SPÄRR För publicering tidigast den

4 Koncernöversikt

4 Konjunktur och konkurrens

4 Försäljningsutveckling och marknads- föring.

5 Koncernutveckling och organisation 7 Teknologisk utveckling

9 Resultat och finansiering 10 U t sikter för 1977

11 Produktöversikter 11 Rullningslager 29 stålprodukter 33 Andra produkter 41 M oderbolaget

41 Förslag till vinstdisposition 41 Revisionsberättelse

42 Bokslut koncernen 42 Finansieringsanalys 43 Utveckling 1970-76 43 Koncernstatistik 1976 44 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Kommentarer

48 Bokslut moderbolaget 48 Resultaträkning 49 Balansräkning 50 Kommentarer 54 Koncerndata

54 Företag inom koncernen

57 Styrelse, revisorer och koncernledning 57 Styrelser och rådgivande styrelser i Sverige

den 31 maj 1977 kl. 15.30.

För att äga rätt att delta i förhandlingama på stämman skall aktieägare dels vara införd

i den av Värdepapperscentralen VPC AB

llirda aktieboken senast fredagen den 20 maj, dels anmäla sin önskan att övervara stämman till bolaget senast kl. 12.00 torsdagen den 26 maj. Aktieägare som har sina aktier för- valtarregistrerade genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i bolagsstämman. Sådan om- registrering skall vara verkställd senast mån- dagen den 16 maj.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 2 juni 1977. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 9 juni 1977 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den i anslutning till denna förda förteckningen över pant- havare m.fl.

Aktieägare som ändrat adress uppmanas meddela förändringen till Värdepappers- centralen VPC AB, Box 7077, 103 82 Stock- holm 7, i god tid före avstämningsdagen för att underlätta utdelningsredovisningen.

Adressuppgifterna är föråldrade eller på annat sätt bristfälliga för de aktieägare som erhållit denna verksamhetsberättelse genom eftersändning.

Den ekonomiska utveck- lingen i västvärlden vände

1976 åter uppåt. Åter- hämtningen var emeller- tid otillräcklig för att helt ta igen den tidigare ned- gången. För de fyra

främsta länderna i Europa steg industriproduktionen mindre än 5o/

₀

och kom-

penserade därmed e ndast hälften av volymförlusten året förut. Ensamt bland OECD-ländema redovisade Sverige minskningar i såväl bruttonationalprodukt som industriproduktion.

Med västeuropa som egentlig hemmamarknad fick SKF otillräckligt underlag för sin försäljning. I värde steg visserligen koncernens fakturering med l ,9 o/o men utleveransvolymen nådde inte fullt upp till1975 års nivå.

Den svaga försäljningsutvecklingen, hårt pressade

priser, fortsatt kostnadsstegring och en större finansie-

ringsbörda drog ned vinsten före \>okslutsdispositioner

och skatter från 567 mkr 197 5 till 240 mkr. I den senare

siffran ingår 71 mkr i extraordinär intäkt. Över hälften

av vinstförsämringen uppstod inom moderbolaget.

2

Antal

Medelantal anställda och eller

försäljning per anställd kronor

- - - - -- - -- - 125000

Anställda

i Sverige- - - - - ; ..

Försäljning - - -- i!.-"' per anställd

Anställda

i utlandet--- -- ••

50000

25000

~~~~~Ja~~u.u.o

1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76

~4--+~--t--r-t-r-+-~!2

1967 6~ 6!1 ?o 11 n 73 74 75 76°

Investering i anläggningar ^mkr

1000

Andra produlr.ter- . .u

Stålprodukter ·••--I-IIHH~...,. 200

Runmnrlqrr- - -

1967 68 ....16•9UIII70L..J07"'"1--'7•2._..73u.74.._.7 .. S -"7•6 O

Koncernen

Försäljning . . . ... . varav i Sverige . . . . . ... . Rörelseresultat efter avskrivningar .••.•...•...

i procent av försäljningen.. . . . .... . Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . i procent av försäljningen ... ... .. . Bokslutsdispositioner ... ..••... ...

Skatter . . . . .... .. ... . Nettoresultat . . . . ... . Investeringar i anläggnh1gar ... . varav i Sverige . . . . ... . Bokförda avskrivningar . . . . . . . . ... . Kalkylmässiga avskrivningar. . . ... . Medelantal anställda ....•..•... . varav i Sverige . . . . . . . ... . Löner och lönebikostnader ... ... . varav i Sverige . . . . ... . Försäljning per anställd, tkr . . . ... . Räntabilitet, procent . . . .

Omräknat resultat i kronor per aktie i moderbolaget Moderbolaget

Utdelning totalt (för 1976 enligt förslag) ... . Utdelning i kronor per aktie (för 1976 enligt förslag) .. .

(

6.981,5 580,2 372,1 5,3 240,3 3,4

+

84,8 158,5 158,9 671,0 310,4 445,4 490,4 58.041 12.044 3.489,7 1.022,7 120 4,5 3:20

81,0 4:50

6.851,4 632,7 748,4 10,9 567,3 8,3 -105,4

186,3 268,1 640,1 204,0 442,2 451,6 61.019 12.649 3.291,9 905,1

112 9,6 16:40

81,0 4:50

+

2

- 8

-50 - 58

- 15 - 41

+ 5

+52

+

l

+

9 - 5 5

+

7

3

Konjunktur och konkurrens

Internationellt hade konjunkturen sin botten på försommaren 1975. Mellan halvårs- skiftena 1975 och 1976 skedde en stadig för- bättring av det ekonomiska klimatet. Indu- striproduktionen i OECD-länderna fick ny näring och volymen återgick i det närmaste till nivån före nedgångsperioden.

Under recessionen drev kunderna i såväl industrin som distributionsledet en påtagligt återhållsam förrådspolitik. Neddragningen av lagren förstärkte både takten och djupet i konjunkturraset, men den bäddade också för en snabb återhämtning vid en efterföljande påfyllning.

Optimismen under denna upprustningsfas svalnade allteftersom förhoppningarna om en snar investeringsvåg blev svikna, och till- verkningsindustrin avbröt sin förrådspåfyll- ning. Den ekonomiska utvecklingen kom därför att göra på stället marsch under senare delen av 1976.

Rullningslagerindustrin drabbades hårdare än Cle flesta komponentleverantörer av för- rådsavvecklingen och fick heller inte fullt ut- byte av den efterföljande påspädningen. Den ekonomiska expansionen låg huvudsakligen på konsumentkapitalvaror och inom sektorer såsom kemi och elektronik där kul- och roll- lager spelar mindre roll än i tyngre investe- ringsgods. Rullningslagerbehovet i väst- världen korri härigenom inte att följa industri- produktionens expansion i full utsträckning.

SKF-koncernen hade sin lägsta order- ingång i den pågående konjunkturcykeln mot slutet av 1975, ett halvår senare än industrin som helhet. Avbrottet i förrådsuppbyggnaden ett stycke in på 1976 fick däremot genomslag utan nämnvärd fördröjning. De lättare verk- stadsprodukterna i bolagets program kom därför att åtnjuta bara några månaders efter- frågeökning innan tillväxten stannade upp.

För de tyngre sortimenten - stora rullnings- lager och verktygsmaskiner exempelvis - hade konjunkturen mindre betydelse eftersom

den i stort sett saknade mera långsiktiga in- vesteringsinslag. För stålrörelsen slutligen blev det några månaders starkt stigande orderingång, följd av en ny försvagning.

Färdigvarulagren hos tillverkarna av rull- ningslager och stål växte världen över under konjunktursvackan. Detta i förening med ett lågt kapacitetsutnyttjande bildade bakgrund till den hårdnande konkurrens och press på priserna som kännetecknade 1976. Trots över- utbud och lågpriskonkurrens höll SKF-kon- cernen på det hela taget sina marknads- positioner.

Försäljningsutveckling och marknadsföring

SKF-koncernens försäljning uppgick till 6.981 mkr (6.851).

Orderingången ökade från slutet av 1975 fram till försommaren 1976. Därefter inträdde en stagnation och under fjärde kvartalet för- märktes en svag nedgång såväl beställnings- som faktureringsmässigt.

Bland kundgrupperna spelade personbils- industrin en klart dominerande roll - bil- produktionen steg med i runt tal25% i USA och 20% i Europa över nivån 1975. SKF:s försäljning till denna kundkategori utveck- lade sig gynnsamt. Ä ven leveranserna till eJ- mo torindustrin gick upp. Båda dessa industri- grenar försörjs i huvudsak med standardlager av mindre dimensioner. Inom detta område bibehöll koncernen sin marknadsställning.

Eftersom industrin, järnvägarna och bygg- nadsbranschen även 1976 höll tillbaka sina investeringar dämpades efterfrågan på större rullager. Trots den härigenom ökade kon- kurrensen lyckades SKF bevara sin traditio- nella del av detta marknadssegment.

stålförsäljningen hade 1976 en lovande upptakt men drabbades senare under året av en kraftig rekyl. Avsättningsmöjligheterna blev därför genomgående sämre än 1975, mest markerat på stångmaterial och minst på manufakturerade varor.

Övriga produktavsnitt uppvisade olika mönster men med en gemensam nämnare: ju starkare beroende av kapitalvarusektom, dess lägre efterfrågan och större utbud att kon- kurrera med.

De under 1975 inledda åtgärderna i syfte att ytterligare effektivisera marknadsföringen fullföljdes. Utvecklingen av ett datoriserat administrationssystem såsom standard för försäljningsbolagen avslutades och installa- tionen påbörjades. De större tillverknings-

bolagen rationaliserade sitt materialflöde.

De nyupprättade centrallagren i Singapore och Panama kunde börja försörja bolag och distributörer i sina marknadsblock med såväl rullningslager som andra SKF-produkter.

Kunderna i Sydostasien och Latinamerika fick därmed snabbare leveranser och ännu

bättre service.

Koncernutveckling och organisation

Såsom framgår av diagram på sid. 6 upp- gick koncernens bruttoomsättning till 7.608 mkr, inklusive internleveranser mellan de olika produktområdena. Rullningslagren lämnade det ojämförligt största tillskottet med 5.570 mkr, stålrörelsen bidrog med 1.122 mkr och »andra produkten> ingick med 916 mkr.

I förhållande ti111975 innebar dessa siffror att produktema utanför lager- och stålområdena fortsatte sin frammarsch från 11 ,5 % till

12,0 %. För stålprodukterna sjönk andelen till 14,8 ~~ (15,4). Kul- och rullagren höll sin posi- tion intakt, 73,2% mot 73,1% 1975. Den främsta förklaringen till förskjutningarna ligger i den svaga konjunktur med åtföljande prispress som stålrörelsen genomlevde.

Inom rullningslagersektorn fortsattes ge- nomförandet av det europeiska samordnings- projektet Global Forecasting and Supply System. Vid årsskiftet 1976/77 hade 80% av den berörda tillverkningen omlokaliserats.

Projektet följer därmed utan avvikelse de ur- sprungliga tidsplanerna och skall vara avslu- tat vid halvårsskiftet 1978. Den modemise- ring av tillverkningen som försiggått parallellt med typkoncentrationen hade 1976 nått så långt att två av tre Europa-producerade SKF- lager framställs i automatiska tillverknings- -linjer.

För att minska konjunkturkänsligheten och öka riskspridningen förstärktes ansträng- ningarna att diversifiera koncernens verksam- het. Arbetet bedrevs efter flera olika linjer.

Företag med lämplig marknadsinriktning förvärvades, den egna organisationen tillför- des en sortimentskapande produktdivision och det strategiska ansvaret för affärsverk- samheten utanför det traditionella rullnings- lagerområdet omfördelades. Dessutom fick- såsom rapporteras längre fram i berättelsen - projekt utanför lagerrörelsen ökad andel i produktutvecklingsarbetet och en helt ny kurs lades ut för försäljningen av verktygsmaskiner.

SKF Industries, Inc., Philadelphia, förvär- vade den 30 november McQuay-Norris Com- pany, St Louis, sedan erforderliga tillstånd erhållits från berörda myndigheter. Företaget sysselsätter 1.400 medarbetare och omsätter cirka 50 miljoner dollar, som dock inte in- räknats i koncernförsäljningen for verksam- hetsåret.

McQuay-Norris kommer som hittills att driva verksamheten från sitt huvudkontor i St Louis, Missouri. Företaget grundades 1910 och har successivt erövrat en ledande position på reservdelsmarknaden för motorfordon.

Bolaget var först med att erbjuda kolvringar till ersättningsmarknaden, och det var också pionjär med ett fullständigt sortiment av reservdelar till bilmotorer. Det nuvarande programmet upptar över 30.000 detaljer, huvudsakligast chassi- och motordelar, varav cirka tredjedelen tillverkas inom företaget.

Verksamheten är fördelad på tre divisioner.

En är inriktad på tillverkningsindustrin och har fabriksanläggningar i St Louis och Washington, Missouri, samt i Connersville

5

i

Koncernens försäljning per användningsområde

% %

Bilindustri

Järnvägs- och övrig transportmedelsindustri Elektriska motorer och apparater Pappers-, järn- och gruvindustri Jordbruks-, metall- och 1räbearbetningsmaskiner Övrig maskinindustri

Distributörer

De sju största SKF -företagens försäljning 1976 i mkr

Storbritannien SKF(UK)

Hemmamarknad

l

Sverige L-- .-- SKF Stål ~~~~--1

Innefu.tr.u !!otlcrforel.llp

Koncernens försäljning per produktområde och marknad 1976

Rullningslager % Stålurodukter % Andra produkter

Västtyskland :W,) 17,1 15,1

Italien 15,7

. , -6-~

Frankrike 0,2

- o;

^{- b, l}

Storbritannien

· · U - b

^[1,7

Sverige 5,~ jn.' ^]l_l

Övriga Europa u 15,0 16,7

Nordamerika 18,0 14,4 .',3

Latinamerika ' \,7 • . o ^8,9

Asien • • 7 . 2.3 1,7

Afrika . !.8 lo,2 . 3,7

Australien 11.4 lo,? • • B

Rullningslager stålprodukter Andra produkter

5.570 mkr 1.122 mkr 916 mkr

Försäljningssiffrorna inkluderar internleveranser mellan de redovisade produktomradena

och lndianapolis, Indiana. Reservdelsdivisio- nen är störst och har centrallager i St Louis, Missouri, och Casey, Illinois, samt 15 försälj- ningsfilialer runtom i Förenta Staterna.

Dura-Bond-divisionen slutligen tillverkar kamaxellager av olika slag vid sin fabrik i Palo Alto, Kalifornien.

SKF -CAM i Frankrike tecknade 49

%

av aktierna i det nybildade Societe de Mecanique Magnetique i Vernon. Övriga aktier innehas

av Societe Europeenne de Propulsion, med med vilket samarbete inleddes 1975. Det nya bolaget, som började verksamheten vid halv- årsskiftet, gjorde snabba framsteg i sin ut- veckling av elektromagnetiska lager med till- hörande kontrollsystem. De första mark- nadskontakterna visade starkt intresse för lagertypen. Flera utvecklingsavtal tecknades med industrikunder, och den första ordern på magnetlager kom från Västtyskland.

l

_\

En ny produktdivision, Transmission Systems Division, upprättades under verk- samhetsåret. Divisionen skall utveckla ett produktprogram inom transmissionsområdet samt vidareutveckla verktygssortimentet för montering, underhåll och service av såväl transmissionselement som rullningslager. Till divisionen knöts det på området väl inarbe- tade SKF Norrna B.V. i Nederländerna och ett nybildat bolag, SKF Coupling Products S.A., i Belgien.

För att tillfullo tillvarata de förutsättningar som föreligger i koncernen för en expansion utanför rullningslagerområdet och för att mera effektivt utnyttja det internationella för- säljningsnätet beslöt SKF under året upprätta

»strategiska produktcentra» för de olika pro- duktgrupperna. Varje produktcenter tilldelas ansvar världen över för planering, samord- ning och kontroll av alla verksamheter som hör ihop med produktkategorin ifråga.

Ansvaret inbegriper produktutveckling, till- verkning, marknadsplanering och säljstöd.

Som exempel på sådana centra som an- tingen redan upprättats eller kommer att skapas kan nämnas ståldivisionen, Lidkö- pings Mekaniska Verkstads AB för maskin- system, SKF Göteborg för hydrostatiska lager, RIV-SKF får flygmotorlager och SKF Schweinfurt för led- och nålrullager samt linjära lager. För de icke konventionella lagren i övrigt läggs det strategiska ansvaret på de specialiserade bolagen inom SKF- CAM :s organisation.

Mot bakgrund av bland annat den fort- gående diversifieringen antog moderbolaget namnet Aktiebolaget SKF, som registrerades i september.

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 58.041 jämfört med 61.019 ett år tidigare.

I Sverige sysselsattes i medeltall2.044 perso- ner (12.649). Försäljningsvärdet per anställd steg från 112.000 kronor till 120.000 kronor.

Teknologisk utveckling

Forsknings- och utvecklingsarbetet ifråga om produkter, processer och inbyggnadsteknik bedrevs i oförminskad skala under verksam- hetsåret. De totala kostnaderna härför upp- gick till drygt l ,5

%

av omsättningen, vilket torde vara mer än genomsnittet för jämförbar industri.

Grunden för den koncernmässiga samord- ningen av utvecklingsinsatserna förstärktes.

Gemensamma rekommendationer utarbetades ifråga om lagersortiment för tillverknings- industrin. Detta förfaringssätt leder till en produktionsekonomiskt öns~värd variant- reduktion och tillgodoser alla rimliga kund- krav utan avkall på servicen. Även resurserna för den interna tekniska informationen sam- ordnades, varigenom informationen gjordes snabbare och mera enhetlig samt dubbel- arbete undveks.

Ett databaserat system för patentbevak- ningen installerades. A v 105 under året sökta patent avsåg mer än hälften diversifierings- produkter.

Tredje generationen av SKF :s hjullager- enhet testades under året ingående av bilfabri- kanter i bland annat Västtyskland och Italien.

Vid prov i ombyggda personbilar, som hård"' kördes upp tilllOO.OOO km på testbana, in- friade produkten med bred marginal alla gjorda utfåstelser. En större provserie av tredje generationens hjullagringar tillverkades får fortsatta studier inom europeisk och amerikansk bilindustri. Leveranser av första och andra generationens enheter skedde i ökad omfattning.

En av SKF utvecklad kuli?ussning med lägre friktion och större livslängd än på marknaåen tillgängliga konstruktioner bör- jade marknadsföras. Vidare kompletterade bolaget sitt program av hydrauliska verktyg med system avsedda för tryckbehållare inom den kemiska industrin samt i ång- och kärn- kraftstationer.

Den långsiktiga metallurgiska forskningen koncentrerades på utveckling av processer grundade på plasmabrännarteknologi.

7

På produktsidan utvecklades ett antal mikrolegerade stålkvaliteter för att åstad- komma önskvärda formnings-, skärbarhets- eller värmebehandlingsegenskaper.

Inom det tillverkningstekniska området fort- gick vidare arbetet på att utveckla special- maskiner anpassade till de krav som linje- tillverkning av rullningslager ställer. Dessutom framtogs moduliserade system för transport av ringarna i tillverkningslinjema. standardi- serade byggsatser för detta ändamål står nu- mera till koncernbolagens förfogande. Nya metoder för icke förstörande provning, av- sedda att integreras i tillverkningsprocessen, utvecklades såsom ett led i ansträngningarna att ytterligare främja tillverkningsekonomi

och produktkvalitet.

8

l SKF:s lagringsenhet för bilhjul förenas nav-, axel- och lagerfWiktionerna. I enheten ingår ett tvåradigt vinkelkontaktkullager med fläns på både inner-och ytterring. Mot denförra monteras bromsskivan och hjulet, och med den senare fästes enheten i hjulupp- hängningen. Vid hopsättningen justeras glappet och lagret smörjs en gång för alla. Den större bilden visar en av Lucas Industries utvecklad e/taxi som är utrustad med hjullagringen på allafyra hjulen.

Resultat och finansiering

Resultatutvecklingen påverkades oförmån- ligt av fortsatta kostnadsstegringar och ett lågt kapacitetsutnyttjande som följd av otill- räcklig tillväxt i försäljningen. En efter rådan- de förutsättningar tillfredsställande produk- tivitetsuppgång och prishöjningar på vissa produktgrupper räckte inte till att kompen- sera de negativa faktorerna. Koncernens rörelseresultat försämrades av dessa skäl från 748 mkr 1975 till 372 mkr. Rörelseresultatet påverkades av bokföringsmässiga avskriv- ningar till ett belopp av 445 mkr (442).

De sedan 1975 tillämpade principerna för kalkylmässiga avskrivningar har visat sig innebära betydande överavskrivningar. Detta sammanhänger med att vissa anläggningars faktiska artvändningstid överstiger de livs- längder som antogs då avskrivningsreglerna fastställdes. Bolaget beslöt därför komplettera dessa varigenom - i motsats till tidigare tillämpad praxis - avskrivning upphör när ett anläggningsobjekt når en ålder motsva- rande den antagna livslängden. Liksom tidi- gare beräknas avskrivningarna på basis av återanskaffningsvärden. De kalkylmässiga avskrivningarna uppgick till490 mkr (452).

Koncernens fåneskuld steg med 386 mkr, främst beroende på ökad upplåning i moder- bolaget och vid övriga svenska koncernfåretag får att finansiera investeringar och växande varulager. Räntenettot försämrades häri- genom till -196 mkr ( -162).

Före bokslutsdispositioner och skatter upp- gick resultatet til1240 mkr (567). Beloppet inkluderar en extraordinär intäkt av 71 mkr.

De stora investeringarna vid de tillverkande enheterna i Sverige, framförallt SKF Stål, lagerökning på grund av att produktionen inte kunde anpassas till försäljningen samt försämrad lönsamhet ställde stora krav på de . finansiella resurserna under 1976.

Under året emitterade Aktiebolaget SKF ett svenskt obligationslån på 100 mkr med en löptid av 15 år. Vidare gjordes två s.k. private

Resultat och utdelning per aktie

Kronor Värdena 1972-1976

är beräknade på basis av antalet aktier

- - - -- - 25

31 december 1976.

Se vidare not sidan 46.

Omräknat resultat-- -

Utdelning--- - -- -

placements, det ena på 50 miljoner schweizer- francs, det andra på 10 miljoner US-dollar, båda med sju års löptid. I januari 1977 slut- ligen emitterade moderbolaget ett tioårigt internationellt obligationslån på 30 miljoner US-dollar. SKF har betydande outnyttjade kort- och medelfristiga kreditfaciliteter hos svenska och utländska banker.

soliditeten, mätt som eget kapital plus hälften av de obeskattade reserverna i procent

av balansomslutningen, var 39% (42).

Självfinansieringsgraden, mätt som internt tillförda medel i procent av den totala kapital- tillförseln, uppgick till42

%-

De internt till- förda medlen såsom andel av koncernens totala investeringar i anläggningar och aktier utgjorde 33 %.

Inom koncernens finansbolag, SKF Inter- national AB, clearades under 1976 l ,4 miljar- der kroqor (1,0). Vid årsskiftet var 37 bolag inom kullager- och stålområdena anslutna till denna clearing-verksamhet. Bolaget uppvisade ett positivt resultat.

Även 1976 var situationen på valutamark- naden mycket instabil. I förhållande till den svenska kronan föll under året den italienska liran med 28%, pundet med 20%, den fran- ska francen med 15 % och US-dollarn med

9

Självfinansiering och investeringar _mkr

Med självfinansiering avses intemt tillförda medel.

Med investeringar avses

- - - -- - - 1 0 0 0

investeringar i fastigheter, maskiner och

Se vidare fina analys sidan 4

aktier.

nsierings- 2.

Tillforda med el

Investeringar

--

⁸⁰⁰

600

~

r

l l

l l l l

400

200

1972 73 74 75 76 o

7

%,

medan den tyska marken steg 4

%-

Dess- utom devalverades den mexikanska peson med 40%. De finansiella kursförlusterna upp- gick tilll9,4 mkr, varav 8,9 mkr hänförde sig till Mexiko.

SKF fick under året regeringens tillstånd att bilda ett återförsäkringsbolag i Sverige, SKF Reinsurance Ltd. Genom att införa ett glo-

balt s.k. risk-management-program förbättras möjligheterna att överblicka försäkrings- förhållanden, skadetyper och skadefrekvenser samt att vidta förebyggande åtgärder, allt i avsikt att sänka kostnaderna för försäkrings- premier utomlands. Utiandspremierna redu- ceras genom att de lokala direktförsäkrings- bolagen återförsäkrar en del av sina risker i SKF :s eget återförsäkrings bolag. Här sker en fonduppbyggnad som kan ligga till grund för ett efterhand större risktagande i bolaget.

SKF Reinsurance täcker i sin tur av sina risker på den internationella återförsäkrings- marknaden. Ett eget återförsäkringsbolag öpp-

nar möjligheter att på speciella riskområden - exempelvis ifråga om produktansvar - skapa ett försäkringsskydd avpassat efter SKF :s speciella behov.

Aktiekapitalet i SKF Reinsurance uppgår till lO mkr. Bolaget påbörjade sin verksamhet den l januari 1977.

10

Utsikter för 1977

Industriproduktionen i västvärlden nådde mot slutet av 1976 det 80-procentiga kapaci- tetsutnyttjande som brukar utlösa expansions- investeringar. Ännu ett par månader in på 1977 var emellertid utbyggnadstakten låg.

Denna tveksamhet hos industrin att göra nya åtaganden gör det osäkert om SKF-koncernen kan tillgodogöra sig effekterna av en investe- ringsuppgång förrän mot slutet av innevarande verksamhetsår.

Bilindustrin bedöms komma att ligga kvar på nuvarande ganska höga nivå medan övrig verkstadsindustri måste ha ytterligare stimu- lans för att höja sina beställningar.

stålförsäljningen förutses stiga men varu- lagersituationen hos tillverkarna väntas hämma prisutvecklingen.

För 1977 beräknar SKF-koncernen kunna höja sin fakturering med cirka l O procent.

Om konjunkturutvecklingen skulle bli positiv kan en mindre vinstförbättring påräknas.

Valutakurser

De utländska SKF -bolagens försäljning anges genomgåend~ i lokal valuta. För omräk- ningen till svenska kronor har följande medel- kurser använts.

Skr 1976 1975 Argentina. ... Pesos 100 1,75 18,00 Australien ...

s

^{l 5,22 5,40}

Brasilien ... Cruz. I 0,39 0,50 Frankrike ... FF IOO 90,60 96,80 Indien ...... Rupier 100 46,95 48,60 Iran .....•. , Rials 100 6,20 6,07 Italien ..... _

.

^{Lit IOO 0,52 0,64}

Jugoslavien .... Dinarer 100 24,18 24,12 Kanada ... $ l 4,38 4,08 Mexiko ....... Pesos 100 29,82 33,09 Singapore .... $ l 1,76 1,75 Spanien ... Pta s 100 6,03 7,19 Storbritannien . f I 7,79 9,18 Sydafrika ... Rand l 4,98 5,57 USA ... $ l 4,33 4,15 Västtyskland .. DM 100 173,00 168,37

Den internationella pris- konkurrensen på mindre storlekar av kullager och koniska rullager i stan- dardutförande fortsatte med oförminskad styrka.

Utbudet av större rull- ningslager och .. special-

typer översteg efterfrågan som begränsades framför-

allt av konjunkturläget för stål- och massaindustrierna samt av bromsad järnvägsutbyggnad.

Trots de ogynnsamma förutsättningarna lyckades SKF-koncemen i stort sett upprätthålla sin försälj- ningsvolym. På högvolymtyperna återtogs en del tidi- gare förlorad mark, medan det ' sviktande underlaget·

för det tyngre sortimentet orsakade visst försäljnings- bortfall.

Koncernfaktureringen av rullningslager steg med 2,3% och uppgick till5.570 mkr (5.446). I denna siffra ingår smärre leveranser till systerföretag utanför lager- rörelsen. Av koncernens bruttoomsättning svarade därmed rullningslager för 73,2% (73,1).

11

tillverkning av lagringar med snart sagt obegränsad diameter. Det är okänsligtför formfel och deforma- tioner. Lagringen av primärkvarnen i Bolidens gruva i stekenjokk - stora bilden - arbetar med en löpring med 2.100 mm diameter. Den lilla bilden visar ett lagerblock och ett parti av löpringen i en kvarnlagring

av samma typ. (

Sverige

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under hela efterkrigsperioden utmärkts av mindre vågrörelser än konjunkturförloppen i de större industriländerna. Den svenska reces- sionen under 1975 överensstämde med detta mönster. Men 1976 inträdde en väsentlig av- vikelse: en fortsatt nedgång av industriproduk- tionen med l ,8

%

när Europa som helhet med plus 6,2

%

återtog vad som tappats före- gående år.

statsmaktema valde tidigt att prioritera sysselsättningen framför inflationsbekämp- ningen. Bland annat infördes lagerstöd som dock SKF :s moderbolag inte kom i åtnjutande av eftersom rullningslager-, gjuteri- och stål- rörelserna betraktades som en enhet och sam- manlagt redovisade minskad personalstyrka.

Löneökningarna var kraftiga både 1975 och 1976. Det höga kostnadsläget i förening med valutautvecklingen försvagade tillverknings- industrins internationella konkurrenskraft med återverkan framförallt på den starkt exportbaserade verkstadsindustrin. Den kon- junkturförbättring som allmänt väntades in- träda under 1976 kom av sig redan före halv- årsskiftet. Varulageruppbyggnaden sköt ny fart, och företag i ett flertal branscher fick svårigheter att finansiera sin verksamhet.

Den svenska marknaden stod sig forhållan- devis bra vad konsumtionen av rullningslager

beträffar.

SKF Göteborg*

Försäljning i mkr ... . per anställd i tkr ... . Antal anställda** ... . . Investeringar i mkr .•.•...

1976 887 204 4.342 65

1975 882 188 4.700

62

* Innefattar även försäljningsbolagen i Danmark, Finland och Norge.

**

Anger medelantal anställda i arbete under respektive år.

Försäljning. SKF Göteborgs beroende av koncernens lagersamordningsprogram, GFSS, accentuerades ytterligare. Av de i Göteborg producerade lagren exporterades 78

%

utanför Norden. Trots detta stagnerade SKF Göte- borgs exportforsäljning då effekten av den internationella återhämtningen bara nådde företagets lättare sortiment.

Av de nordiska marknaderna drabbades den finska av ett abrupt ras i början av 1976 efter den forlängda högkonjunkturen året före. Det förelåg ännu i slutet av 1976 inga tecken till ljusning. Danmark och Norge som hade sin konjunktursvacka tidigare upplevde en f6r- bätt~g under 1976. För Daiunark noterades en förhållandevis stabil upphämtning under hela andra halvåret. Den norska uppgången var svagare men jämnare fOrdelad över året, sannolikt sammanhängande med struktur- förändringar kring oljeindustrin och en fram- växande sekundärindustri på den mekaniska verkstadssidan. På den svenska rullningslager- marknaden, som uppvisade den lugnaste ut- vecklingen, kunde SKF väl hävda sin ställning.

Leveranserna hölls väl uppe till person- och lastbilsindustrin. Ersättningslagerförsäljningen utvecklade sig förhållandevis gynnsamt, medan volymminskningar noterades för process- och maskinbyggnadsindustrierna.

Produktion. Åtgärder vidtogs tidigt på året för att beskära tillverkningen. Trots detta växte fårdigvarulagren under hela året, vilket emellertid delvis motverkades av en betydande avveckling av halvfabrikat under hösten.

Lageruppbyggnaden träffade främst det större dimensionsregistret av rullager.

Rationaliseringen av Göteborgsfabrikens tillverkning fortsatte. Fassvarvavdelningen som länke utmärkts av hög arbetskraftsom- sättning kunde delvis avvecklas genom att GFSS-programmet möjliggjorde tillverkning i större serier och därmed inforandet av nya metoder. En del av produktionen överfordes till automatsvarvavdelningen, medan åter- stående operationer började läggas över på numeriskt styrda enspindliga maskiner. Även i revolversvarvavdelningen installerades hög-

13

moderna svarvar, varigenom produktivitet och arbetsmiljö förbättrades. En betydande del av finansieringen av dessa projekt skedde genom utnyttjande av arbetsmiljöfonden.

E-fabriken kom under året i full drift med en ytterligare effektivitetshöjning som följd.

Beläggningen var till en början svag men steg väsentligt under året. En tillverkningslinje för cylindriska rullager installerades i A-fabriken.

De tekniska lösningarna hade i betydande ut- sträckning utarbetats av personal i det berörda produktionsav snittet.

Som en följd av nyinvesteringarna, ratio- naliseringsansträngningarna och förbättrade planeringsmetoder kunde SKF Göteborg höja sin leveranssäkerhet på områden där man tidigare inte låg i främsta ledet. Trots att 1975 års totala förädlingsvärde inte uppnåddes gjordes betydande framsteg på produktivitets- området.

Personal. strukturförändringarna i tillverk- ningen föranledde fler omplaceringar. För att underlätta omställningen för berörda med- arbetare ökades utbildningsinsatserna. Under året utnyttjade 120 anställda de nya möjlig- heterna till del- och förtidspension.

Förberedelserna för den samverkan mellan företag och anställda som följer i anslutning till medbestämmandelagens ikraftträdande kom starkt i förgrunden för informations- verksamheten. En omfattande handledarkurs genomfördes i mars 1976. Handledarna bedrev därefter utbildning av 365 medarbetare i sam- manlagt 36 studiecirklar med 15 till 18 lektionstimmar.

Ekonomi. SKF Göteborgs resultatutveck- ling påverkades negativt av den uteblivna försäljningsuppgången men framförallt av de brant stigande tillverknings- och handels- omkostnaderna. Löneökningarna var större än den genomsnittliga kostnadsstegringen på 13

%

medan materialpriserna utvecklade sig i mera dämpad takt. Vinstmarginalen för- sämrades successivt, och under andra halvåret blev verksamheten förlustbringande.

Världens största mobila stenkross, byggd av Buhler- Miag GmbH, Braunschweig,för Italcementi i Italien.

Krosskapaciteten är 1.000 ton per timme. Hammar- kvarnen, som kan knäcka sju tons klippblock, har 30 tons rotorer lagrade i sfäriska rullager med lagerhus från SKF Schweinfurt.

Västtyskland

Den ekonomiska utvecklingen i Förbunds- republiken var positiv under 1976. Brutto- nationalprodukten, som sjönk 3

%

föregående år, ökade med 6

%,

den största uppgången sedan 1970. Den ekonomiska klimatförbätt- ringen bars i hög grad upp av förnyad efter- frågan utifrån. Exporten, som föl19% ett år tidigare, uppvisade 1976 en ökning på 12

%.

Trots återhämtningen sjönk arbetslösheten endast marginellt och utgjorde närmare 5

%

av den arbetsföra befolkningen.

Den västtyska industrin utnyttjade sin kapacitet till 80 % mot 75 % föregående år.

Lönehöjningarna uppgick till 7,2 %, medan uppgången i levnadskostnaderna stannade vid 4,5%.

För byggnadsindustrin liksom för stålverk och övriga tyngre sektorer gick det trögt. Till- verkarna av motorfordon kunde däremot tack vare ökad inhemsk efterfrågan höja sin pro- duktion med 23

%

för personbilar och 5

%

för lastfordon och bussar. Den elektrotekniska industrin redovisade en produktionstillväxt på 7%, medan den maskinbyggande verkstads-

industrin fick förlita sig på utiandsorder för att hålla aktiviteten kvar vid 1975 års nivå.

Utvecklingen inom rullningslagerindustrin präglades i hög grad av de affärsklimat som rådde för olika kundkategorier.

SKF Schweinfurt Försäljning i milj. DM*

per anställd i DM ... . Antal anställda . . . . Investeringar i milj. DM .

1976 913 94.000 9.695 46

1975 851 78.000 10.854 57 F ör säljning. Rullningslagerrörelsen vid SKF Kugellagerfabriken GmbH, Schweinfurt, ökade utleveranserna med 11 %-Ingången av exportorder var genomgående svag, och 1975 års ökningstakt i utlandsförsäljning kunde inte bibehållas. På hemmamarknaden expan- derade försäljningen i synnerhet på bil-, el- motor- och verkstadssektorema. Detta åter- speglas i försäljningsutvecklingen för olika lagertyper och lagerstorlekar. Den största ökningstakten förekom ifråga om spårkullager, koniska rullager och mindre storlekar av vinkelkon taktkullager.

Produktion. Rationaliseringsarbetet intensi- fierades ytterligare. Åtgärder vidtogs på olika

tillverkningsavsnitt för att effektivisera han- teringen och uppnå ett mera ekonomiskt materialflöde. Metodförändringar genom- fördes och ny maskinutrustning installerades.

Genom dessa åtgärder förkortades genom- loppstiderna, framförallt för stora lager.

Utanför den direkta produktionen gjordes den största investeringen i ett höglager i Schweinfurt som skall betjäna såväl bolagets filialer som direktkunder.

Personal. Den ojämna beläggningen för- anledde att korttidsarbete tillfälligt måste till- gripas i alla rullningslagerfabrikerna. Genom rationaliseringsarbetet kom också behovet av kontorspersonal och arbetsledare att sjunka.

* I denna och kommande tabeller anges försäljning och investeringar i lokal valuta så att utvecklingen kan följas utan påverkan av valutakursföränd- ringar.

Utbildningsprogrammen bedrevs i sedvanlig omfattning. Trots personalminskningen steg intresset för och deltagandet i de av bolaget understödda fritidsaktiviteterna, vilket sam- manhängde med större anslutning från de anställdas familjer.

Ekonomi. Konkurrensen på den västtyska marknaden skärptes ytterligare under 1976 och tvingade fram prissänkningar. Bolagets rationaliseringsåtgärder räckte inte till för att täcka såväl intäktsbortfallet som kostnads- stegringarna varför bolagets lönsamhet för- sämrades. Färdigvarulagren kunde nedbringas endast i begränsad utsträckning. Bolagets finansiella ställning och dess. kreditvärdighet var oförändrat mycket god vid utgången av verksamhetsåret.

Italien

Den italienska ekonomin uppvisar vanligt- vis tvärare kast än de europeiska industri- länderna i övrigt. Konjunktursvackorna bru- kar gå djupare, men vid återhämtningen för- storas i gengäld effekten. Raset i italiensk industriproduktion 1975 övergick kring års- skiftet i snabbt accelererad aktivitet, med resultat att industrin i slutet av 1976 hade nått ifatt sin produktionsnivå två år tidigare.

Till förstärkningen bidrog i hög grad den kraftiga devalveringen av liran i januari. Till- verkningsindustrin kunde omgående svara på ökad utiandsefterfrågan tack vare fri kapacitet, och den lättare verkstadsindustrin förmådde smidigt ställa om tilllämpliga produkter för export. Förbättringen var kraftigt beroende på uppsvinget i Västtyskland och tillström- ningen därifrån av order på komponenter och halvfabrikat.

Konkurrensförmågan gynnades också av en långsammare utveckling av personalkostna- derna än tidigare. Slutligen inverkade de efter oljekrisen uppskjutna arrskaffningarna av konsumtionskapitalvaror som bilar, tvätt- maskiner, kylskåp etc.

15

. . ... '!rl', J!Ij

· •• a\\c·~

Kontrollpanel i det nya centrallagret i Airasea där man använder datarutiner och automatiska system för mot- tagning, intern hantering och utieverans av varor.

RIV-SKF

Försäljning i m dr lire ... . per anställd i mil j. lire . . . . Antal anställda ... .... . Investeringar i mdr lire .... .

1976 208 30,2 6.881 12,4

1975 153 20,2 7.568 14,4

Försäljning. Exportorderna till verkstads- industrin och den livligare hemmamarknaden för personvagnar och hushållsmaskiner ledde till starkt ökad efterfrågan och krav på snabba leveranser från komponenttillverkare som RIV-SKF Officine di Villar Perosa S.p.A. i Turin. Det italienska SKF-bolaget hade i denna hastigt förändrade situation fördelar av sina betydande fårdigvarulager och o belagd tillverkningskapacitet. Bolaget favoriserades vidare i förhållande till sina utländska kon- kurrenter av valutakursförändringen.

Orderingången steg månad för månad fram till halvårsskiftet och låg därefter kvar på tillfredsställande nivå. F örsäljq.ingssiffrorna beskrev en ännu brantare kU!va uppåt fram till utplaningen.

Två viktiga steg togs under året i omstruk- tureringen av bolagets lokala marknadsföring.

I Airasea stod ett nybyggt centrallager med långt driven mekanisering av materialhante- ringen fårdigt. Lagret, som har 29.000 m² golvyta, möjliggör ett mera ekonomiskt mate- rialflöde och högre servicegrad. Vidare togs ett datorsystem med bildskärmsterminaler i bruk. Detta förbinder försäljningskontoren med centrallagret och samtliga regionallager i landet.

Produktion. Tack vare sin sortimentsam- mansättning gynnades RIV-SKF:s nord- italienska fabriker av uppgången framförallt

inom bilindustrin medan anläggningarna

f

söderut fortfarande arbetade med otillräckligt kapacitetsutnyttjande. Dessa förhållanden för- anledde en betydande omfördelning av maski- ner och tillverkningsobjekt för att fylla upp i Massa-, Cassino- och Ban-fabrikerna. Trots de kostnader och störningar som denna opera- tion innebar - dess omfattning motsvarar en fabrik med 600 anställda - kunde bolaget redovisa betydande produktivitetsförbätt- ringar. Härtill medverkade bland annat in- förandet av nya tillverkningsprocesser och en successiv automatisering av kontroll-

operationerna.

Nya maskiner installerades i Villar Perosa- fabrikens mjukbearbetnings- och slipavdel- ningar. Vidare förbättrades arbetsförhållan- dena väsentligt. En betydande del av investe- ringarna 1977 kommer att ägnas åt en fortsatt teknisk och miljömässig upprustning av denna fabrik.

Personal. Den låga utnyttjandegraden fram- tvingade periodvis korttidsarbete i de syd- italienska fabrikerna. Överföringen av arbete från norr till söder gjorde att ytterligare åt- gärder av liknande slag kunde undvikas.

Under verksamhetsåret förstärktes intern- informationen ytterligare med adress främst till den arbetsledande personalen i syfte att öka informationsflödet till den enskilde med- arbetaren. De sociala insatserna hade oför- ändrad omfattning och inbegrep bland annat medverkan vid anskaffning·

a.

v bostäder för anställda och subventionering av deras resor till och från arbetet. Busslinjer för ändamålet finns nu på samtliga fabriksorter och den dagliga körsträckan uppgick 1976 till4. 700 km.

Ekonomi. RIV -SKF förbättrade sitt resultat såväl ifråga om lönsamhet som finansiellt.

Inflationstakten dämpades sakta under året, lönehöjningarna stannade vid två tredjedelar av uppgången 1975 och materialprisstegringen var måttlig. Färdigvarulagren slutade att växa under första halvåret för att långsamt minska mot slutet av 1976. Omsättningshastigheten förbättrades påtagligt.

Kreditgivningen växte med försäljnings- volymen och vidare ansträngde depositionerna för importvaror bolagets likviditet. RIV -SKF kunde trots detta självfinansiera såväl sina investeringar som en ansenlig del av kund- krediterna.

Gyroskop för tröghetsnavigering i flygplan med s.k.

treringslager från ADR i SKF-CAM-gruppen. Lager- konstruktionen reducerar vridmotståndet till ett absolut minimum. Kursavvikelsen efter en timmes flygning med överljudsfart understiger 1.000 m.

Frankrike

Industriproduktionen i Frankrike drevs första tertialet 1976 upp till en nivå som mot- svarade toppunkten somrnaren 1974. Därefter föll volymen tillbaka. För hela året rörde sig uppgången om 9 %. Med 17 % ökning för personvagnar och lättare transportfordon bidrog bilindustrin mest till uppsvinget, medan den mekaniska industrin i övrigt med sin lägre tillväxt närmast verkade tillbakahållande.

För att bromsa prisutvecklingen, som hade en årstakt på 12% för de tre första kvartalen, minska underskottet i handelsbalansen och stödja francen vidtog regeringen i september en rad åtgärder av skatteomfördelnings-och priskontrollkaraktär. Inflationsbekämpningen sågs sot.n en nödvändig förutsättning för sane- ringen av den franska ekonomin och för att på sikt råda bot på arbetslöshetssituationen.

SKF-CAM -gruppen Försäljning i milj. FF ..

per anställd i FF ... . Antal anställda ... . Investeringar i milj. FF.

1976 887 192.100 4.618 29,3

1975 859 172.400 4.985 34,0

17

Försäljning. Orderingången från maskin- industrin som stiinulerades med investerings- subventioner hösten 1975 krympte efter nyåret då förmånerna upphörde. Leveranserna till denna bransch från SKF Compagnie d'Ap- plications Mecaniques, S.A., Clamart, beskrev därför en nedåtriktad kurva under 1976.

Samma tendens gjorde sig gällande beträffande bolagets järnvägsaffårer där utvecklingen var särskilt ogynnsam för lager till godsvagnar.

En förbättring i förhållande ti111975 upp- visade däremot billagerförsäljningen och även leveranserna till elmotorindustrin låg över

1975 års nivå. Som helhet var dock såväl order- som försäljningsutvecklingen otillfredsstäl- lande inom moderbolaget som koncentrerar sin verksamhet till det konventionella rull- ningslagerprogrammet. Volymförluster

registrerades över hela sortiinentet men allvar- ligast drabbades de sfåriska rullagren.

Produktion. Tillverkningsvolymen vid mo- bolagets fabriker sjönk 17 %jämfört med

1975. Under sista kvartalet 1976 förbättrades beläggningen i Fontenay- och Bois-Colombes- fabrikema. Balansen mellan orderingång och tillverkning återupprättades efterhand. För helåret uppnåddes en reduktion i varulagret.

Personal. Minskningen av produktionen möjliggjordes genom att anställningsstopp rådde under hela året. Vidare tillämpades lik- som 1975 korttidsarbete periodvis och friställ- ningar fOretogs. Omplacering av anställda blev allt vanligare, vilket föranledde bolaget att orientera utbildningsverksamheten mot en större yrkesmässig bredd.

Ekonomi. SKF-CAM noterade redan under senare delen av 1975 minskade leveranser på de mera lönsamma marknadssegmenten.

Denna trend kunde inte nämnvärt brytas under verksamhetsåret. Lönehöjningarna och kostnaden för outnyttjad kapacitet fick otillräcklig täckning av den något förbättrade prisnivån. Bolaget gick därför med förlust.

Moderbolaget tillsköt 37 miljoner francs i form av ett lån. Varulagret minskade och investeringarna begränsades.

Världens högst belägna linbana i denfranska turist- orten Aiguille du Midi. Draglinan löper över linskivor som är försedda med sfäriska rullager från SKF

ADR

Försäljning i milj. FF ... . Antal anställda ... . Investeringar i milj. FF .... .

1976 65 598 6,1

1975 70 631

7,6 Les Applications du Routement S.A. (ADR) marknadsför dels miniatyr- och instrument- lager, dels precisionslager för flygindustrins

r

räkning. Den förstnämnda verksamheten drabbades av en kraftig minskning i försälj- ningen. Flyglagersidan däremot ökade sina leveranser jämfört med föregående år. Lön- samheten försämrades.

RKS

Försäljning i milj. FP ... . Antal anställda ... .

In ves te ringar i milj. FF ...

1976 61 321 11,0

1975 59 335 8,6 Konkurrensen på det område dä,r RKS S.A.

i A vallon verkar - svängkranslager och stora speciallager - hårdnade både på hemma- marknaden och utomlands. Det allt svagare investeringsklimat som kännetecknade såväl industrin som byggnadsbranschen hade åter- verkningar på bolaget som dock lyckades höja sin omsättning något. Lönsamheten blev sämre än 1975.

I avsikt att säkerställa sin försörjning av halvfabrikat och vidga sin diversifieringsbas förvärvade RKS under 1976 en aktiepost i Europe-Couronnes S.A. i Villefranche-sur- Saöne. Andelen kommer under innevarande år att utökas till ett majoritetsintresse. Bolaget är specialiserat på tillverkning av rollsvetsade nngar.

CGR

Försäljning i milj. FF ... . Antal anställda .. ... ... ... . Investeringar i milj. FF .... .

1976 20 60 0,2

1975 22 68 1,3 Faktureringsminskningen vid Compagnie Generale du Routement (CGR) i Beauchamp berodde på minskade leveranser til1 Italien.

Orderingången från både hemmamarknaden ochutlandet ökade jämfört med föregående år men hade långt kvar till rekordsiffrorna från

1974. Sysselsättningen upprätthölls utan in- skränkning och fårdigvarulagret låg kvar på 1975 års nivå. I betraktande av den lägre faktureringen var bolagets resultat tillfreds- ställande.

USA

Den amerikanska rullningslagerindustrin hade ipställt sig på ett 1976 med betydligt sti- gande investeringar och därmed orderför- stärkning särskilt inom sitt tyngre produkt- program. Efterfrågan blev emellertid svag eftersom stålverk, pappersindustri, järnvägar och andra inbyggnadsområden för större lager uppsköt sina investeringar. Istället med- förde ökad privatkonsumtion en stark upp- gång inom motorfordons- och e1motor- industriema. Dessutom blev ersättningslager- marknaden livligare som en följd av högre produktionsnivåer inom amerikansk industri.

Sammanlagt ökade industrins produktion i USA med lO%, men eftersom uppgången huvudsakligen var konsumentvarobetonad blev rullningslagerindustrins återhämtning lägre, sannolikt endast 5

% .

Ökande import av kul-och rullager i storleksordningen 220 miljoner dollar spelade härvid in.

SKF lndustries, Inc.

Försäljning i milj. dollar .. per anställd i dollar ... . Antal anställda ... ... . Investeringar i milj. dollar .

1976 193 43.607 4.422 8,0

1975 182 40.540 4.490 5,8 Försäljning. Trots den ojämna tillväxtbilden i Förenta Statema kunde SKF lndustries,

lnc., Philadelphia, upprätthålla 1975 års

försäljningsvolym. Utvecklingen var gynnsam för Tyson-divisionen med dess specialisering på koniska rullager och leveranser till bil- industrin. Likaså visade Nice-divisionen med sin anknytning till konsumentvaruindustrin en betydande försäljningsuppgång. Övriga divisioner i bolaget höll sina positioner trots svag mårknad.

Inom marknadsföringen förstärktes stödet åt distributörerna för att bygga upp SKF :s ställning på eftermarknaden. Bearbetningen av tillverkningsindustrin var selektiv med ökade insatser på de lönsammare marknads- segmenten.

19

Fyra produktionsenheter, däribland detta nyuppförda gjuteri i Washington, Missouri, ingår i McQuay-Norris Company somförvärvades av SKF Industries under 1976.

Orderstocken sjönk under året trots en med 20% ökad orderingångjämfört med 1975.

Produktion. Ett program för omstrukture- ring av SKF lndustries tillverkning pågår sedan ett par år tillbaka. Under 1976 på- börjades en modemisering och utbyggnad av fabrikationen. Investeringarna beräknas till totalt 34 miljoner dollar, varav en fjärdedel avser byggnader.

Personal. Nedgången i arbetsstyrkan hade sin tyngdpunkt vid Philadelphia-fabrikerna.

Tack vare ett förstärkt tekniskt säkerhets- arbete och omfattande utbildning sänktes olycksfallsfrekvensen kraftigt under året.

Bolagets anläggning i King of Prussia; som ursprungligen uppfördes uteslutande för forskningsändamål, började utvidgas för att inrymma de centrala kontorsfunktioner som hittills haft lokaler vid huvudfabriken i Philadelphia. Överflyttningen, som berör cirka 125 medarbetare, sker under 1977. Det tekniska utvecklingsarbetet vid centret fort- gick i oförändrad omfattning. Närmare hälf- ten av verksamheten 1976 rörde projekt fOr uppdragsgivare. utanför SKF Industries.

Ekonomi. SKF Industries, Inc. redovisade en resultatförbättring huvudsakligen tack vare

20

förbättrat räntenetto. I december togs ett lån på 25 miljoner dollar upp för att finansiera förvärvet av McQuay-Norris.

*

De anklagelser som i augusti 1975 av Federal Trade Commission riktades mot SKF Industries - och även berör moder- bolaget - beträffande leveransavtal med en konkurrent och två tidiga företagsförvärv föranledde på grund av svarandenas bestri- dande under året insamling av ett omfattande material såsom underlag för frågans vidare behandling inom FTC.

Storbritannien

Industriproduktionen i Storbritannien steg något 1976 och stabiliserades på en nivå ungefår 4% under läget före energikrisen.

Nedgången i industriinvesteringarna fortsatte emellertid om än i halverad takt jämfört med föregående år. Dessutom pågick kontinuerlig förrådsavveckling inom konsumentvaru- industrin. Härigenom minskades efterfrågan på komponenter. Konkurrensen mellan under- leverantörerna skärptes i motsvarande grad.

Trots att inflationen bromsades steg konsu- mentprisindex med 16%.

Inför de stigande statsfinansiella svårig- heterna satte regeringen som sina främsta mål att nedbringa inflationstakten, hejda arbets- lösheten, minska den offentliga upplåningen _och dämpa privatkonsumtionen. En mattare hemmamarknad skulle tillsammans med effekterna av den sjunkande sterlingkursen bädda för större exportvolym. Mot slutet av året började också en sådan tillväxt kunna skönjas, men den hade ännu otillräcklig om- fattning för att kompensera de stigande importkostnaderna.

Den brittiska rullningslagermarknaden pressades dels av lägre inhemsk efterfrågan i samband med förrådsavvecklingen, dels av det marknadsbortfall som uppstod på grund av växande motorfordonsimporL De ut- ländska bilamas marknadsandel steg från 35 °₀ i januari ti1149% i december. Volym- nedgången för kul- och rullager torde totalt ha uppgått till 5

%-

Brittiska och internatio- nella tillverkare konkurrerade hårt om de krympande affärerna, vilket gjorde att även prisutvecklingen sattes under stark press.

SKF (U.K.)

Försäljning i milj. pund .. . per anställd i pund .. . Antal anställda ... .. . Investeringar i milj. pund .

1976 47,0 11.742 3.985 2,3

1975 43,1 9.137 4.713 3,6

Försäljning. Hemmamarknadsförsäljningen av högvolymtyper vid SKF (U.K.) Limited, Luten, sjönk i takt med nedgången i efter- frågan på rullningslager, men motverkades av en ökning av exporten till systerbolag inom koncernen. Försäljningen till ersättningslager- marknaden krympte men i gengäld noterades framgångar i delar av tillverkningsindustrin och ifråga om specialprodukter. Leveran- serna till bilindustrin hölls uppe men till priset av försämrade marginaler. Orderstocken fort- satte att minska fastän långsammare än 1975.

Produktion. Kapacitetsutnyttjandet låg avsevärt under nivån för 1975. Den försva- gade e(terfrågan på bolagets egenproduktion föranledde en radikal nedskärning av antalet anställda. Produktiviteten fOrbättrades där- med väsentligt i förhållande tilll975. Belägg- ningen av kullagerlinjerna i lrvine och linjerna för sfäriska rullager i Sundon var otillräcklig, varför de investeringsprogram som genom- förts i dessa anläggningar på senare tid inte gav påräknat utslag.

Löneförhöjningarna inskränktes genom lagstiftningsåtgärder, och året uppvisade inga anmärkningsvärda störningar på arbetsmark- naden. Fler omställningar i produktionen och därmed omflyttningar av personal blev ound- gängliga för att befrämja effektiviteten i rådande efterfrågeläge.

Stängningen av Luton-fabriken avslutades planenligt i september. Omlokaliseringen av tillverkningen medförde som väntat ett pro- duktionsbortfall, men inleveransema hade vid årsskiftet återgått till normal nivå. Övriga mera betydande rationaliseringsåtgärder be- rörde produktionen av vattenpumpslager och varmformningen. Huvudkontoret kommer att flyttas tilllokaler i Sunden på försommaren 1977. Förberedelserna för denna förändring var långt framskridna.

Personal. Personalminskningen som blev ofrånkomlig på grund av vikande efterfrågan och bolagets försämrade lönsamhet åstad- koms utan friställning av personal. Utom att den naturliga avgången fick verka fullt ut erbjöds förtidspensionering och kompenserad frivillig avgång vilket accepterades i förhål·

landevis stor utsträckning.

Ekonomi. Genom de stora 'initialkostna- derna för raden av rationaliseringar försäm- rades bolagets resultat efterhand under verk- samhetsåret. För finansieringen av investe- ringarna och det växande varulagret tvingades bolaget öka sina lån med 10,5 miljoner pund.

Den större skuldbördan påverkade i sin tur räntenettot, och verksamheten visade förlust.

21

Argentina

Effektiva åtgärder för att dämpa inflationen vidtogs av myndigheterna. Månadstakten sjönk från 34 % under första kvartalet till ett genomsnitt av 6,5

%

i fjärde kvartalet. Indu- striproduktionen hämmades av dessa åtgärder och den privata köpkraften mattades. Bilför- säljningen exempelvis minskade med över 20%.

Den 4-procentiga nedgången i industri- produktionen pressade rullningslagermarkna- den. Importtullarna reducerades vilket ytter- ligare skärpte konkurrensen.

SKF Buenos Aires Försäljning i miij. pesos Antal anställda .. ... . BTB Buenos Aires

Antal anställda ... . Investeringar i milj. pesos .

1976 2.851 80 1976

434 126

1975 448 75 1975 472 9 Den minskade aktiviteten hos biltillver- karna föranledde SKF-bolagen att diversifiera sig mot andra branscher och stärka sin för- säljning till eftermarknaden.

Utbyggnaden av och överflyttningen till Tortuguitas-fabriken genomfördes till 80% och resterande installationer sker första kvar- talet 1977. Nyrekrytering fick göras i bety- dande utsträckning för

att

ersätta yrkeskun- nig personal som inte följde med vid flytt- ningen från Buenos Aires-fabriken. Den nya personalen inskolades med ett omfattande introduktionsprogram.

Verksamheten lämnade tillfredsställande resultat.

22

Australien

Bruttonationalprodukten i Australien ex- panderade starkare 1976 än 1975, och för industriproduktionen togs större delen av för- lustema föregående år igen med en volym- ökning på drygt 5

o/o.

SKF Melbourne

Försäljning i milj. austr.

dollar ... . An tal anställda ... .

1976

11,4

131

1975 13,6 149 Försäljningen vid SKF Australia (Sales) Pty. Limited, Melbourne, drabbades av en tillbakagång trots de förbättrade industriella förutsättningarna. Avgörande var stark pris- konkurrens, i första hand från japanska till- verkare. Bolaget angrep problemen med ra- tionaliseringsinsatser. Lönsamheten nådde inte helt tillfredsställaride nivå.

Under verksamhetsåret förvärvade bolaget majoriteten av a_ktierna i Skefco Hearings (Brisbane) Pty. Ltd. som svarar för distribu- tionen av SKF-produkter i Brisbane-området.

SKF Echuca

Antal anställda ... . Investeringar i milj. austr.

dollar ... ... .

1976 258 0,2

1975 280 0,2 Fabriken vid SKF Australia (Manufacturing) Pty. Ltd., Echuca, hade högt kapacitetsutnytt- jande jämfört med 1975, och bolaget fick i det närmaste full kontroll på sin tidigare förlust-· situation.

Brasilien

Den brasilianska ekonomin återhämtade sig oväntat snabbt under 1976. Bruttonatio- nalprodukten växte med 8,8

% ,

men samtidigt blossade inflationen upp - priserna steg med 47% och låneräntan till 60

o/o.

SKF Guarulhos

Försäljning i milj. cruzeiros An tal anställda ... ... . lnvest. i milj. cruzeiros .. .

1976 367 987 13,1

1975 211 1.040 5,3

'

23

SKF Rolarnentos S.A. i Guarulhos lycka- des föra upp sin försäljning ett gott stycke över ~nflationsstegringen. Efterfrågan steg starkt på inhemskt tillverkade kullager på grund av gällande importbegränsningar. För- säljningen av lager till järnvägar, lastbilar och annan tyngre transportutrustning uppvisade god utveckling medan personbilslagren ut- sattes för hård priskonkurrens.

Importspärrama för råmaterial hämmade Guarulhos-fabriken under hela året då de lokala producenterna av kullagerrör, tråd och hållareband hade stora problem att möta den ökade efterfrågan. Företagshälsovården får- bättrades, och utbildningsmöjligheterna vid- gades under året.

Resultatutvecklingen var tillfredsställande.

Ett treårigt investeringsprogram inleds under innevarande år för att höja tillverk- ningskapaciteten främst ifråga om spårkulla- ger men också för koniska och sfäriska rullager.

Indien

Året 1976 blev en vändpunkt i Indiens industriella utveckling. Olika regeringsinitiativ sedan undantagstillståndet infördes ledde till- sammans med rekordskördar till att stagna- tionen bröts. Industriproduktionen klättrade upp med lO%, exporten steg brant, import- beroendet avtog och valutareserven växte.

Associated Bearing Co.

Försäljning i milj. rupier .. Antal anställda ... . Investeringar i milj. rupier

1976 149 933

10,9

1975 132 945 14,6 Efterfrågan på rullningslager från Asso- ciated Bearing Company Ltd., Bombay, hade samma uppåtriktade tendens som hemma- industrins produktionsvolym. Försäljningen ökade med 13

%

och antalet tillverkade lager steg till 7,9 miljoner, en 10-procentig ökning trots färre mantimmar. I fabriken gjordes för- sök med linjetillverkning i mindre skala.

De lovande resultaten medfårde att tillverk- ningsmetoderna införs för gott 1977. Utbygg- naden av kullagerkapaciteten med ytterligare tre miljoner lager om året pågick under verk- samhetsåret. Resultatet av .rullningslager- rörelsen var tillfredsställande.

Skefko India Bearing Company Ltd., Bom- bay, i vilket SKF har minoritet, kunde trots beskurna importmöjligheter redovisa ett acceptabelt resultat. Omsättningen uppgick till 125 miljoner rupier.

Kanada

Den kanadensiska industriproduktionen återhämtade sig efter nedgången 1975 men huvudsakligen inom service-och konsument- varusektorema. Investeringsviljan var svag.

Inflationsbekämpningen gjorde framsteg och prisstegringen stannade vid 6

% .

SKF Scarborough 1976 1975

Försäljning i milj.

kanadensiska dollar .... 39 42 An tal anställda ... 668 827 Investeringar i milj.

kanadensiska dollar .... 1,7 l ,2 Canadian SKF Company Ltd., Scarborough, ökade sina insatser i marknadsföringen a v specialprodukter och noterade framgångar.

Bolagets resultat var tillfredsställande.

I samband med att SKF Holding Ltd. den l januari innevarande år fusionerades med företaget ändrades bolagsnamnet till SKF Canada Ltd. Samtidigt överlät det sin expan- derande verktygsfårsäljning till det nya SKF

& Donner Tools of Canada Ltd.