Nigot olll spindelfaunan i PettekaiSe nationalpark AKE HOLM
Holm,Å :Nagot om spindelfaunan i PetekaiSe nationdpark[Notes on the spider fauna of the PetekaiSC National Park(Arancac).]― Ent Tidskr 104: 13-22 Uppsala,Sweden 1983
1SSN Cllli3-886x.
The spider fauna ofthc PebekaiSC National Park in S,vedish― Lapland(about 66° 20′ N and
16° 30′ -17° E)was surveyed in 1981 and 1982.The co■ ecting areas included birch forest, mires,and heaths at 650Ll137 m a.s.1.In total, 119 specics of spiders are reported.The composition of thc lycosid fauna and the relative abundances of the lycosid species in the main plant communities in the area are demonstrated.A comparison is lnade between the catch results by sifting and by using pitfall traps in Sp力 ag″ 〃
“ bogs.All the species cxcept
Ⅱα′ ο rar′ s sρ . and ι′ ρ ttp力 α″′ ′ st・ ο c力 J′ 〃′ s(Strand)havc previously been recorded from the Tornetrask area in northern Swedish― Lapland
ズ .〃 夕″ ,′ ″ sr′ ′ ″′ ′ι /Zο ο′ ο gy,Bο x 56′ ,S-75ノ 22じ ppsα ′ α ,Sw′ グ′ ″
.Inledning
Pcjckaise nationalpark i Pite lappmark ar en av vara stё rrc nationalparkcr mcn samtidigt cn av de i faunistiskt avseendc minst undcrsё kta.Dcss spindclfauna har hittills varit hclt okand, 。 ch inscktfaunan tycks ocksa vara outforskad,aven om nationalparken vid nagra till偽 1lcn besё kts av entomologer.
Mcd tillstand fran statens Naturvardsverk har
Tor― Erik Leiler och jag de tvi senaste somrarna giOrt insanllingar i PebekaiSe nationalpark av in‐
sekter,framst skalbaggar,och spindlar.Somina―
ren 1981 arbetade vil ctt omradc vid ё stra dclcn av Nedre η anattaurc och hadc da fOrmancn att kunna disponcra cn ttiltstation,tillhё rig l」 ppsala univcrsitct och bclagen pl en udde i Tiallattaure invid gransen till nationalparkcn. Stationcn bc‐
star av cn stuga, kallad "Pchrstugan"(Fig. 1), med plats for tva pcrsoner samt ett litet styckc darifran ett laboratorium,dar dct ocksi flnns tva sovplatscr.Till stationen hё r en bat ined vilkcn man kan ta sig ёver till nationalparkcn,dit det harifrin intc rlnns nagon direkt landf6rbindelsc.
Mcd ぬ ltstationen vid η allattaure som ut―
gangspunkt fё rctogs under tiden dcn 12 juni till den 7 juli exkursioncr i omradet 6ster om ttё n,
frin Lutaure i s6der till BargaJakk。 。 ch siё n mcd httdsiffran 759 i norr,liksom ocksa i ttё rk_
skogs― och myromradet narmast eiltstationen
utanfё r nationalparkcn.
巧 allct Peliekaise bcsё ktcs tva ginger somina―
ren 1982, den 16-18 och den 26-28 juli. Insam―
lingar giordCS darvid dels pa dcn del av 巧五nCt som berlnner sig inom nationalparkcn och dels omkring dcn invid PebekaiSes sydsluttning bc―
lagna siё n(835 m ё .h。 ).
Naturf6rha‖ anden
PeliCkaisc nationalpark ar bclagCn i Attcp10gs kommun i Pitclappmark och ctt par milsOdcr om polcirkcln. Den omfattar i46 km2。 ch bildar ctt 28 knl langt OCh 2.5-8 km brett omrade, som stracker sig i ostsydostlig riktning fran sad_
Vttaurc Nationalparken innefattar i sin ё stra dcl Pebekaiscs sydsida och hё gsta topp, 1137 nl, i sin mellcrsta del BargaJakko, 815 m,och syd‐
sluttningen av Gaisa1 0Ch i Sin vastliga dcl lag_
巧五liSkOmplexet Vuomavarc. Nationalparkcns
sё dra grans gar genom 崎ёarna Alcb (Ovrc) η allattaure, VuOlcb(Ncdrc)Tjallattaure, Lu―
taurc och deras gemensamina utlopp inot sydost.
Berggrunden utgё res av skiffcr,som gari da_
gen huvudsakligen i 巧五Ⅱ brantcr men annars tacks av en mestadcls storblockig moran.Jord_
mancn ar i anmanhct magCr och floran diJ6r fattig,Inen i 5,ISluttningar och aven pa planarc mark kan jorden vara kalkhaltig och ge upphov till cn frodig och artrik ё rtvegetation.
Vuolcb[町 allattaurcs yta ligger p1 654 m had
14 ズた ′〃ο′ ″
Fig l Uppsala universitets faltstation vid Tianattaure.Hedu6rkskog mcd blabarsrls,krakHs och iaga enbuskar En del bJ6rkar dё da efter angrepp av ttall● 6rkmataren 1964 65.
The Uppsala Un市 crsity fleld station at Lake η allattaure.Hcath birch forest with/α cc′ κル″ ″ y″
r′′ rfrs,Emp′ ―
′ ″ 〃 /PI Fl′ rma′ 力″ οグ′ ′ ′″ and low J“ ″二 ρ′ ″
“ S CO″ ′ ″″″ IS.Some ofthe birch trecs have been killed by an outbreak of thc autumnal moth(ε ρ′ ″ rル α (Oρ ο万″た ,α ″′ 〃
“ ″ ara Bkh.)in 1964 65 Photo:T.― E.Lciler 12 6 1981.
.
. .
, ¨
och fran dess norra strand htter sig landet lang‐
samt mot lagttallcn pa nordsidan av nationalpar‐
kcn(Fig. 2). Sluttningen ir tackt av storblockig mOran,Och i omradet narmast筍 6n brkommer
talrika i nordos← sydvastlig riktning gaende andmOrincr,som bildar laga asar och fortshtter ut i可 6n i form av uddar och lingstrackta,tvttr―
gacndc ё ar.I svackorna rnellan asarna och i san‐
kor och gropar i terrangcn har bildats talrika smasi6ar,larnar Och karrmarkcr(Fig.3).Nara 6stra stranden och i omradct 6ster onl ηanas_
jakk flnns stё rrc myrar mcd mossar och starr‐
karr,Ofta kantade ined dvargbibrk‐ OCh gravide_
snar. 町6rkskogen ar lagVaxt och i allmanhet gles Pa dc flcsta han scr man spar eftcr ttall_
可ё rkmatarens hattningar, Och ofta star incr in halftcn av Цё rkarna torra ellcr har fallit omkull.
Dcn scnaste hattningen agdc runl 1964-65,men
。cksa 1954-55 skcdde ctt omfattande angrepp (TenOW 1972).巧 OrkSkOgen ar inest av krakris_
blabarstyp med undervegetation av l縫 3a en―
buskar,mcn mindre ytor med rcn blabarsttё rk_
skog fOrckonllner. Pa krё nct av de torra cch steniga inoranasarna och‐ kullarna inё ter inan en gles,lavrik krakrisuё rkskog。
Vad som cmellertid Jort PCjekaisc national―
park kand och giVit den dcss vardc ur natur―
skyddssynpunkt ar angSttё rkSkOgen,sonl fram‐
お r allt brekommer sё der och sydvist om Pcjc‐
kaisc och pa sluttningen mot Sadvttaurc. Inom vart unders6kningsomrade vid Tiallattaure spe_
lar angSbiё rkSkOgcn cn underordnad roll och
fё rekominer cndast pa vil bcvattnad mark pa
sydsluttningen av Bargattakk。 ,men har och vari
hedttё rkskogcn kring backar och i fuktiga
svackor utvecklas dcn fё r ingsbiё rkSkOgen ty―
Ndgot om spindelfaunan i Peljekaise nationalpark l5
Fig. 2. Heduё rkskog pa sluttningen norr om Vuoleb Tjallattaure. I bakgrunden BargaJakk。 , 815 m, och i f6rgrunden en larn nara ttё n.
Hcath birch forest on the slope north of Lake Vuoleb ηallattaure.In the background Mt.BargalakkO,815m, and in the foreground a tam near the lake
piska floran av hё ga ё rter som brudborste,tolta, stormhatt, vandcrot, .lidsommarblomstcr och smё rboll.Den sistnamnda kan sagas vara karak―
tarsb10mlnan f6r dcnna nationalpark, da dcn
fё rekommcr snart sagt ёverant Och avcn pa sthl_
len dar lnan inte skullc vinta den.
Tradgransen ligger inonl nationalparken pa 741-823 m httd(Enquist 1933),● 6rkskogsgran_
sen pa 72い 775m(01dCrtz 1961).Den sistnamn―
da nivan nar tガ 6rkskogcn bl a pa BargatiakkOS
sydsida.Ovanbrお Jer dar en artfattig巧 う 1lhed med dvargttё rk,krakris och blabar och pa sJalva
kr6nct cn torr,vindcrodcrad lav五 k hcd incd for‐
krympt dvargttё rk OCh aackar av krakris och ripbar.I dct flacka omradct strax sё dcr onl巧 allct
aterkommer巧 ,1lheden pa 760 m h● d(Fig.4).
F.6.utg6r dcn norra dclcn av nationalparkcn ctt saminanhangandc kal巧
'1lSOmradc mcd vid_
strackta vagiga hё gslatter mcllan bergcn. Har Omvaxlar krakris_ 。ch blabarshcdar med starr‐
karr Och gravidemarkcr. Sarskilt pa l,grc niva vaxer tata gravidcsnar utmed backar.
Ur klimatologisk synpunkt beflnner sig Pcjc―
kaisc nationalpark mcllan 3allcns maritima om―
● 一
・
・ヽ
・ 一 一 一 一 一 一 一 、 ・ 一 一 ・
・
・
・ ・ 一 一 一
. 一
16 ズた′″ο′
“
Fig.3.Myr strax 6ster om η allattaure.vitmosskarr med gra宙 de och dvargttё rk,Starrkarr ti■ vinster och宙 d sJon.
Mirejust east of Lake η 町 anattaure.Sρ 力ag″ ′″ bog with Sα ′ ′ χ g′ α″
`・
α,S Iαρρο″′″ and B′ ′ 〃ル ″α″ク.Cα ′′χ fen to the left and by the lake.Photo:T.― E Leiler 22.6 1981.
ride och den lokalkontinentala delcn av 6vre Norrlands inland. Årsncderb6rden uppgar till omkring 500 mm,medeltempcraturen brjuli ar
+13° och vegetationspcriodens langd 130 dagar.
F6r narmarc information om natu」 6rhanan_
dcna inom PebekaiSC nationalpark i dcss helhet hanvisas till uppsatser av L6nnberg(1914),Ar―
widsson(1926, 1928),Anrick(1927)och 01dertz (1961).
Insamlingsmetoder och material
Fё r insanlling av skalbaggar och spindlar anvin‐
dcs sedvanliga mctodcr: fall,11lor, sallning, skakning av buskar och tradgrenar ё vcr en skarm (paraply),Slaghavning och handplockning under stenar och bark m m. Som fallttillor an―
vandes 85 min vida och 60 mm hё ga plastskalar, fyllda till 1/3 med 2%― ig formalin16sning,tillsatt mcd ett ytspanningsncdsattandc medcl(diSk―
medel).
Insamlingsarbctct sommarcn 1981 16rsvarades
och utbytet blev inindre in vintat genom myckct ogynnsam vadcrlek. Hё gsta dagstempcraturen under tiden den 12junitil1 7juli varicrade lnenan +4° och +14° men hё ll sig mcst omkring +6°
.Fram till dcn 20 juni var dct frost vatte natt.
Dirtill kom ncra dagar rned stark blast och regn,
som om● liggiOrde eXkursioncr till nationalpar―
kcn. De sista tvi veckorna var det endast fyra rcgnfrla dagar.
Det insamladc matcrialct av spindlar bcstar av nagot 6vcr 6600 exemplar,darav 5300 bestamba―
ra.En trediedcl aV mate五 alct bcstar av unga individ,mer an h,lftcn av dessa a bCsthmbara.
Artfbrteckning
Dc flesta av de i dcn fё uandC fё rteckningcn upp―
tagna arterna ar antraffadc inom PetckaiSC na_
tionalpark, nagra fi endast vid faltstationcn vid Tiallattaure strax utanfOr nationalparkcns grans.
De sistnamnda arterna ar utmarkta lned en*.
Gnaphosidae. G“ αρ力ο sα レ r′ ″ 777′ ′′ α Holm,
Ndgot om spindelfaunan i Peljekaise nationalpark 17
│`
│││││││111
Fig 4.町 hllhed med dvargttё rk oCh krakris i ttё rkSkOgsgぬ nsen,760m,s6der om Bargalakko.I bakgrunden
Pe」 ekaise,1137m,och Bargttaure PhOtO:T.― E.Leiler 6.7.1981
Alpinc heath with B′ ′ 〃′ α″α″α and Emρ ′′ ″ ′″ 力′ r″ α′力″ο′
J′′″ at the upper linlit ofthe birch forest,7ω m,south of Mt BargatakkO. In the background Mt. Peuckaise, 1137 m, and Lake BargaJaure Photo: T.― E. Leiler 67.1981
Gnaphosa lapponum (L. Koch), Gnaphosa le-
porina (L. Koch), Gnaphosa microps Holm,
G n ap ho s a o rit e s Chamb., H a p I o dra s s u s s i g nife r (C. L. Koch), Micaria alpina L. Koch. - Clu-
bionidae. Clubiona norvegica Strand. - Thomisi-
dae. Oxyptila arctica Kulcz., Oxyptila atomaria (Panz.), Oxyptila trux (Bl.), Xysticus audax (Schr.), Xysticus obscurus Collett. - Philodromi- dae, Thanatus formicinus (Cl.). - Lycosidae.
Acantholyc'osa norvegica (Thor.), Alopec'osa aculeata (Cl.), *Alopecosa pinetorum ('fhor.), Alopecosa pulverulenta (Cl.), Arctosa alpigena
(Dol.), Pardosa amentata (Cl.), Pardosa atrata (Thor.), Pardosa eiseni (Thor.), Pardosa hyper- borea ('fhor.), Pardosa lugubris (Walck.), Par- dosa palustris (L.), Pirata piratic'us (Cl.). - Age- lenidae. Cryphoeca silvic'ola (C. L. Koch), Hahnia ononidum Sim. - Theridiidae. Robertus
lyrifer Holm, Robertus scotit'us Jackson, Theri- dion ohlerti Thor. - Tetragnathidae. Tetragnatha extensa (L.). - Araneillae. Araneus cornutus Cl., Araneus patagiatus Cl., Araneus silvicultrix (L.
Koch), Singa albovittata (Westr.). - Linyphii-
dae: Erigoninae. Ceratinella brevipes (Westr.), Cnephalocotes obscurus (Bl.), Collinsia holm-
g r e ni (Thor.), C o ni g e re I I a b or e a li s (J acks. ), Dtp-
I o t' e nt ria b i de nt at a (Em.), D i p lo c' e nt r ia r e p li c a t a Holm, Dismodicus bifrons (Bl.), Drepanotylus uncatus (O.P.C.), Eboria assimilis Holm, Eboria lapponica (Holm), Erigone atra (Bl.), Erigone capra Sim., Erigone psychrophila Thor., Erigo- ne tirolensis C. L. Koch, Gonatium rubens (Bl.), Halorates sp., Hilaira frigida (Thor.), Hilaira herniosa (Westr.), Hilaira nubigena Hull, Hila' ira pervicax Hull, Hypomma bituberc'ulatum (Bl.), Hypselistes jacksoni (O.P.C.), Latithorax faustus (O.P.C.), Latithorax latus (Holm),
Leptorhoptrum robustum (Westr.), Lophomma punctatum (Bl.), Maso sundevalli (Westr.), Metopobactrus prominulus (O.P.C.), Micrargus
herbigradus (Bl.), Minyrioloides trifrons
(O.P.C), Oedothorax gibbosus (Bl.) /+ tubero-
sas (Bl.)/, Oedothorax retusus (Westr.), Pele-
t'opsis mengei (Sim.), Pocadicnemis pumila
18 ズた ′″ο′
“
(Bl.),R力 α′わο′ 力ο′ αχ
“ ο″″
`0′ α Holm,R力 α
`わ
ο‐
″ /2ο rα χ
“ ο″
“
′ 夕 S(0.P.C.),R力 α′ bο ′ 力ο″ αχ′α
`′
fr‐
′ ′S (Siln.), R力 θ′ bο ′ /2ο ′ αχ sρ 力α g″ Jcο ′ α Holin, S`ο ′ ピ ″ο″′ ′ S (Cα ′
`グ ο″ Jα り ′ッα″ S′ (0.PoC.),
*Sf′ ο
“
′′ ορ″ S α
`′
′ ク S H01rn, S〃 ο
“
′′ 9ρ ′ s ι′ ′‐
gθ ″ S(0.P.C.), IapJ′ ο
`.ッ
♭α ρα′ ′ ′″ s(Bl.), ■ Sο
αι srJν ′ s (L. Koch), rた y′ ′。 s′ ′″ゴ ′ s ρα′ α sル たッ s
(WCStr.),*T″ ′′ ブ c′ s切
"″
′ S(Bl.),″ α′ εた′ 4α ′″ α
`α ρ
J′ο (Westr.), ″θ J`た ′κθ′′ α CIrSρ Jグ α′ α (Bl.),
″α′ c々 ′″α′″ θたαψピ ″ sた ″ (0.PoC.),*″ αたた′″α′″ α たο
`力 ′ (0.P.C.), ″σ′ Cた ′″α′″ α 770グ OSa(0.P.C.),
″αたた′″α′″ α ″′′′ ραわお (WeStr.),″ α′ εた′″α′ rα
〃″た .ο r″ お (0.P.C.), Zο ′ ″′′ ′ α (″ Jrrig′ ″ α (L.
Koch).― Linyphiidae:Linyphiinae.И gッ κ′′ α
`θ ′―
′ α (OP,C.),И gy′ ′′ α cο ″ Jg′ ′ α (0.P.C.),И gyれ ′―
rα α′
`.ο
″ α (0.P,C.),И gy″ ′′ α s夕 ら′ ′ ′ Js(0,P.C.), И g″ ′ θ sソ ′ (た α Holln, Bα rヵ ソ p力 α″″
`s s′ ′ Jg′ ′ F.0.P.C., 3ar力 yρ 力α″′
`s g″ αこ ・
I′Js (Bl.), 3ο ″‐
ρ力α″′ ′ s f″ ′′χ (ThOr.), 3θ lッ p力 α′′ ′ s ′ 夕′ ′ο′
“ s (Bl.),C′ ″″ο″′″ ″ Sα ″
`.α
″
“
S(0.P.C.),Kα ′ Sr″ ′‐
′ Jα ρ
“
〃α rα (0.PoC.),L′ ρ r力 yρ 力α″′ ′ sα ′ acrな (Bl.), ι′ ρ′ カッ′力α″′′ sα ″ grr′ α′ frs(0.PoC.),L′ ρ′ カッρα″―
′ ′sα ″′ ″ OP2ノ ′″ sノ s Schcnkcl,ι ′ρ′ 力 yp力 ar7J′ sb′ rg‐
s′ ′ 0′ ″J SChcnkcl, It′ ′ r/2y′ 力α″′ ′ s cο ″′′ ′ Cα ′ ク s
(Em.), ι′ρ′ カッρ力θ″′ で s ′χ′″′ Crク s (0.PoC.),
L′ ρ′ 力 yρ 力α″′ ′ sた ο c力 J′ 〃rrs(Strand),L′ ρ′ た _Vp力 α″‐
r′ s ο bs(ヽ rr″ rrs (Bl.), 二′′′ 力 yρ /1α ″ r′ s r′ ″′ら″ ′
`ο
′ θ (Wid.),ν α (ra昭 ″s/22ノ r′ sF″ ″ s(0.P.C.),Marο
s″ b′ ′srrrs Falc., Mefο ″′′ α g夕 ′ θ sα (L. Koch), ルレ′ ο″′′ α れな″″′ S (Sim.), ノ И′ Jο ″′″ α sプ
“
J′
お (Kulcz。 ),0″′ο″′′ げ グ′ sソ agJ″ α′ ′ s(ThOr.),Pο ′ Cノ ‐
′ ο″′′ α g′ θ♭ο sα (Wid.),*Pο ″力ο″″α ρα′ ′ J′
“
″ Jacks.,Pο ″ ″ 力ο″″αρッg″ α′夕″ (Bl.),一 Dttctyni・
dae.Dicり ″α″′
`レ ク′ α Thor.
Spindelfaunans sanllmansattning
Dc l19 arterna l ovanstaende fbrteckning fё rde‐
lar sig pa ll famijer.Fam.Linyphiidac domine‐
rar starkt rned 82 artcr,vilket utgё r 69%av hela artantalet.Narmast kOmmer Lycosidae mcd 12, Gnaphosidac mcd 7 och Thomisidae med 5 arter medan 6vriga fanlibcr ar reprcsentcrade av l-4 arter.Fam.Salticidae ar ci bretぬ dd i materialet, vilket troligen sammanhinger med dct ogynn‐
samina vadret undcr insanllingspcrioden. Sar‐
skilt de i屁 1lt‐ och buskskikten levande artcrna har darigenom blivit undcrrcprcscnterade.
Inslaget av nordliga arter ar hё gt-48 arter kan raknas till denna kate80ri.Av dessa fOrckommer nagra cndast ovan Ц 6rkskogsgrinsen,nanlligen C″ α′力ο sα ο′
J′ιS, Eι ο″ Jα α ssF“ ノ ″ s, Cο ′ ′ ′ れ s′ α
力ο′ “
gr′ ″′ ,E″ なοκ
`ρ Syc力 ′ ο ρカプ ′ α,Erなο″′′ frο _
′ ′ ″ sJs ochノ ′′′ ο′′ ′ α κ′ g″ ″′ s.De bada brst_
nhmnda har hittills antraffats endast i nordliga Lappland medan de ё vriga torde fOreko■ 1lna ёver hela巧 01lkettan.Daremot har tjё rkskogsar―
tcrna C″ αρ力ο sα ″ Jcrο ρ s, S′ ′ ο
“
′ rο ′ rrs ac“ ′ ″ s,
ι′ρ′たソ p力 α″′ ′ sb′ ″ gs′ ′ ο′″′ och MeFο ″′′ α sル η
J′Js
hittills endast varit kanda fran Torne och Lulc lappmarkcr.De flesta av dc nordliga artema fё ― rekommer emcllcrtid bldc i ЦёrkSkOgsom』 dct och mcr cller inindre hё gt upp pa kal巧 五 net:ν J_
(ヽ
α″ Jα α″ J″ α , OXypr〃 α α″
`′
たα , И
`'α
″′ 力ο″ Cο Sα
″ο rソ
`gた り ,Pα ″ グο sα ′な′″,Cο
“
Jg`r′ 〃α bο ″ ′α′ お
,Dヵ ヮ ′ ο c′ Pl″ Jα ″
`ρ
″ (.α ′ α,EbO″ Jα ′ α′ρο″′ εα ,〃 ′ ′ α―
′ ″ αルゴ gJα α ,″ J″ ノ ″ α力
`r″ ο sa,″
J′α′ ″ α″
“ わな′″α
,ffJ′ α J″ θ ′′ rッ プ
`α tt ια′ ′ ′ /2ο ″ θχ ′ α′ ″ s, R/1α ′ιο‐
′ 力ο″ αχ
“
ο″′ た .0′ α , R/7α ′わο′ 力ο raχ
“
0″
“
′ ン s, R/2α ′ bο ′ 力ο″ αχ ρα′′ ′′ ′ s,R力 α′わθ′ 力ο″ αχ s′ 力α g″
J―`ο
′ α , 71sο α′ sr′ ック s, ″α′ cた
`″
α′″ α こαρ
J′0,
″α′ c々 ′″α′″ θ たα
`ρ
′ ″ s々
Jゴ, 二 ep′ たソ p力 α″′ ′ s α′ rrO―
r2′ ′ rrsFs, L′ ′′ カソ p力 α Pl′ ′ s cO″ ′′ J`.α ′ ′ s, ι
`ρ rカ ッー
′ /1α ″′ ′ s′ .rp夕 ″
`・
′
“
s,Mac″ α rg′ s′ ηク′ ′ ′ sル η rrs.
Ett anmarkningSVart fynd av L′ ′′ 力 yρ 力αれ ras
たο cカ メ ′′ ′ rrs glordes pa PeuekaiSe,dar en hona an‐
traffadcs under en sten pa l130 m httd.Artcn ari Sverigc fё rut kand fran Lule lappmark och Me―
delpad,i Norgc fran HatrJelddalen cο 4ッ ρ力θ″′ ′ s
夢 ″′ ′ α′ ン S Strand)OCh i Finland fran trc lokalcri N och SV delarna av landet.
En annan grupp nordliga arter har antraffats sa langt sё derut som i Svcaland: Gκ αρ力ο sα ′ 72′ ι′ ―
″
`′
′ α , G″ α′力ο sα ′ appο ″ Ir″ , Pα ″ グο sα α′ rarα
,Rο b′ ′ rrrs Iッ rJυ ″ ,1イ メ ″ y″ ′ ο′ ο′ グ′ s rrゥ シοη S,SCο ′ J″ ο―
″ IIrS′ ツα″ Sゴ ,ZO′ ″′′ ″ ε
“
′ rrな ′″ α ,И gy″ αα sソ ′ c′ ― (a,Bο lッ p力 α″ r′ sゴ ″グι χ och L′ ′′ カッ′力α″ ras α″ gク ー
′ α′ frs. Nagra andra ar utbredda annu langre s6- dcrut:Xb・ s′ た ・ ′ s ο bsc′ ″
“ s til1 0stergё tland,И ″ c‐
′ Osα αなガ g′ ″α till Smaland,Pα ″ ′ο sα カッρι rbο ″ ια ti1 0stergё tland och Vistergё tland. CJ“ わ′ ο 72α
″ Orッ θ g′
`α , som ar kand fran Tornc till Lyckselc lappmarkcr, ar ocksa funncn pa Ryggmossen i Uppland och pa Kullabcrg i Skane.И rcrosα α″′ ‐
g′ ″α upptrader pa dc sydligare lokalcrna sonl cn sarsklld underart(″
“ ρ′″ ′ ′ Dahl)oCh detsamma
tycks vara fallet ined Z′ ρ′ んソ p力 αれ ras α″ g7/′ α r′ s.
Lycosidfaunan
Fam.Lycosidac ener vargspindlar tillh6r dcn pa
marken lcvandc spindclfaunan och utgё r oftast
den stё rsta delen av fangsten i faHttillorna. I
undersё kningsomridet vid η allattaure insanlla―
% 8 0
dcs med falltillor 1476 cxemplar av ll olika lycosidarter.Pttanande var den pa manga loka_
ler starka donlinansen av Pα ″ グο sα α″
`′
′ ′′ α OCh
Pα ″ グοsaカ ッρ′′ bο ′ ′α ,vilka utgё r 36 9多 ,resp 33%
av hela lycosidmatcrialct. En art som ar vanlig i dct nordliga hё gfJansomradet,Parグ ο sα ′ appθ 71′ ―
`θ , tycks darcmot helt saknas och patraffades可 hcncr pa Pebekaise.Pα ″ グο sα で ,sa″ ′ fOrekonl en―
dast sparsamt(1,1%3)mCn var betydligt vanliga‐
Ndgot om spindelfaunan i Peljekaise nationalpark l9
re pa Pcjekaisc. Av И cα ″′ 力ο″
`・
ο Sα ′ 0″ ソ ′ gた :α
,som ofta ar vanlig pa blockmarker i ttё rkskOgs―
。 mradet, antra∬ adcs endast cn hona i rasmark pa 9301n had pa Pe」 ckaiSe.
E)iagrammen, Fig. 5, visar de olika artcrnas procentuella andel i lycosidpopulationcn(rcla―
tiva abundans)i de Viktigaste vttxtsamhinena i undersё kningsomridet. Bcrakningarna ar grundade pa rnateHal,som insamlats med fall■ 11-
lor. I den vanligaste hedttё rkSkOgstypen,krak_
ris― blibarsbiё rkSkOgen(Fig. 5 A), ar Pα ′ グ。 sα 力 y′ ′ rbο ″ ′α (art nr 8)starkt dOnlinant(80%), mcdan Pα ″ グο sα ′ rrg″ わ rピ s(9)utgё r en ringa dcl,
8%,och И′ ζ ,′
``ο sα α
`ノ ′α′ ´ (1)tillSammans med И .ρ lrピ ッ′″ ′′ ′″ rα (3)nagot ё vcr 9%.
I blibarsuё rkskogen(Fig. 5 B)ar Pα ″ ″。 sα カッρ′″わο r′ α (8)betydligt mindre talrik(25%3). I st,llet dominerar Parグ ο sα ′ ′ grrb″ ′ s(9)(48`た ),
vilkct saminanhanger rned att denna art f6redrar skuggiga lokaler incd riklig 16vfё rna pa markcn.
И′ ο′′ cο sa α crr′ ′α′ ク (1)OCh И .ρ ′′ ソ′ r′ ′ ′″′ α (3) お rekommer har talrikarc an i brcgiendc● 6rk―
skogstyp(tillSaminans 22%).
I hngsttё rkSkOgen(Fig.5C)ar Pα ″ グ。 sα α″′ 77-
′ α′ α (5)donlinant(48%3) Arten ar hygrof1l och
fё rekonlmer ofta sarskllt talrikt vid bickar.Ef‐
tersom angsttё rkSkOgen vanligcn utvccklas pl
聰鳥席
1謡
柵総l鴇
馴ЪIIsm:麟慨::
kaise nationalpark, 12.6-7.7.1981 ノ 4: krak● s_blabars―
815m.Arter:se nedan.
陽Relative abundance of specics of Fam.Lycosidae col―
竃 震 黒 h長
鼎 I「 ■ 1,Sl,響 り iポ ツ 犠 :1 birch forcst with EIPIρ ′′ ′ ″″ 力′″
“ αρ力″οど
j′“
″ and
/α ccJ″ j″ ″ ヮ″ yr′
j′ル s,β hcath birch forest、 vith 7α ccj―
″′ 〃″ 722ッ ″ ′ 〃′ 〃 s as main dominant,C:meadow birch forest with tall herbs(rrο ′ JJ″ s`″ ″ 0′ α′″ S, C′ ″ α″ j′ 222 sill・ α′ ic′ ″ ,Lα
“
′ ca αレ j″ α ,И cο ″′ ′ ′ 7PI s′ ρ′ ′″′ ″ Jο ″α′ ′ etC.),D: Subalpine Sp力 ag″
“
″ bog with Sa″ χ g′ α 7rca, Sa′ Jχ ′ αρρο″′″ and B′ ′
“
′ α″α″α , E: subalpine hcath
勝月滉夕器1庶ξ箭胤
`“
tf窃磨競 為