• No results found

Salix i rundbal– från skörd till användning av torrt bränsle

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Salix i rundbal– från skörd till användning av torrt bränsle"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Salix i rundbal

– från skörd till användning av torrt bränsle

Rosenhälls Gård Energi AB (REAB) Sten Segerslätt

Tel: 070 8243351 E-post: reab@swipnet.se www.reab.nu

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Susanne Paulrud

Tel: 010-516 59 05

E-post: susanne.paulrud@sp.se

Projektet ingår i nätverket för nationella demonstrationsprojekt som Hushållningssällskapet driver i samarbete med SP.

För mer information:

www.bioenergiportalen.se

Klicka på Bioenergiprojekt/Småskaliga biobränslekedjor

Projektdeltagare

Finansiärer

(2)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tillsammans med Rosenhälls Gård Energi AB (REAB) beviljats stöd till ett nationellt demonstrations- och utvecklingsprojekt som pågår fram till juni 2014.

Mål

Projektets mål är att utveckla, optimera och demonstrera värdekedjan för salix, från odling till slutanvändning genom en ny typ av skördare, BioBaler WB-55. Skördemaskinen lämpar sig för småskalig produktion och ger lantbrukarna en större valfrihet vid skörd och användning av salixråvaran, något som kan öka volymen av salix på energimarknaden.

Bakgrund

Som ett komplement till direktflisningssystemet finns i Sverige ett behov att utveckla nya skördesystem för salix. Många användare föredrar ett torrare bränsle eller vill ta emot bränslet vid behov. BioBalern är en ny typ av salixskördare som tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där salixen skördas som hela skott och formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/höensilagebal. Balarna lagras och självtorkar vid fältkant före flisning/leverans till värmeverket. Tester i Sverige visar att salixbalarna kan torka utomhus i stack under sommaren till under 20 % fukthalt.

Maskinen kan även användas för skörd/röjning av buskar och av igen- växningsvegetation t.ex. i kraftledningsgator. BioBalern lämpar sig för framförallt produktion av lagringsbart bränsle i ett system med leverans till användare som vill ha ett torrare bränsle eller kan elda hela balar t ex storbalspannor för halm.

REAB (Rosenhälls Gård Energi AB) är ett lantbruksföretag i Billeberga utanför Landskrona som producerar salixsticklingar (pil). REAB erbjuder även salixmaterial med plantering samt fullvuxna helskott till privatpersoner för flätning och plantering i trädgårdar. REAB`s eget lantbruk är på 350 ha odlad mark där 80 ha utgörs av salixproduktion.

Resterande mark utgörs av sockerbetor, raps och utsäde. REAB vill nu utveckla salixverksamheten och har investerat i en BioBaler. BioBalern ska dels användas till de egna odlingarna och dels kan REAB utföra skörd hos externa odlare. Det kommer även att finnas möjlighet att hyra maskinen för de odlare som vill sköta skörden själv. BioBalern är tekniskt färdigutvecklad men för att få en kostnadseffektiv bränslekedja behöver hela systemet från skörd av salix till slutanvändning testas och optimeras under olika förhållanden.

Sten Segerslätt, REAB, i återväxten av Salix skördat 1 april. Bilden tagen 1 juli.

Skörd

BioBalern har relativt lågt effektbehov och går att köra med en konventionell traktor på 200 hk. Det krävs dock skyddsplåtar under traktorn då traktorn och BioBalern grenslar stammarna före avklippning. BioBalern produ- cerar en rundbal med måtten 1,2 m x 1,2 m.

Varje bal väger i genomsnitt ca 450 kg vid 50

% fukthalt och har ett energiinnehåll på ca 1 MWh. Kapaciteten för ett normalbestånd av salix är ca 15–20 ton/h. Skördaren kan även användas för röjning av sly mm i kraftled- ningsgator och vägkanter.

Uppsamling och lagring

Vid skörd lämnas salixbalarna på fältet för senare uppsamling. Balarna kan samlas upp med konventionella maskiner och en balgri- pare eller storbalsspjut. För effektivare upp- samling kan en baluppsamlare typ Andersson TRB-1400 användas. Uppsamlaren kan ta 14 rundbalar och där balarna tippas liggande . Balarna kan med fördel lagras i stackar vid fältkant. Inom ett par månader har fukthal- ten i balarna sjunkit från ca 50 % till 20 % fukthalt. Andra fördelar med att lagra ba- larna är att det möjliggör leverans av bränsle när det efterfrågas av värmeverken vilket ökar försörjningstryggheten.

Bränslekvalitet och leverans till användare

Bränslet levereras som balar eller som flis till värmeanläggningar, t.ex. mindre fjärrvärme- pannor eller större gårdsanläggningar med satseldning av hela balar och ackumulator- tank. Sönderdelning av balarna till flis kan göras på gården eller på ett annat upplag/

terminal i närheten av odling dit balarna har transporterats. Alternativt sönderdelas balarna innan pannan vid värmeverket. Val av sönderdelningsteknik beror på bl.a. an- vändarnas krav på flisen.

Tabellen visar bränsledata för salixbalar som

lagrats i 5 månader (april-augusti). Salixbalar Vikt kg Fukthalt Värmevärde Askhalt Svavel Kväve

% MWh/ton % ts % ts % ts

Genomsnitt 230 18 4,06 1,7 0,03 0,42

Delmål

– Erbjuda ett nytt småskaligt skördesystem baserat på buntning i rundbal.

– Utvärdera skördemaskinens kapacitet under olika förhållanden (ålder på odling, väderlek, spill mm).

– Utvärdera alternativ att samla upp balarna i fält.

– Utvärdera alternativet att lagra och torka helskotsskörd i bunt vid fältkant.

– Undersöka/utvärdera ekonomiska alternativ att transportera råvaran till kund.

– Undersöka/utvärdera minst två olika sönderdelningstekniker.

– Undersöka/utvärdera minst två olika användningsområden, (storbalspannor och flispannor).

– Utvärdera och kalkylera kostnader i hela produktionskedjan.

– Demonstrera, visa och informera om salixkedjan från skördeteknik till användning och affärsupplägg.

Salix i rundbal – från skörd till användning av torrt bränsle Beskrivning av produktionskedjan

(3)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tillsammans med Rosenhälls Gård Energi AB (REAB) beviljats stöd till ett nationellt demonstrations- och utvecklingsprojekt som pågår fram till juni 2014.

Mål

Projektets mål är att utveckla, optimera och demonstrera värdekedjan för salix, från odling till slutanvändning genom en ny typ av skördare, BioBaler WB-55. Skördemaskinen lämpar sig för småskalig produktion och ger lantbrukarna en större valfrihet vid skörd och användning av salixråvaran, något som kan öka volymen av salix på energimarknaden.

Bakgrund

Som ett komplement till direktflisningssystemet finns i Sverige ett behov att utveckla nya skördesystem för salix. Många användare föredrar ett torrare bränsle eller vill ta emot bränslet vid behov. BioBalern är en ny typ av salixskördare som tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där salixen skördas som hela skott och formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/höensilagebal. Balarna lagras och självtorkar vid fältkant före flisning/leverans till värmeverket. Tester i Sverige visar att salixbalarna kan torka utomhus i stack under sommaren till under 20 % fukthalt.

Maskinen kan även användas för skörd/röjning av buskar och av igen- växningsvegetation t.ex. i kraftledningsgator. BioBalern lämpar sig för framförallt produktion av lagringsbart bränsle i ett system med leverans till användare som vill ha ett torrare bränsle eller kan elda hela balar t ex storbalspannor för halm.

REAB (Rosenhälls Gård Energi AB) är ett lantbruksföretag i Billeberga utanför Landskrona som producerar salixsticklingar (pil). REAB erbjuder även salixmaterial med plantering samt fullvuxna helskott till privatpersoner för flätning och plantering i trädgårdar. REAB`s eget lantbruk är på 350 ha odlad mark där 80 ha utgörs av salixproduktion.

Resterande mark utgörs av sockerbetor, raps och utsäde. REAB vill nu utveckla salixverksamheten och har investerat i en BioBaler. BioBalern ska dels användas till de egna odlingarna och dels kan REAB utföra skörd hos externa odlare. Det kommer även att finnas möjlighet att hyra maskinen för de odlare som vill sköta skörden själv. BioBalern är tekniskt färdigutvecklad men för att få en kostnadseffektiv bränslekedja behöver hela systemet från skörd av salix till slutanvändning testas och optimeras under olika förhållanden.

Sten Segerslätt, REAB, i återväxten av Salix skördat 1 april. Bilden tagen 1 juli.

Skörd

BioBalern har relativt lågt effektbehov och går att köra med en konventionell traktor på 200 hk. Det krävs dock skyddsplåtar under traktorn då traktorn och BioBalern grenslar stammarna före avklippning. BioBalern produ- cerar en rundbal med måtten 1,2 m x 1,2 m.

Varje bal väger i genomsnitt ca 450 kg vid 50

% fukthalt och har ett energiinnehåll på ca 1 MWh. Kapaciteten för ett normalbestånd av salix är ca 15–20 ton/h. Skördaren kan även användas för röjning av sly mm i kraftled- ningsgator och vägkanter.

Uppsamling och lagring

Vid skörd lämnas salixbalarna på fältet för senare uppsamling. Balarna kan samlas upp med konventionella maskiner och en balgri- pare eller storbalsspjut. För effektivare upp- samling kan en baluppsamlare typ Andersson TRB-1400 användas. Uppsamlaren kan ta 14 rundbalar och där balarna tippas liggande . Balarna kan med fördel lagras i stackar vid fältkant. Inom ett par månader har fukthal- ten i balarna sjunkit från ca 50 % till 20 % fukthalt. Andra fördelar med att lagra ba- larna är att det möjliggör leverans av bränsle när det efterfrågas av värmeverken vilket ökar försörjningstryggheten.

Bränslekvalitet och leverans till användare

Bränslet levereras som balar eller som flis till värmeanläggningar, t.ex. mindre fjärrvärme- pannor eller större gårdsanläggningar med satseldning av hela balar och ackumulator- tank. Sönderdelning av balarna till flis kan göras på gården eller på ett annat upplag/

terminal i närheten av odling dit balarna har transporterats. Alternativt sönderdelas balarna innan pannan vid värmeverket. Val av sönderdelningsteknik beror på bl.a. an- vändarnas krav på flisen.

Tabellen visar bränsledata för salixbalar som

lagrats i 5 månader (april-augusti). Salixbalar Vikt kg Fukthalt Värmevärde Askhalt Svavel Kväve

% MWh/ton % ts % ts % ts

Genomsnitt 230 18 4,06 1,7 0,03 0,42

Delmål

– Erbjuda ett nytt småskaligt skördesystem baserat på buntning i rundbal.

– Utvärdera skördemaskinens kapacitet under olika förhållanden (ålder på odling, väderlek, spill mm).

– Utvärdera alternativ att samla upp balarna i fält.

– Utvärdera alternativet att lagra och torka helskotsskörd i bunt vid fältkant.

– Undersöka/utvärdera ekonomiska alternativ att transportera råvaran till kund.

– Undersöka/utvärdera minst två olika sönderdelningstekniker.

– Undersöka/utvärdera minst två olika användningsområden, (storbalspannor och flispannor).

– Utvärdera och kalkylera kostnader i hela produktionskedjan.

– Demonstrera, visa och informera om salixkedjan från skördeteknik till användning och affärsupplägg.

Salix i rundbal – från skörd till användning av torrt bränsle Beskrivning av produktionskedjan

(4)

Salix i rundbal

– från skörd till användning av torrt bränsle

Rosenhälls Gård Energi AB (REAB) Sten Segerslätt

Tel: 070 8243351 E-post: reab@swipnet.se www.reab.nu

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Susanne Paulrud

Tel: 010-516 59 05

E-post: susanne.paulrud@sp.se

Projektet ingår i nätverket för nationella demonstrationsprojekt som Hushållningssällskapet driver i samarbete med SP.

För mer information:

www.bioenergiportalen.se

Klicka på Bioenergiprojekt/Småskaliga biobränslekedjor

Projektdeltagare

Finansiärer

References

Related documents

Det har på senare tid kommit fram motorkoncept för hypersoniska motorer, som använder luftens syre som oxidator istället för att som i de traditionella raketerna ha fast

Hassan Derham är också ägare till ett andra bensinbolag Petrom Sahara till- sammans med en annan multimiljardär och hade samma år en inkomst på 25 miljoner dirham – som han

– Den olja som Wisby Tankers transpor- terar till den ockuperade delen av Västsa- hara går till fosfatfabriken, transportbandet som forslar fosfaten från gruvan Bou Craa till hamnen

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut driver tillsammans med Låttra Gård Bioprodukter och Teem Combustion Group AB projektet”Förädlat biobränsle från åkern – från frö

14.15 En kunds erfarenheter av rörflenpellets till strö Kl 14.30 Visning av maskinerna som gör rörflenpellets och.

• Pågående projekt: Förutsättningar för salixflis i mindre anläggningar (0,1-5 MW) - lagring/torkning av salix, effekt på slaggning

Att honor och hanar hos många organismer använder sig av nästan identiska arvsanlag, bortsett från ett fåtal gener på könskromosomerna, för att producera distinkt olika utseenden

Olika hypoteser kan förklara olika typer av könsbestämda genuttryck beroende på om de är hanligt eller honligt könsbestämt uttryckta samt om de är aktiva i