Solna den 12 april 2021 Enkel fråga till Kultur- och fritidsnämndens ordförande Peter Edholm
Enkel fråga om tillfälligt ekonomiskt stöd till idrottsföreningar
Idrotten har varit väldigt påverkad med många och skarpa restriktioner till följd av pandemin.
Den viktiga motion, rörelse, utveckling och gemenskap som föreningsidrotten innebär har i perioder varit helt avbruten. I andra perioder har restriktioner lett till att verksamheten inte kan utövas som vanligt och rädsla och oro för smitta, och praktiska möjligheter att träna kan också ha lett till att barn och unga inte kunnat idrotta som vanligt. En ny rapport från
Riksidrottsförbundet visar att idrottandet bland barn och unga har minskat med mer än 10 % under året som har gått. Det riskerar att även framöver leda till ökad psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga.
Utöver den påverkan restriktionerna har haft på barn och ungas välbefinnande har
idrottsföreningarnas ekonomi varit oerhört ansträngd. Med uteblivna intäkter från cuper och kafeterior lider många föreningar svårt ekonomiskt, vilket riskerar att på sikt minska utbudet av idrotter. Bidragen från Riksidrottsförbundet och regeringen är krångliga att söka och att uppfylla reglerna för, och reglerna har dessutom ändrats flera gånger, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att ta del av det extra stödet.
Mot bakgrund av detta pressade läge beslutade Stockholm stads idrottsnämnd den 9 mars om att införa ett tillfälligt föreningsstöd till alla idrotter, i alla anläggningar och för alla barn och unga födda 2001 eller senare under hela 2021. Beslutet innebär att Stockholm stad ska täcka föreningarnas bokningskostnader under icke-säsong för barn- och
ungdomsverksamhet. Syftet med stödet är att ge en lättnad för många av de
idrottsföreningar som har kämpat med att hålla igång verksamhet för barn och ungdomar trots de annorlunda förutsättningar som pandemin har inneburit.
Med anledning av ovanstående ställer jag en enkel fråga till Kultur- och fritidsnämndens ordförande:
Finns några planer på att införa ett tillfälligt föreningsstöd för barn- och
ungdomsidrottsföreningarna i Solna, i enlighet med det som nu har beslutats om av Stockholm stads idrottsnämnd?
Sandra Lindström
Vänsterpartiet
Enkel fråga till Tekniska nämndens ordförande Magnus Persson
Enkel fråga om väderskydd och sittplatser vid kv. Hallen
På fullmäktigemötet 26 augusti 2019 lämnade Vänsterpartiet in en motion om behovet av sittplatser och väderskydd på busshållplatsen för buss 951 och buss 952 i kv. Hallen.
Motionen ansågs vara besvarad eftersom åtgärder var under planering, men vi fick också höra att det fanns en del problem att åtgärda innan väderskydd och sittplatser kunde komma på plats.
När jag gick förbi kv. Hallen nu i mars så har det inte skett några förändringar.
Med anledning av ovanstående ställer jag en enkel fråga till Tekniska nämndens ordförande:
När kommer arbetet kring busshållplatsen vara färdigställt?
Kerstin Scheutz
Vänsterpartiet
Svar på interpellation till Kultur- och fritidsnämndens ordförande
Ämne
Inrätta fritidsbank i SolnaFrån Gunilla Åberg (S) och Faradj Koliev (S) Inkom 25 januari 2021
Tack för interpellationen!
Jag håller helt med om alla de goda framförda skälen till att man bör inrätta en fritidsbank i Solna.
För det första handlar det om att en fritidsbank möjliggör för hushåll som annars inte skulle ha råd att låta barnen prova på eller ägna sig åt en fritidsverksamhet. För det andra bidrar en fritidsbank, som bygger på att folk skänker överbliven utrusning, till ett hållbart samhälle. Saker som annars skulle bli liggande kommer i återbruk hos någon annan. För det tredje bidrar en fritidsbank till att barn och unga rör på sig mer än de annars skulle ha gjort. Det har positiva effekter på en lång rad olika sätt. Inte minst har det påvisats att inlärning i skolan förbättras av fysisk aktivitet.
Men jag vill också framhålla en fjärde och en femte aspekt. Dels kan en fritidsbank organiserat på rätt sätt bidra till att få Solnabor som annars står långt ifrån arbetsmarknaden faktiskt får ett jobb. Dels kan man, om man engagerar nyanlända, bidra till förbättrad integration.
Sedan ska man veta att ”Fritidsbank” är ett skyddat varumärke. När jag svarar att jag är positiv så är det inte nödvändigtvis en verksamhet ansluten till Fritidsbanken som avses. Ett snarlikt alternativ är Sportotek. Vilken väg vi väljer är fortfarande en öppen fråga.
I regeringsprogrammet för det blågröna styret för innevarande mandatperiod står att vi ska inrätta en ”sportotek eller likande”. Det är alltså på gång och min förhoppning är att vi ska kunna starta under 2021. Processen är inledd och både politiker och tjänstemän har deltagit i möten med företrädare för tänkbara upplägg och i studiebesök.
Svar på frågan
Kommer det blågröna styret att inrätta en fritidsbank?
Ja. Dock är det inte säkert att det är under det skyddade varumärket ”Fritidsbank” detta kommer att ske.
Solna den 12 februari 2021
Peter Edholm (L)
Kultur- och fritidskommunalråd
Kommunfullmäktige 25 januari 2021
Interpellation: Inrätta fritidsbank i Solna
Vi Socialdemokrater tycker att det är viktigt att prioritera politiska förslag som uppmuntrar till mer rörelse och motion bland ungdomar och vuxna. Det är allmänt känt att motion har positiva effekter på individers hälsa och är utvecklande på flera sätt. Därför lyfter vi återigen frågan om fritidsbanker som numera finns i ett flertal svenska kommuner.
Fritidsbanker kan se olika ut i utformning men den grundläggande idén är att medborgare – unga som vuxna – utan kostnad kan låna friluftsutrustning eller övrig utrustning. Det kan till exempel handla om att låna skidor, skridskor eller en våtdräkt under en viss period.
Vi vet att en fritidsbank också skulle bidra till att minska ojämlikheten bland barn genom att ge familjer som inte har råd att köpa dyr utrustning till sina barn möjligheten att låna den. Ur ett miljöperspektiv är det också fördelaktigt eftersom utrustning kan användas av flera istället för att varje person köper ny utrustning – som kanske används under en begränsad period.
Vi har lyft detta förslag tidigare och ser behovet av att göra det igen, inte minst på grund av rådande pandemi då fler söker sig till utomhusaktiviteter och motion för att hålla sig friska och minska risken för smittspridning.
Vi vill därför ställa frågan till ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden Peter Edholm:
- Kommer det blågröna styret att inrätta en fritidsbank?
Socialdemokraterna Solna den 25 januari 2021
Faradj Koliev
~:.a
~ • Socialdemokraterna
SOLNA STAD Protokollsutdrag 2021-02-22
SID 1 (1)
Signatur
Kommunfullmäktige
§ 32
Svar på interpellation från Gunilla Åberg (S) och Faradj Koliev (S) om att inrätta en fritidsbank i Solna (KS/2021:8)
Kommunfullmäktige bordlägger interpellationen.
I
Svar på interpellation till Kultur- och fritidsnämndens ordförande
Ämne
Skatepark i SolnaFrån Sandra Lindström (V) och Thomas Magnusson (V) Inkom 22 februari 2021
Tack för interpellationen!
Som framgår av den rapportering i lokalpressen som interpellanterna hänvisar till har jag bjudit in och träffat den 12-åring som fört fram sin önskan om en skatepark i Solna. Jag har också träffat företrädare för en idrottsförening som fört fram motsvarande förslag.
För egen del tycker jag att det är en bra idé och jag lovade dem båda att undersöka vilket intresse vi har för detta bland övriga styrande partier. Vi diskuterade också olika möjliga utformningar och platser för en sådan här anläggning.
Svar på frågorna
1. Har berörda förvaltningar utrett förutsättningarna för en skatepark i Solna?
Om så skett, vad har man kommit fram till??
Samtal har förts, men inte på sådant sätt att det kan kallas ”utredning”. Däremot har politisk ledning och förvaltning resonerat om möjliga platser, tänkbara samarbetspartners och finansiering.
2. Var kan en skatepark anläggas i Solna?
Lämpligast är i så fall någon av de tomter som redan är reserverade för idrottsändamål. En sådan är intill ishallarna. En annan är intill fotbollsplanen i Huvudsta.
3. När kan en skatepark anläggas i Solna?
Tidigast under 2022 eftersom verksamhetsplan och budget för 2021 inte har utrymme för en sådan eventuell investering. Fortfarande under förutsättningar att detta är en investering som det blågröna styret beslutar att man vill göra.
Solna den 31 mars 2021
Peter Edholm (L)
Kultur- och fritidskommunalråd
Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 22/2 2021 Interpellation till Kultur- och fritidsnämndens ordförande Peter Edholm
Interpellation om skatepark i Solna
Skateboardåkning ökar och blir alltmer populärt bland barn och ungdomar.
Skateboard har nu även blivit en ny OS-gren. I Solna idag finns bara en skatebowl i Industriviadukten och en liten ramp vid Sockerbiten i Ritorp. I tidningen Mitt i Solna 15 februari 2021 berättar 12-åriga Otto Backman om sin önskan om att det ska finnas en skatepark i Solna. Kultur- och fritidsnämndens ordförande säger i samma artikel att han tycker att det är ett bra förslag.
Under förra året tog Vänsterpartiet också ett antal möten med aktörer i staden som gärna vill vara med och utveckla en skatepark i Solna. Vi vet därför att ett stort intresse finns på flera håll.
Vänsterpartiet har i flera år haft anläggandet av en skatepark inlagd i vår budget. Vi vill se en skatepark, exempelvis i Ritorp där den nuvarande rampen står, som utvecklas i nära samarbete med aktiva åkare som har perspektiv som vi tror kan berika utvecklingen av skateparken. Skateparken bör utformas på ett sätt som lämpar sig väl för åkare av olika åldrar, kön och förmågor, för att locka fler än de redan frälsta. Skateparken har då potential att bli en social knytpunkt i området, likväl som en plats för glädje och spontan fysisk aktivitet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till Kultur- och fritidsnämndens ordförande:
1. Har berörda förvaltningar utrett förutsättningarna för en skatepark i Solna? Om så skett, vad har man kommit fram till?
2. Var kan en skatepark anläggas i Solna?
3. När kan en skatepark anläggas i Solna?
Sandra Lindström Thomas Magnusson
Vänsterpartiet Vänsterpartiet
Svar på interpellation om fältassistenter för ökad trygghet
Tack för interpellationen!
Jag delar interpellanternas oro för den grova brottsutvecklingen som sker i Sverige och som till viss del även drabbat Solna och Hagalund. Jag är tacksam att polisen de senaste åren har börjat jobba mer aktivt i området men även på andra platser i Solna för att undvika att brottsligheten får fäste.
Fråga: Är staden beredd att anställa fältassistenter som bland annat nattvandrare i Hagalund och andra extra oroliga områden?
Svar: Våld, droghandel och annan brottslighet är ett polisärt ansvarsområde och fältassistenters möjligheter att agera i dessa frågor är ytterst begränsat.
Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att jobba förebyggande för att Solnas barn och ungdomar inte hamnar i utanförskap och har i budget 2021 fått ett tillskott för förebyggande verksamhet. Det är också socialförvaltningens uppfattning att det är lättare för sk.
fritidsfältare eller verksamhet kopplat till civilsamhälle att etablera kontakt med ungdomar och bygga upp ett förtroende, vilket är grundläggande för denna typ av verksamhet.
I samverkansforum med polis och fältare i andra kommuner, och erfarenheter från stadens tidigare fältarbete, framkommer att de sällan träffar på ungdomar utomhus och att det är svårt att etablera kontakt, särskilt med ungdomar som är involverade i brottslighet. De ungdomar dom vistas ute och dessutom söker kontakt med polis och/eller fältare är
framförallt ungdomar som inte är i behov av kontakt med varken socialtjänst eller polis. Det finns heller ingen evidens för att fältassistenter är en framgångsrik insats, framförallt inte för den typ av problematik som beskrivs i interpellationen.
Fråga: Vilka insatser har staden vidtagit (eller planerar att vidta) sedan dödsskjutningen för att kartlägga problemens omfattning och öka tryggheten i Hagalund?
Svar: Att kartlägga brottslighet och dess omfattning är även det en polisiär fråga.
Ungdomsbrottslighet är dock som interpellanterna skriver ett komplext område som kräver
samverkan. Samverkan med andra aktörer är en viktig del i socialnämndens arbete, för att få
kännedom om lokala förutsättningar men också för att sprida information om den egna
verksamheten. Socialförvaltningens öppenvård deltar i en samverkansgrupp med bland
annat polisen tillsammans med representanter från mottagningen, utredningsgruppen och
socialförvaltningen i Sundbyberg, där exempelvis rutiner för orosanmälningar diskuterats för
att socialtjänsten i ett tidigare skede ska få kännedom och fånga upp ungdomar som rör sig i olämpliga miljöer. Öppenvården samverkar även med Solnas skolor, ungdomsmottagning och fritidsverksamheter och är kontinuerligt ute och informerar om sin verksamhet. Särskilt fokus finns på högstadie- och gymnasieskolor.
Samverkan är också en viktig del kring de ungdomar som det finns en oro kring. När en orosanmälan kommer in från polis eller skola är utgångspunkten att ett anmälningsmöte ska hållas. Detta innebär ett gemensamt möte mellan den person som gjort anmälan,
socialtjänsten, den unge och dess familj kring vilken oro som finns och vad som orsakar den.
Anmälningsmöten är ett både uppskattat och framgångsrikt koncept. Socialförvaltningen deltar även vid polisförhör med ungdomar, både med ungdomar som är aktuella på
förvaltningen och de som inte är det, då det etablerar en kontakt mellan socialtjänsten och den unge med familj.
Socialnämnden arbetar i huvudsak med familjer och för att föräldrar ska ta sitt
föräldraansvar när det gäller sina barn och ungdomar. Barn- och ungdomsenhetetens
insatser är till för att stärka föräldrar, ge behandling och jobba med förändring kring det som inte fungerar hemma.
Socialförvaltningen erbjuder flertalet biståndsbedömda insatser för barn, ungdomar och deras anhöriga. Insatserna kan exempelvis vara föräldrastöd, ungdomsbehandling eller familjearbete. Vid barn- och ungdomsenhetens öppenvård finns även en friyta, det vill säga möjlighet till icke biståndsbedömda insatser. Ungdomar, föräldrar och anhöriga erbjuds tre träffar inom ramen för friytan och där går det även bra att vara anonym. Samtalen bygger på vägledning, råd och stöd. Om samtalen väcker en oro så tar behandlarna kontakt med
familjen och mottagningsgruppen och familjen kan då ansöka om mer omfattande insatser.
Varje måndag mellan 13-15 erbjuder öppenvården öppen mottagning där ungdomar och familjer kan besöka förvaltningen eller höra av sig per telefon. Information om friytan sprids främst via Solnas skolor, men även mottagningen på barn- och ungdomsenheten hänvisar ungdomar till friytan i de ärenden det bedöms lämpligt. När öppenvården avslutar en insats informeras alltid ungdomen och dess familj om friytan då det är en enkel väg in om
utvecklingen vänder åt fel håll. Ungdomen eller familjen kan då ta kontakt med sin tidigare behandlare och familjen får snabbt stöd och det behöver inte leda till orosanmälningar, ansökningar och lång utredningstid
För ungdomar i riskzonen för alkohol- och substansmissbruk och kriminalitet drivs sedan flera år MiniMaria av socialförvaltningen i samverkan med Sundbybergs stad och landstinget.
Enskilda ungdomar, föräldrar, vänner och andra som har frågor eller hyser oro för ungdomar
kan vända sig till denna mottagning. MiniMaria har en hög och varierad kompetens med
socionomer, beteendevetare, sjuksköterska och läkare. På MiniMaria kan ungdomar mellan
13-20 få hjälp att bryta sitt missbruk och få stöd i att bibehålla ett drogfritt liv. Under flera år
har verksamheten utvecklat arbetet med att motverka drogmissbruk och kriminalitet och kan erbjuda flera olika program. MiniMaria har i uppdrag att verkställa ungdomstjänst och brottssamtal. Brottsförebyggande samtal kan ingå i ungdomstjänst, men erbjuds i vissa fall även då en ungdom inte blivit dömd.
Solna den 24 mars 2021
Arion Chryssafis (M)
Ordf socialnämnden
Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 22 februari 2021 Interpellation till Socialnämndens ordförande Arion Chryssafis
Interpellation om fältassistenter för ökad trygghet
Utvecklingen i Hagalund går just nu åt fel håll. Våldet och otryggheten har ökat. Droghandel i trappuppgångarna och avlossandet av smällare har blivit vardag, och Hagalundsborna har fått uppleva flera skjutningar, varav en i början av februari ledde till att en ung man miste livet. Engagemanget hos Hagalundsborna är stort för att bli av med kriminaliteten i området och göra stadsdelen mer trygg och levande igen, men detta engagemang behöver matchas med andra insatser som vi i politiken kan verka för.
Ungdomsbrottslighet är ett komplext problem utan enkla svar och Vänsterpartiet ser att det måste till många saker för att lösa problemet. Ökad polisnärvaro, god samverkan med skola, civilsamhället och socialtjänst, samt aktiviteter för barn och unga är några viktiga pusselbitar.
En annan viktig pusselbit är ökad närvaro av vuxna i området som kan se och fånga upp ungdomar som riskerar att hamna på glid, och därför har flera nattvandringar genomförts i Hagalund den senaste tiden.
Nattvandrare fyller en viktig funktion av flera skäl, men dessa skulle behöva kompletteras med kvalificerad och utbildad personal som har ett långsiktigt perspektiv i det sociala arbetet.
Vänsterpartiet har flera gånger tidigare motionerat om att anställa kvalificerade fältassistenter i staden. Fältassistenterna kan skapa en gedigen koppling mellan berörda förvaltningar och mellan fältarbetet och föräldrar, skola, polis och socialtjänst. De har därför bättre
förutsättningar att arbeta effektivt än exempelvis externa säkerhetsbolag. Fältassistenter är givetvis inte svaret på alla problem, men vi är övertygade om att detta kan vara en av dessa viktiga pusselbitar för att öka tryggheten i Hagalund och andra oroliga områden.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Är staden beredd att anställa fältassistenter som bland annat nattvandrar i Hagalund och andra extra orolig områden?
2. Vilka insatser har staden vidtagit (eller planerar att vidta) sedan dödsskjutning för att kartlägga problemens omfattning och öka tryggheten i Hagalund?
Atilla Yavuz Tove Pehrsson
Vänsterpartiet Vänsterpartiet
Svar på interpellation om Solnas avsaknad av medlemskap i ett samordningsförbund för arbetsmarknaden
Tack för interpellationen!
Fråga: Varför valde Solna att inte vara med i det samordningsförbund som Sundbyberg var med och bildade?
Svar: Socialnämnden beslutade på sammanträde i december 2016 att avstå från att medverka i bildandet av ett samordningsförbund. Därmed avslutades för Solnas del den utredning som pågått sedan 2015. Beslutet fattades av en enig i socialnämnden.
Tillgänglig statistik visade vid tidpunkten att för socialförvaltningens del var det få individer i åldrarna 20 – 64 år som försörjdes med ekonomiskt bistånd. Vid statistikuttaget som
redovisades var det endast 146 personer. Antalet för Sundbyberg var betydligt större, 506 personer. Kostnaden för de ingående kommunerna beräknades till 1,0 mkr och skulle delas lika mellan Solna – Sundbyberg. Samverkan är positivt men den eventuella
effektivitetsökningen motsvarade inte den kostnad som skulle falla på staden. Istället finns risken att det, för solnaborna, endast skulle skapats en administrativ nivå till. De individuella utredningarna och besluten måste hanteras inom socialförvaltningen och socialnämnden så medverkan innebär inte heller någon minskad arbetsbelastning för stadens anställda.
Socialförvaltningen har gjort bedömningen att det redan inom dagens verksamheter finns metoder och resurser för att nå målet med att det antal personer som är aktuella i Solna ska nå egen försörjning och bättre livskvalitet.
Fråga: Varför har Solna sedan dess inte gått med i, eller på egen hand, bildat ett samordningsförbund.
Svar: Fortfarande görs bedömningen att det finns metoder och resurser att nå målet med att det antal personer som är aktuella i Solna ska nå egen försörjning och bättre livskvalitet. Ett av socialnämndens mål är att tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Årsredovisning för 2020 visade att trots pågående pandemi så har antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd under året har minskat från 422 till 377 i jämförelse med 2019.
Solna den 24 mars 2021
Arion Chryssafis (M)
Ordf Socialnämnden
Kommunfullmäktige 22 februari 2021
Interpellation till Socialnämndens ordförande Arion Chryssafis om Solnas avsaknad av medlemskap i ett samordningsförbund för arbetsmarknaden Den 1 januari 2004 trädde lagen om samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft vilket gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region att samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund. Detta möjliggör ett mer strukturerat arbetssätt för att få till stöd- och rehabiliteringsinsatser för medborgarna i syfte att ge dem ökad möjlighet att försörja sig själva.
Många kommuner ser det positivt på detta. År 2019 var 269 av 290 kommuner anslutna till ett samordningsförbund, i Stockholm är det bara Solna och fem andra kommuner som inte är anslutna till ett samordningsförbund. Under 2016 fram till våren 2017 så utreddes frågan i såväl Solna som i Sundbyberg om att bilda ett samordningsförbund, även förstudier genomfördes och enligt Stockholms läns landsting så visade det sig finnas stora behov av att utveckla och effektivisera samverkansarbetet. Trots detta beslutade sig Solna för att inte ingå i ett
samordningsförbund och är idag, som tidigare nämnt, en av få kommuner som inte ingår i ett samordningsförbund.
Med hänvisning till ovan ställer jag följande frågor till Arion Chryssafis
• Varför valde Solna att inte vara med i det samordningsförbund som Sundbyberg var med och bildade?
• Varför har Solna sedan dess inte gått med i, eller på egen hand bildat, ett samordningsförbund?’
Fredrik Johansson Socialdemokraterna
.. :a
\SI• Soc i a !demokraterna
Svar på interpellation av Sophia Andersson (S) till kompetensnämndens ordförande om barnkonventionens tillämpande vid bosättning av nyanlända barn (KS/2021:30)
Tack för interpellationen.
Barnperspektivet har alltid varit vägledande i stadens arbete med att hjälpa nyanlända barn och deras familjer att etablera sig i det svenska samhället, redan innan barnkonventionen blev lag. I samband med att barnkonventionen blev lag förstärktes det redan goda samarbetet med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i dessa frågor.
Förvaltningarna har ett välfungerande och etablerat arbetssätt kring dessa frågor. Ett
arbetssätt som tar stor hänsyn till just barnen och deras situation och behov av stöd. En smidig och snabb introduktion till förskola och skola, vid tillfällig bosättning enligt bosättningslagen, är avgörande.
- När Migrationsverket meddelar Solna stad att nyanlända barn ska komma planeras start i skola, förskola och skolbarnomsorg redan innan ankomst för att barn inte ska förlora värdefull tid som de så väl behöver för att komma igång med kunskapsinhämtning och integration i det svenska samhället.
- För barn med särskilda behov upprättas kontakter med omvårdnadsförvaltningen vid behov.
- Familjer kan alltid vända sig till Enheten för etablering och integration för stöd och vägledning i olika frågor. Den första introduktionen erbjuds också på familjernas hemspråk.
Stöd i att söka bostad så att familjer har en hållbar bostadslösning efter etableringstidens
slut erbjuds tidigt. Detta för att möjliggöra att familjers behov av boende kan tillgodoses i så stor utsträckning. Extra mycket tid och engagemang läggs på barnfamiljer för att hitta bostäder som passar dem.
- Alla familjer erbjuds stöd i att ställa sig i bostadskö där det är möjligt att få en permanent bostad efter etableringstidens slut utefter deras egna önskemål.
- Alla familjer får information om hur bostadsmarknaden fungerar och hur man gör för att söka och hitta en bostad.
- Vid flytt får familjer stöd i att etablera nödvändiga myndighetskontakter med exempelvis skola och förskola på den nya orten för att inte missa värdefull tid.
Vad gäller etableringstidens längd är det ett statligt beslut och inte ett kommunalt.
Etableringstiden i Sverige där staten tar sitt ansvar omfattar två år. Därför är det viktigt att tidigt lägga fokus på att hitta hållbara lösningar för nyanlända familjer efter det att
etableringstiden är slut vilket Solna lägger mycket arbete på.
Förhållningssättet i Solna är inte unikt. I de flesta andra kommuner i Stockholmsregionen har en
tidsgräns funnits för de flyktingar som anvisats, oftast på två år även om tillämpningen har
varierat. Finns en kö till bostäder så ger man som regel inte förtur i denna. Flyktingfamiljer ska
omfattas av samma rättigheter som andra familjer, men får inte förtur i bostadskön.
Svar på de konkreta frågorna:
Har Solna stad tagit fram en policy kring hur kommunen förverkligar barnkonventionen vid bosättning av nyanlända barn?
Nämnden har inget särskilt policydokument, utan tillämpar barnkonventionen i det löpande arbetet. Det finns i dag ett välfungerande och etablerat arbetssätt kring dessa frågor.
Hur tas barnperspektivet i beaktande vid tillämpningen av den skarpa 2 års-regeln?
Vi förutsätter att regering och riksdag har beaktat barnkonventionen redan i samband med sitt beslut om bosättningslagen, anvisningslagen och etableringstiden. Nämnden förhåller sig till vad som är möjligt att göra under tvåårsperioden och strävar givetvis efter att ge stöd för att så många som möjligt ska hitta så bra lösningar som möjligt när tvåårsperioden löper ut.
Är tillämpningen av 2-årsregeln på barn förenlig med barnkonventionens intentioner om att barns behov ska stå i centrum i beslut som berör dem?
Se svar på föregående fråga.
Lars Rådén
Kompetensnämndens Ordförande i Solna
31 mars 2021
Solna 22 februari 2021 INTERPELLATION till Kompetensnämndens ordförande Lars Råden om
barnkonventionens tillämpande vid bosättning av nyanlända barn
I januari år 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Som kommun har vi en särskilt viktig uppgift att fylla när det gäller att barnkonventionen ska införlivas i samhällsplaneringen. I arbetet med mottagandet av nyanlända hamnar fokus ofta på de vuxnas etablering på arbetsmarknaden och det är lätt hänt att fokus missas på barnens situation och behov.
Kommunen har ett viktigt ansvar att arbeta med kompensatoriska insatser i syfte att ge förutsättningar för etablering, skolgång och social inkludering för nyanlända barn. Sett ur ett barnperspektiv är det viktigt med trygghet och stabilitet då barnen bygger upp sitt sociala
sammanhang med förskola, skola och vänner i området där de bor. Trygghet och stabilitet tar tid.
I Solna har 2-årsregeln, där nyanlända erbjuds ett socialt hyreskontrakt i endast två år, även tillämpats på barnfamiljer. Det finns exempel där förskolebarn hänvisats till tio månader korta andrahandskontrakt i grannkommunen efter att 2-årsgränsen nåtts. Tio månader är en kort tid och skapar otrygghet för ett barn som rycks upp från skola/förskola mitt i läsåret för att tvingas göra desamma efter mindre än ett år i den nya kommunen. I detta avseende lever Solna inte upp till barnkonventionens krav på att skälig levnadsstandard för barn – där bostaden är en rättighet.
För närvarande bor det nyanlända barn i Solna som till hösten ska börja skolan i Solna men som lagom till att vårterminen börjar riskerar att stå hemlösa då familjen har nått 2-årsregeln.
Barn i skolåldern kan läsa vad som sker i familjen. De ser den oro som föräldrar bär på över att deras ansträngningar (läsa SFI, söka arbete och validera tidigare kunskap) inte ska räcka till för att skapa en trygg framtid för sina barn - inom den snäva 2-årsperioden. Två år är en kort tid för att alla pusselbitar ska hinna falla på plats. I hälften av kommunerna i Stockholms län har man därför förlängt etableringstiden från två till 4-5 år. Detta möjliggör för barn till föräldrar som gör rätt för sig att få en stabil start i sin nya hemkommun.
När nu barnkonventionen är svensk lag är det än mer angeläget att Solna stad arbetar
systematiskt med konventionen och ett barnperspektiv i arbetet med bosättning av nyanlända.
Barnkonventionen kräver att barnens behov ska stå i centrum vid beslut som berör dem.
Nyanlända är också barn med rättigheter.
Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande frågor:
• Har Solna stad tagit fram en policy kring hur kommunen förverkligar barnkonventionen vid bosättning av nyanlända barn?
• Hur tas barnperspektivet i beaktande vid tillämpningen av den skarpa 2 års-regeln?
• Är tillämpningen av 2-årsregeln på barn förenlig med barnkonventionens intentioner om att barns behov ska stå i centrum i beslut som berör dem?
Sophia Andersson (S)
~:.a
~ • Socialdemokraterna
Interpellation till skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben om
uppföljning och utvärdering av flytten av Skytteholmsskolans mellan- och högstadium.
Eva Eriksson (S) har ställt en interpellation till mig angående uppföljning och utvärdering av flytten av Skytteholmsskolans mellan- och högstadium.
Frågan i interpellationen lyder
1. Hur ska den förväntade förbättringen som flytten förväntas innebära följas upp och utvärderas i efterhand, så att förväntat resultat kan konstateras?
Svaren lyder:
Att lägga ned skolor och/eller delar av skolor är det svåraste beslut en skolpolitiker kan fatta men ibland dessvärre nödvändigt av olika orsaker. En vanlig orsak är ett bristande nyttjande av
skollokaler pga minskade elevkullar och elevunderlag. När det handlar om Skytteholmsskolan är det en kombination av svikande elevunderlag och en befolkningsprognos som inte är gynnande i det här fallet.
Jag har förstått att det finns en oro hur denna förändring ska komma att påverka skolresultaten för de berörda eleverna och för mig är det en väldigt viktig faktor att ta hänsyn till.
Det finns en del forskning gällande skolstängningar, mestadels i USA men även i Sverige, och i denna finns ingenting som visar på att skolstängningar i sig skulle leda till försämrade skolresultat som det är lätt att få en uppfattning om eller ha en oro kring. Det är viktigt att ha med sig i den fortsatta diskussionen.
Den nu beslutade förändringen handlar om att skapa bättre förutsättningar för att höja kvalitén i verksamheten. Genom att ha fyllda skolplatser så får rektor ett ökat utrymme att rikta resurserna dit hen anser det mest befogat, vilket i sig skapar bättre förutsättningar för ökade studieresultat och med det förbättrad kvalité.
Vad gäller uppföljningen av det nu fattade beslutet så kommer den göras på samma sätt som vi utvärderar alla andra beslut som vi fattar i nämnden. I första hand i stadens delårsrapporter och årsredovisning men också som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Jag ser fram emot att följa det arbetet för även om det är ett väldigt svårt beslut så är jag övertygad om att det är rätt, och att framtida utvärderingar också kommer att visa på det.
Med detta anser jag mig har besvarat interpellationen.
Solna den 31/3
Marianne Damström Gereben (L)
Skolnämndens ordförande
Kommunfullmäktige 22 februari 2021
INTERPELLATION till skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben om uppföljning och utvärdering av flytten av Skytteholmsskolans mellan- och högstadium.
Flytten av eleverna på Skytteholmsskolan innebär en flyttkarusell utan dess like i Solna.
Karusellen får enligt vår mening långtgående negativa konsekvenser för många elever och föräldrar. Barn i förskolan kommer också att påverkas genom att behöva flytta flera gånger.
Lokaler måste snabbrenoveras och elever kommer att studera i en byggarbetsplats. Elever ska trängas ihop i allt större klasser. Grundsärskoleelever och fotbollsklasser flyttas också runt som en konsekvens av det ödesdigra beslutet. Elever ska trängas ihop i redan fulla skolor som nu blir ännu fullare och det mitt i en pandemi som ingen vet när den tar slut. Klasserna ska bli betydligt större, minst 30 elever.
Vi Socialdemokrater har på skolnämnden ställt ett flertal frågor om konsekvenserna av flytten av mellan- och högstadiet på Skytteholmsskolan. De svar vi fått gör oss ännu mer oroliga för både de ekonomiska och pedagogiska konsekvenserna av beslutet. Svaren från de styrande vid det senaste nämndsammanträdet den 18 februari var samma talepunkter som presenterades vid sammanträdet i december. Fortfarande fick vi inte svar på våra frågor utan svaren innehöll endast påståenden om att allt genom flytten ska bli bättre.
Det är för oss oklart vad som kan bli bättre och för vem det kan bli bättre. Det verkar också, utifrån de svar vi fått, vara lika oklart för er styrande blågröna.
Med anledning av ovanstående ställer jag frågan:
Hur ska den förväntade förbättringen som flytten förväntas innebära följas upp och utvärderas i efterhand, så att förväntat resultat kan konstateras?
Eva Eriksson Socialdemokraterna
~:.a
~ • Socialdemokraterna
SOLNA STAD Protokollsutdrag 2021-03-29
SID 1 (2)
Signatur
Kommunstyrelsen
§ 21
Årsredovisning 2020 för Solna stad (KS/2019:1)
Beslut
Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisningen till kommunfullmäktige och revisorerna.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att
• godkänna årsredovisningen för år 2020
• besluta om att synnerliga skäl föreligger vid bedömningen av årets resultat enligt balanskravet
• reservera 170,0 mkr för att säkra finansieringen av omstruktureringen,
ombyggnaden och upprustningen av stadens skollokaler. Finansiering sker genom att använda återstående reservering om 136,5 mkr för stadens utbyggnad och därutöver reservera ytterligare 33,5 mkr
• reservera 16,5 mkr för att täcka framtida kostnadsökningar till följd av omstruktureringar.
Kommunstyrelsen beslutar att
• de majoritetsägda bolagen (Solna Vatten AB, Råsunda Förstads AB och Norrenergi AB) samt de minoritetsägda bolagen bedöms ha bedrivit sin verksamhet inom det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna 2020.
• ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden och skolnämnden ta fram en plan för hur skolupprustningsfonden ska kunna användas som komplement till stadens investeringsbudget.
Sammanfattning
Bedömningen är att staden har uppfyllt kommunfullmäktiges fyra övergripande mål och tre finansiella mål. Av nämndmålen bedöms 17 av 37 vara uppfyllda, 17 bedöms vara till stor del uppfyllda och 3 delvis uppfyllda. Beträffande uppdragen är bedömningen att 11 av årets 13 uppdrag är slutförda och 2 uppdrag kommer enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut att fortsätta under år 2021. Den sammanlagda bedömningen är att staden har uppfyllt lagkravet om god ekonomisk hushållning under 2020.
Resultatet för 2020 är positivt och uppgår till 873,7 mkr. Det är en förbättring med 404,9 mkr i förhållande till föregående års reviderade resultat (468,8 mkr). Resultat efter balanskravsjusteringar och synnerliga skäl är ett av stadens tre finansiella mål och uppgår till 492,8 mkr, vilket är 392,8 mkr bättre än stadens budgeterade resultatmål om 100,0 mkr. Det innebär att staden har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin.
I
SID 2 (2)
Signatur
Nämndernas investeringar uppgår till 166,2 mkr, vilket är en minskning med 38,9 mkr jämfört med föregående år. Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 143,4 mkr, jämfört med 206,5 mkr 2019.
Årets resultat för Solna kommunkoncern är positivt och uppgår till 1 002,3 mkr (602,7 mkr). Verksamhetens resultat uppgår till 929,7 mkr jämfört med 275,5 mkr för 2019. I resultat för 2020 ingår jämförelsestörande intäkter med 452,2 mkr (44,5 mkr).
Norrenergi AB uppvisar ett resultat på 173,9 mkr (192,4 mkr) efter finansnetto, vilket är 0,1 mkr bättre än budget. Koncernen Bostadsstiftelsen Signalisten redovisar ett resultat efter finansiella poster på 53,5 mkr (67,7 mkr), vilket är 2,5 mkr bättre än budget. För koncernen Råsunda Förstads AB är resultatet efter finansnetto positivt med 7,0 mkr (6,9 mkr), vilket är 2,4 mkr bättre än budget. Solna Vatten AB redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på 2,9 mkr (0,3 mkr), vilket är 2,9 mkr bättre än budget.
I december 2020 avyttrades stadens 25-procentiga andel i Råsta Holding AB. Stadens innehav i AB Vårljus bedöms avslutas under första tertialet 2021 efter att likvidationen är slutförd.
Yttranden
Arne Öberg (S) lämnar yttrande enligt bilaga 1.
Sandra Lindström (V) lämnar yttrande enligt bilaga 2.
Yrkande
Pehr Granfalk (M), Marianne Damström Gereben (L), Bernhard Huber (MP), Anna Lasses (C) och Samuel Klippfalk (KD) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägg enligt bilaga 3.
Beslutsgång
Ordförande konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är förvaltningens
förslag med tillägg enligt bilaga 3, samt att kommunstyrelsen beslutar enligt det.
Kommunstyrelsen 29 mars 2021 Ärende 3 Stadens årsredovisning
YTTRANDE
Solna stad gör ett rekordstort överskott för verksamhetsåret 2020. Främst handlar överskottet om att Solna, likt många andra kommuner, fått omfattande statsbidrag utbetalda kopplade till pandemin och de farhågor som fanns våren 2020 om ekonomins utveckling. Utvecklingen av ekonomin blev dock inte så nattsvart som många trodde våren 2020, utan såväl börser som ekonomin i stort gick bättre än förväntat.
Detta gör att Solna i grunden har en mycket god ekonomisk ställning med omfattande medel i reserv. Vi är positiva till att delar av detta överskott nu avsätts för att renovera Solnas skolor.
Under de mer än 20 år moderaterna ansvarat för underhåll har det uppstått att
underhållsberg av sällan skådat slag. Underhållet av skolfastigheterna har länge varit eftersatt och vi socialdemokrater har sedan flera år föreslagit att renoveringstakten måste öka.
Men att som Moderaterna gör, kalla renoveringsfonden för en satsning, blottar hur partiet ser på våra gemensamma tillgångar. Att underhålla fastigheter ska vara en självklarhet i en kommun, allt annat vore kapitalförstöring och ska inte ses som en satsning.
Att sedan motivera att pengarna till fonden är ett resultat av framgångsrika arenaaffärer är inte korrekt. Denna summa har varit möjlig att avsätta för skolrenoveringar under alla de senaste åren, oberoende av arenaaffärerna. Tvärt emot Moderaternas påståenden så hade summan som kunnat spenderas på skolrenoveringar varit ännu större om kommunen inte valt att förslösa pengar i en dyr arenaaffär. Låt oss påminnas om att:
1. Överskottet i Råsta Holdning uppstår efter det att Solna stad fått kompensera bolaget med mark i Huvudsta som uppbär ett värde på närmare en miljard. Att Solna stad därefter väljer att sälja sin andel på 25 procent i Råsta holding för 100 miljoner kronor, när bolaget väntas göra vinster på ca 1,5 miljarder de närmaste åren, kan inte anses som marknadsmässigt
2. De samlade underskotten från övriga arenabolag är närmare 700 miljoner
Den stad som för sina innevånare vill sätta bilden att arenaaffären skapat ett överskott som ska gå till underhåll av skolor har medvetet vilselett dem.
Slutligen, vill vi beklaga att årsredovisningen ger en alltför skönmålande bild av utvecklingen inom skolorna. Det påstås i årsredovisningen att studieresultaten ökar i Solna – trots att resultaten på Solnas skolor sjunker. Detta beror på att styrande politiker valt att i
årsredovisningen basera uppgiften om skolresultat på de barn som är folkbokförda i Solna (oberoende om de går i en skola här eller i annan kommun), och inte på vad eleverna i de skolor som faktiskt finns och finansieras av Solna stad presterar. Det är missvisande då en årsredovisning för Solna stad rimligen bör förhålla sig till den utbildning i egen regi som just Solna stad tillhandahåller.
Vi beklagar att årsredovisningen inte påtalar de reella utmaningar vi står inför. Den som inte ser utmaningarna blir lätt akterseglad av utvecklingen.
Bilaga 1 till KS/2021-03-29 § 21
~ • Socialdemokraterna •tA
Solna 29 mars 2021 Kommunstyrelsen, ärende 3 Årsredovisning 2020 för Solna stad KS/2019:1
Yttrande
2020 har varit ett år som saknar motstycke i modern tid. Vi kan konstatera att vi har många välfungerande verksamheter i staden och att stadens personal har gjort fantastiska insatser för att upprätthålla en god och kvalitativ verksamhet under ett år som helt har präglats av pandemins utmaningar.
Tyvärr matchas inte personalens fantastiska insatser av fantastiska beslut från det blågröna styret. Den otillräckliga uppräkningen på 1 % inför budgetåret 2020 följdes av en ännu mindre uppräkning på 0,5 % för det pågående budgetåret – trots rekordstora statliga bidrag som genererat enorma överskott till staden för år 2020. Man fortsätter hellre med
smygbesparingar av verksamheterna för att lägga pengar på hög, snarare än att ge
verksamheterna de nödvändiga medel som krävs för att kunna utveckla det löpande arbetet.
De ständiga effektiviseringarna skapar merkostnader i form av ökad sjukfrånvaro, ökade behov av nyrekryteringar samt att personal i allt högre utsträckning tvingas användas till andra saker än de arbetsuppgifter de i första hand de är anställda för, vilket i sin tur påverkar verksamheternas kvalitet. Det visar ännu en gång på att det blågröna styret tycks se
skattesatsen som ett mål och inte ett medel som vi i Vänsterpartiet gör.
Händelserna på Berga i början förra året där en tredjedel av de boenden avled är en tragedi som vi anser ska få kraftiga konsekvenser för företaget som bedriver boendet. Men
händelserna visar också på problemen med såväl privata utförare som med dåliga
anställningsvillkor i äldreomsorgen. Under Coronapandemin har det visat sig att kommuner och verksamheter med en hög grad timanställda inom äldreomsorgen har haft en större smittspridning. Problemen är generellt sett större inom just den privata äldreomsorgen än i den offentliga. Trots det utförs även fortsättningsvis var tredje timme i Solnas äldreomsorg av
en timanställd och vi ser inga reella förbättringar vad gäller andelen anställda medtillsvidareanställningar, trots uttalade ambitioner. Vad gäller stadens arbete med trygga anställningar kan vi se betydligt mer ord än handling.
Antalet medarbetare i staden har minskat med 101 årsarbetare. De största tappen har skett inom skolans och fritidens områden, trots ett ökat antal barn i staden. Det är svårt att se detta som något annat än en besparing som kommer få konsekvenser för barn och ungas välmående. Men dessvärre är ett minskat antal medarbetare långt ifrån skolans största problem under det gångna året. Istället har verksamhetsåret präglats av plötsliga beslut om ombyggnationer och omstruktureringar.
När Internationella Engelska Skolan (IES) meddelade att de till hösten 2021 vill öppna en 4–
9-skola i Huvudsta svarade Solna stad att den nya skolan skulle medföra ett ”välkommet tillskott av nya skolplatser”. Man försäkrade också att det inte kommer innebära några
”ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska svårigheter" för staden. Verkligheten har varit den motsatta. Fem skolor och en förskola har påverkats direkt av IES etablering. Det välkomna tillskottet av nya skolplatser är plötsligt ett överskott av ”500 tomma skolplatser”.
Enorma ekonomiska investeringar krävs för att akutrenovera Råsunda skola och bygga om den knappt tre år gamla Solskenets förskola till högstadielokaler – samtidigt som den nyrenoverade och välplanerade Skytteholmsskolan ska tömmas till 2/3. Organisatoriskt är det en soppa där varken elever eller personal vet var eller hur skolverksamheten ska se ut till hösten, där nya besked har avlöst varandra, och där evakueringar av såväl förskole- och skolelever har skett redan under våren. Förutom att lärarna har behövt hantera elevernas oro
Bilaga 2 till KS/2021-03-29 § 21
vissa speciallokaler, såsom NO-salar, inte har kunnat användas i undervisningen som planerat till följd av de plötsliga lokalevakueringarna.
Vi ser att det långsiktiga perspektivet om vad som är bäst för våra invånare och för vår personal lyser med sin frånvaro. Om det är något som beslutet om stadienedläggningarna har visat så är det hur otroligt dyrt och krångligt det är att genomföra omstruktureringar – inte minst när genomförandet ska ske så oerhört snabbt. Vi tror inte att det finns en enda förälder eller elev i Solna stad som genuint förstår detta beslut och tycker att detta är en genomtänkt och långsiktig lösning.
Den nu planerade avsättningen för skolrenoveringar är knappast den rekordsatsning som styret har aviserat. Fonden räcker knappt för att beta av det stora underhållsberg som man under så många år har byggt upp på skolans område. Renoveringarna får också ekonomiska konsekvenser för skolans löpande verksamhet. När standarden ökar höjs hyran och utan en höjd skolpeng leder renoveringarna endast till högre lokalkostnader för skolorna, vilket i sin tur äter upp pengar som annars skulle kunna ha lagts på mer personal.
Vi vill att årsredovisningen ska fungera som en ärlig spegel av året som har gott, där framgångar och glada besked redovisas likvärdigt med bakslag och svåra beslut. Vi tycker att detta är en förutsättning för att vi i staden ska kunna dra lärdomar om året som har gått.
Tyvärr uppfyller inte årsredovisningen detta. Årsredovisningen ger istället en glossig bild av året som har gått, där även tuffa besparingar framställs i positiv dager.
Ytterligare ett problem är att det är mycket svårt att utvärdera de mål som fullmäktige har beslutat om. I flera fall är de mycket allmänt beskrivna, vilket gör att många mål kan anses uppfyllda fastän de inte säger särskilt mycket om vad som behövs för att uppfylla målet.
Dessutom redovisas endast åtgärder som har gjorts för att uppfylla målen, vilket gör det svårt att förstå varför vissa mål inte anses vara uppfyllda och vilka åtgärder vi behöver göra för att kunna nå målen. Det är angeläget att formulera mer konkreta mål eller mer objektiva
mätkriterier så att en likvärdig uppföljning kan göras.
Sandra Lindström
Vänsterpartiet
Kommunstyrelsen 29 mars 2021 Ärende 3, Årsredovisning 2020 för Solna stad, KS/2019:1
Yrkande
I samband med antagandet av årsredovisningen för 2020 i Solna stad föreslås att 170 miljoner kronor går till en skolupprustningsfond. Detta är möjligt genom att ta överskottet från tidigare medel reserverade för stadens utbyggnad som har lagt fokus på Arenastaden och genom ett ytterligare tillskott på drygt 33 miljoner kronor.
När staden nu stängt sina sista åtaganden i Arenastaden kan redan reserverade medel användas för en av Solnas stora framtidsfrågor – skolan. Satsningen skapar förutsättningar för moderna och trygga skollokaler för Solnas elever.
Stadsledningsförvaltningen får därför i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden och skolnämnden ta fram en plan för hur skolupprustningsfonden ska kunna användas som komplement till stadens investeringsbudget. Uppdraget bör återredovisas under hösten 2021.
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med tekniska
nämnden och skolnämnden ta fram en plan för hur skolupprustningsfonden ska kunna användas som komplement till stadens investeringsbudget.
Pehr Granfalk (M)
Marianne Damström Gereben (L) Bernhard Huber (MP)
Anna Lasses (C) Samuel Klippfalk (KD)
Bilaga 3 till KS/2021-03-29 § 21
SID 1 (8)
Stadsledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-03-17
KS/2019:1
Årsredovisning 2020 för Solna stad
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisningen till kommunfullmäktige och revisorerna.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att
• godkänna årsredovisningen för år 2020
• besluta om att synnerliga skäl föreligger vid bedömningen av årets resultat enligt balanskravet
• reservera 170,0 mkr för att säkra finansieringen av omstruktureringen, ombyggnaden och upprustningen av stadens skollokaler. Finansiering sker genom att använda återstående reservering om 136,5 mkr för stadens utbyggnad och därutöver reservera ytterligare 33,5 mkr
• reservera 16,5 mkr för att täcka framtida kostnadsökningar till följd av omstruktureringar.
Kommunstyrelsen beslutar att
• de majoritetsägda bolagen (Solna Vatten AB, Råsunda Förstads AB och Norrenergi AB) samt de minoritetsägda bolagen bedöms ha bedrivit sin verksamhet inom det fastställda
kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna 2020.
Sammanfattning
Bedömningen är att staden har uppfyllt kommunfullmäktiges fyra övergripande mål och tre finansiella mål. Av nämndmålen bedöms 17 av 37 vara uppfyllda, 17 bedöms vara till stor del uppfyllda och 3 delvis uppfyllda. Beträffande uppdragen är bedömningen att 11 av årets 13 uppdrag är slutförda och 2 uppdrag kommer enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut att fortsätta under år 2021. Den sammanlagda bedömningen är att staden har uppfyllt lagkravet om god ekonomisk hushållning under 2020.
Resultatet för 2020 är positivt och uppgår till 873,7 mkr. Det är en förbättring med 404,9 mkr i förhållande till föregående års reviderade resultat (468,8 mkr). Resultat efter
balanskravsjusteringar och synnerliga skäl är ett av stadens tre finansiella mål och uppgår till 492,8 mkr, vilket är 392,8 mkr bättre än stadens budgeterade resultatmål om 100,0 mkr. Det innebär att staden har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin.
Nämndernas investeringar uppgår till 166,2 mkr, vilket är en minskning med 38,9 mkr jämfört med föregående år. Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 143,4 mkr, jämfört med 206,5 mkr 2019.
Årets resultat för Solna kommunkoncern är positivt och uppgår till 1 002,3 mkr (602,7 mkr).
Verksamhetens resultat uppgår till 929,7 mkr jämfört med 275,5 mkr för 2019. I resultat för 2020 ingår jämförelsestörande intäkter med 452,2 mkr (44,5 mkr).
I SOLNASTAD
SID 2 (8)
Norrenergi AB uppvisar ett resultat på 173,9 mkr (192,4 mkr) efter finansnetto, vilket är 0,1 mkr bättre än budget. Koncernen Bostadsstiftelsen Signalisten redovisar ett resultat efter finansiella poster på 53,5 mkr (67,7 mkr), vilket är 2,5 mkr bättre än budget. För koncernen Råsunda
Förstads AB är resultatet efter finansnetto positivt med 7,0 mkr (6,9 mkr), vilket är 2,4 mkr bättre än budget. Solna Vatten AB redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på 2,9 mkr (0,3 mkr), vilket är 2,9 mkr bättre än budget.
I december 2020 avyttrades stadens 25-procentiga andel i Råsta Holding AB. Stadens innehav i AB Vårljus bedöms avslutas under första tertialet 2021 efter att likvidationen är slutförd.
Kristina Tidestav Christer Lindberg
Stadsdirektör Förvaltningschef/ekonomichef
Beslutet expedieras till:
Kommunfullmäktige
Ärendet
Stadsledningsförvaltningen har efter att ha inhämtat nämndernas redovisningar upprättat förslag till årsredovisning för Solna stad. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Årsredovisningen skickas ut med handlingarna som ett separat dokument.
Händelser av väsentlig betydelse
Solna stad har under 2020 påverkats och präglats av den pågående pandemin (Covid-19).
Utgångspunkt för stadens arbete har varit att, i enlighet med den nationella och regionala
strategin, begränsa smittspridningen och skydda sköra grupper. En nära samverkan har även skett med Region Stockholm och övriga kommuner i regionen inom ramen för Samverkan
Stockholmsregionen.
Omvårdnadsnämnden har haft utmaningar i att säkerställa bemanning, skyddsutrustning, basala hygienrutiner och i övrigt minska risken för smittspridning i verksamheterna. För att minska risken för smittspridning infördes besöksförbud i stadens äldreboenden vid ett par tillfällen samt att seniorträffar, caféer, restauranger samt dagverksamheter stängde. På grund av färre
ansökningar till vård- och omsorgsboende samt korttidsplatser och fler avlidna som följd av den pågående pandemin har omvårdnadsnämnden sagt upp 75 platser under våren. Två nya
gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning har öppnats under året, Gränsgatan och Västra vägen.
Även barn- och förskolenämnden har haft en utmaning i att säkerställa bemanningen i
verksamheterna under våren. Det har bland annat medfört att vissa förskolors öppettider tillfälligt begränsats under vissa tider. Skolnämnden har haft fokus på att utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg för att kunna möta behovet hos elever som behövde undervisas på distans. Efter ett nationellt beslut övergick gymnasieskolan helt och hållet till fjärrundervisning den 18 mars 2020 och även högstadiet har under perioder haft fjärrundervisning. Eleverna i
I SOLNASTAD
SID 3 (8)
Solna stads grundskolor lyckades hålla i sina resultat trots den pågående pandemin. Även vuxenutbildningen har bedrivits på distans till följd av pandemin.
Socialnämnden har utvecklat arbetssätten för att kunna säkerställa att medborgare får det stöd som de behöver under den pågående pandemin. Inga konkreta effekter har ännu synts på
nämndens ärendeinflöde med anledning av den pågående pandemin. Aktualiseringar av barn- och ungdom har ökat, framförallt i redan pågående utredningar men ingen ökning har ännu skett av antalet ansökningar om försörjningsstöd. Kultur- och fritidsnämnden har arbetat intensivt med att ställa om den ordinarie verksamheten så att den kan genomföras på nya sätt, trots pågående pandemi, och i övrigt bistått i stadens samlade uppdrag att säkerställa den kommunala servicen.
Folkhälsomyndigheten kom under våren med en föreskrift om att förhindra smitta av Covid-19 på bland annat restauranger och caféer. För att skärpa och effektivisera tillsynen beslutade riksdagen om en lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som trädde i kraft i juli 2020. Den nya lagen innebär att kommunerna fick utökat ansvarar för tillsynen och att de även har befogenhet att meddela förelägganden och förbud. Från och med att föreskriften trädde i kraft har miljö- och byggnadsförvaltningens personal bedrivit så kallad trängseltillsyn genom informationsinsatser och tillsynsbesök.
Vid sidan om hanteringen av pandemin har ett stort fokus varit på Solna stads framtida
utveckling. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att, i enlighet med plan- och bygglagen, föreslå kommunfullmäktige att aktualisera Solna stads översiktsplan. Beslutet innebär att Solnas
översiktsplan förklaras fortsatt aktuell och att staden till planen lägger en sammanställd handling med tillkommande fakta och uppdateringar.
Kommunstyrelsen har överlämnat sex förslag till detaljplaner med tillhörande exploateringsavtal till kommunfullmäktige för antagande. Det handlar om detaljplan för del av Huvudsta 3:1, som möjliggör uppförande av 450 lägenheter, LSS-bostäder och förskola i Huvudsta och om detaljplan för del av kvarteret Krukmakaren, som möjliggör en utveckling av Solnaverket. Det handlar också om detaljplan för del av kvarteret Tomteboda, som möjliggör uppförande av 250 nya lägenheter och en förskola längs Solnavägen och om detaljplan för kvarteret Banken som möjliggör uppförande av 400 nya bostäder och LSS-bostäder vid Solna centrum. Därutöver har detaljplaner antagits dels för fastigheten Diktaren som möjliggör etablering av en skola med årskurs 4-9 i Huvudsta, dels för del av Huvudsta 4:17 som möjliggör uppförande av ett huvudkontor för JM. Därutöver har principöverenskommelser tecknats bland annat med Bostadsstiftelsen Signalisten om att bygga 80 hyresrätter i centrala Solna och 100 hyresrätter i Bagartorp och med Fabege om att utveckla nya bostäder och arbetsplatser i Arenastaden och Solna Business Park. Kommunstyrelsen har även fattat beslut om en principöverenskommelse med Fortifikationsverket avseende utveckling av området vid Karlbergs slott.
Kommunfullmäktige har beslutat att överlåta ägandet av 25 procent av Råsta Holding AB till Fabege. Stadsutvecklingen i Arenastaden är ur Råsta Holdings perspektiv med bland annat den omfattande utbyggnaden av infrastrukturen avslutad och staden avslutar därmed sitt engagemang i bolaget.
Stadens arbete för en hållbar utveckling har fortsatt inom ett antal områden. Kommunstyrelsen har beslutat om en revidering av miljöstrategin, som tillsammans med miljöpolicyn utgör styrdokument för stadens miljöarbete. Kommunstyrelsen har också beslutat om en
I SOLNASTAD
SID 4 (8)
stadsövergripande matstrategi, om att aktualisera grönplanen och om att aktualisera
genomförandeprogrammet för cykelplanen. Planeringen för utbyggnaden av Mälarbanan har fortsatt och arbetet för att förbereda byggnationen av Gula Linjens arbetstunnlar har påbörjats. I yttrande till Region Stockholm över förslag till förändringar av kollektivtrafikutbudet har staden bland annat framfört vikten av att förstärka busstrafiken i nybyggnadsområdena Järvastaden och Nya Ulriksdal.
Som en följd av kommunstyrelsens inriktningsbeslut om att möjliggöra för Hemsö att bygga en högstadieskola med tillhörande fullstor sporthall i Bagartorp, vilken ska drivas av Raoul
Wallenbergskolan, har byggstart för projektet ägt rum. Skolan beräknas starta höstterminen 2021.
Samtidigt pågår planeringen för en ny skola i Huvudsta.
Kommunstyrelsen har beslutat om inriktningen för det fortsatta arbetet med att utveckla
Överjärva gård. Beslutet innebär att kultur- och fritidsnämnden, utifrån sitt ansvar för kultur- och fritidsverksamheten i Solna, får i uppdrag att arbeta med utvecklingen av Överjärva gård som kulturmiljö och besöksmål och att samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen och naturskolan ska vidareutvecklas. Det lägger också fast inriktningen för ett antal av byggnaderna på Överjärva gård. Vidare har kommunstyrelsen beslutat att slå ihop kompetensförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen till en samlad förvaltning, förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid.
Från 1 juli 2020 har Signalisten tagit över uthyrning och köhantering av de parkeringsplatser som tidigare hyrdes ut av tekniska nämnden. För att ge Solnaborna en bättre service och en effektivare organisation samlas nu ansvaret för alla förhyrda parkeringar inom Signalistens verksamhet.
Under den pågående pandemin har arbetet med verksamhetsutveckling intensifierats i staden.
Stora krav har ställts på stadens förvaltningar att prioritera i verksamheten, utveckla nya arbetssätt bland annat med hjälp av den moderna tekniken och att samarbeta inom staden och med det civila samhället. Under våren har Office 365 införts i stadens IT-miljö inklusive verktyget Teams för att möta de behov som finns av distansarbete till följd av pandemin.
Därutöver har arbetet med att förbättra IT-säkerheten, införa e-handel och utveckla e-tjänster kopplat till nya solna.se fortsatt. Arbetet med "Digitalt medarbetarskap" med ambitionen att höja den digitala kompetensen hos anställda inom förskola, skola, vård och omsorg har fortsatt.
Utvecklingsarbetet har också fortsatt för att identifiera hur stadens verksamheter behöver utvecklas till år 2025 för att möta de framtida välfärdsbehoven.
Stadens mål och uppdrag
Kommunfullmäktige har beslutat om stadens styr- och uppföljningssystem som innehåller vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag samt finansiella mål.
Bedömningen är att staden har uppfyllt kommunfullmäktiges fyra övergripande mål och tre finansiella mål. Av nämndmålen bedöms 17 av 37 vara uppfyllda, 17 bedöms vara till stor del uppfyllda och 3 delvis uppfyllda. Beträffande uppdragen är bedömningen att 11 av årets 13 uppdrag är slutförda och 2 uppdrag kommer enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut att fortsätta under år 2021. Den sammanlagda bedömningen är att staden har uppfyllt lagkravet om god ekonomisk hushållning under 2020.
I SOLNASTAD
SID 5 (8)
Ekonomiskt utfall
