U/rik Samuelson Gun Cordi/los konstverk vid

Omslag: Gun Cordi/los konstverk vid Slussen.

Kungstrddgclrden, U/rik Samuelson

2

Innehåll

Koncernchefens kommentar Marknadens storlek och utveckling Tågdivisionen

SLJ-divisionen Lidingödivisionen Linjenät och nyckeltal Arsredovisning Bussdivision en Färdtjå.nstdivisionen Ekonomi och personal Styrelseledamöter

4 8 10 12 13 14 I-XX

16 18 20 22

3

4

Konremchefens kommentar

tora krav ställs på kollektivtrafiken. Den skall vara en av det moderna samhällets stöttepelare. Den skall fungera så att män- niskorna - kunderna- är nöjda med den, så att den tillgodoser deras behov av rör-

lighet. Den skall också ge den strukturerade effekt

som samhällsbyggaren eftersträvar. Det gäller då att finna den optimala balansen mellan kollektiv och individuell trafik.

Idag svarar SL för ca 50% av det lokala och regionala resandet under dygnet i Stockholms län.

Under högtrafiktimmen är SLs andel av resandet till Stockholms innerstad över 70%.

I många länder och i många tätorter betraktas detta som acceptabla, för att inte säga höga, mark-

nadsandelar för kollektivtrafiken. Så är

inte fallet i Stockholms län. Här ställs, med rätta, krav på att SL ytterligare skall öka sin marknadsandel och bidra till att minska trängsel och energiförbrukning samt

s

änka avgas- och bullernivåer. Under de tre senaste åren har biltrafiken ökat markant. Kollektivtrafik- resandet har legat på oförändrad nivå eller till och med minskat. Vi har tappat marknadsandelar.

Orsakerna till detta har varit flera. I stort sett har de legat utanför SLs kontroll eller påverkan. Realin- komstema för hushållen har ökat, vilket naturligt- vis

är

positivt i sig. En effekt av detta är dock att antalet bilar ökar och att bilresandet ökar. Att ben- sinpriset varit synnerligen lågt är ytterligare ett starkt bidrag till denna utveckling.

Om man vill vända utvecklingen och minska biltrafiken och dess negativa miljöeffekter, krävs radikala politiska ingripanden. Bilavgifter, parke-

ringsrestriktion~r, avlastande leder m m har disku-

terats.Jag skall inte kommentera dem här. För oss inom SL är det i första hand angeläget att agera för att stimulera till ökat resande med oss. Hur kan vi direkt eller indirekt påverka människorna att bli kunder- och trogna kunder- hos oss?

Vi vet att den fysiska planeringen av samhället har ett nära samband med trafiken. En studie visar att man kan bygga bostäder för 100.000 personer utmed befmtliga järnvägs- och tunnelbanelinjer i

länet utan att trafikanläggningarna behöver byggas ut. Kapaciteten i infrastrukturen är tillräcklig.

Endast antalet tåg och vagnar behöver utökas. På motsvarande sätt kan befintliga vägar ta hand om ett väsentligt ökat antal bussar och busslinjer. Bus- sarna måste dock garanteras framkomlighet i täter-

-

tema. Stockholms stad utgör tyvärr idag ett exem- pel på hur lokaltrafikens bussar står i strykklass mot bilarna (även om vissa förbättringar diskuteras).

_) ..

Hittills har behovet av bilplatser för infartspar-

_

kering varit relativt väl tillgodosett. Antalet platser har utan större investeringar kunnat utökas i takt med förändringar i efterfrågan. De nya progno- serna för bil-trafikens utveckling visar att vi sanno- likt måste räkna med att i ett nära samarbete mellan kommuner och SL bygganyainfartsparkeringar på strategiska platser, eventuellt kopplade till annan service som kunderna kan efterfråga i

samband

med parkeringen.

Sammantaget finns goda förutsättningar för en ökad kollektivtrafikandel om infrastrukturens möjligheter utnyttjas bättre. SL måste fortsätta att orientera sig mot den marknad och locka de kun- der som ger en ökad marknadsandel. Vi

skall

natur-

,

ligtvis över hela länet ha ett basutbud som ger en

- '

tillfredsställande transportförsörjning även i gles- bygd. Därutöver måste vi anstränga oss ytterligare för att locka över bilister där trafikunderlaget är så

~

stort att det bär kraftiga resursinsatser från SLs sida.

Då kan vi erbjuda

ett

konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Det

är

i de tunga stråken mot tätorterna i länet som vi i första hand kan och

skall konkurrera

med bilen. En målmedveten satsning måste till på ett ökat antal direktbusslinjer. Turtätheten kan behöva utökas på befintliga linjer. Den snart 40 år gamla tunnelbanan behöver rustas upp och för- nyas. Upprustningen av pendeltågsnätet, Roslags- banan och Lidingöbanan

skall slutföras.

Med denna inriktning är jag övertygad om att SL kan förbättra sin konkurrensförmåga och marknadsandel.

På sikt behöver stockholmsregionen ett tredje

spårsystem utöver befintliga järnvägar och tunnel-

bana. Basen för det spårsystemet är den framtida

5

6

trafiken mellan Arlanda flygplats och dess arbets-

platser samt

upptagningsområdenaUpplands Väs-

by, Sollentuna, Solna, Kista, Stockholm, Huddinge och

Södertälje. Ett sådant tredje spårsystem kan

byggas fritt från bindningar till dagens fordonstek-

nik och spåranläggningsteknik och ökar markant

SLs konkurrensmöjligheter till bilen i ett område

där trafikunderlaget är stort.

Varje förändring och förbättring

som

vi genomför inom SL skall komma kunden tillgodo, direkt eller indirekt. Det gäller naturligtvis förbätt- ringar i trafikutbudet men även förbättringar för vår främsta resurs, personalen. En större tillfreds- ställelse och trivsel i arbetet ökar förutsättningarna att ge en bättre och mer personlig service.

Det program som finns för arbetsmiljöförbätt- rande

åtgärder

måste fullföljas enligt planerna. Men arbetsmiljö är inte endast den fysiska och tekniska miljön utan ocksåmöjligheterna att påverka arb.ets- resultatet och arbetsrutinerna. SL startade i samråd med

personalen

mycket intressanta projekt där förare i traftken och personal i

verkstäderna

fick till- fälle att utveckla en form av självstyrande grupper.

Det är angeläget att dessa försök utvecklas.

Som landets största lokaltrafikföretag har SL ett ansvar för att den tekniska utvecklingen påskyndas

och drivs målmedvetet inom vårt område.

På buss-

sidan

ligger vi mycket

v-äl framme. Vi har under de

senaste åren provat och utvärderat all tänkbar driv-

teknik: svänghjulsbussar,

batteribussar, gasbussar, metanolbussar, tryckackumulatorbussar. En del av

proven fortsätter och nya

kan initieras, tex even- tuella prov med naturgas. Vi köper nu dieselbussar som motsvarar · de högsta avgaskrav som

ställts i

världen, dvs USAs federala krav 1990.

Inom tunnelbanetrafiken är vi inne i ett bryt- ningsskede. Den ursprungliga 50-talste.kni.ken

i

lednings-, signal- och säkerhetssystem som har fun- gerat i det närmaste oklanderligt, skall bytas mot 90-talets system. Ett nytt informationssystem för trafikanterna på stationerna införs under detta år.

Sedan fortsätter moderniseringen

så att SL mot

mitten

av

90-talet

återigen

kommer

att

tillhöra världens modernaste tunnelbaneföretag vad gäller

anläggningar, traflkledning och kundinformation.

Samtidigt är det dags att planera för en förnyelse även av vagnparken, som mot sekelskiftet faller för åldersstrecket.

SL-trafiken är omfattande. V-arje dag rullar våra över 3.000 fordon en sträcka motsvarande 12 gån- ger jordens omkrets. Mer än 13.000 anställda ser till

att trafiken fungerar i ett

integrerat och

komplice- rat nätverk. Det kräver en högt kvalificerad trafik- planering. Den har SL. Det är glädjande att konsta- tera att SL drivit fram utvecklingen av ett mycket "J

avancerat och användarvänligt databaserat plane- ringssystem som nu håller på att sättas i händerna på trafikplanerarna på trafikdistrikten. Systemet är

efterfrågat

av trafikföretag både i Sverige och utomlands.

En ökad kundorientering och en ökad decen- tralisering har kännetecknat de två senaste årens utveckling

av

SL. Styrelsen, företagsledningen, divisions-, stabs- och distriktsledningarna arbetar med gemensamma och klart formulerade mål för verksamheten. Det ger möjlighet till ytterligare delegering och fördelning av ansvar och befogen- heter så nära den operativa och kundnära verksam- heten som möjligt.

När SL bildades 1967 var uppgiften att samordna alllokal

och

regional kollektivtrafik i vårt

län. Kollektivtrafiken skulle ges en enhetlig stan- dard och likformade taxor. I det syftet skulle privat buss- och järnvägstrafik inkorporeras i SL. Det eko- nomiska ansvaret och ansvaret för planeringen av lokaltågstrafiken på SJ skulle övertas av SL.

1987 har vi nått 60-talets mål efter en intensiv tid av integration, förändringar och utbyggnad. N u har vi nya mål för ökade marknadsandelar, bättre service och effektivare hushållning genom ökad decentralisering och ett kundnära arbete. SL skall fortsätta att utvecklas på våra kunders och samhäl- lets villkor. Därmed bidrar vi i vår tur till

samhällets

utveckling och människornas välfärd

Ingemar Bäckström

7

8

Marknadens storlek och utveckling

et är färre människor som reser med SL idag än för några

år

sedan. Skall vi acceptera det eller vidta åtgärder? I det här avsnittet diskuteras om det finns anledning att åter öka vår marknadsandel och våra möjligheter att göra det.

Utvecklingen av människors totala resbehov inom Stockholms län är avgörande för hur resandet med SL kommer att utvecklas i framtiden.

Det ftnns flera viktiga faktorer i

s

amhällsut- vecklingen som påverkar resandet. Det gäller främst:

• Ekonomisk utveckling

• Demografiska förändringar

• Sysselsättning

• Näringslivets struktur och lokalisering

• Regionala förändringar

• Bilinnehav

• Attityder

ANTAL RESOR ÖVER TULLSNITTET BÅDA RIKTN. KL 06-21

Index

115 110 105 100

1----

t--- r--··.

v ',

~- ~

K~

v

^{~ .}

~+-"'

v

v

^{/ 1--}

/ !fot

^[,.."

~"

/ / V Bil

', -

^{~.-"' ,1'}

·-·

l 'l

-

95 90

85 -, _'

1978. 1980 1985 1987År

Om vi ser på situationen i stockholmsområdet så visar figuren att SL ökade sin marknadsandel fram till början av 80-talet genom en omfördelning av resandet med minskat bilresande och ökat resande med SL. Denna trend bröts fr o m 1983-84 då den totala resmängden började öka och hela ökningen och mer därtill föll på bilresandet En närmare ana- lys av det minskade resandet med SL från 1985-86 visar att den i ungefär lika stor utsträckning

berodde på sjunkande bensinpriser och höjda pri- ser på månadskortet.

För stockholmsregionen gäller sammanfatt- ningsvis att de ekonomiska faktorerna har haft en betydligt större påverkan på valet av ressätt än den rent geografiska omfördelningen av boende och arbetsplatser. Resandets totala omfattning beror däremot till största delen på befolknings- och sys- selsättningsutvecklingen.

För de närmaste åren fram till1991-92, väntas arbetsresandet öka med knappt 5%. Endast en mindre del av den ökningen kommer att ske över tullsnittet. Det är således i första hand det lokala resandet, men även resandet i tvärled, som beräk- nas öka. Eftersom SL har sin styrka främst i radiell riktning förväntas ingen nämnvärd förändring vad gäller det totala antalet människor som reser med SL.

När det gäller utvecklingen på längre sikt pekar tillgängliga prognoser tämligen entydigt på en i bästa fall bibehållen mängd SL-kunder, men också på en entydigt och påtagligt försämrad marknads- andel. Denna utveckling kan dock påverkas genom

olika åtgärder. ·

Den totala mängden resor i länet kommer alltså att öka. Ä ven om samhällsutvecklingen talar för att ökningen, om

inga särskilda

åtgärder vidtas, nästan i sin helhet

fal~er

på bilresandet, innebär det ändå att

iftl>.

den presumtiva marknaden för SL ökar. .

V

Hur stor del av bilisterna har då möjlighet att i stället åka kollektivt? Enligt en nyligen genomförd studie i Eker ö kommun ansåg ungefär hälften av bilisterna att de måste ha bilen medan den andra hälften bör vara mer mottaglig för argument i form av standard- och prisförändringar.

Bör vi sträva efter att öka vår marknadsandel?

Ett vinstdrivande företag strävar efter att öka sin marknadsandel så länge det bidrar till en ökad vinst.

Samma sak gäller i

princip för

SLs verksamhet,

men vi måste då ersätta vinsten med den samhälls-

ekonomiska lönsamheten. Den blir beroende av

bl a effekterna på

tillgänglighet, trängsel, milj ö och

säkerhet ställda i relation till kostnaderna för att erbjuda kollektivtrafik av viss standard. Detta inne- bär i princip att vi bör sträva efter att öka vår mark- nadsandel så länge den samhällsekonomiska nyttan är större än motsvarande uppoffringar.

Det är samhällsekonomiskt fördelaktigt med en högre kollektivreseandel till innerstaden. Den uppfattningen stöds också av samstämmiga poli- tiska uttalanden. Som mest har resandet med SL över tullsnittet under den hårdast belastade tim- men mot innerstaden varit 75%. Det motsvarar ungefär 70% under högtrafiktid kl 06.00-09.00 i

samma riktning.

För att uppnå SLs mål beträffande vår andel av resorna till innerstaden (70% under högtrafiktid kl 06.00-09.00) behöver vi taöverlO.OOO bilister. För

att uppnå målet om 58% andel av det totala resan-

det till och från innerstaden behöver vi ta över 60.000 bilister totalt under dygnet.

Hur skall vår marknadsandel öka?

Hurmångasom väljerattresamedSL beror på den

kvalitet/ standard vi

kan erbjuda jämfört med andra tillgängliga resealternativ. Det innebär att vi kan öka vår andel kunder genom att bli bättre eller genom att bilen blir ett mindre konkurrenskraftigt alternativ.

Dagens SL-resenärer väljer SL främst därför att de saknar tillgång till bil eller för att de anser det för

dyrt att åk4 bil. skälet till att många inte har tillgång till bil kan ju åtminstone delvis vara att SL är stan- dardmässigt bra och billigt. Vi bör i första hand sträva efter att behålla de resenärer vi har idag.

Det gäller att vidta åtgärder som på kort och lång sikt ökar kollektivtrafikens relativa fördelar jämfört med biltrafiken, särskilt i de centrala delarna av regionen. Det gäller också att överväga om vi kan förbättra vår konkurrenssituation i andra delar av länet som har ett ökande resande. På så sätt

kan vi få nya resenärer.

Förändringar i valet av ressätt kan till

h~lften,

i vissa· fall mer, bero på förändringar i samhället som ligger utanför kollektivtrafiksystemet samt också på taxenivån och standarden. Det gäller därför att förbättra förståelsen hos allmänhet, planerare och politiker för kollektivtrafikens möjligheter och problem. På så sätt förbättrar vi möjligheterna att erbjuda en god kollektivtrafikstandard till låga kostnader. Det krävs också ökade insatser för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet på infartsleder och i innerstaden samt att vi anpassar resmöjligheter och service ännu bättre till olika kundkategoriers behov.

En utvecklad mål- och resultatstyrning av SL kommer att bli ett viktigt verktyg för att vi skall bli mer marknads- och kundanpassade. Det kommer också att leda till en förbättrad intern effekti

vitet.

9

Il

,,

l

T dgdivisiorren

ågdivisionen ansvarar för tunnelba- ne- och pendeltagstrafiken inom Stockholms län. Omsättningen var 1987 1,9 miljarder kr. Divisionen har arbetat för att göra verksamheten mer marknadsorienterad. Samarbetet mellan de olika avdelningarna har förbättrats samtidigt som både erfarenheter och nya ideer framgångsrikt kombinerats. Tillsammans har detta lett till positiva resultat.

Ett exempel är den nya trafiken, som startade på linjen N orsborg/Fruängen-Mörby C/Ropsten i augusti. Ett annat exempel är den under året inledda modemiseringen av tunnelbanan med bl a ett nytt tågidentifieringssystem. Ett tredje är strä- van att följa upp trafikarbetet närmare frontlinjen, för att snabbare kunna vidta åtgärder som ger kun- derna bättre service.

PfNDEI.l.AG Vogripark

IJnief

Station•

Antalrwsor

Produkon platskllomet.

Brvttc*ostna~Mr

TUNNBBANA Vagnparlr Linjer Statlotl«

A.ntal mor

Pl.-aduldian plattldlam.ter

Bruttolcoltnad.

m•l

avt.luivrMngar

2681t 11•

461t 45~

5166lftlll

8CM,.

872at 14 at

""

227 ....

10029m111

1086~

För exakt 30 år sedan knöts tunnelbanans första delar, den

västr~

och den södra ihop. "Den felande länken" var sträckan mellan Hötorget och Slussen.

Mycket har hänt sedan 1957. Bl a är det trafikled- ningssystem som då togs i bruk numera föråldrat, både tekniskt och funktionsmässigt. Därför har Tågdivisionen börjat det viktiga arbetet med att ta fram en modern, effektiv och centraliserad tågled- ningsfunktion. Det nya systemet skall bl a ange tågens positioner, identitet och eventuella avvikel-

ser från tidtabellen och ge resenärerna information

på plattformarna om tågdestinationer, snabbtåg,

10

snabbtåg, linjenummer och väntetid Ä ven tunnel- vagnarna kommer att få ett nytt radiosystem.

Den nya trafiken på linjerna Norsborg/Fruän- gen - Mörby C/Ropsten som startade 17 augusti innebar tätare turer, kortare väntetider och längre tåg. På linjerna 13 och 23 började vissa turer köras som snabbtåg under högtrafiktid-på morgnarna in mot stan och på eftermiddagarna ut mot föror- terna. Prov med

snabbtåg pågår också på sträckan

Hässelby Strand - Alvik.

75 procent av kunderna tyckte att tunnelbane- trafiken efter 17 augusti blivit bättre.

Mycket arbete och pengar lades under året ned på klottersanering, både på vagnar och stationer.

Genom en intensiv insats, främst från depåpersona- leh, vidtogs i slutet av året kraftfulla åtgärder mot klottret. Nedklottrade vagnar togs ur trafik för ren- göring, huvudsakligen under lågtrafiktid Persona- len på främst N orsborgslinjerna skärpte uppmärk- samheten vilket bidrog till minskat klotter.

Pendeltågstrafiken omfattar idag närmare 40 procent av Tågdivisionens driftbudget. Under året gjordes stora investeringar, bl a i vagnar. I mitten av oktober levererades den sista X10-enheten i en serie om 17. SL och SJ beställde under hösten asbestsanering av 50 pendeltågsenheter (100 vagn- ar). De första sanerade vagnarna levereras i början av 1988. Förutom asbestsanering omfattar ordern också standardhöjande arbeten, bl a uppflyttning av luftintaget för traktionsmotorerna, nya förarrums-

dörrar och ny armatur.

Den 31 maj fick pendeltågstrafiken en ny tid- tabell. En ny station, Flemingsberg, invigdes på Södertäljelinjen. Stationema Barkarby och Hud-

dinge byggdes om och återinvigdes under året, som en del av SLs och SJs gemensammasatsning på tågtrafiken i stockholmsområdet.

T.lGDIV TOTALT

varav Trafilip.nonal Und.,h61hp.r10nal OYriga

3125 •t

2089at

1!9~ ..

342d

Il

111 11

w 'l

'i

r~ P'

~~

_l

'

^~

j

Il' _If

l il 12

SLJ-divisionen

ivisionen ansvarar för trafiken på Roslagsbanan och saltsjöbanan och omsatte 130 milj kr under 1987.

Roslagsbanan sträcker sig från Stock- holm Östra till Näsbypark, Österskär och

Kårs

ta. Trots den extremt kalla och besvärliga vintern 1987 och de mycket gamla vagnarnafunge- rade trafiken bra.

Under de närmaste åren kommer ett omfat- tande underhålls- och förnyelseprogram att genomföras på Roslagsbanan:

• Nya vagnar

• Ny tillsynshall vid Östra station och modemise- ring av verkstaden i Mörby

• El- och signalupprustning, nya

likriktare,

nya ställverk

• Rälsbyte

• Höjda plattformar, mfl stationsarbeten

35 nya vagnar är beställda för leverans 1988-90.

Vagnarna, bl a fem motorvagnar och 20 person- vagnar, tillverkas i lättmetall. De nya vagnarna blir bekvämare och mer handikappanpassade.

Under perioden 1985-87 har ett omfattande underhållsarbete utförts på banorna Roslags Näs- by-Österskär och Djursholms Ösby-Näsbypark.

Spårsystemen

i

Djursholms Ösby, Viggbyholm

och Rydbo har ändrats, bl a för att ge plats åt högre och bredare plattformar. Regnskydd, belysning och skyltar har också förnyats. Allt dettainnebär att Roslagsbanan får bättre möjligheter att hävda sig i konkurrensen med bilen.

saltsjöbanan går mellan Slussen och Saltsjö- baden/Solsidan och trafikeras med modifierade tunnelbanevagnar. Under året levererades två nya motorvagnar med förarhytter i bägge ändar. Med de nya vagnarna kan

vi bättre anpassa trafiken till

resbehovet

genom

att köra med udda antal vagnar.

En modernt utrustad likriktarstation i Östervik har tagits i bruk, vilket kommer att innebära ökad driftsäkerhet. Det betyder

att

kunderna får en punktligare och mer pålitlig traflk.

Vagnpark Linjer Stationer Antaii'3SOI'

Produktian platsidiometer

BruHokostnoder inkl avskrivningar Antol anställda

varav Trofikpersonal UnderhåHsper10ncd ÖVriga

126 st 6 ^r.t 56 r.t 10,5 mi~

566

mit!

130 miq 511 st 307 st 183 st 21 st

f"c\.

~-

.:; '• ,,

~ '•

::,

il!

,,, Iii''

!!j:

i'•'

t;·!

'i\ !j

·iL !l

r

l';

'!

:l(

l! i

•:.·

i l

l

r

i~ l!

,,

IIi

i l il

:Il

!i

Il

,,

l t

l(

-.~

,:1

l!

l'l

·l

il

1·.

Innehållsforteckning

Förvaltningsberå'tteL~e

Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets res u l ta trä k ni ng MCiderbolagets b a la nsräk ni ng Moderbolagets finansieringsanalys

Bokslutskommentarer och nothänvisningar styrelse, revisorer.företagsledning

statistiska uppgifter

10 dr i sammandrag- koncernen, exkl färdtjänst

10 år i sammandrag - frirdtjänst Produktion per trafikslag Resurser - Vagnpark Marknad

Antal anställda

Fdrkortntngar

Mkr = miljoner kronor k kr = tusen kronor

SLL = Stockholms liins landsting ( ^{) =} siffror inom parentes avser 1986

Sid III-W

v

VI VII VIII

e

IX

x

XI-XIII XIV-XV

~~'

Sid

XVI XVII XVIII XVIII IXX IXX

Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge redovisning för moderbolaget och koncern- redovisning för AB Storstockhohns Lokaltrafik år 1987.

Koncernen omfattar utöver moderbolaget de rörelsedrivande dotterbolagen AB Storstockholms Lokaltrafiks Järnvägar och Trafik AB Stockhohn - Södra Lidingön.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNENS RESULTAT

Differensen mellan kostnader och intäkter uppgick till2.910 (2.820) Mkr. Ägaren av SL-koncemen, Stockholms Läns Landsting, täcker underskottet i form av tillskott. Den totala kostnadsomslutnmgen var 4.944 (4.665) Mkr. Av detta utgör 1.978 (1.982) Mkr personalkostnader, 797 (690) Mkr ersätt- ningen tillSJ för pendeltågstrafiksamt 472 (455) Mkr ersättningen till taxi för färdtjänstresor. Trafik- intäkterna uppgick tlll1.509 (1.391) Mkr och övriga intäkter till525 (455) Mkr.

Skattefinanstenngsgraden, dvs landstingets tillskott jämfört med de totala kostnaderna uppgtck til160,8% vad avser den alhnänna kollektivtrafiken. Det är 0,5%-enheter lägre än 1986.

För Färdtjänsten, som omslöt 691 ( 651) Mkr, uppgick landstingets driftbidrag till326 (360) Mkr eller 4 7,1 ( 54,8) % a v kostnadsomslutmngen. De statliga btdragen uppgår i bokslutet till15 7 Mkr eller 22,8% av kostnadsomslutningeiL

Det budgeterade dnftbtdraget för 1987, med korrigering för faktisk prisutveckhng m m, var ,för helaSL-koncernen2.918 Mkr. Skillnaden mellan budgeterat driftbidrag och faktiskt utfall är ett över- skott på 8 Mkr eller 0,3 %.

Fallande trafikintäkter (se vidare nedan), ökade kostnader förpendeltågstrafik och "klottervågen"

innebar en obudgeterad belastning i storleksordningen 70 Mkr. Aterhållsamhet med resurserna har således varit nödvändtg under hela året för att hålla den budgeterade ramen.

MODERBOLAGETs RESULTAT

Moderbolagets be hov av tillskott 1987 frän S tockhohns Läns Landsting uppgår till2. 7 69 (2. 719) Mkr.

Moderbolagets kostnader uppgick til14.805 (4.539) Mkr exkl avsättning till resultatutjämningsfond och rörelseintäkterna ull2.040 (1.819) Mkr. I moderbolagets intäkter ingår fakturering till koncern- bolag med 1,3 (1,4)%.

ANSTÄLLDA OCH LÖNER

Antalet anställda inom koncernen uppgick per 31 december 1987 till ca 13.300 (13.000), vilket mot- svarar ca 11.600 (10.450) årsarbetare. Antalet anställda i moderbolaget var vid samma tidpunkt ca 12.800 (12.600), dvs ca11.200 (10.000) årsarbetare. Personalen viddotterbolagetTrafikAB Stockhohn - Södra Lidingön är formellt anstalld i moderbolaget.

Utbetalda löner och arvoden (exkl sociala kostnader) t1ll styrelseledamöter, VD och v VD upp- gick 1987 för hela koncernen till1,4 (1,4) Mkr och 1.366 (1.310) Mkr avseende övriga anställda. För moderbolaget var motsvarande siffror 0,9 (0,9) Mkr resp 1.289 (1.238) Mkr.

RESANDEUTVECKLINGEN

Antalet resor i den allmänna kollektivtrafiken fortsätter att sjunka. De uppgick 1987 till498 mtljoner vilket är ca 3% lägre än 1986.1982 nådde resandet ettmaximum 530 milj resor eftt>r att ha ökat sedan månadskortets införande i början av 70-talet.

Sjunkande bensinpnser, ökat bihnnehav och ökade realinkomster har medfört ett minskat kol- lektivresande trots att trafikutbudet varit större än föregående år.

Av de totala trafikintäkterna på 1.509 (1.391) Mkr utgJordes intäkterna av

- periodmärken (mänadsmärken) 913 (873) Mkr eller 60,5 (62,7)%

- rabattkuponger 236 (207) Mkr 15,6 (14,9)%

- kontantkuponger 163 (143) Mkr 10,8 (10,3)%

- skolkort 46 ( 20) Mkr 3,0 ( 1,4)%

- övrigt (bl a speciallinjetrafik) 151 (148) Mkr 10,0 (10,7}%

III

l t L.

IV

TRAFIKEN

Produktlanen ma.tt 1 vagnblometer uppgick till208 mi~oner vilket är 4 milJoner mer än 1986. Mätt i platskilometer varproduktionen 1987 26.062 rruljoner och 1986 25.141 miljoner.

(milj platskm)

1987 1986

Tunnelbana 10.029 9.446

Pendeltåg 5.866 5.769

Roslagsbanan 365 365

saltsjöbanan 201 241

Ltdingöbanan 62 46

Buss 9.539 9.274

Summa 26.062 25.141

INVESTERINGAR

SL-koncemens mvesteringar f1nans1eras som regel genom lån från ägaren till den del avskrivrungs- medlen icke tacker gJorda mvesteringar och amorteringar.

De totala bruttomvestenngarna u p p gick till4 99 ( 552) Mkr. En uppdelning av investeringarna på olika områden kan göras på följande sätt:

Tunnelvagnar 163 (161)

Bussar 74 (119)

Pendeltåg 158 (129)

Upprustning tunnelbana 53 ( 54)

Upprustning övriga banor

so

( 56)

Tunnel- och bussdepåer 32 ( 31)

Övrigt 50 ( 62)

A vräkning av förskott -81 (-60)

Summa 499 (552)

Den stora upprustrungen av spår och stationer inom pendeltågstrafiken fmansteras av Statens Jirnvagar och återf1nns således eJ bland SLs mvestenngar. SJ belastar SL upprustrungskostnadema i form av dnftkostnader. Enligt den s k Strängöverenskommelsen skall SL betala 65% av de beslutade mvesteringarna, SJ 25% och staten 10%.

ÖVRIGT

FärdtjänstdivlSlonen kommer att omorganiseras fr o m den 1 juli 1988. De admimstrativa funktio- nerna inom färd~änstdivtsionen kommer att gå over till den nuvarande legitimeringsnämnden vtd Stockholrns Läns L ands ting, nlken då byter namn till Fårdtjänstnamnden. Kvar inom SL-koncernen

c

^.,

;·

^..

bhr själva ''åkenrörelsen".

f)

Under 1987 har förts förhandlingar om försälJnmg av kvarteret Spårvagnen (bl a omfattande kontorsbyggnaden Tegnergatan 2). Försäljrungen är dock ännu ej formellt avslutad. Arbete med pro- jektering av nya administrationslokaler för moderbolaget har påbörjats under hösten 1987.

KONCERNENS RESULTATR.ÄKNING

RÖRELSEN Rörelsemtakter Rörelsekostnader

Rörelseresultat före avskrivrungar Avskrivrungar

Rörelseresultat efter avskrivrungar

(Not 1) (Not 1, 2) (Not 1, 6)

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Räntemtåkter

Räntekostnader

Resultat efter finanstella intakter och kostnader

EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Vmst vid avyttring av anläggningstillgångar

Resultat före bokslutsdtsposltloner och skatt BOKSL UTSDISPOSITIONER

Näringsbidrag till anlåggningskostnader N edsknvning av nyanläggning motsvarande

närings bidrag

Förändring av re~ultatutjämningsfond (Not 9) Erforderligt tillskott från Stockholms

Lim Landsttng

ARETS VINST (N o t 11)

1987 (kkr) 2.031.434 -4.364.181 -2.332.747 -293.052 -2.625.799

1.243 -280.766 -2.905.322

594 -2.904.728

26.102 -26.102 -5.000 2.909.743

15

1986

(kkr)

1.845.283 -4.081.036 -2.235.753 -277.277 -2.513.030

1.495 -308.288 -2.819.823

-2.819.823

55.673 -55.673

2.819.823

o

v

KONCERNENSBALANSRÄKNING

1987 1986

TILLGANGAR kkr ^kkr

Omsättrungst1llgångar

Kassa, bank 5.840 12.629

O bhgationer o andra värdepapper 6.517 3.817

Fordran på tillskott från Stockholms

Lans Landsting 2.909.743 2.819.823

Kundfordringar 29.051 29.662

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33.573 43.952

Övriga fordringar 227.553 178.707

Förrådsmateriel (Not 3) 118.793 117.069

Förskott nU leverantörer 8.622 9.818

Summa omsättmngsullgångar 3.339.692 3.215.477

Anläggningstlllgång;}.l"

Aktier och andelar (Not 5) 634 649

('\

Långfnstiga fordringar 2.413 2.225 ^l

Förkott tillleverantörer 42.587 123.238

Anläggningar under utförande (Not 6) 345.444 224.324

Maskiner och inventarier (Not 6) 99.293 87.260

Rullande matend (Not 6) 1.413.445 1.325.203

t ; )

:: Järnvägsanläggningar {Not 6) 98.311 65.926

r Tunnelbaneanläggningar {Not 6} 695.043 711.574

Il'

i! Byggnader (Not 6) 457.476 435.007

i l' _; Mark (Not 6) 51.650 51.834

j i

l

^l Summa anläggningstillgångar 3.206.296 3.027.240

T SUMMA TILLGANGAR 6.545.988 6.242.717

,,

l· ,,

l ' ', .

<.l.

SKULDER OCH EGET KAPITAL

[Il Kortfristiga skulder

!!

l! l skulder till aktieägare 3.045 28.144

~.i Lån Stockholms Läns Landsting 3.108.855 2.999.690

Il~ .

~~ Leverantörsskulder 203.420 184.256

Id:

Upplupna kostnader o förutbetalda intakter

··f: 'Ii 239.483 195.068

i; Övnga kortfrisuga skulder (Not 7) 71.500 78.306

If

Summa kortfmtiga skulder 3.626.303 3.485.464

iii!.

e

1!11

Långfrisuga skulder

•'!

i:~.

Lån Stockholms Läns Landsung 2.596.634 2.413.347

~i

skulder nll aktleägare 33 33

-l Andra långfnstiga skulder (Not 8) 180.264 206.134

~··

t \

Il:' A v satt till pens10ner 118.859 118.859

1\ Summa långfristiga skulder 2.895.790 2.738.373

]:t·

l~~ 'Il Resultatutjämmngsfond (Not 9) 5.000

r~

^Il Mmoritetsmtresse 61 61

11

~~

l ,

Bundet eget kapital

,Ii Aktiekapital (Not 10} 17.600 17.600

~: Bundna medel 1.234 1.234

~;

Fritt eget kapital

i

Balanserat resultat -15 -15

) i

Arets vinst {Not 11} 15

Summa eget kapital 18.834 18.819

SKULDER OCH EGET KAPITAL 6.545.988 6.242.717

Ställda panter kkr (Not 12) 204.443 225.683

Ansvarsförbindelser kkr (Not 13} 1.203.000 1.199.000

VI

KONCERNENs FINANSIERINGSANALYS

1987 1986

(kkr) (kkr)

TILLFÖRDA MEDEL

Rörelsens mtäkter 2.031.434 1.845.283

Erforderligt drifttillskott SLL 2.909.744 2.819.823

Rörelsens kostnade -4.364.181 -4.081.012

Rörelseresultat före avskrivningar 576.997 584.094

Finansiella intäkter 1.243 1.495

Finansiella kostnader -280.766 -308.288

Från årets verksamhet internt tillförda medel 297.474 277.301

Försäljning av anläggningstillgångar 2.028 2.626

Minskning av långfristiga fordringar 80.463 59.288

N äringsbidrag 26.102 50.613

Ökning av långfristiga skulder 157.418 195.762

Summa tillförda medel 563.485 585.590

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar Anläggningar under utförande 121.120 171.118

Mark -100 7

Byggnader 53.034 41.432

T-baneanläggningar 55.014 77.858

Järnvägsanläggnmgar 41.285 27.444

Rullande materiel 283.375 271.448

Maskiner och inventarier 26.395 10.794

Aktier och andelar -15 -41

Summa använda medel 580.108 600.060

Förändring av rörelsekapital -16.623 -14.470

~Eeciftkation av rörelsekaeitalförändring

Ökning av förrådsmateriel 1.724 2.378

Ökning av kortfristiga fordringar 129.280 199.839

Ökning av kortfristiga skulder -140.838 -219.752

Minskning av likvida medel -6.789 3.065

Summa rörelsekaEitalförändring -16.623 -14.470

vu

MODERBOLAGETs RESULTATRÄKNING

1987 1986

(kkr} (kkr)

RORELSEN

Rörelseintäkter (Not 1) 2.040.108 1.818.504

Rorelsckostna.der (Not 1. 2) -4242216 -3.962.291

Rörelsere:sultat före avskrivningar -2202.108 -2.143.787

A vsknvrungar (Not 1, 6) -282.696 -268.645

Rörelseresultat efter avsknvrungar -2.484.804 -2.412.432

FINANSIELLA INTAKTER OCH KOS1NADER

R.lntetntäkter från dotterbolag 45 95

Övriga ränteintäkter 1.091 1.125

Räntekostnader -280.586 -308.029

Resultat efter finansiella mtäkter och ko~tnader -2.764.254 -2.719.241

{.

' EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Vmst vtd avyttnng av anläggningstillgångar 323

Resultat före bokslutsdisposltloner och skatt -2.763.931 -2.719.241

BOKSL UTSDISPOSITIONER

t~

Nåringsbtdrag till anläggningskostnader 22.002 43.473

N edsknvnmg av nyanläggnmg motsvarande

nanngsbtdrag -22.002 -43.473

Forandring av resultatutjämningsfond {Not 9) -5.000

l Erforderligt tillskott från Stockholrm

!.

Läns Landsting 2.768.931 2.719.241

:: ARETS RESULTAT

o o

VIII

MODERBOLAGETs BALANSRÄKNING

1987 1986

TILLGANGAR kkr kkr

Omsättningstillg~~

Kassa. bank 3.370 10.614

Obligationer o andra värdepapper 6.517 3.817

Fordran på tillskott från Stockholms

Läns Landsting 2.768.931 2.719.241

Fordringar hos dotterbolag 175.234 127.748

Kundfordrmgar 27.576 26.196

Förutbetalda kostnader och upplupna mtäkter 31.469 43.696

Övriga fordnngar 226.939 178.142

Förrådsmatend (Not 3) 112.724 111.158

Förskott tillleverantörer 8.622 9.818

Summa omsättningstillgångar 3.361.382 3.230.430

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag (Not 4) 9.048 9.048

Andra aktier och andelar (Not 5) 608 623

Långfnstiga fordringar hos dotterbolag 92.267 65.631

Andra långfristiga fordringar 2.322 2.130

Förskott tillleverantörer 42.587 123.238

Anläggningar under utförande (Not 6) 324290 215.516

Maskiner och inventaner (Not 6} 97.932 85.540

Rullande materiel {Not 6) 1.398.990 1.306.618

TUIUlelbaneanlaggningar {Not 6) 695.043 711.574

Byggnader (Not 6) 425.832 402.778

Mark (Not 6) 36.572 36.672

..

Summa anläggnmgsnllgångar 3.125.491 2.959.368

SUMMA TILLGANGAR 6.486.873 6.189.798

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfnstiga skulder

skulder till aktieägare 3.045 28.144

Lån Stockholms Lam Landsung 3.108.555 2.999.690

Leverantörsskulder 190.982 177.681

Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 232.148 188.510

Övriga kortfristiga skulder (Not 7) 69.742 76.089

Summa kortfristiga skulder 3.604.472 3.470.114

Långfrist1ga skulder

skulder till dotterbolag 50 50

Un Stockholms Läns Landsting 2.595.434 2.411.847

Andra långfnsnga skulder (Not 8) 180264 206.134

A v satt till pensioner 83.038 83.038

Summa långfnsuga skulder 2.858.786 2.701.069

Resultatutjämnmgsfond (Not 9} 5.000

Bundet eget kapital

Aktiekapital (Not 10) 17.600 17.600

Reservfond 1.015 1.015

Summa bundet eget kapttal 18.615 18.615

SKULDER OCH EGET KAPITAL 6.486.873 6.189.798

Ställda panter kkr (Not 12) 204.443 225.683

Ansvarsförbindelser kkr {Not 13) 1.125.000 1.120.000

IX

;, ;

x

MODERBOLAGETs FINANSIERINGSANALYS

TILLFÖRDA MEDEL Rörelsens intäkter

Erforderhgt dnfttillskott SLL Rörelsens kostnader

Rörelseresultat före avsknvningar Fmansiella mtäk:ter

Finansiella kostnader

Från årets verksamhet mtemt ullförda medel Försäljning av anläggningstillgångar

Minskning av långfnstiga fordringar Nänngsbidrag

Ökning av långfrutiga skulder Summa tillförda medel

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar Anläggningar under utförande Mark

Byggnader

T -baneanläggrungar Rull.mde matenel Maskmer och mventarier Akoer och andelar Summa använda medel

Förändring av rörelsekapital

fu>eciflkation av rörelsekapitalförändnng Ökrung av förrådsmatend

Ökning av kortfmoga fordringar Ökning av kortfrisnga skulder Minskrung av likvida medel Summa rörelsekapitalförändring

1987 (kkr)

2.040.108 2.768.931 -4.242.216 566.823 1.136 -280.586 287.373 323 53.824 22.002 157.717 521.239

108.774 -100 51.291 55.014 283.375 26.306 -15 524.645 -3.406

1.566 136.630 -134.358 -7.244 -3.406

1986 (kkr)

1.818.504 2.719.241 -3.962.291 575.454 1.220 -308.028 268.646

32.874 38.413 196.061 535.994

162.531 7 26.940 77.859 264.436 10.720 -617 541.876 -5.882

1.685 199.000 -215.138 8.571 -5.882

~~.

)

l

\

l

' ^J

BOKSLUTSKOMMENTARER REDOVISNINGSPRINCIPER

Under året har smärre justeringar genomförts i uppställningar och noteringar. För jämförbarhet har ändringarna genomförts för 1986 års värden.

skulder i utländsk valuta redovisas till balansdagens gällande kurs.

Koncernredovisningen omfattar AB Storstockholms Lokaltrafik (moderbolaget) och de bolag där moderbolaget ägde mer än 50% av aktierna vid årets slut. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att anskaffningsvärdena för aktier i förvärvande bolag har eli- minerats mot det egna kapitalet vid förvärvstidpunkten.

NOTHÄNVISNINGAR

Not 1 RÖRELSEINTÄKTER/FÄRDTJÄNSTENS INTÄKTER OCH KOSTNADER From mars 1987 redoVIsas koncernens samtliga trafikintäkter i moderbolaget.

Resultaträkningen inkluderar Färdtjänstdivisionens verksamhet, dvs rörelseintäkter = 365.613 kkr (297.011), rörelsekostnader = 685.389 kkr (651.362) samt avskrivningar= 5.923 kkr (5.853). Not 2 RÖRELSEKOSTNADER

I rörelsekostnader ingår kostnader dels för egen trafik, dels för den av SJ utförda lokaltågstrafiken.

Kostnaden för den av S J utförda lokaltågstrafiken utgöres praktiskt taget helt av

a

conto-betalning till SJ och är preliminär.

Not 3 FÖRRADsMATERIEL

Förrådsmaterielen är värderade enligt lägsta värdets princip.

Not4 AKTIER I DOTTERBOLAG Aktier i dotterbolag

AB Storstockholms Lokaltrafik Fastighets AB Viggestaberg

AB Storstockholms Lokaltrafiks Järnvägar Trafik AB Stockholm-Södra Lidingön

Not5 ANDRA AKTIER OCH ANDELAR Andra aktier och andelar

AB Storstockholms Lokaltraftk Diverse andelar, bostadsrätter Stockholms Terminal AB

Stockholms Lokaltrafiks Tämväg~

Diverse aktier Förlagsbevis

Antal

500 75.000 11.608

Antal

400

300

Nominellt värde, kkr

50 7.500 1.160

Nominellt värde, kkr

400

25

Bokfört värde 1987 kkr

388 7.500 1.160 9.048

Bokfört värde 1987 kkr

208 400

Bokfört värde 1986 kkr

388 7.500 1.160 9.048

Bokfört värde 1986 kkr

223 400

608 623

7 19

7 19

26 26

XI

Not6 ANLÄGGNINGAR MM

Anläggnmgs- Anskaffn värde Ack av~knv⁴l därav Ack narmgs- därav årets Bokfört Taxerings- nllgåugar 1987 1986 1987 1986 årets avskr b t drag näringsbidrag värde värde¹l

(1987, Kkr, 1987 1986 1987 1986 1987 1986 1987 1986 1987 1986

1986 Mkr) KONCERNEN:

Mark 51.650 51,5 51.650 51,5 7.314 6,8

Dyggnader³l 783.688 731,4 319.895 292,4 27.927 26,3 6.317 4,0 2.308 0,2 457.476 435,0 3.940 3,9 Järnvägs-

anläggn²l 151.492 110,2 36.738 31,9 4.800 4,0 16.443 12,4 4.100 12,2 98.311 65,9 T-banean-

läggningar 1.680.841 1.625,8 689.803 6.38,0 51.850 53,0 295.995 276,3 19.694 31,8 695.043 711.5 6.350 4,8 Rullande

maten el 2.755.323 2.496,3 1.341.878 1.171,1 194.113 178,6 1.413.446 1 325,2 Maskmer

och mvent. 221224 194,8 121.922 107,6 14.362 15,3 8 0,0 99.293 87,2 Anlägg n

under utför. 358.484 237,4 13.040 13,0 6,4 345.444 224,4

Summa 6.002.702 5.447,4 2.510.236 2.241,0 293.052 277,2 331.803 305,7 26.102 50,6 3.160.663 2.900,7 17.604 15,5

MODERBOLAGET:

f l

Mark 36.572 36,7 36.572 36,7 6.729 6,2

Byggnader'> 731.382 680,1 299.270 273,3 25.929 24,8 6.280 4,0 2.308 0,2 425.832 402,8 3.075 3,1 T-banean-

bggnmgar 1.680.842 1.625,R 689.803 638,0 51.850 53,0 295.995 276,3 19.694 31,8 695.043 711,5 6.350 4,8 Rullande

matenel 2.725.759 2.464,6 1.326.768 1158,0 191.003 176,0 1.398.991 1.306,6 Ma~ km er

i.'

och mvent. 214.470 188,2 116.538 102,6 13.914 14,8 97.9.32 85,6

r ^~: Anlaggn

! . under utför. 337.330 228,5 13.040 13,0 6,4 324.291 215,5

~ ~-~ ^Summa 5.726.355 5.223,9 2.432.379 2.171,9 282.696 268,6 315.315 293,3 22.002 38,4 2.978.661 2.758,7 16.154 14,1

i:' !

L

^t) Ett flertal fastigheter är ej ås.ltta taxenngwärde

2>Hårttll kommer anskaffade helt aYsknvna anlåggrungar med 73.243 kkr.

')J beloppen mg.\r SL-fmansterade mvestenngar J lokaltågstattOner ullhorande SJ med ett nettovarde av 8.520 kkr (8.520).

!:

⁴iVarav 808 kkr mot återanskaffmngsfond.

:.1

•t i

;~·

SPECIFIKATION ÖVER AVSKRIVNINGAR 1987

'i

i' MASKINERIINVENTARIER TUNNELBANEANLÄGGNINGAR

( .t

l;

Maslaner 10% Spår 5%

!• ~· Invt:ntarier 10% Ledrungar 5%

r

l.

. .

S1gnaler 5%

RULLANDE MATERIEL Stationer 5%

~. Spårvagnar 5% skyddsrum 2,5%

Bussar 15% Underbyggnadsarbete 1,7%

Tunnelbanevagnar 5% T-byggnader 4%

:. Personbilar 33,3%

1l

Lastb1lar 15% BYGGNADER

Diver$e fordon 15% Dep.ier 4%

Spårbundna verkfordon 15% L okaltågsstatwner 5%

Färdtjanstfordon 25% Terminaler 5%

!l Administratwn- och

: '

;i ' personalbyggnader 4%

1

Personalbostäder 4%

:i

ÖVriga byggnader 4%

j

XII

Not 7 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

I AB Storstockholms Lokaltrafiks belopp mgår bla kortfristig del av långfristig skuld 23.929 kkr (19.968) samt personalens källskatt 35.039 kkr (39.122).

Not 8 ANDRA LANGFRISTIGA SKULDER

Avser mteckningslån med 173.514 k.kr (199.384) och reverslån med 6.750 k.kr (6.750).

Not 9 RESULTATUTJÄMNINGSFOND

Till följd av ändrad förså.kringspolicy har medel avsatts för kostnader för ev. framttda skador.

Not 10 AKTIER I AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK Aktiekapttal, serie A 315.000

a

nominellt kronor 50,00, dvs 1.575 k.kr.

Aktiekapttal, ~ene B 37.000

a

nominellt kronor 50,00, dvs 185 kkr.

Not 11 ARETS VINST

I samband med en fasnghetsförsäljrung och aktieutdelrung från Trafikaktiebolaget Södra. Lidingon uppstod en förlust på 15 tkr. Den redovisade vmsten täcker den balanserade förlusten.

Not 12 STÄLLDA PANTER

Fasnghetsinteckrungar, AB Stor'jtockholms Lokaltrafik 7.000 kkr (7.000). Äganderättsförbehåll i nillande materie~ AB Storstockholms Lokaltrafik 197.443 kkr (218.683).

Not 13 ANSVARSFÖRBINDELSER

AB Storstockholms Lokaltrafiks penstonsskuld 1987-12-31 utöver posten "avsatt ttll pensioner" har beräknats till1.120 Mkr (1.120). Härtill kommer dotterbolagens pensionsskuld per 1987-12-31 med 78 Mkr (79). SLL har lämnat garanti för koncernens pensiOnsskuld. U tö v er detta har en borgen ställts för .Stockholm Terminal AB på 5 Mkr.

KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR

1987 Fonder under särskild förvaltrung av AB Storstockholms Lokaltraftk k.kr

Fränekelska Fonden 11

L G Agrens understödsfond 6

_So_·J_e_rb_e_rQg-_VV_._i_ck_s_tr_ö_m_s_f._on_d ______________________________ 27

1986 k.kr 11

6 27

XIII

1

_,.

'

I r!'

_{. J:,'}

^l.

^{' l}

^·

f

!

'l

·.· ,,

~ l

Jl XIV

Guy Ehrling Leif Gustafson Per Naess Nils Toll

Stockholm 1988-03-22 Stig Dingertz

Karin Ekarna Ronnie Hansson Bosse Ringholm

Ingemar Bäckström Verkställande direktör

Lennart Granath Sture Hollmann Hans Selarö UlfUebel

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avlämnats den 20 april1988.

Jan Eckert Wilhelm Forsling

Ingvar Högström Bengt Vetlestam A uktonserad revisor

Revisionsberättelse för

AKTmBOLAGETSTORSTOCKHOLMSLOKALTRAFm

Vi har granskat årsredovtsningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verk- ställande direktörens förvaltnmg för år 1987.

Granskningen har utförts enhgt god revis10nssed.

MODERBOLAGET

Arsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Sjöåker ReVlsionsbyrå AB . Vi tillstyrker,

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1987.

KONCERNEN

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker,

att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställs.

Jan Eckert Ingvar Högström

Stockholm den 20 apnl1988 Wilhelm Forsling Bengt Verlestam Auktoriserad revisor

STYRELSE MM 1987-01-01 INTILL 1987 ÅRS ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Ordinarie ledamöter

Stig Dingertz UlfUebel Bosse Ringholm Guy Ehrling Karin Ekarna Lennart Granath Leif Gustafson Sture Hollman Per Naess Suppleanter Bertil Karlberg Andres Käärik Cristina Larsson

Carl-Magnus Magnusson Elwe Nilsson

John Nordqvist Jan Strömdahl Sven Svennerstål Ann-Margret Örnberg

(m), ordförande

(fp), förste vice ordförande (s), andre vice ordförande (c)

(m) {s) {s)

(s)

(m)

(s) (fp)

(s)

(m) (m) (s) (vpk) (fp)

(m) Arbetstagarrepresentanter, ledamöter

Nils Toll {SKAF)

Hans Selarö (SKAF)

Ronnie Hansson (LTF)

Arbetsta~epresentanter, suppleanter

Parvan skarrna {SKAF7

Gunnar Thomen {SKAF)

Wivianne Sundström (LTF) Arbetsutskott

Stig Dingertz (m)

UlfUebel (fp)

Bosse Ringholm (s)

~pleanter, arbetsutskott

Guy Ehrling (c)

Sture Hollman (s)

Arbetstagarrepresentant, arbetsutskott Nils Toll

Revisorer JanEckert Wilhelm Forsling Ingvar Högström Bengt Verlestam Revisorssuppleanter Gary Hjelm Per-Olof Staff Gunnar Hallden Henrik Hedqvist Företagsledning Ingemar Bäckström Lars Airner

Leif Christensson Hans Gerle Inga-Britt Cronsioe BoTengblad Mauritz Ljungman Bengt Gustafsson Gunnar Rehnström Inge Aström Börje Lindvall Bosse Wallin

(m) (fp) (s)

(auktoriserad revisor)

(m) (c) (s)

(auktoriserad revisor)

VD

Chef Juridikstaben Chef Färdtjänstdivisionen Chef Ekonomistaben Tf Chef Personal-/

Organisationsstaben Chef Kanslistaben Chef Informationsstaben Chef Bussdivisionen ChefTågdivisionen Chef Affärsdivisionen Bitr Chef Affärsdivisionen ChefUtvecklingsstaben

XV

"i

:j

l l

l

1

10 ÅR I SAMMANDRAG

1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 SL-KONCERNEN EXKL FÅRDTJÄNST

MARKNAD

Resor (rm~) 498 513 525 528 528 530 527 514 491 477

Sålda period-

mår k en (tusen) 5436^1} 5859¹⁾ 6210 6180 6336 6496 6726 6404 6055 5951 -varav hela 4170 4410 4641 4602 5044 5124 5191 4897 4626 4504

halva 1266 1449 1569 1578 1292 1372 1535 1507 1429 1347

Pris på period-

marke, helt (kr) 190 170 150 140 120 100 80 70 70 70

Otto 1 prisruvå

1987 190 177 185 186 151 137 119 117 133 142

PRODUKTION

Vagnkm (milj) 208 203 202 201 200 195 189 181 181 180

- varav järnväg 35 34 33 34 33 33 33 33 31 32

T-bana 67 64 65 64 ()5 64 63 59 63 64

buss 106 105 104 103 102 98 93 89 87 84

Plat5km, (mtlj) 26062 25141 25108 25013 24790 23890 23386 21912 22179 20233 - varav Jårnvåg 6494 6421 6290 6465 6266 6240 6273 6161 5914 4161 T-bana 10029 9446 9597 9540 9675 9504 9424 8758 9243 9442

buss 9539 9274 9221 9008 8849 8146 7689 6993 7022 6630

EKONOMI Totala mtåkter

(Mkr) 1669 1550 1439 1328 1176 1002 811 712 680 655

Totala kost-

nader (Mkr) 4253 4010 3747 3387 3304 2881 2451 2126 1875 1672

Tillskott fr.

SLL (Mkr) 2584 2460 2308 2059 2128 1879 1640 1414 1195 1017

Dito prisnivå

1987 2584 2563 2506 2401 2680 2578 2443 2361 2270 2069

Tillskott/

resa 1 pns-

ruvå 1987 (Kr) 5,19 5,00 4,77 4,55 5,08 4,86 4,65 4,59 4,62 4,34 S jälvfmansie-

nng5grad (%) 39,2 38,7 38,4 392 35,6 34,8 33,1 33,5 36,3 39,2

o

Bruttoinves-

teringar (Mkr) 490 546 508 539 405 477 332 340 207 245

ÖVRIGT

Vagnantal 2867 2870 2955 2937 2956 2953 2941 2869 2789 2658

Q

Arsarbete 10887²> 9836 10164 10161 10188 10180 10421 9859 9872 9575

1>Nya färdbevi~ (skolkort) for gymnasteelevema har medfört en mmskad forsäljrung av penodmarken. Bortfallet beräknas tilltOO tusen 1986 och 273 tusen 1987.

2) Fr o m 1987 ändrad normtid for traflkper5onal.

XVI

10

AR

I SAMMANDRAG

1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 FÅRDTJÄNST

Leg!nmerade/Kunder Totalt antal

(tusen) 84,0 82,7 81,0 79,0 77,8 77,2 76,4 74,5 71,5 68,5

-varav för

specialfordon 10.3 10,0 9,5 8,9 8,2 7,6 7,2 6,7 6,1 5,2

PRODUKTION

Resor (tusen) 5536 5509 5526 5316 5148 5089 5451 5208 5004 4881 -varav med

egna fordon 376 357 357 354 346 337 327 292 263 252

-varav med

entreprenörer 373 373 357 351 345 366 354 356 356 330

-

-varav med

r taxi 4787 4779 4812 4611 4457 4386 4770 4560 4385 4299

~{

EKONOMI Totala intäkter

(Mkr) 366 297 323 296 269 240 204 181 163 159

-varav stats-

bidrag 157 136 174 156 132 120 120 110 78 60

Totala kost-

nader (Mkr) 691 657 615 561 475 447 417 358 300 260

Tillskott fr.

SLL (Mkr) 326 360 292 265 216 207 213 177 137 101

D1to prisnivå

1987 326 375 317 309 272 284 317 296 260 205

Tillskott/

resa 1 ~ns-

ruvå l 87 (Kr) 58,83 68,08 57,38 58,13 52,84 55,82 58,21 56,76 52,02 42,09 Bruttoinves-

tenngar (Mkr) 9 3 6 8 12 7 9 6 4 5

ÖVRIGT

Vagnantal 224 231 220 216 228 201 204 183 174 146

Arsarbetare 717¹⁾

611 619 594 558 521 513 479 361 357

~

^{1JFrom 1987} ändrad normtid för trafikpersonal.

XVII

PRODUKTION PER TRAFIKSLAG

Trafikslag Vagnkm (Milj) Platslan (Milj)

1987 1986 1987 1986

Pendeltåg 26,7 26,3 5.866 5.769

SLJ 7,3 7,4 566 606

Lidingöbanan 0,8 0,6 62 46

SUMMA JÄRNVÅGSTRAFIK 34,8 34,3 6.494 6.421

SUMMA TUNNELBANETRAFIK 67,3 63,5 10.029 9.446

Stockholms busstraftkdistnkt 25,3 25,2 1.901 1.868

Östra busstraf1kdistnktet 24,8 24,3 2.307 2.217

Västra busstrafikdistriktet 24,1 23,6 2.276 2.161

Norra busstrafikdistriktet 16,2 16,3 1.728 1.632

Södra busstrafikdistriktet 13,1 13,8 1.163 1.224

Lidingöbuss 2,1 2,3 164 172

SUMMA BUSSTRAFIK 105,6 .105,5 9.539 9.274

SUMMA TOTALT 207,7 203,3 26.062 25.141

RESURSER- VAGNPARK

f'

^)•

Traf1kslag 1987 1986

Pendeltåg- SJ 268 244

SLJ 126 126

Lidingöbanan 20 20

SUMMA JÄRNVÄGsTRAFIK 414 390

Tunnelbana 872 878

Sr ärvagnar 17 17

SUMMA TUNNELBANETRAFIK 889 895

Bussar, standard 1.265 1.276

Bussar, led- 541 527

Bussar, boggie 26 26

SUMMA BUSSAR 1.832 1.829

FÄRDTJÄNSTFORDON 224 231

SUMMA TOTALT 3.359 3.345

~~

·-

~( ~

r: .. ··~

~_,..

(=l

MARKNAD

Antal resor, miljoner Pendeltåg

TWlllelbanal spårvagn Övrig järnväg Buss

TOTALT

Trafikintäkter, Mkr Månadsmarken Rabattkupanger Kontantkuponger Turistkort skolkort Årskort Värn pliktskort Övriga färdbevis Speciallin je trafik Abonnemangstrafik TOTALT

ANTAL ANSTÄLLDA

1987-12-31 Heltid Koncernen

Trafikpersonal

(mkl arbetsledare) 7.222 U n der hållstersanal

(mkl arbets edare) 2.490 Admmistrativ personal 1.250

Summa 10.962

Varav AB SL (moderbol~~

Trafikpersonal

(ink! arbetsledare) 6.927 U nderhållsfcersonal

(ink! arbets e dare) 2.308 Administrativ personal 1.233

Summa 10.468

Fotnot

1) Motsvarar 11.604 årsarbetare⁶>

2) Motsvarar 10.44 7 årsarbetare

3) Motsvarar 11.161 årsarbetare⁶) 4) Motsvarar 10.024 årsarbetare

Deltid

1.965 189 169 2.323

1.953 188 165 2.306

1987 1986

45 43

227 222

13 14

213 234

498 513

913 873

235 207

164 143

18 17

46 23

16 8

13 19

6 6

81 78

16 17

1.508 1.391

Totalt

9.187 2.679 1.419 132851)

8.880 2.496 1.398 12.7743)

5) Ltdmgöbolagets personal är formellt anställda i moderbolaget

Förändring 1985 1987-1985

46 225 15 239

525 -5,0%

+ 8,4%

1986-12-31

Heltid Delt1d Totalt

7.098 1.791 8.889 2.447 215 2.662 1.299 179 1.478 10.844 2.185 13.029²)

6.845 1.781 8.626 2.279 213 2.492 1.284 175 1.459 10.408 2.169 12.577⁴>

6) Fr o m 1987 beräknas 1.300 tlm för en årsarbetare mom trafikpersonalgruppen resp 1.570 tim för en årsarbetare inom övnga personalgrupper.

1986 gällde 1.570 tim för en årsarbetare inom samthga personalgrupper.

lXX

Lidingödivisionen

idingödivisionen bedriver buss- och tågtrafik inom Lidingö kommun och omsatte 1987 nännare 50 milj kr.

Upprustningen av Lidingöbanan

_..._., som pågått sedan 1985 fortsatte under

1987. Under året ftck bandelen Kottla-Gåshaga bl a ny banunderbyggnad. Ombyggnaden av divi- sionens 20 vagnar p

å

börjades i SLs verkstad i Ham- marby. De två första blir färdiga under 1988. De 40

år

gamla likriktarna byttes ut mot nya. Busstrafiken på Lidingö fick sju nya bussar.

Den ökade konkurrensen från bilen har drab-

bat kollektivresandet på Lidingö mer än

på många andra hålL Lokal marknadsföring ska locka tillbaka gamla kunder och få fler att åka kollektivt.

~'! !~

Voa,pork 35 &t 20 &t

J.inier ^{11&t 1&t}

Hltlplaher/Stationer 173 &t 15 st Antalresor 6m~ 2,5

mili

Produktlon

..,...ibneter

^{164 milj 62 milj}

Antal anth1llla ^{180 st} varav

TraRI&personal 174 &t

Övrita 6st

l l

... l /

13

14

Linjenät och nyckeltal

KARSTA

LINDHOLMEN

NYCKELTAL TILl SLs ÅRSBERÄnELSE

Antal anställda

varav trafik- och underhållspersonal

Vagnparkinklpende~åg

Stationer /Hållplatser

Produktion miljoner vagnkilometer Produktion miljoner platskilometer Produktion färdtjänstresor, miljoner Totala kostnader, miljoner kronor Totala intäkter, miQoner kronor varav trafikintäkter, miljoner kronor Antal resor, miljoner

13.285 11.870 3.359 11.400 207,7 26.062,0 5,5 4.944 4.944 1.509

498

l

NORRA

• • • • PENDELTAG

BUSSTRAFIK.DISTRIKTENS GRÄNSER

15