• No results found

Blateridae) (Col. Fbrs6k med hё

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Blateridae) (Col. Fbrs6k med hё"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fbrs6k med hё fa1lor fё r fingst av knapparskalbaggar

(Col. Blateridae)

Av AxB llon<;

Slatens vdxtskyddsanstalt, S-532 00, Skara, Sweden

Abstract

Bonc, A. Iixperiments with heap traps for catching click beetles (Col. Elateridae).

- Ent.

Tidskr. 96: 29-36, 1975.

The occurrence of elaterids (adults) in arable land in Vflstergritland (Western, Central Sweden)

has been investigated with the help of heap

traps. Cerlain experiments have been carried out also in Northern Sweden (Teg, UmeA) . Other melhods for catching elaterids have also been tested or are discussed.

The material in the heap traps consisted in the first years of grass and herbs obtainable in the test field, later on of hay, which is advanta- geous if the traps are to be set early in the season. A total of 6,186 elaterids, representing

9 species, were taken in the traps. The species

nrost abundantly representcd tl'ere: Agriotes

/ineatus L., A. obscurus L. Hgpnoidus riparius !-.

and Limonias aeruginosus Ol.

Judging from the catches. obscurus was the dominant Agriotes species in habitats on mineral soils, 'n'hile both Agriofes species might be found

in about equal abundance in habitats on organic soil. A. lineatus, however, was the predominant species on a Lriotope with pronouncedly organic soil.

The two Agriotes species emerged, according

to the catches, in May or, when spring came

early, in the middle of April (ftneafus). Males

and females of lineatus emerged at the same

time and appeared in about the same number.

Of 4,897 lineatus specimens captured in heap traps, 49.9 per cent were females.

Bland det 80-tal arter av knippare (ela‐

terider),s()m fё rekommer i vart land ir det blott ett lnindre antal,som pivisats upptrida som skadedjur hos oss pa jordbruks― och

tridgardsvixter. Ofta inrapporteras emeller‐

tid till vixtskyddsanstalten knipparlarver

son■ skadegё rare.Och gar man igenon■ publi―

cel・

ade sanllnanstillningar(t ex.Serien Skade―

djur i Sverige 1928--37, Stat. vixtskydds―

anstalts lneddelanden nr 7, 12, 16,26 och 35)

vel・

kar det sOm om odlarna haft stё rre problcm nled knipparlarver fё rr in numera.

Patagligt ir Ocksi att det ar ytterst sillan som det klargjOrts, vilken art sOm verkligen

fbrol・ sakat skadan, vilket i sin tur fё rklaras av svirigheterna att utfё ra sikra bestinl―

ningar pl enbart larvmaterial. Genom nyare bidrag rё rande larvernas morfologi(Nilsson 1971, Palm 1972)har mё jligheterna fOr sadana bestimningar dock underlittats.

En annan mё jlighet, sOm kan ge intres‐

santa upplysningar onl knipparnas fё

re―

kOmst i bttde tid och rum ar att vid en artinventering utga frin det funbildade sta‐

diet. AtininstOne en del arter later sig litt insanllas med en sa enkel metod soln med

fa11。 r av gris,orter ener hё (i fOrtsittningen hir kallade vixtfinor respektive hё fi1lor).

NIetoden har utnyttjats sedan linge av sam‐

lare men ocksi av fOrskare och fё rsOksmin (d'Aquilar 1950,Bonnemaison 1950).

ι .r,′

s/t・

″θ 6 ノ ,75 r-2

(2)

30 .ErB sonc

Nigra olika fingstinetoder fё r insamling av elaterider

En ofta tacksam metod fё r fingst av in‐

sekter ir att anvinda ljusfi1lor. Enligt Tho―

mas (1940)omfattande litteraturё versikt ir denna teknik emenertid ej anvindbar fё r flertalet av de elaterider, sol■ll ir aV eko‐

nomiskt intresse.I hans ё versikt nimns dock att flera M`Janο ι

IIs―

arter kan tas med ljus

(i PennsylVania)OCh att hanar av″ arminills da“

I・

Icus fangats i Ryssland med ljusfalla.

Day & Reid (1969)redOgё r fё r intressanta fangstfё rsOk med nagra 。 lika typer av ljus‐

finor, shrskilt en med fluorescerande ljus.

Med sadana togs Cο rlodビ rIIs′ α rri Lane i stort antal. Under perioden 1956--67 insamlades salunda ё ver en halv nliljon exemplar a、 ア denna art. ′ rrots enstaka undantag fir dock konstateras, att konventionella ljusfillor ej ir anvindbara fё r insamling av elaterider vid en artinventering, vilket ocksa stё ds av t.ex.de fangstresultat frin Skane,som publi―

cerats av Lundberg(1973)

Vid vanlig hivning erhalls iven en del

elaterider. ヽ ア id frekvenshavningar som utfё

r‐

des genom vixtskyddsanstalten i Halsingland och Gistrikland under perioden 1950--64 i samband med undersё kningar ёver bollnis―

sjukan (agrOnOn■ SOmermaa, ej publicerat material) tillVaratogs erhalina elaterider.

Materialet, hivat huvudsakligen i vallar och varsttd, har bestimts av fё rfattaren. Dess samnlansittning framgar av fё ljande 6ver‐

sikt:

I entrt I Procent

Ibland, son■ da viderleken m.m. bidragit till en maxilnal koncentration (i synnerhet 宙 d framkomsten efter ё ver宙 ntringen),kan tillfilligtvis relativt stora mingder av en viss art fangas med denna metod. Salunda

erhё lls vid ovannimnda undersё kningar i Halsingland 133 elaterider vid havning i en 4:de arsvan i」 irvsё pa f.m.den 27 maj 1960, samtliga av arten Cο rymbifFs incanIIs. Ar 1969 var maj ka1l och regnig i vistra Sverige (124 nll■ Och 14 nederbё rdsdagar nOterades

salunda i skara).Den 23 och 25 maj,som

var de fё rsta varma virdagarna samma ir,

sag fё rfattaren rikligt med Lirllο nills aFrII―

θ

frtο

SIIS i vallar nira I′ idkё ping.De satt vil―

eXPOnerade uppkrupna pa grisbladen och

var dir lう ttfangade lnedelst havning.

Parallellt med hOfillor prё vades havning av elaterider i havre pa myrjord vid Stenum, Skara 1970.Vid sex tillfillen under juni och juli erh01ls vid havning(4× 25=100 siag

per ging)b10tt 4 elaterider(3 ex.■ 1ビ ncα ι こ Is

Och l Dο

Jο

ρピ us lrtar9ビ nα ι us).1 25 hё fi1lor tOgs under sanln■ a fingstdagar sanllnanlagt 1629 knippare. Hivningsmetoden synes fblj―

aktligen vara oanvindbar fbr kontinuerlig fingst av elaterider i vixtslag sOnn t.cx.

strasid.

I liten omfattning har ocksa fё rsё k med

lilnfa1lor och skllfi1lor utfё rts av fё rfattaren.

Ⅳ Iycket smi fangster erh611s,vilket、 'isade att metoderna ej ir limpade fё r elaterider i all―

minhet

Fё rsё k lned vaxt― och hё fa1lor

Fё r att vinna erfarenheter av vixtfi1lor―

nas anvindbarhet vid en artinventering gjordes fё rsё k med sidana under ett flertal ar, frimst pi jordbruk i Skara^Lidkё pings―

regiOnen. Son■ material i fi1lorna nyttjades till en bё rjan gris, 6rter eller strisid taget kring fangstplatserna. Det visade sig emeller―

tid att knipparskalbaggarna vaknar upp efter Overvintringen redan innan dylikt vixtinate―

rial blir tillgingligt i erforderlig mingd och i fOrsOk med hё erh01ls ungefttr sanuna .4griotes lineatus L. ... ..

A. obscurus L. ... ::.

Atltous sub/uscus }Itill. . .

.

Corgmbites aeneus L. ....

C. incanus (quercus) Gyll. .

.

C. pectinicornis L. .

.

C. tesselotus L. ...

.

Dolopius marginatus L. . ..

.

Elater bolteatus L.

.

Hgpnoidus ripurius F. . ....

Limonius neruginosus OI. .

.

S:a

* Alla tagna i Gistrikland.

E″

ι .Tidsi″

'6・

F'75 ゴー 2

44 47 53 5.7

7 0.8 2 0.2 769 825

15 16 1 0.1

12 1.3

1 01

6 0.6

22* 2.4

932

(3)

FCiRsoK MED HOFALLoR F6R F.&NGsr AV KNippARSKALBAGGAR Tabell l. Fingst av elaterider med vixtfiillor.

Table 1. Captures of elaterids in heap traps.

Antal (No. of)

り0

Fё rs6k nr,ar,gard,JOrdart Test No.,Year,Site,Soil type

1962

BjOrsgarden, vinninga .…

.

sandbl.lerjord

1962

Trestena ..… … … … .… … …

mulljord

1962

Botten,Lidkё ping … … … … mullh.,Inoig sand 1963

Trestena .… .… ._.・ …・…・

mulljord 5 1965

Grё da Crop

havre, korn, rag

havre, korn, vall vall

havre, korn potatis

korn, potatis

korn, potatis

rag

havre

vall vall havre

havre

10--15

剛∝1躙

Traps l躍

;:・

\Iaterial i fiillorna

Traps nraterial

rag,var_

sid,gris

Fingst_

period Antal elater.

No. of elaterids .per

date/month

7/6--30/7 311

1■

/6--11/7 69

1/6--28/7 153

21/5--22/8 210

25/4-- 2/8 53

15/5--25/7 125

30/6--31/7 105

10/6--24/7 380

28/5-- 6/8 2580

6/5--22/7 1971 S:a elatrider 6186 Total

E2′

.7jJsん″ 96 ゴ θ 75 F-2 gris,kOrn 29/6--13/8 118

gras 7/7--24/7

griis, korn, 28/5- 1/7 havre

25--30 Ekgarden, Hovby ...・

mullh。 ,moig sand 1966

Ekgarden, Hovby ...・ munh.,InOig sand

1967

Ekgarden, Hovby ... .

mullh。 ,Inoig sand 1968

Ekgarden, Hovby ...・ mullh.,Inoig sand

1968

Dagsnis.… .… .… .… .… ・…

mulljord 1967

Teg,Umea._.… .… .… ・…・

1968

Teg,Ume■ .… .… .… .… ・…・

1970

Stenum, Skara ...・ ・・・

mulljord 1971

Stenum, Skara ...・ ・・・

mulliOrd

gras m m., rag

gris,hё

h6

gris,hё

h6

h5,havre

h6

(4)

32 Are nonc

Tabell 2. FAngst av elaterider med vfixtfillor.

Table 2. Captures of elaterids in heap traps.

F6rs6k nr,ar,1。 kal Test No.,Year,Site

∽ョ

﹂O ヽLぃ

ヽも 日 ミ∽

ヽ ヽo Q

● ヽ

● ∽ ヽ ヽ 0 ヽ

● 、 o ミ ﹄ く

∽¨目ヽoo﹁、﹁﹄o、ヽ.0

●ヽ目︶0目ヽ.C

∽ヽ ヽ日 ヽも っ、 お 0 日

、 ヽo c いヽ中ヽもヽ︼﹄

∽、ヽヽoヽヽ、こ

∽ O q

¨ぃ ヽ ヽ ヽ も

● 〓

・ 中〓 編 哺 O F

● ョ ” じ 、 ヽ ミ .く

●ヽ ヽ● 0● 0 0

∽ヽ

︺o

﹁、 も ヽ

S:a Total

1. 1962

Bj6rsgirden,Vinninga .. 341 2. 1962

Trestena ...・ ・・・・・・ 57 3. 1962

Botten,LidkOping … .… . 4 4. 1963

Trestena .… ...・ ・・・・・ 27 5. 1965

Ekgarden, Hovby ... 48 6. 1966

Ekgarden, Hovby ... 127 7. 1967

Ekgarden, Hovby ... 160 8 1968

Ekgirden, Hovby ... 44 9. 1968

Dagsnis .… .… .… .…

.・

45

3 -

55 -―

2 - 15 -

21 -―

5 15

-- 50

2 2 66 -

4 1 -

28 -― ――

― - 2 -―

5 1 -

5 - 14 -― ――

―― - 344

1 -- 118

-― ― - 34

-― - 44

-― - 69

-― - 153

-― - 210

-― - 53

-― - 125 一  

1-9 summa 。 ...・ ・・ 853

0/o ...・ ・・・・・・・・・・・ 74.2

10. 1967

Teg,Umea.… .… .… .… 28

11 1968

Teg,Umea .… .… .… .… 207

169 14.7

56 4.9

4 - - 1 -

0.3 - - 0.1 - 1150

一      4

1 - 10--1l summa ... 235

0/0 ... .. . .・ ・ ・ 48.5

12 1970

Stenum, Skara ... 70 1911 13 1971

596

Stenum, Skara ... 36 1889 -- 43 -―

―― ― - 219

-一 ― - 45.2 1 -

02 - 485

2580

1971 12--13 summa ... ..・ 106 3800 -―

0/o ... .・ ・・・・・・・・・・・ 2.3 83.5 -―

639 -―

14.0 -

―― ―― - 6

- 一 - 0.1 4551

Totalt R-1■ n ...・ ・・・ 959 8969

E“

″ .rt」

″ .96 1975 1-2

5701

(5)

TORSOK MED rrOF;iLLoR FOR FANGST Av KN;ippARSKALBAGGAR 33 Tabell 3. Kiinskvot hos A. Iineafus och obscurus tagna i hrifiillor.

Table 3. The sex ratio of A. lineatus and obscurus captured in heap traps.

Plats, ir

Site, year

A. lineatus

S:a Total

o/o

Honor Females

A. obscurus

S:a Total

olo Honor Females

I

Hanar' I I{onor

Males Females

Hanar Males

Honor Females Stenum 1970

Stenum 1971 Stenum 1972 Stenum 1973

6■

6 503

71■

592

695 429

30 14

31 22 30

1

61 36 12 4 143 1341 51.8

932 1499 1125 4897

460

52.4 47.4 49.9

一 一 一

fallgstresultat sonl med farska vttxter, varfOr endast h6fa1lor anvandes i senare fё rsOk (se nedan). Storleken av fa11。 rna motsvarade en normal karve eller nagOt mindre och de

lades ut med ca 15 1■ l mellanrum i kanten av fangstfiltet Fangsterna gjOrdes pi nagra olika biotoper med grё dOr sOm varsid, rag, potatis eller vall.Fi1lorna granskades i regel med 2--4 dagars mellantid, delvis beroende pa viderlek ln.m.

Inventeringen bedrevs utan stё rre resurs―

tingingar vid sidan av andra arbetsuppgifter,

vilket fё rklarar en ganska vid variation i upp―

liggningen av de enskilda fё rsё ken. Resul―

taten torde dock ge en del kompletterande upplysningar Onl nigra av vara vanligare

elaterider.

FOrsё ksmaterialet redovisas i tab. l och 2 0ch kan salnnlanfattas i tre grupper: fё

r―

sOk l― -9 utfOrda pa olika fё rsё ksplatser och biotoper i Skaraborgs lin, fё rsOk 10 och ll utfё rda vid Teg, umea samt fo.sё k

12 och 13 representerande fingster pa mull_

jord vid Stenum,Skara.

F6rsё k l-9:

Sonl framgar av tabellerna har fingstresul―

taten vixlat avsevirt beroende pa fё rsё kens omfattning (antal fillo■ och fangstdagar), viderlek, lokal m.m. San1lnanlagt erh611s l150 elaterider:

3

Agriotes obscurus . .,.

.

A. lineatus ....::::

Limonius aeruginosus,,.,.

Hgpnoklus riporius Corgmbites eeneus

.

Athous subluscus

58,7

Antal I Procent

853 71.2 169 14.7

Grupperas _4grfο ι

`s―

arterna efter lokaler med mineraliord(fastmarksjord)reSpekt市 e munjord erhalls foljande:

IAο aras l A. lineatus

Nlineraljord

\Iulljord 724 129 33(=440/O finι αι ls)

136(=5130/0′

inθ

α fas)

Enligt fangsterna var siledes οbscar“ s

donlinerande _4griο

fθ s‐

art pa mineraljord, medan bada arterna kunde fё rekollll■ lla i

ungefar salllina frekvens Pa biotoper dir mulljord f6rharskade. Lfr21ο r2fIIs α

`r“ θピ nο S“ S

erhё ns pl en fё rsOksplats lned sandjord eller sandblandad jord. If. riparfus fingas stund―

om relativt rikligt i hё fa1lor. Enligt Hansen (1966)fё rekOmlner denna art vid kanten av iar och sjё ar. Flera av fa110rna har legat blott nagra meter frin dikeskanter, vilket

b●

er en trolig fё rklaring till vissa fangster av

″ . rfρ α rfIIs. I fOrs6k l, som utlades pl cn biotop med sandblandad lerJord, erh01ls 344 elaterider,varav 341 ブ 4 ο bscII「 IIs.Fangsterna av dessa askadliggё rs i fig. 1 (fil10rna lades ut fё rst i b6rjan av juni, varfё r den 10 6

utg6r fё rsta fingstdag).

ι

.rids/t・

″θ 6 ゴ ,75 1-2

(6)

34 AxB sonc

Anta■(N。 。f)

“ a`(“ay)

Ю

3

Fё rsё k 10 och ll:

Dessa tvi fё rsё k utfё rdes genom med―

verkan av vaxtskyddsanstaltens filial i Teg, Umel,pa skiften med gammal vall(mineral_

jOrd). SOnl framgar av tab. 2 noterades sam―

manlagt 235 ο bscII「 us, 219 〃 . riρ arfIIs, 31 Coryntbピ ォ ι s men inga rfrlearrls.

Fig.2 visar fingsterna av οbscIIrIIs(207 st) 1 1968 ars fbrsё k och i fig. 3 ses ο bscIIrこ Is

och JincarIIs fran fi1lor pa Dagsnis (lnyr‐

jOrd), Skaraborgs lin sanllna ar, alltsi fran en betydligt sydligare beligen plats jimfё rt

med Teg.

E″

ι rjご

sた

″θ 6 r,75 r-2

I rin""t,"

! "r",-"

Fё rsё k 12 och 13:

I bida fё rsё ken, utfё rda 1970 och 1971, lades fil10rna ut efter kallten av ett och samina skifte besitt med havre. Omridet benimns populirt Stenums mader och tin―

hё r HOrnborgasjё ns mulljordsomride.I intet annat av fё rsё ken var karaktiren av mun―

jord sa utpriglad som i dessa fa1l och av―

standet till narmaste biotOp med mineraljord kan uppskattas till lllinst 1000 m. Ett an‐

grinsande skifte hade eJ Odlats pa itskllliga ar och bestod av ingsmark med tuvbildande gris, frimst tu、 titel(D`schampSピ α c“ espi‐

“ ¨ 一

¨  

l0

Junl(June )

(7)

FoRSOK MED IIOFALLOR F6R FANGST AV KNAPPARSKALBAGGAR 35

..=,r

│‐

・・ 3

10

Mal(iley) Juni(Jun€) Jult(July)

4

Fig. 1-{. F{ngst av elatrider i h<ifilllor.

- l. Agriotes obscurus, Bj6rsgArden, Vinninga 1962.

2. A. obscurus, Teg 1968. 3. A. obscurus och A. Iineatus, Dagsniis 1968. {. A. linetttus, Stenunr 1971. Max- och minimitemperatur mellan kl. 19.00-07.00, Skara, 1,5 m ovan markytan samt nederbiird.

Figs. 1--1. Captures of Elaterids in heap traps. Max. and min. temp. at Skara 19.00-07'00 o'clock, 1.5 m above ground and precipitation.

′ ο Sa).Havre var helt domillerande vixtslag pa omgivande, odlade skiften. Som framgar av tab.2 erhё Hs sammanlagt 3800■ .Ifr2ο αι

IIs,

106 ο♭ scarus, 639 〃 . rfρ ariIIS OCh 6 Dο

lο

― ρ :aS ttrtrθ

frlα

fIIs. Fangsterna av lincα ι

“ s i

rsё k 13 har visats i fig.4.

Salnll■ anfattande diskussion

Det ar vil kant att vissa knipparskal‐

baggar kan patriffas under dagen vilande i skydd av stenar, tribitar, torvor osv. dir de nlikroklimatiska faktorerna, sasom fuk_

tighets― och ljusfё

l・

halalnden,ar gynnsaninlla.

Detta beteende medf6r att knippare kan

fingas i fi1lor av hё eller annat vixt】naterial Sannolikt erhalls lned detta fangstsitt frimst

eller enbart arter som ar i verksamhet

nattetid. Av i jordbruk― och tridgards_

odling ekonOnlliskt intressanta knippare ar de tre ■ 9rfο ι θ

s―

arterna rfrlθ αι IIs, obscaras och spafarο r littfingade medelst hё och vaxtfinor (d'Aguilar 1950, Bonnemaison

1950,Gough&Evans 1942).

I f6rfattarens fё rsё k, som varit fё rlagda tin frimst vistergё tland (Skara_I“ idkё ping―

omridet)men iVen till Teg(Umel,Vister botten)noterades sammanlagt 6186 elateri―

der, flertalet rin`α fus och (,わ scIIrこ Is Nagon

spこ

αι or patriffades ej. Av knippare tillh6- rande Cο ryr22♭ ifas erh6Hs endast 39 exemplar, varav de flesta togs vid Teg(tab.2).

Solll nimnts ovan var ο bscIIrι ls donline―

rande art i fangster frin biotoper pi fast―

marksjord medan ο bscI燿

rこ

Is och JIncα ι こ Is

kunde vara ungefar lika anminna l)a fangst_

1)latSer med mulljord Pa en biotop med ut―

1)riglad mulljord (f6rSё k 12 och 13) 、 ・ ar

E″

′ r,ご

sた

r ,` ゴρ 75 ゴー2

」oll(Joly)

(8)

86 Axn sonc

Iirt`arus helt dOminerande men ocksi ″

. 1・

arfIIs var har myCket allmin enligt fangs‐

terna.Sambandet mellan biotop,framfё r allt

jordtyp, och knipparart har framtratt i

fangstmaterialet fё r de fyra rikligast repre‐

senterade arterna (■ . ObSCaras och [inθ αι

IIs,

〃 .riρ αrね s, L.α θ 『 aginο sus).Men Ocksi

vixterna pa platsen, savil odlade som vilda,

bё r ha stort inflytande pa valet av biotop, sisOm framgitt genom studier ё ver igglagg_

ningen (1)referensfё rsё k)aV Gough & Evans

(1942).

Efter fangsterna att dё ma upptrider de tvi erhanna ■ grforFs― arterna sanltidigt. En―

ligt BOnnemaison (1955) skulle hOnorna visa sig nagot fё re hanarna. Hos IIn`α ι

“ s har enligt fё rs6ken pi mulljord vid Stenum de bada kё nen kommit samtidigt(jfr fig.4).

I Vistergё tland framkom de tvi erhallna

_4griο

[cs―

arterna i maj manad, men under

tidiga ar, som t.ex 1974, noterades rirlθ

arこ

Is

redan i nlittcn av april. Enligt fingsterna

rekOm de timligen anmint t。 .m.juli och direfter enstaka.

Kё nskvoten hos djur frin hё fi1lorna har hos rfnear:Is svingt de 01ika aren kring l:1.

Saminanriknas kOnsbestimda djur fran fingster pa munjord frin aren 1970--73,

totalt 4.897 Jビ

71θ

αオ IIs, utgjordes 49,9 0/O av honor(taben 3). Av ο bscarus har blott 143 djur kё nssorterats, varav 58,7 0/O var honOr.

Med hOfi110r kan relativt stora mingder elaterider erhinas fё r t.ex. fOrsё ksindamal.

Pi detta sitt insamlades silunda finθ α [us fё r

studier ё、 ・ er kё nsferomon hos honorna {BOrg 1973).

Referenser

D'AGUILAR, J. 1950 Nouvelles remarques sur rattraction des adultes d'Agriotes(C01 Ela―

teridac)par des botti1lons de diverses plantes.

一 Proc. 8 int. Congr. Ent.(1948): 334--336 StockhOlin

BONNEMAISON, L. 1950. La lutte contre les tau―

pins. ―― Proc. 8. int. Congr. Ent. (1948):

870-877 Stockholin.

― - 1955. Diverses m`thods de protection des cul―

tures contre les taupins ―― Annls Ё piphyt., S6r C 6:329--405.

BORG Å . 1973. Evidence for a sex attractant in

■ griο ι οs finaαι口

s II“

.)(COl・ Elateridae)denl_

onstrated by field experilnents.― ― Ent.scand.

4:78--80.

1)AY, A & REID, ヽヽ 「 . J. 1969. Response of adult southern potato wireworms to light traps ― ―

J.econ Ent. 62:314--318.

GouGH, H. C. & EvANS, A C. 1942. Some nOtes on the b1010gy of the click beetles _49rfο

οbsc“

r“

sL.and■ .sρ

ltrarο

r L.― ― Ann appl. ' Blol. 29:275--279.

HANSEN, V. 1966. Biller 23. Snlaeldere Og pragt_

biller Danm. fauna 74.Kobenhavn (G E C Gad)1-179.

LuNDBERG, S. 1973. Fingst av skalbaggar med ljusfilla pl en lokal i sydvistra Skine. ― Ent Tidskr.94:39-41.

NILSSON, C 1971. Knipparlarver(COl: Elater―

idae)i SVerige TaxOnOnli och agronOmisk betydelse En litteraturstudie Stencil(Statens vixtskyddsanstalt, Solna).

PALM, T 1972 Die skandinavischen Elateriden―

Larven (ColeOptera). 一― Ent. scand. Suppl 2:1--63.

THOMAS,C A. 1940 The biology and control of wireworms. Review of literature Bull Pa agric. ExP Stn 392:1刊 0.

E″

r,ごsた

″ ,` ノ ,7J

References

Related documents

Därtill vill vi instämma i vissa av de synpunkter som framförs i Innovationsföretagens remissvar (2019-11-02), i synnerhet behovet av att i kommande översyner tillse att anställda

Karolinska Institutet tillstyrker de föreslagna åtgärderna i promemorian som syftar till att förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar

I den slutliga handläggningen har stabschef Kajsa Möller, avdelningscheferna Lena Aronsson, Henrik Engström, Marie Evander, Erik Fransson, Carl-Magnus Löfström, Ole Settergren,

Promemorian Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Ert dnr : Fi2019/03515/S1 Vårt dnr

Följande Saco förbund har valt att svara och deras svar biläggs härmed;.. DIK, Naturvetarna, Sveriges Ingenjörer och

Skatteverket bedömer dock att konsekvensanalysen är bristfällig då det saknas redogörelser för dels förslagets effekter på sysselsättningen inom forskning och

Tillvä xtverket gö r bedö mningen ätt fö rslägen stä rker svenskt nä ringslivs mö jligheter ätt drivä förskning öch utveckling söm ä r en fö rutsä ttning fö r

Eftersom det företag som står för kostnaden för forskning och utveckling inte kan tillgodogöra sig hela avkastningen på investeringen finns en risk att det görs för lite