificerade oberoende variabeln förklarar, och om den förklaras av någon annan oberoende variabel i modellen. Om indikationen är för låg (<0,01) impliceras en

multikollinearitet. VIF värdet är en slags omvändning av toleransvärdet, där man

67 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s.358–360

68 Hair, J. F. Jr., Anderson, R. E., Tatham, R. L. & Black, W. C. (1995). Multivariate Data Analysis. s.200

69 Se tabell 10 i bilaga.

(31)

istället strävar efter ett lägre värde (<10).⁷⁰ Studiens båda tabeller intygar att det inte existerar en multikollinearitet.⁷¹

I andra hand undersöker man antagandet om linearitet, extremvärden och normalitet.

Detta testas genom att titta på de diagram SPSS illustrerat i output. I första hand tittar man på PP-kurvan, i en normal fördelning löper punkterna relativt nära den perfekta linjen. Diagrammet uppvisar en viss avvikelse.⁷² I spridningsdiagrammet (scatterplot) tittar man efter en relativt rektangulär fördelning, utan en systematisk fördelning mellan diagrammets olika sidor. I samma diagram indikeras

extremvärden, dessa är de punkter som befinner sig utanför den rektangulära formen inom spridningsdiagrammet. Diagrammet uppvisar en relativt rektangulär form utan en systematisk fördelning med få extremvärden. Ytterligare säkerställningar av extremvärden kan göras utifrån Mahalanobis distance, där studien endast har ett extremfall som överstiger det önskade värdet (>13,8).⁷³

4.2 Utvärdering av regressionsmodellen för politiskt deltagande

Model Summary^c

Model R

R Square

Adjusted R Square

Std.

Error of the Estimate

Change Statistics R

Square Change

F

Change df1 df2

Sig. F Change

1 ,364^a ,132 ,116 2,486 ,132 7,856 2 103 ,001

2 ,477^b ,227 ,204 2,358 ,095 12,499 1 102 ,001

a. Predictors: (Constant), Unemployment, BarLee_EducationTotal

b. Predictors: (Constant), Unemployment, BarLee_EducationTotal, Control of Corruption c. Dependent Variable: Political Participation

Tabell 6. SPSS Output: Model summary.

I detta delkapitel testar studien korruptionens påverkan på politiskt deltagande, med kontroll för utbildning och arbetslöshet. Det första steget i att utvärdera

regressionsmodellen sker i model summary. Significance F. Change antyder att modellen är statistiskt signifikant eftersom att värdet är mindre än 0,05. Den

70 Hair, J. (1995) s.197, 200.

72 Se figur 4 i bilaga.

73 Se figur 5 i bilaga.

(32)

hierarkiska regressionsanalysen antar till en början att den presenterade modellen inte bär någon förklaringskraft förrän ett block introducerats in till analysen, blocket är en samling av en eller flera variabler. Och allt eftersom fler block introducerats beräknas förhållandet mellan de angivna fenomenen. I det första blocket under R Square beräknas kontrollvariablerna förklara 13,2 % (0,132) av variationen i utfallet. I det andra blocket beräknas modellen i sin helhet förklara 22,7 % (0,227) av variationen i politiskt deltagande. Det är viktigt att antyda att det andra blocket både inkluderar kontrollvariablerna och Världsbankens korruptionsmätning. För att reda ut hur mycket som förklaras av endast korruptionsnivån efter att man

kontrollerat för utbildning och arbetslöshet tittar man på R Square Change, vilken indikerar att 9,5% (0,095) av variationen i politiskt deltagande förklaras av nivån av korruption.⁷⁴

ANOVA^a

Model

Sum of

Squares df Mean Square F Sig.

1 Regression 97,138 2 48,569 7,856 ,001^b

Residual 636,770 103 6,182

Total 733,908 105

2 Regression 166,652 3 55,551 9,989 ,000^c

Residual 567,257 102 5,561

Total 733,908 105

a. Dependent Variable: Political Participation

b. Predictors: (Constant), Unemployment, BarLee_EducationTotal

c. Predictors: (Constant), Unemployment, BarLee_EducationTotal, Control of Corruption Tabell 7. SPSS Output: ANOVA.

För att ytterligare säkerställa modellens signifikansnivå studerar studien ANOVA tabellen, återigen uppvisas ett värde som är lägre än 0,05. Detta innebär att modellen i sin helhet är en statistiskt signifikant modell för att förklara politiskt deltagande.⁷⁵ I det andra steget i den statistiska analysen undersöker studien hur pass mycket varje oberoende variabel förklarar utfallet. Koefficienterna för den andra modellen

75 Se tabell 5.2.5