• No results found

Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2008/09:FiU9

Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden

Sammanfattning

Utskottet behandlar Riksbankens framställning 2007/08:RB4 om att riksda- gen medger att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens (IMF) lösning för att finansiera avskrivningen av Liberias skuld till IMF. Lös- ningen innebär att avskrivningen finansieras genom att medel från ett särskilt internt konto i IMF används – ett konto på vilket medlemsländerna i IMF har en fordran på IMF. Enligt IMF:s förslag ska Sverige via Riks- banken och det särskilda kontot bidra med 5,1 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter), motsvarande 51 miljoner kronor. I praktiken innebär det att Riksbanken skänker bort en fordran på 5,1 miljoner SDR som banken har på IMF och att den går till att finansiera avskrivningen av Liberias skuld till IMF.

Utskottet tillstyrker att Riksbanken för Sveriges del deltar i finansier- ingen av Liberias skuldavskrivning och därmed bidrar med 5,1 miljoner SDR (ca 51 miljoner kronor) ur det särskilda IMF-kontot.

1

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ... 3

Redogörelse för ärendet ... 4

Utskottets överväganden ... 5

Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden ... 5

Bilaga Förteckning över behandlade förslag ... 7

Framställningen ... 7

(3)

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskriv- ningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden Riksdagen medger att Riksbanken för Sveriges del deltar i den av Interna- tionella valutafonden (IMF) föreslagna finansieringen av Liberias skuldav- skrivning, vilket innebär att Riksbanken bidrar med 5,1 miljoner SDR (ca 51 miljoner kronor) ur det särskilda kontot SCA-1 i IMF. Därmed bifaller riksdagen framställning 2007/08:RB4.

Stockholm den 16 oktober 2008 På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Peder Wacht- meister (m), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s), Per Åsling (c) och Gunnar Andrén (fp).

3

(4)

Redogörelse för ärendet

I framställning till riksdagen 2007/08:RB4 föreslår Riksbanken att riksda- gen medger att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens (IMF) lösning för att finansiera avskrivningen av Liberias skuld till IMF. Lös- ningen innebär att avskrivningen finansieras genom att medel från ett internt specialkonto i IMF (SCA-1) används – ett konto på vilket medlems- länderna i IMF har en fordran på IMF. Enligt IMF:s förslag ska Sverige via Riksbanken och det särskilda kontot bidra med 5,1 miljoner SDR (sär- skilda dragningsrätter), motsvarande 51 miljoner kronor. I praktiken inne- bär det att Riksbanken skänker bort en fordran på 5,1 miljoner SDR som banken har på IMF och att den går till att finansiera avskrivningen av Libe- rias skuld till IMF.

Liberia har sedan mitten av 1980-talet legat efter med ränte- och skuld- betalningar till Internationella valutafonden. Skulden uppgick i början av 2008 till omkring 5,4 miljarder kronor. Detta har bl.a. resulterat i att Libe- ria inte kunnat få nya IMF-lån samt att bistånd i olika former uteblivit.

Dröjsmålet med betalningarna har också betytt att Liberia inte fått skuld- lättnader inom det s.k. HIPC-initiativet. Sedan inbördeskriget upphörde 2003 har IMF, Världsbanken, FN och andra internationella organisationer aktivt arbetat med regeringen i Liberia för att öka den sociala och ekono- miska stabiliteten.

I början av 2008 återbetalade Liberia, med hjälp av en överbryggnings- kredit från Förenta staterna, sina utestående ränte- och avbetalningar till Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och IMF. Ungefär samtidigt tog IMF:s styrelse initiativ till ett nytt mer långsiktigt lånearrangemang för Liberia samt till en särskild kredit som bl.a. ska användas för att återbetala den amerikanska överbryggningskrediten.

För att Riksbanken ska kunna delta i den aktuella finansieringen krävs enligt riksbankslagen ett medgivande av riksdagen.

(5)

Utskottets överväganden

Medgivande för Riksbanken att delta i finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till Internationella valutafonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen medger att Riksbanken för Sveriges del deltar i den av Internationella valutafonden (IMF) föreslagna finansieringen av Liberias skuldavskrivning. Riksdagen bifaller Riksbankens för- slag, vilket innebär att Riksbanken bidrar med 5,1 miljoner SDR (ca 51 miljoner kronor) ur det särskilda kontot SCA-1 i IMF.

Bakgrund

Till följd av bl.a. ett 15-årigt inbördeskrig har Liberia sedan mitten av 1980- talet legat efter med ränte- och skuldbetalningar till Internationella valuta- fonden (IMF). Vid ingången av 2008 uppgick skulden till drygt 543 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter), motsvarande ca 5,4 miljarder kro- nor. Detta har bl.a. resulterat i att Liberia inte kunnat få nya IMF-lån samt att bistånd i olika former uteblivit. Dröjsmålet med betalningarna har också betytt att Liberia inte fått skuldlättnader inom det s.k. HIPC-initiati- vet, dvs. skuldlättnader och skuldavskrivningar till utpräglade låginkomst- länder med ohållbara skulder, trots att Liberia klart tillhör den grupp av länder som kvalificerar sig för skuldavskrivningar inom ramen för HIPC.

Inbördeskriget upphörde 2003 och sedan dess har IMF, Världsbanken, FN och andra internationella organisationer aktivt arbetat med regeringen i Liberia för att öka den sociala och ekonomiska stabiliteten. Rekonstruktio- nen och reformeringen av Liberia har tilltagit efter det att Ellen Johnson- Sirleaf valdes till Liberias president 2005.

I början av 2008 återbetalade Liberia sina utestående ränte- och avbetal- ningar till Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och IMF. Återbe- talningen kunde bl.a. ske genom att Liberia fick en s.k. överbryggningskre- dit av Förenta staterna. Återbetalningarna resulterade i att IMF vid inledningen av 2008 beslutade om ett nytt mer långsiktigt lånearrange- mang för Liberia samt om en särskild kredit som bl.a. ska användas för att återbetala den amerikanska överbryggningskrediten. I mars 2008 beslutade också IMF och Världsbanken att Liberia nått den s.k. beslutspunkten i HIPC, dvs. att landet kvalificerar sig för skuldlättnader (från multilaterala och bilaterala fordringsägare) inom HIPC-initiativet.

5

(6)

IMF:s förslag till finansiering av Liberias skuldavskrivning IMF saknar egna medel för att finansiera skuldlättnader. IMF:s kredit till Liberia för bl.a. återbetalning av Liberias överbryggningskredit från Förenta staterna är därför tänkt att bl.a. finansieras genom att medel tas ur ett särskilt konto i IMF, det s.k. Special Contingency Account 1 (SCA-1).

Kontot skapades i slutet av 1980-talet, och avsikten med kontot är att det ska fungera som en buffert för fonden vid ränte- och kreditförluster till följd av dröjsmål. Kontot uppgick vid mitten av 2007 till 2,6 miljarder SDR, och Riksbankens andel uppgick vid samma tidpunkt till 17,6 miljo- ner SDR, motsvarande ungefär 176 miljoner kronor.

Enligt IMF:s förslag ska Sverige via Riksbanken och det särskilda kon- tot bidra med 5,1 miljoner SDR, motsvarande 51 miljoner kronor, till finansieringen av avskrivningen av Liberias skuld till IMF. Förslaget inne- bär i praktiken att Riksbanken skänker bort en fordran på 5,1 miljoner SDR som banken har på IMF och att den går till att finansiera avskriv- ningen av Liberias skuld.

Riksbankens framställning

Enligt 7 kap. 4 § fjärde stycket riksbankslagen får Riksbanken efter medgi- vande av riksdagen också på annat sätt än som anges i andra och tredje styckena delta i finansiering inom ramen för IMF:s verksamhet. Medgi- vande behövs dock inte om finansieringen har ett valutapolitiskt syfte eller om det finns särskilda skäl.

Den av IMF föreslagna finansieringen av skuldlättnaden för Liberia har inget valutapolitiskt syfte, men enligt Riksbankens bedömning ligger den inom ramen för IMF:s verksamhet.

Riksbanken bedömer att det är lämpligt att Riksbanken deltar i den av IMF föreslagna finansieringen av Liberias skuldavskrivning. Riksbanken föreslår därför att riksdagen med stöd av ovanstående redovisat lagrum medger att Riksbanken bidrar med 5,1 miljoner SDR ur det särskilda kon- tot SCA-1 i IMF.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot Riksbankens framställning. Utskottet föreslår därför att riksdagen medger att Riksbanken deltar i finansieringen av Liberias skuldavskrivning och därmed bidrar med 5,1 miljoner SDR (ca 51 miljoner kronor) ur det särskilda kontot SCA-1 i IMF.

Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens förslag i 2007/08:RB4.

(7)

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2007/08:RB4 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning:

Riksdagen medger att Riksbanken deltar i den finansieringslösning som Internationella valutafonden (IMF) föreslagit för Liberias skuldavskrivning och för detta ändamål bidrar med 5,1 miljoner SDR (ca 51 miljoner SEK).

Tryck: Elanders, Vällingby 2008 7

References

Related documents

Att Sverige är det land där utfas- ningen av kontanter har gått längst kan vara ett problem i sammanhanget, men det kan som redan nämnts hanteras – för att minska risken för

Tabell 3c Förtroende för Riksbanken efter ekonomiska förhållanden, intresse för ekonomiska frågor och ekonomiska bedömningar 2007, inkl. Källa: Den

Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 2008 är 58 procent; 57 procent för Riks-I och 59 procent för Riks-II (se tabell 2).. De jämförelser som gjorts

Tabell 3c Förtroende för Riksbanken efter ekonomiska förhållanden, intresse för ekonomiska frågor och ekonomiska bedömning 2006, inkl. 3 Omfattar svarsalternativen ’Inte

Eftersom Riksbanken enligt lagtexten efter medgivande av riksdagen får delta i finansiering som är inom ramen för IMF:s verksamhet och det nu aktu- ella finansieringsarrangemanget

Majoriteten av de intervjuade finansiella rådgivarna upplever ett ökat riskbeteende bland sina kunder. Detta ökade riskbeteende beror inte bara på att kunderna

Efter att detta samband kunde dras utfördes steg två för att besvara sambandet mellan bolåneräntan och antal sålda bostadsrätter.. Detta steg tog hänsyn till fyra olika län

Den totala effekten för variablerna avvikelse från inflationsmålet och BNP-gapet är i båda fall större än noll.. Detta uppfyller kriteriet som presenterades i avsnitt 4.1 och