INNEHÅLL
Omstruktureringen går enligt plan 4- s
Europas järnvägsnät förnyas 6-8
Detta är $J-koncernen 9-11
De anställda, profilen, miljön 12-15
Persontrafiken 16-21
Godstransporterna 22-28
Maskinunderhållet 29-32
Fastighetsverksamheten 33-35
Färjetrafiken 36-38
TGOJs verksamhet 39
SJ s finansiella verksamhet 40-41 Årsredovisning för år 1990 42-45
Bokslutskommentarer 46-48
Bokslut 49-51
Noter 52-56
Revisionsberättelse 57
Styrelse 58
Ledning 59
OMsTRUKTURERINGEN GAR ENLIGT PLAN. o
fter två års arbete har SJ nu kommit halvvägs i sitt förändringsprogram.
Omfattande effektivisering av verksamheten har skett i enlighet med den plan, som lades upp hösten 1988.
Det innebär att SJ nu är på väg att bli ett modernt, effektivt och kundinriktat företag.
Genom rationaliseringsåtgärder, utan att tappa försäljningsvolym, har SJ minskat perso- nalantalet med ca 4500 årsanställda.
Genom fastighetsförsäljningar har SJ frigjort kapital och därmed förbättrat de finansiella för- utsättningarna inför fortsatt utveckling och modernisering.
Omstruktureringen av koncernen fortgår.
Det tunga underhållet av järnvägsfordon effek- tiviseras, marknadsorienteras och sammanförs med det helägda dotterbolaget TGOJ AB.
Affärsverkets och Swedcarriergruppens fårje- rörelser sammanförs till en gemensam verksam- het.
Omfattande åtgärder för bättre kapitalutnytt- jande inom koncernen har vidtagits under året .
..
De administrativa funktionerna och rutinerna har effektiviserats ytterligare.
Koncernens resultat efter finansnetto har för- bättrats och blev för 1990 681 Mkr, varav affärs- verket, d v s järnvägsverksamheten, svarade för 372 Mkr.
Den plan som SJ lade upp 1988, baserad på det trafikpolitiska beslutet, angav en vinst för 1990 på 200 miljoner kronor. På sikt bör vinsten ligga på minst 600 miljoner kronor för enbart affärsverket för att SJ skall klara sina kommande investeringar i lok, vagnar, stationer, verkstäder och personallokaler.
Den rådande lågkonjunkturen påverkar i för- sta hand godstrafiken på ett ogynnsamt sätt, lik- som momsen minskar privatresandet på person- trafiksidan. Resultatet 1991 bedöms därför bli lägre än 1990 års resultat.
Den 4 september satte SJ in det första snabb- tåget X 2000 i trafik mellan Stockholm och Göteborg och tog därmed plats i den europeiska snabbtågsfamiljen. Genom satsningen på snabb- tåget kommer SJ att ha goda möjligheter att länka samman det blivande svenska snabbtågs- nätet med det europeiska.
Upprustningen av järnvägsstationerna fort- sätter och ett stort antal projekt är under genomförande.
Utvecklingen av godstrafiken sker bland annat genom ökning av antalet direkttåg och satsning på datakommunikation, som förbättrar möjligheten att ge god kundservice. Det är på godssidan de största och mest genomgr. ipande förändringarna genomförs.
En nödvändighet för att SJ skall kunna agera
på transportmarknaden med samma effektivitet och flexibilitet som andra aktörer är likvärdiga förutsättningar. En utredning har tillsatts av regeringen för att belysa effekter och konse- kvenser vid en eventuell övergång till annan associationsform.
SJ har tidigare framhållit nödvändigheten av upprustning och utbyggnad av det svenska järn- vägsnätet och 1989 presenterades ett förslag t ill nyinvesteringar på 40 miljarder kronor.
Regeringen har under våren 1991 lagt fram en tillväxtproposition som innebär en kraftigt ökad satsning på järnvägsnätet.
Efter riksdagens ställningstagande i EG-frå- gan framstår det allt viktigare för SJ att klara sina internationella transporter på ett effektivt sätt.
För att kunna behålla sin produktion i Sverige behöver svensk industri ha snabba leveranser till marknaderna i Europa, såväl inom EG som i öst.
Transporttiderna mellan Sverige och kontinen- ten får inte avvika alltför mycket från tiderna mellan länderna nere på kontinenten.
Det är därför nödvändigt att bannätet förbätt- ras i Sverige, så att exempelvis kombitåg för gods kan gå genom vårt land i 160 km/tim. På det sättet kan vi möjliggöra transporter från industrin i Sverige till marknaderna i Europa över natt. Inget annat transportmedel kan klara det. Det är inte bara en transportpolitisk utan i högsta grad en industripolitisk fråga av stor vikt för Sverige.
En sådan förbättring av bannätet i Sverige skulle naturligtvis också medföra att man kan köra persontåg i högre hastigheter än idag. Det
skulle göra tåget ännu mer attraktivt i konkur- rensen med bil och flyg, samtidigt som vi värnar om miljön i vårt land genom att öka det kollek- tiva resandet.
Det är också viktigt att vi på ett bra sätt kan komma vidare med våra svenska tåg via järn- vägsnätet i Europa. Här ska vi från svensk sida vara med och påverka arbetet med trafikupp- läggningen och bannätet i Europa. Genom att SJ nu fått ordförandeskapet för planeringskommis- sionen inom den europeiska järnvägsunionen, UIC, vilket innebär att vi har det övergripande ansvaret för den internationella trafikens orga- nisation och .Planeringen av infrastrukturen i Europa, kan vi aktivt arbeta för en förbättring av trafikuppläggningen och bannätet på konti- nenten.
Ett skäl till att vi fått detta förtroende är att Sverige idag betraktas som något av ett före- gångsland, när det gäller nytänkande inom järn- vägsverksamheten.
En bättre internationell järnvägstrafik i kom- bination med det stora förändringsarbete, som nu pågår inom SJ, stärker oss och säkrar SJs konkurrenskraft inför framtiden.
s,l;~/
u
EuROPASJÄRNVÄGSNÄT
FORNYAS. ••
Ett program för höghastighetsbanor har växt fram i flera länder. Sam- mantaget omfattar förnyelserna investeringar på över 600 miljarder kronor. Flera banor har redan öppnats, men nya projekt tillkommer hela tiden. Gemensamt är att projekten bygger på nya länkar för has- tigheter upp till 300 krnltim, men även att tågen ska kunna utnyttja befintliga spår för hastigheter upp till 200 km/tim.
rankrike var först i Europa med sitt TGV-nät, som nu börjar bli omfat- tande. För närvarande byggs bl a en ny linje till tunneln under Engelska kanalen som kommer att medge en restid på mindre än 3 timmar mellan Paris och London. l Italien finns också ett höghastighetsnät, som utnyttjar nya och gamla banor samt lutande tåg, som i Sverige. Tyskland inviger sin första hög- hastighetslinje under 1991, men kör redan 200 km/tim på vissa befintliga linjer. Spanien har påbörjat ett stort ombyggnadsprogram för sitt järnvägsnät med nya sträckningar och anpass- ning till samma spårvidd som i övriga Europa.
Vi kan således se ett europeiskt höghastig- hetsnät växa fram. Det har hittills uppstått som en sammanläggning av de enskilda ländernas projekt. UICs planeringskommission, där SJs generaldirektör Stig Larsson nu är ordförande, h;tr emellertid beslutat, att göra en plan med utgångspunkt från de gemensamma behoven i
Europa. Detta har föranletts av den snabba poli- tiska utvecklingen i det ny a Europa och det fak- tum, att alltfler nya projekt tillkommit. I planen ingår också att ta fram ett internationellt hög- klassigt godstransportnät, vilket är nödvändigt för att möta industrins behov. Planeringen omfattar även ett europeiskt höghastighetsnät för nattåg.
Snabbare godstransporter.
Det börjar växa fram allt fler höghastighetståg även för godstrafik. I Frankrike har godståg kört 160 krnltim i flera år, och i Tyskland har nu vissa tåg börjat köra med samma hastighet. Det innebär, att man kan erbjuda övernattransport av stora kvantiteter mellan regioner, som inte är möjligt med lastbil eller flyg. A v betydelse för godstransporterna blir också de nya tågtunnlar, som planeras genom Alperna i Schweiz samt tunneln under Engelska kanalen .
.
~-·, l /
Bakgrunden t1ll att nya järnvägslinjer
\plane-
ras och byggs i snabb takt är, att höghastighets- tåg gör järnvägen till det överlägset snabbaste persontransportmedlet på avstånden 10-50 mil.
Järnvägen är dessutom det mest ekonomiska och milj ö vänliga transportmedlet.
Det är viktigt att Sverige och Skandinavien
knyts till det europeiska höghastighetsnätet. En
sådan möjlighet kommer att uppstå via den fasta
förbindelsen över Öresund. Från Skåne till
Hamburg kommer det inte att ta mer än 5 tim-
mar över Öresund och Stora Bält. Med nattåg
skall man t ex kunna åka kl17 .00 från Stockholm
och vakna kl9.00 i:Bryssel eller 10.00 i London.
DETTA ÄR
SJ-KoNCERNEN.
S]- koncernen består av affärsverket SJ och dotterbolag, av vilka de flesta ingår i Swedcarriergruppen.
Affärsverket, som är indelat i divisioner för persontrafik, godstrans- porter, maskinunderhåll och fastigheter, fungerar också som moderbo- lag i koncernen.
'
SJ-KoNCERNEN
Koncernstyrelse Koncernchef
AFFARSVERKET
DoTTERBOLAG
AB Swedcarrier l Moderbolag
ASGAB Swebusgruppen AB l
AB Svelasr i
AB Trafik- restauranger SFL AB (SweFerry)
SJ lnvestAB TGOJAB Gombitrans l
---~~~~~~---J
SwedeRail Coruulting AB
oncernens huvudverksamhet är transporter av såväl personer som varor och industriprodukter.
Basen för affärsverksamheten är järnvägstrafiken. Den verksamhet som bedrivs i dotterbolagen skall vara ett naturligt komplement till SJs egen tågverksamhet och stödja den.
Mål och syften med dotterbolagen är:
- att ge SJ möjlighet till lönsamhet, där SJ kan utveckla heltäckande transportlösningar och verksamheter, som kan skapa långsiktig och uthållig bärkraft.
SWEDCARRIERGRUPPEN
består av moderbolaget, AB Swedcarrier, med ASG AB, Swebusgruppen AB, AB Svelast, AB Trafikrestauranger, SFL AB (SweFerry), SJ Invest AB och TGOJ AB.
SwedeRail Consulting AB är ett direktägt dot-
terbolag.
PERSONTRAFIKDIVISIONEN driver t ågtrafik på stamnätet och entreprenadtrafik åt länstrafikhu- vudmännen och staten på länsjärnvägar och olönsamma, men regionalpolitiskt viktiga linjer på stomnätet. Totalt transporteras 77 miljoner passagerare årligen, motsvarande 6 miljarder personkilometer. Divisionen omsätter 5 005 Mkr och har 9 196 anställda.
GODSTRANSPORTDIVISIONEN utvecklar, mark- nadsför och producerar regelbundna och tunga godstransporter över långa avstånd samt kund- anpassade transportsystem. Totalt transporteras 54 miljoner ton årligen, motsvarande 19,2 mil- jarder tonkm.
Divisionen omsätter 3 745 Mkr och har 5 074 anställda.
MASKINDIVISIONEN levererar underhållsej änster till Persontrafik- och Godstransportdivisioner- na, Banverket och länstrafikhuvudmännen.
Divisionen bedriver verksamhet i 37 verkstäder på 32 orter i landet. Antalet anställda är 4512 personer.
fASTIGHETSDIVISIONEN ansvarar för förvalt- ning, uthyrning, exploatering och försäljning av SJs mark- och fastighetsbestånd. Divisionen säl- jer också projektledningstjänster inom SJ och till Banverket. T o tala hyresintäkter från externa hyresgäJter uppgår till225 Mkr. Antalet anställ- da är 322 personer.
ASG AB arbetar med transport, · spedition och lagring av gods på den nordiska marknaden och på de utlandsmarknader som är viktiga för nor- diskt näringsliv. ASG omsätter 7312 Mkr och har 5171 anställda. S J äger 45% av kapitalet och 62% av rösterna.
SwEBUSGRUPPEN AB bedriver persontrafik med buss i egen regi och i samarbete med länstrafik- huvudmän. Omsättningen uppgår till 2 568 Mkr och antalet anställda til14 779 personer.
AB SvELAST är ett lastbilsåkeri med 700 fordon.
Företaget bedriver forslingsservice till gods- transporterna på järnväg. Företaget har en omsättning på 378 Mkr och 814 anställda.
AB TRAFIKRESTAURANGER arbetar med service- verksamhet i anslutning till tågresor, på tåg och resecentra. Företaget har 81 restaurangvagnar och fyra konferensvagnar. Omsättningen upp- går till 654 Mkr och antalet anställda till 1551 personer.
SFL AB kommer att driva SJ s samlade färjerö- relse under namnet SweFerry AB. Företaget dri- ver gods- och persontrafik på fem linjer till Tyskland och Danmark med egna fartyg och i partnerskap med andra intressenter. Trafiken bedrivs med 14 fartyg och omsätter 979 Mkr.
Företaget har 574 anställda.
'
SJ
INVESTAB förvaltas av finansrörelsen inom SJ och hanterar vissa finansiella tjänster inom koncernen.
TGOJ AB bedriver gods- och persontrafik med järnväg samt verkstadsrörelse för spårburna for- don. Företaget omsätter 155 Mkr och har 301
anställda. Under 1991 sammanförs SJs under- hållsverkstäder med TGOJ.
SWEDERAIL
CONSULTINGAB marknadsför på
konsultbasis SJs och Banverkets samlade kom-
petens internationellt och till större järnvägs-
projekt.
DE ANSTÄLLDA, PROFILEN, MILJON. ••
SJ har nu kommit halvvägs i sitt förändringsprogram. Omstrukture- rings- och rationaliseringsarbetet följer den plan, som lades upp hös- ten 1988.
rbetet på personalområdet präg- lades under 1990 av den pågå- ende förändringsprocessen inom koncernen. Utvecklingen av ny kompetens och anpassning av resurserna till för- ändrade behov i verksamheten har varit framträ- dande inslag.
Företaget och personalorganisationerna har enats om ett fördjupat medbestämmande. Pro- jektet kallas "Effektivitet Genom Samverkan", EGS, och innebär en helt ny modell för de anställdas medinflytande och möjligheter att påverka verksamheten centralt och lokalt. Det huvudsakliga arbetet sker i s k arbetsplatsträffar och regelbundna möten i samverkansgrupper över hela landet. Dessa kompletterar hittillsva- rande former för förhandling och information enligt MBL.
Sedan starten hösten 1989 har projektet medfört att ca 500 fÖrslag till förändringar framkommit. För- ändringar som inneburit eller som kan leda till effek- tiviseringar och produktförbättringar av olika slag.
Detta samverkansprojekt är det största samla- de personalpolitiska grepp som tagits inom SJ
för att utveckla verksamheten genom persona- len. Under året genomfördes totalt 65 vecko- långa seminarier, i vilka chefer, arbetsledare och fackliga företrädare gemensamt tränades i de nya lednings- och samverkansformerna.
I anslutning till EGS-projektet pågår också utvecklingsarbetet för att på sikt införa resultat- bonus.
Jämställdhet.
Under 1990 införde SJ ett jämställdhetsprogram.
SJs mål med jämställdhetsarbetet är att skapa arbetsplatser, som lockar såväl kvinnor som män. SJ arbetar för att få fler kvinnor i chefspo- sitioner.
Arbetsmiljö.
Arbetsmiljöarbetet vid SJ bedrivs enligt ·. en sär- skild Arbetsmiljöplan, som revideras årligen och fastställes av Centrala Skyddskommitten.
Under 1990 har bl a följande frågor varit sär- skilt uppmärksammade:
D
olycksfall i växlingstjänst
D
bullerproblem, bl a i bangårdsarbete
"""""""".,_,~""""= SJ 1990
===== =a:
==""""""""'"""""=
SJ 1990...,.,.,=...,.,===
o transport av farligt gods o upprustning av personallokaler
Rehabilitering.
Projektet "Rehabilitering på arbetsplatsen - en angelägenhet för hela sr startade hösten 1989 och har sedan pågått under hela 1990.
Syftet med projektet är att öka kunskapen
och kompetensen hos rehabiliteringansvarig personal. Effektiva rutiner skapas för att tidigt spåra rehabiliteringsbehov och för att kunna följa upp sjukfrånvaro. Samarbetet mellan arbetsplatserna, företagshälsovården och andra resurser på rehabiliteringsområdet förbättras kontinuerligt.
l
t
"""'a:eo-=-~=~ SJ 1990 --==-=--=======-===-'
Under första halvåret genomfördes två tema- dagar om rehabilitering på tio olika orter i lan- det för linjechefer, arbetsledare, personalchefer, personaladministratörer och fackliga represen- tanter. Rehabiliteringsverksamheten under hös- ten har bidragit till minskad långtidssjukskriv- mng.
Utbildning.
Utöver sedvanlig yrkesutbildning har särskilda satsningar gjorts på en rad områden.
Ytterligare en kurs i SJ Gods säljskola starta- de under året. Skolan utgör också affärsskola och projektledarutbildning för utveckling av den befintliga säljkåren.
Även persontrafikdivisionen startade under året en omfattande säljutbildning.
Stora utbildningsinsatser gjordes även inom arbetsmiljöområdet för chefer och arbetsledare.
Utbildning för personal som arbetar med trans- port av farligt gods har påbörjats, och omfattar totalt ca 12 000 anställda.
Ledarutveckling och chefsförsörjning.
Ledningsfilosofin har fastställts i dokumentet
"Chef vid SJ". I detta definieras chefsuppgiften och de krav som ställs på cheferna i det moderna SJ.
Ett program för chefsförsörjning har lagts fast. Det skall säkerställa att SJ kvalitativt kan tillgodose sitt chefsbehov. I programmet ingår bl a en rullande ersättarplanering och ett pro- gram för utveckling av chefer och chefskandida- ter.
Profil och identitet.
Arbetet med informationen kring förändrings- programmet med temat "På tre år och 100 punk- ter ska SJ bli bättre" har fortsatt i enlighet med den fastlagda planen. Vid årsskiftet hade 60 av de utvalda 100 punkterna åtgärdats. Punkterna har fortlöpande redovisats både internt och externt.
SJs identitets- och designprogram har under året kompletterats med ett nytt märke, en ving- hjulssymbol i modern form. Den nya symbolen introducerades under hösten i samband med lan- seringen av snabbtåget X 2000. Märket är ytterli- gare ett tecken på SJs förändring och ett uttryck för SJs strävan att förena tradition och förnyelse i förändringsarbetet.
SJ och miljön.
Sedan 1970 har den totala oljekonsumtionen i Sverige minskat med ca 40%. Under samma tid har transportsektorn ökat sin oljeförbrukning med 30%. Ökningen faller nästan uteslutande på vägtrafiken och flyget eftersom 95 % av tågen går på elektrifierade linjer. Tåget förbrukar dessutom bara 25% av den energi som en bil använder för motsvarande transport.
SJs miljöpolicy antogs hösten 1989. Med den
som grund har en omfattande intern miljörevi-
sion startats vid samtliga verkstäder. Beslut har
fattats att ersätta den vanliga dieseloljan som
används för diesellok och dieselmotorvagnar
med ett miljövänligare dieselbränsle. Ett omfat-
tande internt utbildningsprogram i miljöfrågor
har genomförts. Det finns också ett beslut om
att prova gasdrivna distributionsfordon.
PERSONTRAFIKEN.
SJ-koncernens persontrafik omfattar Persontrafikdivisionen affärsverket, Swebusgruppen AB och AB Trafikrestauranger.
. tnom
ersontrafikdivisionen bedriver tåg- trafik på stamnätet och entrepre- nadtrafik åt länstrafikhuvudmännen samt åt staten på olönsamma men regionalpolitiskt viktiga järnvägslinjer.
Swebus bedriver entreprenadtrafik med buss för trafikhuvudmännen samt nationell och internationell långlinjetrafik och beställnings- trafik.
Trafikrestauranger arbetar som servicepart- ner till Persontrafikdivisionen med service till resenärerna på tågen. Dessutom bedrivs hotell- och restaurangrörelse.
Läges beskrivning.
Det totala resandet i landet fortsatte att öka 1990. Mot slutet av året skedde emellertid en
avmattning i utvecklingen.
Bilresor dominerar fortfarande resandet, mätt både i antal resor och personkilometer, men mot slutet av året noterades en viss nedgång.
Tågresandet var under 1990 oförändrat volym, medan bussresandet ökade något. Fly- gets starka tillväxt under 1980-talet avmattades kraftigt under 1990.
Länstrafikhuvudmännen och staten, v1a Transportrådet, är två stora och viktiga köpare av tåg- och busstrafik. T otalt köpte de tåg- och busstrafik av SJ-koncernen för 3 554 Mkr under 1990.
Persontrafikdivisionen hade 1990 avtal med
landets samtliga länstrafikföretag angående tåg-
trafik. De totala intäkterna för persontrafik på
järnväg uppgick tills 005 Mkr.
PERSONTRAFIKDIVISIONEN.
Snabbtåget- X 2000- introducerades och sattes i trafik den 4 september 1990 på sträckan Stock- holm-Göteborg. Tåget fick ett mycket gott mottagande och beläggningen har varit mycket hög. Marknadsundersökningar visar att ca hälf- ten av alla resenärerna i X 2000 är invanda flyg- resenärer. Trafiken har bedrivits med endast ett tågsätt, men i början av 1991 tas ytterligare två snabbtågsätt i trafik. Trafiken kommer därefter att utökas successivt.
Produktutveckling.
Nya konferensvagnar togs i bruk under året.
Konceptet "Konferens på Tåg" bedrivs i samar- bete mellan Persontrafikdivisionen och dotter- bolaget AB Trafikrestauranger. Konferensvagn kan specialbeställas att följa med i tåg på reguljä- ra sträckor.
Införandet av nya sovvagnar fortsatte och sovvagnar med dusch sattes in även i nattågen till Norrland.
Persontransportm a rknaden 1990.
T ransportarbete över 1 O mil.
Ytterligare familjevagnar med lekrum och handikapputrustning sattes i trafik. Fem vagnar var i trafik vid årsskiftet 1990/91, och ytterliga- re drygt 30 vagnar är beställda och tas successivt i bruk. Avsikten är att varje lnter City-linje skall erbjuda en familjevagn.
Vid årsskiftet 1990/91 omplanerades tågtrafi- ken söderut för att ge möjlighet till uppehåll för alla fjärrtåg på den nyöppnade stationen Stock- holm Syd/Flemingsberg i Huddinge.
Nya säljkanaler.
Genom ett utökat antal säljställen och förbätt- rad tillgänglighet har Persontrafikdivisionen kunnat underlätta biljettinköp och information för kunderna. Biljettförsäljningen på Stock- holms Central har byggts om, och kapaciteten har väsentligt förstärkts.
Nya s k tågbutiker i de större städernas cen- trala delar öppnades. Dessutom finns möjlighet att köpa biljetter i vissa varuhus och hos agenter.
Under 1990 öppnade två nya tel efonförsälj-
ningscentraler -i Ånge och Falköping. Liknan-
de bokningscentraler öppnar 1991 i Avesta och Tranås. Via dessa är det numera möjligt att per telefon beställa biljetter och få dem direkt hem-
sända per brev med bifogat inbetalningskort.
På vissa postkontor, butiker och taxistationer pågår sedan 1990 prov med s k satellitskrivare för utskrift av telefonbeställda biljetter.
På 23 större stationer har elektroniska infor- mationstavlor installerats. Med hjälp av dem får kunderna upplysning om restider och priser.
Biljettautomater har installerats i Uppsala och Stockholm Syd/Flemingsberg. De är de första automaterna för självbetjäning. Färd- och plats- biljetter till20 resmål är inlagda i automatservi- cen.
Flera hundra företag utnyttjade förra året databokningssystemet "SJ Direkt". Utbyggnad av denna service pågår.
Under året infördes också ett nytt kort, "Öst- turist med tåg", med 15 dagars giltighet för resor i Östtyskland, Tjeckoslovakien och Ungern.
Marknads aktiviteter.
Person trafik di visionens marknadsförings akti vi- teter var omfattande. Bl a gjordes en riktad sats- ning mot barnfamiljer, kopplad till Sveriges Turistråds kampanj "Upptäck Sverige". I sam- band med julen betonades service och omtanke, och rabatthäften delades ut till resenärerna.
Affärsområde Expressgods har ökat sina mark- nadsandelar för snabbgodsbefordran. Express- gods etablerade också samarbete med ett interna- tionellt flygtrafikföretag i syfte att kunna erbjuda totallösningar för snabba smågodstransporter.
Persontransportarbete på järnväg.
Miljarder personlcilometer
1986 1987 1988 1989 1990
Utsikter.
En fortsatt ökning av resandet är att vänta. De
förbättrade data- och telekommunikationerna
blir komplement till resandet, inte en konkur-
rent. En ökad konkurrens kan samtidigt väntas
till följd av fortsatt liberalisering inom trans- portnäringen. Nya trafikutövare kommer att etablera sig, nya samarbetsformer utvecklas, och kunderna får därigenom ett större utbud av transport- och resetjänster.
När konkurrensen ökar och marknaden växer blir det nödvändigt att se över samverkan med trafikhuvudmännen och Swebus. Det pågående samarbetsprojektet med trafikhuvudmännen om taxor och information är ett led i arbetet med
"totalresan".
Sammantaget har SJs persontrafik stärkt sin konkurrenskraft under 1990, främst gentemot flyget. Kostnadsutvecklingen i resebranschen är ett problem för framtiden, men det förändrings- arbete som genomförs inom SJ, gör att konkur- renskraften bibehålls och stärks.
SwEBUSGRUPPEN AB.
Swebus har för närvarande fleråriga avtal om entreprenadtrafik med 18 trafikhuvudmän. I sju län bedriver företaget ingen entreprenadtrafik
Konkurrensläget har hårdnat sedan busstrafi- ken avreglerades den l juli 1989. De största kon- kurrenterna är Linjebuss och Wasatrafik samt mindre bussföretag som gått samman
1sma anbud till trafikhuvudmännen.
För 1989 uppgick antalet busskilometer stadstrafik till ca 220 miljoner (varav Storstock- holms Lokaltrafik svarade för 50%) och antalet busskilometer i landsvägstrafik till ca 260 mil- joner. Swebus svarade för 3 % av stadstrafiken och 55 % av landsbygdstrafiken.
Under året minskade Swebus sammanlagda
trafikvolym till 112 miljoner busskilometer (122 miljoner). Minskningen är en följd av att betydande delar av trafiken i Östergötlands och Gävleborgs län, och all entreprenadtrafik i Kop- parbergs län upphört.
Verksamheten inom turist- och beställnings- trafik var olönsam 1990, huvudsakligen till följd av att turistresemarknaden minskade i volym.
Merparten av verksamheten har också avveck- lats. Swebusgruppen ABs totala omsättning för 1990 uppgick till2 567 Mkr.
Swebus etablerade 1990 taxiverksamhet i sam- band med avregleringen av branschen. Verksam- heten bedrivs på prov i Kungälv, Kungsbacka, Stenungsund och Borlänge.
Service.
Servicestationerna hade ett volymbortfall på ca 6 %, liksom hela branschen, vilket främst beror på oljepriset och förhållandena i Mellersta Östern. Minskade bensinvolymer innebar också minskad försäljning från övriga sortimentet, t ex kiosk- och livsmedelsvaror, tillbehör och tvätt.
Resebyråverksamheten ökade sin försäljning
med ca 12 % 1990, vilket innebär en viss volym- ökning.
Organisation.
Den l augusti 1990 ändrades Swebus organisa- tion. Driften sammanfördes i ett bolag. Målet är att koncentrera verksamheten till bussrörelsen och därmed sammanhängande verksamheter.
Utsikter.
Swebus bedömer att busstrafikvolymen kan utökas, främst vad gäller s k frivolymer i entre- prenad trafik, servicelinjer, stadstrafik och taxi- trafik. Marknadsandelarna i landsbygdstrafik kan komma att minska, men det kompenseras av en ökad stadstrafikvolym.
Den nationella långlinjetrafiken förväntas växa. Den internationella verksamheten koncen- treras i framtiden till trafik till Europas storstä- der.
AB TRAFIKRESTAURANGER.
Den höjda momsen medförde 1990 prisökningar på ca 13% för hotell- och restaurangbranschen.
Detta har i sin tur lett till volym- och resultat- nedgång även för TR. Volymbortfallet för restaurangbranschen beräknas till ca 13 %.
För TRs del har effekten blivit något större än branschgenomsnittet. stationsrestaurangerna minskade sin försäljningsvolym med 15%. Där- emot ökade Fast faod-enheternas försäljning något. Försäljningen ombord på tågen var oför- ändrad. Hotellrörelsen hade en ökad belägg- mng.
Terminalservice.
Division Terminalservice omfattade 1990 res- tauranger och cafeer på stationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten på ett antal andra orter har drivits genom arrendato- rer. Med undantag av arrenderörelserna i Sunds- vall, Gävle, Uppsala och Helsingborg upphörde dessa under året.
Omsättningen uppgick till 198 miljoner kro- nor.
Wärdshuset Markureli under 1990.
Stockholm såldes
•
~=-=-=-~~ SJ 1990 •
Hotell. TRs totala omsättning uppgick till 654 miljo- Division Hotell förbättrade lönsamheten.
Omsättningen uppgick till157 miljoner kronor.
Service på tåg.
TR äger och driver 81 cafe- och restaurangvag- nar. 1990 omsatte verksamheten 259 Mkr.
Under året har snabbtåget X 2000 startat med nytt servicekoncept. På konferensvagnarna har efterfrågan och beläggning varit stor.
SJ PERSONTRAFIK.
Antal resor, miljoner Egen trafik
Entreprenadtrafik Summa,.
Transportarbete, miljarder personkm Egen trafik
Entreprenadtrafik Summa ..
ner kronor.
Utsikter.
Läget för 1991 och framåt är svårbedömt. TRs försäljning är till stor del beroende av resande- utvecklingen vid SJ.
Planeringen av nya ekonomihotell Malmö
och Göteborg pågår. Samtidigt undersöker TR möjligheter till etablering av ekonomihotell på flera andra orter.
1990 1989 ±%
26,6 27,3 - 2,6
51,0 47,2
+
8,1 77,6 74,5+
4,21990 1989 ±%
5,0 5,1 - 2,0
1,0 1,0
+
8,46,0 6,1 - 0,3
*) En viss omfördelning har skett från egen trafik till entreprenadtrafik samt till privata entreprenörer, varför siffrorna för 1990 ej är helt jämförbara med 1989. Med hänsyn taget till detta har egentrafiken inte minskat och det totala transportarbetet ökat.
GansTRAN SPORTERNA.
SJ-koncernens godsverksamhet omfattar Godstransportdivisionen inom affärsverket och AB Svelast. Till stöd för verksamheten har SJ ägarinflytande i N ordwaggon AB samt Combitrans Sweden AB. SJ har också ett omfattande ägarengagemang i ASG AB.
GoosTRANSPORTDIVISIONEN.
odstransporternas konkurrens - kraft på järnväg har stärkts genom fortsatt produktutveck- ling. Järnvägens godstransporter hade ungefär lika stor omfattning 1990 som 1989 trots en begynnande lågkonjunktur.
Andelen systemtågtransporter ökade till35%
av det totala transportarbetet. Kombitrafiken har förstärkts och samarbete inletts med nya partners. Särskilda satsningar har gjort s på marknaderna för energi, kemi, och livsmedel.
Kunderna.
SJ Gods intäkter, 3 745 Mkr, fördelas på ca 2 000 kunder. Bland dessa finns de stora skogs-, pap- pers-, stål-, verkstads-, energi- och livsmedels- företagen med hög exportandeL
Företagen utvecklar alltmer högvärdiga pro-
dukter och en allt längre driven materialadmini-
stration. T ransporterna blir därmed en viktig,
integrerad del av företagens verksamhet, vilket
ökar kraven på logistik- och tekniklösningar,
kvalitet och service.
Konkurrensläget.
Landsvägstransporterna gynnas av liberalise- ringen av de europeiska trafikbestämmelserna och ökad totalvikt för fordonen. På sikt kan dock miljökraven, liksom belastningen på det europeiska landsvägsnätet, komma att gynna järn vägstrafiken.
Den eftersatta utvecklingen av infrastruktu- ren, i förhållande till utvecklingen på främst vägsidan, har under de senaste årtiondena för- svagat konkurrenskraften för järnvägstranspor- ter. Även sjöfarten kan komma att bli en allt viktigare konkurrent eller samarbetspartner till SJ.
Marknadsutvecklingen.
Konjunkturutvecklingen i Sverige väntas under 1991 bli fortsatt svag. Exportandelen antas få bibehållen nivå. Stål- och träindustrin förväntas öka sin andel av kontinenttrafiken något, medan pappers- och massaindustrin bedöms minska sin exportandeL SJ Gods gränsöverskridande trafik svarade under 1990 för 25 % av divisionens verksamhet. Volymen under 1991 bedöms kunna ligga kvar på 1990 års nivå.
Av SJ Gods totala transportarbete under 1990 svarade malm för 19 %, stål för 19 %, trä-, massa och papper för 31 %, energi för 2 % och livsme- del för 4% samt övrigt för 25%.
Produkter.
Vagnslasttrafik, kombitrafik och systemtrans- porter är SJ Gods basprodukter.
Ett exempel på systemtransport är SCAs vir- kestransporter från Jämtland till kuststäderna.
Från den nya omlastningsterminalen i Krokom går hela tåg till Töva-terminalen utanför Sunds- vall. Ett annat exempel är Stålpendeln mellan Luleå och Borlänge. Den ökade 1990 volymen med 50%, från 800 000 ton till 1200 000 ton stålämnen per år.
Under året förstärktes samarbetet med kon- cernens åkeri Svelast. För att utveckla kombitra- fiken till och från kontinenten har SJ ingått delä- garskap i SweKombi AB.
Agentföretaget CombiTrans är en del i mark- nadsföringen av den internationella vagnslast- trafiken, liksom privatvagnsbolaget N ordwag- gon. Båda företagen är hälftenägda av SJ.
Godstransportarbete på järnväg.
Miljarder tonkilometer
1986 1987 1988 1989
Aktiviteter.
1990 Total Lapplands- malm
Utrikes trafik
Inrikes trafik
I ca 100 genomförda kundseminarier har företa- gets kundrelationer förstärkts och vidgats.
Seminarieverksamheten fortsätter under 1991.
SJ deltog på den europeiska transportmässan Transport 90 i Miinchen, där SJs internationella engagemang, främst på godstransportsidan, pro- filerades.
Under året återupptogs utbildningen av pro- duktionsledare. 25 medarbetare har genomgått utbildningen och lika många får utbildning 1991.
Under året utbildade SJ Gods 30 nya säljare i egen säljskola. Antalet egna säljare och personal för säljstöd har därmed ökat till150 personer.
Under året gjordes stora insatser för att effek- tivisera verksamheten:
o Vagnparken minskade med cirka 3 000 vagnar, samtidigt som den förnyades med 100 vagnar.
o 850 vagnar har moderniserats för kundanpas- sade lösningar.
D
Terminalloksparken minskade från 623 till 524lok.
Godstransportmarknaden 1990.
Marknadsandelar transportarbete > l 00 km
30%
Sjöfart utrikes/ längs svenska
kusten
12%
Konjunkturen.
Godstrafiken påverkades märkbart av konjunk- turavmattningen 1990, främst vad gäller den inrikes vagnslasttrafiken. Kombitrafiken påver- kad es först under senare delen av året. Utveck-
lingen för malm- och färjetrafiken var förhållan- devis god.
Utsikter.
Konjunkturavmattningen som inleddes f örra året, och som enligt bedömare kommer att bestå under 1991, påverkar även järnvägstransporter-
na. Den kompenseras till en del av det intresse som SJ Gods möts av på marknaden. Resultatet av gjorda och pågående rationaliseringar samt en aktiv satsning på nya och växande marknadsseg- ment, kommer att slå igenom 1991. Produktut- vecklingen fortsätter, liksom arbetet med att öka andelen system- och direkttåg.
I årets bokslut har avsatts 600 Mkr för det fortsatta omstruktureringsarbetet av godsverk- samheten. Det s k godsutvecklingsbidraget var en förutsättning för SJs omstrukturering i 1988 års trafikpolitiska beslut. Genom att det upphör den 1 juli 1991 ändras förutsättningarna väsent- ligt för SJ. Genom att i årets bokslut göra en avsättning för återstående omstrukturerings- och utvecklingskostnader kan det pågående arbetet fortsätta utan alltför drastiska för- ändringar.
AB SvELAST.
Svelast är ett av S veriges största åkerier med 814 anställda och 700 bilar. I Svelast-koncernen ingår de helägda dotterbolagen GDG Transport AB och TLS AB i Norrköping. GDG bedriver huvudsakligen fjärrlinjetrafik åt ASG och TLS.
TLS är distributör av apoteksvaror i Östergöt- land.
Företagets viktigaste kunder - förutom SJ
Gods och ASG - _ är industri- och handelsföre-
tag, som har beho v av systemanpassade trans-
porter i anslutning till järnväg.
Konkurrenterna är dels kundernas egna fir- mabilar dels andra lokala åkerier.
Svelast erbjuder tillsammans med SJ Gods, kvalificerade transportlösningar, som även omft . ttar distribution- och lagerservice. Svelast är också S]s huvudentreprenör ifråga om fors- ling. Företaget arbetar också med andra tjänster,
t
ex:
O
rangerservtce o distributionslagring o drift av kombiterminaler
O
vagnrengöring o kundadministration o marknadsföring
Under 1990 vidareutvecklade Svelast-koncernen sin stödroll mot SJ Gods. Bl a introducerades en kombinerad järnvägs- och landsvägsbil - ran- gerbil, som på ett rationellt sätt kan utföra små- skalig rangering och industrispårsväxling.
Under 1990 bedrevs provverksamhet med lyck- at resultat i bl a Sundsvallsområdet.
Koncernen uppnådde det ekonomiska målet 1990 trots negativ kostnadsutveckling för olja, löner och kvardröjande effekter av C-samav- vecklingen.
Omsättningen 1990 var 378 Mkr.
AB ASG.
ASG arbetar inom transport, spedition och lag- ring på den nordiska hemmamarknaden och de utlandsmarknader som är viktiga för nordiskt näringsliv. I Sverige har ASG 38% marknadsan- del av den förmedlade godsvolymen. I trafiken mellan Sverige och Finland har ASG 27% mark- nadsandel, Sverige- Norge 30% och mellan Sve- rige-Danmark 15% marknadsandel.
När det gäller flygfrakt har ASG en mark- nadsandel av 20 % både i Sverige och Norden.
För utomeuropeisk trafik med flyg och båt är ASG en bety dande speditör i den Nordenrelate- rade trafiken.
Marknadsutvecklingen präglades under 1990
av en dämpad tillväxt jämfört med föregående
år. I inrikestrafiken uppgick volymtillväxten till l % under året.
Produkter.
ASG är förmedlare av godstransporter. Företa- get äger inte egna produktionsmedel utan anlitar åkerier, järnvägsföretag, flygbolag och rederier efter kundernas önskemål.
ASG är ledande i Sverige på kommersiell lagerservice med drygt 35 % marknadsandel.
Företaget har närmare 400 000 kvadratmeter lager.
Organisation.
ASG förändrade sin organisation under 1990.
De två utrikesdivisionerna- Europa och Over- seas-slogs samman till ASG International. Den inhemska verksamheten bedrivs inom division Sverige. ASG Data ingår som en separat enhet i koncernen.
1990 i sammandrag.
Resultatet ökade för femte året i rad. Det upp- gick efter finansnetto till 218 Mkr ( 195 Mkr 1989). Avkastningen på sysselsatt kapital blev 22,9 procent (24,2%).
Nettoomsättningen var under året, exklusive tull och moms, 7 3 12 Mkr (6 106).
Börsintroduktion.
ASG-aktien introducerades på O-listan den 13 juni 1990 och noterades på Al -listan den 15 oktober. Introduktionen skedde dels genom att Swedcarrier minskade sin ägarandel genom en utförsäljning, dels genom nyemission. För att säkerställa en riktig prissättning erbjöds institu- tioner att köpa aktier i ett auktionsförfarande
under april, där priset fastställdes till l l O kronor per aktie. Priset vid utförsäljningen till allmän- heten uppgick till 90 % av detta pris, det vill säga 99 kronor per aktie.
Affärshändelser.
D
I Sverige förvärvades Åkericentralen LFT AB med verksamhet i främst Göteborg, Malmö och Stockholm. Företaget omsätter 11 O Mkr .
D
I Finland expanderade ASG verksamheten i sitt dotterbolag genom etablering av landba- serad internationell trafik inom Norden och övriga Europa. För att tillgodose behoven av inrikes trafiksystem i Finland inledde ASG samarbete med Transpoint Oy, ett av Fin- lands ledande transportföretag. I samband med detta sålde ASG sin ägarandel i Finnex- press Oy.
D
ASGs två norska bolag sammanfördes till en enhet, bl a för att effektivisera administratio- nen. I oktober förvärvade ASG (Norge) A/S 40 % av Blomquist Transport A/S, som har 140 anställda och en omsättning på 80 Mkr.
D
I Schweiz förvärvade ASG 80% av företaget Nova Traffic med en omsättning på 40 Mkr.
Företaget kommer att byta namn till ASG (Schweiz) AG.
D
ASG utökade sitt engagemang i Ö steuropa. I Polen tecknades samarbetsavtal med trans- portföretaget C. Hartwig Warsawa. I Estland slöts samarbetsavtal med ETKVL Koondis Au to.
D
Inom EG ingick ASG och dotterbolaget ERT nya samarbetsavtal med Lommerts N .V. i Holland och med Gebriider Hellman i Tysk- land. Avt alenhar inneburit större transport-
(
volymer och ger tillgång till system för expressfrakt med bil mellan Norden och kon- tinenten.
D
Under hösten tecknade ASG ett nioårigt avtal med Bosch-Siemens Hausgeräte GmbH i Tyskland om lagring och distribution i Nor- den av företagets vitvaror. Avtalet är värt 1,3 miljarder kronor. Liknande avtal slöts även med ICA och Braun i Göteborg.
COMBITRANS SWEDEN AB.
Combitrans Sweden AB är ett speditionsföretag som specialiserat sig på internationella transpor- ter, bl a kombinerad trafik på järnväg och bil.
Combitrans är agent för SJ och Deutsche Bun- desbahn. Combitrans bedriver också utveckling av privatvagnar och trailers och containertrafik.
Verksamheten 1990 var stabil avseende trans- portuppdrag och godsmängder. Omsättningen uppgick till 368 Mkr. Under året öppnades nya kontor i Grekland och Frankrike.
Combitrans-koncernen har cirka 40 anställda.
SJs ägacandel är 40 procent av aktiekapitalet.
SJ GODSTRAFIK PÅ JÅRNV ÄG.
Godsmängd, miljoner ton Vagnslasttrafik
Kombitrafik Lapplandsmalm Summa
Transportarbete, miljarder tonkm
Vagnslasttrafik Kombitrafik Lapplandsmalm Summa
NORDWAGGON AB.
Nordwaggon ABs affärside är att hyra ut järn- vägsvagnar för nationell och internationell godstrafik både genom SJ och egen representa- tion, på kontinenten och i Sverige. N ordwaggon ska också arbeta för en minimering av tomvag- nar i syd-nordgående riktning och tillsammans med SJs kunder medverka till teknisk utveckling av privatvagnar.
SJ övertog i maj 1990 ASGs ägarandel i Nord- waggon. I november undertecknade SJ och AB Elektralux konsortialavtal om partnerskap i bolaget på 50/50-basis.
Nordwaggon har, sedan övertagandet i maj, förutom en ny ägarkonstellation och ny före- tagsledning också tillförts utökade resurser.
Bland annat har 200 järnvägsvagnar överförts från SJ till det nya bolaget.
Verksamheten bedöms komma att expandera kraftigt. N ordwaggon har långt framskridna planer på att anskaffa nya 4-axliga järnvägsvag- nar, av typ litt. HABIS. Hjärtat i Nordwaggons verksamhet är det nya datasystemet för vagn- övervakning, som är under uppbyggnad.
Nordwaggon omsatte under sitt första verk- samhetsår 12 Mkr.
1990 1989 ±%
26,8 27,0 - 0,1 4,9 4,5
+
8,922,1 22,9 - 3,8
53,8 54,4 - 1,1
1990 1989 ±%
13,1 12,8
+
2,3 2,7 2,4+
12,53,2 3,3 - 2,5
19,0 18,5 + 2,7
t
MASKINUNDERHÅLLET.
Maskindivisionens huvudverksamhet är att leverera underhållstjänster till Persontrafik- och Godstransportdivisionerna samt till Banverket och länstrafikhuvudmännen. Inom Maskindivisionen finns även den samlade kompetensen inom fordonsutveckling och fordonsanskaff- ntng.
ivisionens uppgift är att utveck- la, anskaffa och underhålla järn- vägsfordon. En ny marknad för divisionens tjänster utgörs av privata vagnsägare.
Verksamheten är uppdelad i tre områden:
Trafikverkstäder, Underhållsverkstäder och Teknik/Utveckling.
Lä ges beskrivning.
Under 1990 fortsatte arbetet med att öka till- gängligheten och kvaliteten på fordonen. Stan- darden på fordon har höjts och nya, behovsstyr- da underhållssystem har utvecklats.
Insatser görs för att minska hanterings- och lossningsskador på fordonen. Dessa åtgärder, tillsammans med strukturella förändringar av tågtrafiken, leder till ett minskat behov av underhållskapacitet. Verksamheten vid ett antal mindre trafikverkstäder kommer därför att min- skas. 1990 beslutades om nedläggning av åtta mindre trafikverkstäder och att överföra verk- samheten till närliggande enheter.
Organisation.
Trafikverkstäderna, uppdelade i fem geografiska
verkstadsområden, svarar för lättare underhåll
samt daglig tillsyn och skötsel av fordonen.
Underhållsverkstäderna finns i Malmö, Åmål, Örebro, Tillberga och Notviken. Dessa utför mera omfattande underhålls-, ombyggnads- och reparationsarbeten. Materialförsörjning och till- verkning av reservdelar är en annan viktig verk- samhet.
Maskindivisionens teknikenhet är verksam inom
tex utveckling och anskaffning av järn- vägsfordon.
Aktiviteter.
Första exemplaret av det nya snabbtåget X 2000 levererades under hösten 1990. Utvärderingar av tekniska prestanda har visat mycket goda resul- tat. Under 1991 kommer ytterligare sex tåg att
levereras och sättas i trafik. Under året påbörja- des utbildning av underhållspersonaL
Verkstadsanläggningar i Göteborg och Stock- holm anpassas för att ta emot det ökade antalet motorvagnståg.
Produktion av den nya sovvagnen med dusch och toalett fortsatte. T otalt finns nu 20 vagnar i trafik.
Ombyggnad av terminallok för radiomanöv- rering pågår. Under 1990 byggdes 21 lok om.
Dessutom sker en kontinuerlig ombyggnad och asbestsanering av vagnar tillsammans med Kockums Marin. Detta arbete skall vara avslutat 1993.
SJs nya identitetsprogram har inneburit nya
.y
•
{
krav på anläggningar för ny- och ommålningar i samband med att fordonen tas in för revision och ombyggnad.
Målningsarbetena sker nu seriemässigt med vattenbaserad färg.
Den totala omsättningen för Maskindivisio- nen var 1990 1 867 Mkr (1 649).
Underhållsverkstäder.
I slutet av 1990 togs beslut att överföra under- hållsverkstäderna i Malmö, Åmål, Örebro och Tillberga till SJs dotterbolag TGOJ AB.
Tyngre underhåll av godsvagnar utförs av
AGEVE Maintenance AB, ett företag samägt med ABB Traction. Genom att underhållsvoly- merna på godsvagnar minskat har en omstruktu- rering av bolaget påbörjats under 1990. Under 1991 koncentreras bolagets verksamhet till Göteborg och Gävle.
Utsikter.
Genom förändrade underhållssystem och stan-
dardförbättring av fordonen har personalbeho-
vet successivt minskat. Underhållsrutiner, mins-
kat behov av reparationer samt förändringar i
tågplanerna påverkar omfattningen av under-
hållsarbetet.
----~-
SJ ' ' ' ' ..
.-.·-.::.:a;:a.·.~···. ·•
FASTIGHETS-
VERKSAMHETEN.
Fastighetsdivisionens verksamhet omfattar allt inom förvaltning, uthyrning, exploatering och försäljning av SJs stora mark- och fastig- hetsbestånd. Divisionen säljer också projektledningstjänster.
ivisionen är organiserad i fem geografiska regioner.
Under 1980-talet och fram till mitten av 1990 har värdetill- växten på fastigheter varit exceptionellt god.
Direktavkastningen har sjunkit till mycket låga nivåer, särskilt för kommersiella lokaler i bra lägen. Detta hänger bland annat samman med att kapitalmarknaden har avreglerats samt att efter- frågan på lokaler under högkonjunkturen varit stor. God värdet illväxt har i sin tur medfört ett lågt direktavkastningskrav.
Med räntehöjningar, investeringsavgifter och vikande konjunkturer har aktiviteten på fastig-
hetsmarknaden kraftigt avmattats.
Omsättningen var 1990 225 Mkr.
Akt i vi t eter.
SJs Fastighetsdivision har under de två senaste
verksamhetsåren startat ett stort antal projekt
för exploatering och utveckling av SJ s fastig -
hetsbestånd. Fastighetsbeståndet har en mycket
stor potential och intresset från olika aktörer på
fastighetsmarknaden har varit stort. Syftet är att
etablera resecentrum vid ett antal järnvägsstatio-
ner längs stomnätet, på orter där de fastighets-
ekonomiska förutsättningarna är goda för
exploat erin g av SJ -mark.
Samarbete i projekten sker mellan SJ, kom- munerna, länstrafikbolagen och Banverket.
PARTNERFINANSIERING AV FASTIGHETER.
Den 1 juli 1990 genomförde SJ en sk partnerfi- nansiering genom att sälja två fastigheter i cen- trala Stockholm till två handelsbolag. Försälj- ningslikviden uppgick till l 800 Mkr. Handels- bolagens huvudägare är Svenskt Fastighetskapi- tal AB och för finansieringen svarar l :a och J:e AP-fonderna.
SJ har option att efter 15 år återköpa fastighe- terna och därefter vart femte år fram till år 2015.
Efter försäljningen hyr SJ tillbaka fastigheter- na av handelsbolagen. Affären har genomförts så, att hyra och optionspris omfördelas över tiden, vilket totalt sett ger finansiären en accep - tabel realavkastning på insatt kapital.
Ränteomfördelningen innebär oc. kså positiva effekter i SJs resultaträkning, genomatt den årli- ga marknadsmässiga hyreskostnaden understi-
ger avkastningen på frigjort kapital.
Genom försäljningen uppstod en reavinst på 1 755 Mkr.
Fastighetsförsäljningen medför att SJ kan utnyttja det kapital som ligger bundet i fastig- hetsinnehavet till offensiva satsningar i vagnpar- ken samt till upprustning av stationer, verkstä- der och personallokaler.
Hade dessa investeringar genomförts på tra- ditionellt sätt hade det inneburit en väsentligt ökad skuldbörda och finansiell risk.
Stationsmiljö.
stationsmiljöprojektet syftar till att rusta upp den inre och yttre miljön vid ca 90 järnvägssta- tioner. Norrköping C och Lund C har genom- gått omfattande upprustning och försetts med moderna resebutiker.
T o m 1990 har inom stationsmiljöprojektet sammanlagt ca 30 stationer åtgärdats.
Bland nybyggnadsprojekten intar Stockholm Syd/Flemingsberg, en helt ny station för Stor- Stockholms södra delar, en särställning.
(
Under 1990-91 uppförs också ett nytt kon- ( torshus för Banverkets huvudkontor i Borlänge.
Bland övriga ombyggnadsprojekt kan nämnas
en omfattande upprustning vid Stockholm C. (}
För pe_ rsonalutrymmena vid SJs anläggningar har ett åtgärdsprogram för upprustning antagits.
Totalt skallJOO objekt förbättras genom ombygg- nad eller nybyggnad. T o m 1990 har ca 60 projekt åtgärdats.
Förvaltning.
Förvaltningen av $J-fastigheterna har inriktats
på att utveckla system för drift- och underhålls-
planering. Ett omfattande utbildningsprogram för driftpersonal har startat.
En offensiv satsning har gjorts på extern uthyrning av lokaler och utarrendering av mark- områden. Denna satsning innebar en extern intäktsökning på 50 Mkr 1990 jämfört med 1989.
En städkampanj genomfördes våren 1990 på stationsområden på ett stort antal orter.
Utsikter.
Fastighetsmarknaden och byggbranschens utveckling i stort påverkar i hög grad framtids- utvecklingen för Fastighetsdivisionen. En dämpning av konjunkturen 1991 - med åtfölj an-
de nedgång i bygginvesteringarna på marknaden -medför att vissa projekt skjuts framåt i tiden.
Införandet av bygginvesteringsavgifter i stor- stadsområden, och vissa kommuners priorite- ring av bostadsbyggandet, påverkar också möj- ligheterna att realisera exploateringsprojekt. En avreglering förväntas på detta område.
Efterfrågan på lokaler är också avgörande för hyresnivåernas utveckling och för möjligheterna att öka hyresintäkterna vid uthyrning av det egna beståndet.
Den kraftiga byggkostnadsutvecklingen
under senare år har hittills påverkat antalet pro-
jekt som kan realiseras. En förväntad prisdämp-
ning framöver verkar i motsatt riktning.
FÄRJETRAFIKEN.
Under året togs beslut om att samla all färjetrafik i ett nytt bolag, SweFerry AB. Överföringen av affärsverkets färjeverksamhet sker under våren 1991.
vsikten med den nya organisationen är att samla den egna kompetensen inom färje- området, stärka konkurrensför- mågan och utveckla trafiken med hänsyn till de nya möjligheter, som
tex utvecklingen inom EG och Östeuropa medför.
Färjeverksamheten inom SweFerry omfattar följande linjer:
o TS-Line, Trelleborg-Sassnitz, som drivs i samarbete med DR (Deutsche Reichsbahn) o Saga-Link, Trelleborg- Rostock
o DanLink, Helsingborg-Köpenhamn i samar- bete med DSB
o SFL (Scandinavian Ferry Lines)- Helsing- borg-Helsingör - i egen regi och Lirn- hamn- Dragör i samarbete med DSÖ (Damp- skibsselskapet Öresund)
o TT-Line, Trelleborg- Travemiinde i samarbe- te med TT GmbH.
Färjetrafiken skall, liksom hittills, bedrivas i separata driftsbolag för de olika linjerna eller trafikområdena.
Tysklands enande och utvecklingen i Östeu- ropa innebär att färjetrafikens strömmar förän -
dras. U n der 1990 ökade passagerarvolymen på TS-Line med ca 85 %. Färjetrafiken mellan Sve- rige och Östeuropa har goda förutsättningar att ytterligare stärka sin ställning framöver.
Den totala efterfrågan på färjetransporter för- väntas dock dämpas under det kommande året.
Fraktvolymerna började redan under 1990 gå ned, som en följd av konjunkturavmattningen.
Denna trend förväntas bli än mer markant under 1991.
Marknadsutvecklingen för privatresor uppvi- sar i dagsläget många osäkerhetsfaktorer. Under 1991 förväntas en stagnation till följd av bl a den allmänna ekonomiska situationen och bensin- prishöjningar.
Omsättningen för den totala färjeverksamhe- ten 1990 var l 746 Mkr.
Försäljning.
Transporten är det pri mära behovet för våra kunder. Men för att vara konkurrenskraftiga måste också kompletterande service ges, dels under själva färjeresan och dels i anslutning till resan och vid gränspasseringen. Gränsklarering för fraktkunderna och bilpaket för bilresenärer- na är exempel p å sådan · service.
_.·;
