Skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt

Skillnader i mannens respektive

kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt

- en litteraturstudie

Sex differences in the experience of a myocardial infarction - a literature review

Hanna Hedlund Sofie Johansson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15hp Grundnivå

Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu & Helena Simonsson Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter

SAMMANFATTNING

Titel: Skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt – en litteraturstudie

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Hanna Hedlund & Sofie Johansson

Handledare: Julia Gabriel-Lepasalu & Helena Simonsson Sidor: 21 sidor

Nyckelord: Hjärtinfarkt, upplevelser, män, kvinnor, könsskillnader, symtom, samliv.

Introduktion/Bakgrund: År 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige. Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad avled inom 28 dagar. Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Det finns två olika hjärtinfarkter – NSTEMI och STEMI. Det är känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare för sjuksköterskan att identifiera symtom och tecken hos det ena eller det andra könet, exempelvis upplever kvinnor fler och mer diffusa symtom vid hjärtinfarkt i jämförelse med männens symtomupplevelse. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna.

Syfte: Att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt.

Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för sökstrategi och datainsamling, urvalsprocess samt bearbetning och sammanställning. Två sökstrategier användes, bibliografisk databassökning och ancestry approach, vilket genererade elva artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallar av Polit och Beck (2017).

Resultat: Det förekom skillnader i symtomupplevelse mellan män och kvinnor vilket redovisas i Smärtor skiljer sig mellan könen; Fatigue - vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt.

Slutsats: Hjärtinfarkt är, för både män och kvinnor, en stor händelse som förändrar livet både för den drabbade och personer i dennes närhet för all framtid. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden samt dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt den drabbades nära och kära. Vid tiden för datainsamling fanns omfattande forskning gällande kvinnors upplevelser, dock råder en brist på motsvarande forskning för enbart män.

“Are you having any chest pain or numbness in your arms or fingers?”

“No, not at all. Why?”

“Nancy, heart attack symptoms show up completely differently in women than in men. They are often missed. Sometimes they just look like stomach problems.”

“Are you saying that…?”

“You are having a heart attack, right now!”

Grey´s Anatomy, säsong 6 avsnitt 21

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ...5

2. BAKGRUND ...5

2.1 Hjärtinfarkt... 5

2.2 Jämställd vård ... 6

2.3 Könsskillnader ... 6

2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde... 7

2.5 Problemformulering ... 7

3. SYFTE...8

4. METOD ...8

4.1 Sökstrategi och datainsamling ... 9

4.2 Urvalsprocess ... 12

4.3 Bearbetning och sammanställning ... 14

4.4 Forskningsetiska överväganden ... 15

5. RESULTAT ... 16

5.1 Smärtor skiljer sig mellan könen... 16

5.2 Fatigue – vanligaste symtomet hos kvinnor ... 17

5.3 Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest ... 18

5.4 Varken män eller kvinnor vill vara till besvär... 19

5.5 Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt... 20

6. DISKUSSION ... 21

6.1 Resultatdiskussion ... 21

6.2 Metoddiskussion ... 23

6.3 Slutsats ... 25

6.4 Klinisk betydelse ... 25

6.5 Fortsatt forskning ... 25

7. REFERENSLISTA ... 26

BILAGA ... 30

Artikelmatris ... 30

1. INLEDNING

Sjukdomsförekomsten för hjärtinfarkt minskar. Risken att återinsjukna i hjärtinfarkt har halverats och risken för att dö inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har halverats.

Även antalet fall per 100 000 invånare har halverats de senaste 20 åren (Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] 2020). Hjärtinfarkt orsakar flest dödsfall i både Sverige och världen (Folkhälsomyndigheten 2020) och år 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige (Folkhälsomyndigheten 2020; SKR 2019). Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad dör inom 28 dagar (Socialstyrelsen 2019). Hjärtinfarkt har uppfattats som en mansdominerad sjukdom då det är fler män än kvinnor som drabbas, trots detta är dödstalen lika höga för båda könen (SKR 2019). Sjuksköterskan leder omvårdnadsarbetet och ska utifrån omvårdnadsprocessen bedöma, diagnostisera, planera, genomföra och utvärdera omvårdnad (Andersson m.fl. 2017). Med anledning av detta kommer denna litteraturstudie belysa forskningsområdet Hantering av komplexa ohälsotillstånd.

2. BAKGRUND

I denna studie finns fem centrala begrepp. Dessa är hjärtinfarkt, jämställd vård, könsskillnader och sjuksköterskans ansvarsområde där sjuksköterskans arbete beskrivs både generellt och specifikt inom hjärtinfarktvården. Det femte centrala begreppet är upplevelser vilket innebär

“att vara med om något” eller att “gm [genom] erfarenhet få kunskap” enligt Svenska Akademins Ordbok (2011).

2.1 Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Ischemi uppstår när behovet av syretillförsel i muskelvävnaden är högre än den faktiska syresättningen av vävnaden. Celldöd uppstår efter cirka 20 minuter medan total nekros uppstår efter cirka två till fyra timmar. En hjärtinfarkt utvecklas under sex timmar och benämns som akut inom sex timmar till sju dagar. En hjärtinfarkt har en läkningsperiod mellan sju till 28 dagar och efter 29 dagar klassas en hjärtinfarkt som läkt (Thygesen m.fl. 2007; Saleh & Ambrose 2018). Det finns två olika sorters hjärtinfarkt, STEMI och NSTEMI. STEMI står för “ST-segment elevation myocardial infarction” medan NSTEMI står för “Non ST-segment elevation myocardial infarction”. Skillnaden mellan diagnoserna ses genom att undersöka om ST-sträckan på elektrokardiogram [EKG] är förhöjd (STEMI) eller sänkt (NSTEMI) i förhållande till baslinjen (Saleh & Ambrose 2018).

Symtom som ihållande smärtor i bröstkorgen är vanliga symtom för hjärtinfarkt, medan obehag i bröstkorgen, övre extremiteter, käken eller epigastriet vid vila samt ansträngning anses vara atypiska symtom. Atypiska samt uteblivna symtom förekommer vilket ökar risken för att hjärtinfarkter felaktigt tillskrivs åkommor i mag-tarmkanalen samt neurologiska-, respiratoriska- eller muskuloskeletala besvär (Thygesen m.fl. 2007; Saleh & Ambrose 2018).

Symtombilden kan skilja sig mellan kvinnor och män på så sätt att kvinnor i större utsträckning upplever andnöd, trötthet och influensaliknande symtom i kombination med bröstsmärtor (SKR 2019).

Kriterierna för att diagnostiseras med hjärtinfarkt är höjning eller sänkning av aktuella biomarkörer tillsammans med endera symtom på ischemi, EKG-förändringar eller radiologiska bevis på att muskelmassa förlorats (Thygesen m.fl. 2007). Främsta biomarkörerna som testas är proteinerna troponin T och I som i normalfallet finns i hjärtmuskelceller och läcker ut i blodbanan när cellerna skadas eller överbelastas. Ekokardiografiundersökningar [EKG]

påvisar när hjärtinfarkten uppstod, vilket kranskärl som skadats samt vilken del av hjärtmuskeln som drabbats. Detta konstateras genom förändrad ST-sträcka och T-våg samt tillkomst av patologiska Q-vågor (Thygesen m.fl. 2007; Saleh & Ambrose 2018).

2.2 Jämställd vård

Målet för hälso-och sjukvården samt omvårdnad är att uppnå god hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen (SFS 2017:30; Svensk Sjuksköterskeförening 2014). Den, vars behov av sjukvård är störst, ska ges företräde till medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd (SFS 2014:821). Vården ska även vara jämställd och ska därför ge män och kvinnor samma förutsättningar till en god hälsa och erbjudas vård och omvårdnad på lika villkor (Sveriges Kommuner och Regioner 2019). Jämställd vård och vård på lika villkor behöver däremot inte innebära att män och kvinnor får samma vård. Detta förtydligas i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som syftar till att motverka diskriminering som bland annat baseras på kön.

Diskriminering är totalt förbjuden inom hälso-och sjukvården samt andra medicinska verksamheter. Lagen förhindrar dock inte att män och kvinnor behandlas olika såvida det finns ett motiverat syfte eller att de medel som används är nödvändiga och lämpliga för ändamålet (SFS 2008:567). Att beakta könsspecifika aspekter i bemötande, diagnostik och behandling är ett exempel på gott bemötande i enlighet med Hälso-och sjukvårdslagen och diskrimineringslagen samt ett motiverat syfte för särbehandling av män och kvinnor (SFS 2017:30, SFS 2008:567; SKR 2019).

2.3 Könsskillnader

Könsskillnader inom hälso-och sjukvården förekommer i flera olika dimensioner, både från vårdgivarens och vårdtagarens perspektiv. SKR (2019) beskriver i sin rapport att kvinnor upplever sämre hälsa än män trots att kvinnor i större utsträckning lever hälsosammare.

Kvinnor beskriver sin hälsa som bra eller mycket bra i 69% av fallen jämfört med 74% hos män. Trots att män upplever sig ha en bättre hälsa än kvinnor vårdas män oftare på sjukhus än kvinnor i åldrarna 50 år och uppåt (SKR 2019). Detta förklaras av Loikas m.fl. (2015) studie där män och kvinnor beskrivs ha olika beteendemönster gällande att söka vård. Kvinnor söker oftare vård än män och söker ofta för besvär som är akuta eller nytillkomna. Män dröjer med att söka vård vilket oroar vårdgivare att missa sjukdom och ohälsa hos män. Män och kvinnors vårdsökande beteenden riskerar att ge upphov till att kvinnors besvär underskattas medan mäns besvär överskattas (Loikas m.fl. 2015).

I relation till hjärtinfarkt finns flertalet skillnader mellan könen (SKR 2019; Loikas m.fl. 2015;

Socialstyrelsen 2019). Kardiovaskulära sjukdomar generellt är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige där det enbart skiljer <1% mellan könen. Trots att dödstalen är nästintill lika har hjärtinfarkt länge associerats som en mansdominerad sjukdom.

Kardiovaskulära sjukdomar har dock på senare år blivit det mest beforskade området vad gäller

biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka symtombild, utredning och behandling. Kvinnor beskrivs ha mer diffusa symtom än män och detta är vanligt förekommande för kardiovaskulära sjukdomar. Det är även känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare att diagnostisera sjukdomar (Loikas m.fl.

2015). Risken att drabbas av hjärtinfarkt är tre till fyra gånger högre för män än för kvinnor under 60 år, därefter minskar skillnaden med stigande ålder (SKR 2019). Incidens och mortalitet är dock dubbelt så hög för män än för kvinnor (Socialstyrelsen 2019).

2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde

Hälso- och sjukvård ska vara lättillgänglig (SFS 2014:821) och ha respekt för allas lika värde och den enskildes värdighet (SFS 2017:30). Med omvårdnad som sin specifika kompetens och ansvarsområde, ska sjuksköterskan erbjuda detta med respekt för de mänskliga rättigheterna utifrån ett etiskt förhållningssätt. Detta utför sjuksköterskan självständigt, i teamsamverkan med andra professioner samt i partnerskap med patienten och dennes anhöriga. Oavsett vårdform och område arbetar sjuksköterskan utefter omvårdnadsprocessen: att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra och utvärdera patientvård utifrån människans grundläggande behov. Sjuksköterskan arbetar för att patienter ska förbättra, behålla eller återfå hälsa samt utbilda individer att hantera sjukdom, hälsoproblem eller funktionsnedsättningar med målet att uppnå livskvalitet och välbefinnande fram till döden. Detta ska utföras efter gällande lagstiftning, författningar och styrdokument samt ett etiskt förhållningssätt och respekt för de mänskliga rättigheterna (Andersson m.fl. 2017).

Den omvårdnad sjuksköterskan utför inom hjärtsjukvården är kantade av flertalet beslutssituationer som blir allt mer komplexa i takt med ökad kunskap inom området och fler aspekter att ta hänsyn till. Att besluta om rätt behandling, till rätt patient, vid rätt tidpunkt, kräver multidisciplinära ställningstaganden utifrån patientens behov och möjligheter. Med anledning av detta är ett tvärprofessionellt arbetssätt i enlighet med samverkan i team (Socialstyrelsen 2018). Sjuksköterskan har i sin profession en skyldighet att ha kunskap inom medicinsk vetenskap relevant för patienten/omvårdnaden vilket binder samman omvårdnad med kunskapsområdet medicin (Andersson m.fl. 2017; Socialstyrelsen 2018).

2.5 Problemformulering

Hjärtinfarkt är den sjukdom som dödar flest människor i världen och mortaliteten för båda könen uppnår en så gott som lika hög procentenhet. Kvinnor söker oftare vård i tidigare skeden och vårdas mer sällan på sjukhus än män vilket gör att många tidiga varningstecken ignoreras och inte utreds. Män söker vård i ett senare och allvarligare skede och är därför i ett större behov av sjukhusvård jämfört med kvinnor. Forskningen om hjärtinfarkt utifrån den könsspecifika aspekten går fort framåt. Det är känt att hjärtinfarkt skiljer sig mellan män och kvinnor och denna vetskap påverkar vården för båda könen både positivt och negativt. Med anledning av ovanstående har detta examensarbete upprättats och nedanstående syfte utformats då det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna.

3. SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt.

4. METOD

Den metod som tillämpades var litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för litteratursammanställning. Litteraturstudier sammanställer ett områdes kunskapsläge utifrån ett angivet syfte vars mål är att utöka sin kunskap för ett visst ämne från flera perspektiv (Polit & Beck 2017). En litteratursammanställning utförs genom att systematiskt, metodiskt och kritiskt granska vetenskapliga artiklar (Forsberg & Wengström 2016). Polit och Beck (2017) niostegsprocess tolkades och sammanfattades i tre faser, vad god se Figur 1.

Figur 1: Processen för en litteraturstudie i 9 steg av Polit och Beck (2017), fritt tolkad samt översatt.

4.1 Sökstrategi och datainsamling

I steg 1 formulerades syftet och problemformulering i enlighet med Polit och Beck (2017) och kan läsas i 4. Syfte.

I steg 2 valdes sökstrategi, relevanta sökord samt inklusions- och exklusionskriterier (Polit &

Beck 2017). Bibliografisk databassökning valdes som primär sökstrategi och ancestry approach som sekundär sökstrategi. Bibliografisk databassökning innebär att söka efter artiklar i databaser och ancestry approach innebär manuell sökning efter artiklar i relevanta artiklars referenslistor (Polit & Beck 2017). De databaser som valdes var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PubMed samt Psychology Information [PsycINFO].

Dessa databaser innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad, folkhälsovetenskap, biovetenskap samt psykologi (Karlstads Universitet 2016a; Karlstads Universitet 2016b;

Karlstads Universitet 2016c; Polit & Beck 2017). Sökord formulerades i CINAHL som CINAHL Headings, i PsycINFO som Thesaurus och i PubMed som MeSH-termer. Frisökning, trunkering och booleska operatorer användes.

Valda inklusionskriterier för artiklarna var publikationsdatum mellan september 2010 och september 2020 (PubMed och CINAHL) alternativt oktober 2020 (PsycINFO), engelskt, svenskt, norskt och danskt språk samt att artiklarna genomgått peer review. Valda exklusionskriterier var djurstudier, minderåriga (<18 år) samt litteratursammanställningar.

I steg 3 genomfördes de systematiska litteratursökningarna genom att söka, identifiera och inhämta potentiellt relevanta artiklar (Polit & Beck 2017). De bibliografiska databassökningarna inleddes i PubMed med att enskilt söka på alla åtta sökord för att få en uppfattning om hur frekvent sökordet använts i forskningen, var god se Tabell 1.

Följande åtta sökord användes i PubMed: “Myocardial Infarction” (S1), “Signs and Symptoms” (S2), “Sex” (S3), “Sex Characteristi*” (S4), “Sex Factors” (S5), “Awareness”

(S6), “Experienc*” (S7) och “Self Repor*” (S8). Utav dessa åtta var sju sökord vedertagna Medical Subject Headings [MeSH-Termer] (S1, S2, S3, S4, S5, S6 och S8). Ett sökord söktes som frisökning (S7). Citationstecken [“”] används på samtliga fem sökord där sökningen inkluderar fler ord i följd (S1, S2, S4, S5 och S7) för att söka på orden som exakt fras och ej enskilda ord. Tre sökord (S4, S7 och S8) hade trunkering, som förtydligades med en asterisk [*], vilken maximerade sökordet genom att inkludera alla ändelser och böjningar för ordet från och med asterisken (Polit & Beck 2017).

Efter ordsökningarna påbörjades kombinationssökningarna där två eller fler sökord kombinerades. Sökorden kombinerades med hjälp av Booleska operatorn “AND” vilken minimerar antalet träffar till artiklar som innehåller samtliga sökord som operatorn omfattar (Polit & Beck 2017). I PubMed genomfördes elva kombinationssökningar (K1-K11), samtliga innehållande sökordet “Myocardial Infarction” (S1) utifrån syftet.

Tabell 1.

Bibliografisk databassökning i PubMed 2020-09-16.

S = Sökning. K = Kombination. [ ] = tidigare använd kombination. ( ) = Interna dubbletter.

Därefter utfördes databassökningar i CINAHL som inleddes genom att söka på samtliga nio sökord var för sig, var god se Tabell 2. Följande nio sökord användes i CINAHL: “Myocardial Infarction+” (S1), “Signs and Symptoms+” (S2), “Sex+” (S3), “Sex Factors” (S4),

“Cognition+” (S5), “Life Experiences+” (S6), “Experienc*” (S7), “Self Report+” (S8) och

“Quality of Life+” (S9). Åtta av nio sökord (S1, S2, S3, S4, S5, S6, S8 och S9) var vedertagna CINAHL Headings och ett sökord (S7) var frisökning. Utav de åtta CINAHL Headings var sju sökord (S1, S2, S3, S5, S6, S8 och S9) Major or Minor Subject Headings [MH] och ett sökord (S4) var Major Subject Heading [MM]. Samtliga MH-sökord expanderades [+] för att inkludera sökordets alla underkategorier. Citationstecken användes på fem sökord (S1, S2, S4, S7 och S8). Ett sökord (S7) trunkerades.

Efter ordsökningarna påbörjades kombinationssökningarna där två eller fler sökord kombinerades. Sökorden kombinerades med Booleska operatorerna “AND” och “OR” som maximerade antalet träffar genom att inkludera artiklar som innehåller det ena eller det andra sökordet som omfattas av operatorn “OR” (Polit & Beck 2017). I CINAHL genomfördes tolv kombinationssökningar (K1-K12), samtliga innehållande sökordet “Myocardial Infarction+”

(S1) utifrån syftet.

Tabell 2.

Bibliografisk databassökning i CINAHL 2020-09-17.

S = Sökning. K = Kombination. [ ]= tidigare använd kombination. ( ) = Interna dubbletter. (( )) = Externa dubbletter.

Slutligen utfördes databassökningar i PsycINFO som inleddes genom att söka på samtliga 16 sökord var för sig, var god se Tabell 3. Följande 16 sökord användes i PsycINFO: “Myocardial Infarction” (S1), “Signs and Symptoms” (S2), “Sex” (S3), “Sex Characteristi*” (S4), “Sex Factors” (S5), “Cognition” (S7), “Life Experiences” (S8), “Experienc*” (S9), “Self Repor*”

(S10), “Quality of Life” (S11), “Male” (S12), “Men” (S13), “Female” (S14), “Women” (S15) och “Gender Differences” (S16). Samtliga sökord (S1 och S3-S16), utom ett (S2), var PsycINFO-Headings. Av dessa var ett sökord (S1) Subject Headings [Mainsubject] vilket minimerade sökordet och resterande sökord (S3-S16) är All Subjects and Indexing [Su] vilket maximerade sökordet. Ett sökord (S2) söktes utan PsycINFO Heading då det gav mest antal träffar. Citationstecken användes på åtta sökord (S1, S2, S4, S5, S8, S10, S11 och S16). Tre sökord (S4, S9 och S10) trunkerades.

Efter ordsökningarna påbörjades kombinationssökningarna där två eller fler sökord kombinerades. Sökorden kombinerades med Booleska operatorerna “AND” och “OR”. I PsycINFO genomfördes 25 kombinationer (K1-K25), varav två kombinationer (K20 och K24) var identiska då den första kombinationen (K20) inte genomlästes vid första tillfället och tillägg för att minimera träffarna (K21-K23) misslyckades. Samtliga kombinationer består av sökordet

“Myocardial Infarction” utifrån syftet.

Tabell 3.

Databassökning i PsycINFO 2020-10-06.

S = Sökning. K = Kombination. [ ] = tidigare använd kombination. ( ) = Interna dubbletter. (( )) = Externa dubbletter.

4.2 Urvalsprocess

I steg 4 granskades de totalt 696 artiklarnas titel och abstract utifrån syftet (Polit & Beck 2017).

I PubMed granskades titel och abstract för 253 artiklar från sex kombinationer (K3, K4, K7, K9, K10 och K11) då resterande fem kombinationer enbart genomfördes för att användas i senare kombinationer (K1, K6 och K8) alternativt gav noll träffar (K2 och K5). Utav 253 artiklar ansågs 17 artiklar som potentiellt relevanta utifrån titel och abstract varav tre artiklar

var interna dubbletter. Efter att dubbletter exkluderats inkluderades totalt 14 unika artiklar från två kombinationer (K9 och K11) ur PubMed i urval 1.

I CINAHL granskades titel och abstract för 200 artiklar från åtta kombinationer (K2, K3, K4, K5, K7, K8, K10 och K12) då resterande fyra kombinationer (K1, K6, K9 och K11) enbart genomfördes för att användas i senare kombinationer. Utav 200 artiklar ansågs 28 artiklar som potentiellt relevanta utifrån titel och abstract varav fyra artiklar var interna dubbletter och sex artiklar var externa dubbletter. Efter att dubbletter exkluderats inkluderades totalt 18 unika artiklar från fyra kombinationer (K3, K7, K10 och K12) ur CINAHL i urval 1.

I PsycINFO granskades titel och abstract för 241 artiklar från 16 kombinationer (K1-K2, K7- K11, K13, K17-K19 och K21-K25) då resterande nio kombinationer enbart genomfördes för att användas i senare kombinationer. Utav 241 artiklar ansågs 37 artiklar som potentiellt relevanta utifrån titel och abstract varav nio artiklar var interna dubbletter och 19 artiklar var externa dubbletter. Efter att dubbletter exkluderats inkluderades totalt nio unika artiklar från fem kombinationer (K9, K10, K11, K17 och K24) ur PsycINFO i urval 1.

En artikel hittades genom manuell sökning, ancestry approach, och inkluderades i urval 1, var god se Tabell 4.

De artiklar som ej uppnådde kriterierna i samtliga databaser i urval 1 exkluderades på grund av irrelevans, att abstract ej beskrivit upplevelser av en hjärtinfarkt eller att mannens respektive kvinnans upplevelser inte varit tydligt avgränsade i artiklar där båda könen hade representerats.

Urval 1 bestod efter sammanställning av totalt 42 artiklar från samtliga sökstrategier och sparades ned i separata mappar för att senare läsas i fulltext i steg 4. Var god se Tabell 4 för en översikt.

Tabell 4.

Sammanställning av antalet träffar och samtliga urval för sökningar i PubMed, CINAHL, PsycINFO samt manuell sökning.

I steg 5 granskades samtliga 42 artiklar i sin helhet utifrån syftet (Polit & Beck 2017). Från

granskades 18 artiklar i fulltext varav tolv artiklar exkluderades. Från PsycINFO granskades nio artiklar i fulltext varav fem artiklar exkluderades. Från den manuella sökningen granskades en artikel i fulltext som exkluderades. Från PubMed överfördes sju unika artiklar till urval 2.

Från CINAHL överfördes fem unika artiklar till urval 2. Från PsycINFO överfördes fyra unika artiklar till urval 2. Från den manuella sökningen överfördes ingen artikel till urval 2. Urval 2 bestod därmed av 16 unika artiklar.

De artiklar som ej uppnådde kriterierna för urval 2 exkluderades på grund av att resultatet ej stämt överens med vad som beskrevs i abstract eller att resultatet inte tydligt avgränsade mannens respektive kvinnans upplevelser. Artiklar som beskrev fördelningar av resurser och behandlingar exkluderades.

I steg 6 sammanställdes de 16 artiklarna var för sig utifrån teman och nyckelord (Polit & Beck 2017). Artiklarna skrevs ut i pappersformat och namngavs utifrån vilken databas de hittades i samt vilken siffra i ordningen de hittades i för att enklare identifiera artikeln. I samband med steg 5 färgmarkerades texten efter likheter (teman och nyckelord) utifrån syftet för att säkerställa att informationen överensstämde med vad som eftersöktes. Detta genomfördes enskilt.

I steg 7 kvalitetsgranskades de 16 artiklarna enligt urval 3 (Polit & Beck 2017). Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Utav de 16 artiklarna exkluderades fem artiklar i kvalitetsgranskningen då dessa saknade/redogjorde ej för etiska överväganden i samband med studierna och har därför tagits bort från artikelmatrisen. Totalt elva artiklar godkändes och kommer sammanställas och analyseras i steg 8.

4.3 Bearbetning och sammanställning

I steg 8 sammanställdes och analyserades den inhämtade informationen (Polit & Beck 2017).

De färgmarkeringar som gjordes i steg 6 arbetades igenom och diskuterades gemensamt. Då fyra artiklar föll bort i kvalitetsgranskningen, och därmed en del information som tidigare inkluderats, skapades nya och större teman och nyckelord för att inkludera samtlig färgmarkerad information. De teman och nyckelord som formulerades var smärta; fatigue; oro, ångest och rädsla; vårdfördröjning och samliv.

I steg 9 utformades resultat, slutsats samt diskussion (Polit & Beck 2017). Resultat utformades efter de områden som skapades vid sammanställningen och analysen i steg 8. Temat och nyckelordet ”Smärta” omformulerades till Smärtor skiljer sig mellan könen. ”Fatigue”

omformulerades till Fatigue – vanligaste symtomet hos kvinnor. ”Oro, ångest och rädsla”

omformulerades till temat Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest.

”Vårdfördröjning” omformulerades till temat Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och

”samliv” omformulerades till temat Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt.

Diskussionen utformades efter redan angivna rubriker med hjälp av sju nya artiklar. Slutsatsen sammanfattade både resultatet och diskussionen.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik syftar till att ta hänsyn till forskningsdeltagare i studier samt forskarens relation till sitt projekt. Både deltagarens och forskarens intressen ska balanseras med hjälp av forskningsetiken. För att skydda dessa intressen finns fyra forskningsetiska principer:

tillförlitlighet, ärlighet, respekt samt ansvar. Tillförlitlighet appliceras i metodavsnittet och syftar till att säkerställa forskningens kvalitet. Ärlighet återfinns i granskningen av forskningen och upprätthålls genom att öppet, rättvist, objektivt och fullständigt informera och redogöra om sin forskning. Respekt skall ges och visas både handledare och medstudenter [kollegor], den forskning som används [forskningsdeltagare], samhället, ekosystem samt kultur- och miljö. Ansvar skall tas i hela processen, från idé till publikation och efterarbete (Vetenskapsrådet 2020; All European Academies 2018). Forskningsetik regleras löpande i takt med förändring och utveckling samt genom Lagen om etikprövning (SFS 2003:460) som kräver godkänd etikprövning i all forskning som bedrivs i Sverige (Vetenskapsrådet 2020; SFS 2003:460). Litteraturstudier genomförs på internet och forskning via internet är ett tämligen nytt forskningsområde och kräver speciella etiska överväganden (Kjellström 2018). De forskningsetiska regler som finns gäller även för litteraturstudier och forskning via internet.

Detta innebär att de forskningsetiska regler och överväganden som gäller i fysisk värld även gäller i virtuell värld (Ali & Skärsäter 2018)

De forskningsetiska överväganden som tagits i denna studie är densamma som om studien vore av empirisk art. I denna studie har enbart artiklar som varit etisk granskade och godkända som råmaterial inför bearbetning. Detta för att säkerställa att de människor som artiklarna baseras på blivit bemötta med ett gott etiskt förhållningssätt samt respekt vilket medför att denna studie vilar på en god etisk grund. Denna studie följer och respekterar därmed svensk lagstiftning som kräver godkänd etikprövning i all forskning enligt “Lagen om etikprövning”. Metodavsnittet i denna studie är noggrant och detaljerat beskriven i både text och tabellformat vilket möjliggör och underlättar för framtida replikation av området. All data har även genomgått kvalitetsgranskning för att säkerställa att artiklarna är av god kvalitet. Ett kriterium har under processen varit att artiklarna skall vara vetenskapligt granskade och godkända av oberoende part enligt peer review vilket ytterligare stärker tillförlitligheten. Arbetssättet har genomgående varit av ärlig karaktär då personliga åsikter och förutfattade meningar som funnits har åsidosatts utav respekt för forskningen. Artiklar som motsatt författarnas tidigare kunskaper och åsikter har inkluderats och bidragit till att dessa har förändrats utifrån evidensbaserad kunskap.

5. RESULTAT

Resultatet utgjordes av elva artiklar från tre databaser. Två artiklar baserades på mixad metod, tre artiklar baserades på kvantitativ metod och sex artiklar baserades på kvalitativ metod. En studie genomfördes i Jordanien, en i Tyskland, tre i Sverige, tre i USA, en i Kina, en i Italien och en i Danmark. Fyra studier redovisade upplevelser från kvinnor, två studier redovisade upplevelser från män och fem studier redovisade både män och kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Deltagarantalet varierade mellan åtta deltagare och 592 deltagare. Två artiklar var skrivna av enbart män, fem artiklar var skrivna av enbart kvinnor och fyra artiklar var skrivna av både män och kvinnor. Utifrån fynden i artiklarna utformades fem kategorier: Smärtor skiljer sig mellan könen; fatigue- vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär samt Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt.

5.1 Smärtor skiljer sig mellan könen

Smärta beskrevs i totalt fem artiklar och inkluderade smärta i bröstet, axlar, armar, nacken, ryggen och en generell smärta i hela kroppen. Symtom visade sig i olika utsträckning hos båda könen. Forskning visade även att kvinnor i större utsträckning led av fyra eller fler symtom samtidigt till skillnad från männen som oftare led av tre symtom samtidigt (Bowles m.fl. 2018).

Bröstsmärtor rapporterades från både män och kvinnor i varierande utsträckning (Bowles m.fl.

2018; Khan m.fl. 2010; Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Enligt Bowles m.fl. (2018) upplevde 50% av kvinnorna bröstsmärtor medan Khan m.fl. (2010) angav en procentsats på 67%. Av kvinnorna upplevde 62,5% tryck över bröstet (Bowles m.fl. 2018). Kvinnorna beskrev sina symtom i bröstet som ett enormt tryck som blev tyngre över tid och detta leder till asfyxi (37,5%). Asfyxin innebar andnöd och deltagarna beskrev det som en känsla av att drunkna (Bowles m.fl. 2018). 84% av männen upplevde bröstsmärtor i sitt insjuknande (Khan m.fl.

2010). Männen beskrev att sina symtom i bröstet varierade mellan diffusa obehag till kraftiga smärtor och kunde ge upphov till andnöd, några män beskrev det som ett klämmande, ökat tryck (Isaksson m.fl. 2011; Nielsen m.fl. 2015). Bröstsmärtorna upplevdes även som ett trångt bälte spänt över bröstet (Isaksson m.fl. 2011).

Lokalisationen på bröstsmärtorna varierade mellan könen. Män kände i större utsträckning smärta i övre, vänstra bröstkorgen än kvinnor, medan kvinnorna (37%) hade mer smärtor i centrala bröstet än män (18,5%). Intensiteten på bröstsmärtorna hade en låg variation mellan könen. Männen skattade sin smärta i genomsnitt till 7,54 enligt NRS-skalan och kvinnorna till 7,51. Frånvaro av bröstsymtom var vanligare hos kvinnor (30%) än män (14,3%) (Khan m.fl.

2010).

50% av kvinnorna rapporterade arm eller axelsmärtor, inklusive strålande smärta runt axeln (Bowles m.fl. 2018). Männen rapporterade mer obehagskänsla i vänster eller båda armarna som strålar ut i händerna (Isaksson m.fl. 2011).

Kvinnorna upplevde i större utsträckning smärta i nacken (23%) och ryggen (49%), medan 7,4% av männen hade nacksmärtor och 27,1% hade ryggsmärta (Khan m.fl. 2010). En man beskrev det som en krämpa i bröstbenet som strålade mot nacken (Isaksson m.fl. 2011).

Några kvinnor upplevde en generell smärta i kroppen som inte kunde definieras, den orsakade svårigheter att utföra vardagliga sysslor i hemmet (Stevens & Thomas 2012). Männen upplevde oftare nedsatt fysisk styrka som var vårdkrävande (Nielsen m.fl. 2015).

Både män och kvinnor hade förväntningar av hur en hjärtinfarkt skulle vara och blev därför förvirrade när deras egen hjärtinfarkt inte levde upp till detta (Bowles m.fl. 2018; Stevens &

Thomas 2012; Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Kvinnor förväntade sig smärtor och domningar i vänster arm eller kraftig bröstsmärta, det senare baserat på dramatiseringar i tv samt tidningar (Bowles m.fl. 2018; Stevens & Thomas 2012). En kvinna beskriver följande:

“I would hear [from my sister and her husband] that the arm pain and numbness is what you get with a heart attack, and I did not get that. I did not have any pain in my arms.” (Bowles m.fl. 2018 s.65)

När kvinnorna senare fick en hjärtinfarkt utan känningar i armar eller bröstet blev de förvirrade över orsaken till symtomen samt chockade över hjärtinfarktsdiagnosen (Bowles m.fl. 2018;

Stevens & Thomas 2012). Majoriteten av männen förväntade sig kraftiga bröstsmärtor och blev förvirrade när de upplevde magsmärtor, smärtor i höger arm eller andra atypiska symtom.

Symtomen förnekades till viss del då symtomen inte kunde kopplas till hjärtat, därför förväntades symtomen att försvinna (Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). En man beskriver följande:

“The heart sits here [points to the chest] and here there should be a terrible pain, but then it hurts in the back, shoulders, stomach. You don’t understand when it hurts in several places. We men don’t necessarily have pain in our chests, which you could be led to believe from reading the newspapers and such. We can also have pain in other places.” (Isaksson m.fl. 2011 s. 792- 793).

5.2 Fatigue – vanligaste symtomet hos kvinnor

Fatigue beskrevs i totalt åtta artiklar och inkluderade nedsatt energi, fatigue som obotlig trötthet samt allmänt kroppsligt obehag. Första symtom var vanligtvis nedsatt energi, fatigue eller allmänt kroppsligt obehag (Bowles m.fl. 2018; Stevens & Thomas 2012; Isaksson m.fl. 2011;

Nielsen m.fl. 2015). Trötthet eller fatigue var det mest beskrivna symtomet hos kvinnor med 75% (Bowles m.fl. 2018). Kvinnorna beskrev fatigue som en obotlig trötthet som lämnade dem dränerade, svaga och utmattade (Stevens & Thomas 2012). Männen beskrev fatigue som en känsla av svaghet eller obehag, att något var fel, snarare än obotlig trötthet. Obehagskänslan

många, vilket ledde till att många inte klarade av att slappna av och få ordentligt med sömn (Nielsen m.fl. 2015).

Ahlsén och Brink (2013) använde sig av Multidimensional Fatigue Inventory [MFI] för att undersöka graden av fatigue i populationen. Resultatet påvisade en generell fatigue på 12,1 med standardavvikelse [SD] på 4,4 vid 4 månader. Efter 2 år var bedömningen 11,3 med SD 4,7. Patienternas fatigue medförde nedsatt aktivitet och nedsatt motivation (Ahlsén & Brink 2013). Trötthet, ångest och fatigue var vanligare hos kvinnor än män (Brännström & Thylén 2015). Depressiva symtom som oro och ångest samt emotionellt lidande var direkt associerat till fatigue, vilket har stor effekt på livskvalitén (Søderberg m.fl. 2013).

5.3 Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest

Oro, ångest och rädsla beskrevs i totalt fyra artiklar. Ångest efter hjärtinfarkt var vanligt förekommande. Kvinnor upplevde oftare och kraftigare ångest medan männen upplevde en mildare ångest (AbuRuz & Masa´Deh 2017; Brännström & Thylén 2015).

Oro uppstod i hemmet efter utskrivning och hemkomst. Kvinnorna uttryckte en osäkerhet gällande den fysiska aktiviteten, hur mycket de kunde röra sig samt hur hårt de kunde anstränga kroppen utan konsekvenser. De mottog information om att vara fysiskt aktiva, dock inte till vilken gräns. Kvinnorna visste inte hur de skulle hantera situationen som skapade oro hos dem.

De huvudsakliga faktorerna som skapade oro var att inte få information av vårdpersonal vilket medförde att de inte kunde planera sin framtid. Oron för att en ny infarkt skulle uppstå fanns alltid där och några ensamstående kvinnor sade att de var rädda för att få nya infarkter under natten när de sov och att de inte skulle bli hittade på flera dagar (Stevens & Thomas 2012).

Några kvinnor uttryckte följande:

“There's always that fear of it happening again”; “I'm living on borrowed time now”: “Every time I have a pain in my chest or something, I get scared and I think it's going to happen again. This is the day” (Stevens & Thomas 2012 s.

1107).

Efter en infarkt upplevde många kvinnor att deras roll i det sociala livet förändrats. Detta medförde att kvinnorna inte ville oroa sina familjer ytterligare varför hon höll oron och ångesten för sig själv. Kvinnorna önskade även någon form av utbildning om hjärtinfarkt i samband med sjukhusvistelsen när händelsen fanns färskt i minnet (Stevens & Thomas 2012).

Dödsångest i samband med insjuknandet förekom oftare hos män (15,9%) än hos kvinnor (12,0%) och medförde en kortare vårdfördröjning. Män med dödsångest upplevde oftare andnöd än kvinnor medan kvinnor oftare upplevde svettningar. Personer med dödsångest hade en genomsnittlig vårdfördröjning på 60 minuter från symtom till första EKG jämfört med 334

5.4 Varken män eller kvinnor vill vara till besvär

Känslan av att inte vara till besvär beskrevs i fyra artiklar och ledde till vårdfördröjning hos båda könen, dock förekom en viss skillnad mellan kvinnor och män. Bowles m.fl. (2018) beskrev att kvinnor i större utsträckning ville söka vård på grund av sina symtom men ville inte besvära sina familjemedlemmar. En kvinna beskrev det enligt följande:

“It was Sunday, about 1 o’clock in the morning. I felt a lot of pressure on my chest and I couldn't breathe. Even though I was having pressure, I did not want to wake my daughter, I did not want to worry her: so, I waited until the morning so they could take me to the hospital”. (Bowles m.fl. 2018 s.65)

Symtom hade en stor betydelse hos både män och kvinnor i relation till vårdfördröjning (Bowles m.fl. 2018; Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Majoriteten kvinnor dröjde i att söka vård med cirka tre till 48 timmar då de initialt försökte lindra symtomen med egenvård.

Först när symtomen förvärrades sökte kvinnor vård (Bowles m.fl. 2018). Även männens initiativ till att söka vård påverkades av symtomen. Männen försökte mildra symtomen med egenvårdsåtgärder som att sova eller öka sitt intag av näring och vätska (Nielsen m.fl. 2015).

Även läkemedel som analgetika och antacida användes i symtomlindrande syfte (Nielsen m.fl.

2015; Isaksson m.fl. 2011). En man beskrev det enligt följande:

“Before I call or go to the hospital I would have to be so ill that I cannot stand upright otherwise you try to stay at home as long as ever possible.” (Isaksson m.fl 2011 s.791).

Det som senare fick männen att söka vård var intensiteten och uthålligheten av smärtan samt att symtomen var så pass allvarliga att de varken gick att förklara bort eller att männen inte kunde röra sig (Isaksson m.fl. 2020; Nielsen m.fl. 2015). Fortsättningsvis beskrev Bowles m.fl.

(2018) att mer än hälften av kvinnorna sökte vård efter att ha blivit påverkade av sina familjer eller vänner.

Män ville inte besvära sina familjemedlemmar i onödan och var i jämförelse med kvinnorna mindre villiga att söka vård för symtomen (Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Nielsen m.fl. (2015) beskrev att männen ville upprätthålla den starka fysiska och mentala fasaden de hade och inte framstå som sårbar, varken inför familj eller vårdpersonal. Då vissa män fann det svårt att beskriva sina symtom ville de inte störa andra eller söka vård i onödan (Isaksson m.fl.

2011). Att ringa, eller att välja ambulans upplevdes som drastiskt och kunde oroa grannar eller kollegor (Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Männen själva föredrog istället att söka råd hos anhöriga eller kollegor och i få fall söka vård själv (Nielsen m.fl. 2015). Oftast var det fruarna som tvingade dem att söka vård (Isaksson m.fl. 2011; Nielsen m.fl. 2015).

5.5 Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt

Ett förändrat samliv beskrevs i tre artiklar och inkluderade aktivitet, funktion och rådgivning.

Att återgå till att vara sexuellt aktiv efter en hjärtinfarkt beskrevs vara en skrämmande och prövande tid. Det var vanligt med ångest och rädsla när det gällde återinsjuknande och framför allt i samband med samlag (Simeone m.fl. 2020).

Innan hjärtinfarkten var 86% sexuellt aktiva och ett år efter infarkten var siffran 80% enligt Brännström och Thylén (2015). Sänkningen berodde på de kvarstående symtom som förekom under samlag, exempelvis bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning vilket orsakade minskad njutning samt ökad oro och stress (Søderberg m.fl. 2013). Tre veckor efter infarkten rapporterade 62% av kvinnorna och 67% av männen att de haft samlag minst en gång i veckan under senaste tiden. Ett år efter hjärtinfarkten hade siffrorna sjunkit till 50% för kvinnorna och 58% för männen (Brännström & Thylén 2015). Av de som ej återupptagit den sexuella aktiviteten rapporterade 83% att det berodde på minskad sexlust (Søderberg m.fl. 2013).

Kvinnor hade i större utsträckning en oförändrad sexuell funktion i relation till männen. De vanligaste besvären var erektila besvär, vaginal torrhet, andnöd, ångest, hjärtklappning och bröstsmärtor (Brännström & Thylén 2015). Några rapporterade problem med allmän trötthet medan andra hade svårt att upprätthålla sitt sociala liv eller att återgå till jobbet. Fatigue var en stor anledning till varför de inte återupptog sexlivet (Søderberg m.fl. 2013). Ett år efter hjärtinfarkten njöt kvinnor i mindre utsträckning av sexuell aktivitet medan männen inte tyckte att samlag kändes lika viktigt efter infarkten. Männen var missnöjda med frekvensen för samlag och de nådde orgasm för fort (Brännström & Thylén 2015). Kvinnorna upplevde att det var svårare att få orgasm (Søderberg m.fl. 2013).

36% av deltagarna fick rådgivning gällande samlivet först efter vårdtiden varav 73% av dessa var nöjda eller mycket nöjda. Rådgivningen gavs till alla oberoende om de var sexuellt aktiva eller inte (Brännström & Thylén 2015). Søderberg m.fl. (2013) undersökte om kvinnorna återgått till samlag inom 12 veckor och hur eventuell rådgivning påverkade situationen. 70%

av de som hade återgått till samlag och 39% av de som ännu inte återgått till samlag deltog i rådgivningen. Resultaten i denna studien visade att rådgivning hade god effekt på sexuell funktion, lust, sexuella relationer samt njutning av samlag. Ingen upplevde att de fått någon sorts information av vårdpersonal under vårdtiden vilket upplevdes som negativt. De hade önskat att få information under eller i samband med vårdtiden då de hade insjuknandet färskt i minnet. Simeone m.fl. (2020) sade att kvinnorna hade önskat mer information om när de fick återuppta sexuella aktiviteter och till vilken grad av aktivitet redan på sjukhuset av vårdpersonal då det ansågs vara ett känsligt ämne att ta upp själv.

6. DISKUSSION

Syftet med litteraturstudien var att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt.

6.1 Resultatdiskussion

I denna studiens resultat framkom att bröstsmärtor och tryck över bröstet var det vanligaste smärtsymtomet hos både män och kvinnor även om män var överrepresenterade.

Bröstsmärtorna var en bakomliggande faktor till andningsbesvär hos båda könen. Därefter följde axelsmärtor och armsmärtor varav det tidigare var vanligare hos kvinnor och det senare hos män (Bowles m.fl. 2018). Kvinnor var överrepresenterade i att uppleva smärtor i nacken och ryggen (Khan m.fl. 2010). Slutligen upplevde kvinnor en generell smärta i kroppen (Stevens & Thomas 2012), medan män oftare upplevde nedsatt fysisk styrka (Nielsen m.fl.

2015). Både män och kvinnor hade förväntningar av hur en hjärtinfarkt skulle upplevas och blev därför förvirrade när deras egen hjärtinfarkt inte levde upp till detta (Bowles m.fl. 2018;

Stevens & Thomas 2012; Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011). Både kvinnor och män förväntade sig bröstsmärtor av varierande intensitet och kvinnor förväntade sig även smärtor i armarna som enda eller samexisterade symtom till bröstsmärtor (Bowles m.fl. 2018; Stevens

& Thomas 2012).

Nya artiklar såsom Albarqouni m.fl. (2016), Albarran m.fl. (2007) stärker det resultat som framkommit. Albarqouni m.fl. (2016) listade vanliga symtom för hjärtinfarkt som bröstsmärtor, axelsmärtor och smärtor i käken hos både män och kvinnor som typiska symtom vilket stämde överens med vad Bowles m.fl. (2018), Khan m.fl. (2010), Nielsen m.fl. (2015) och Isaksson m.fl. (2011) beskrev. Albarran m.fl. (2007) specificerade kvinnornas symtom till andnöd, tryck över bröstet, utmattning och smärtor i ena eller båda armarna vilket även redovisades av Bowles m.fl. (2015). Enligt Albarqouni m.fl. (2016) var bröstsmärtor och smärtor i axlarna typiska symtom för hjärtinfarkt vilket stärkte den symtombild som Bowles m.fl. (2015), Khan m.fl. (2010) och Isaksson m.fl. (2011) redogjorde för och förklarade därmed varför kvinnor förväntar sig smärtor i axlar och armar och män kraftiga bröstsmärtor (Bowles m.fl. 2015; Stevens & Thomas 2012; Nielsen m.fl. 2015; Isaksson m.fl. 2011).

I denna studiens resultat framkom att fatigue var samexisterande med depressiva symtom som oro och ångest samt emotionellt lidande (Søderberg m.fl. 2013). Fatigue var vanligast hos kvinnor och beskrevs oftare än bröstsmärtor medan männen beskrev fatiguen mer som en obehagskänsla i bröstet eller armarna (Bowles m.fl. 2018). Kvinnor upplevde oftare ångest än män och var därmed mer oroliga och rädda (Stevens & Thomas 2012).

Den nya artikeln stärker det resultat som framkommit. Johansson m.fl. (2010) menade att ångest och depression var associerat till fatigue vilket stärkte Søderberg m.fl. (2013) ståndpunkt. Johansson m.fl. (2010) summerade att mer än hälften av patienterna som upplevt hjärtinfarkt hade fatigue som förekom någon gång ibland till hela tiden även fyra månader efter insjuknande. Till skillnad från Søderberg m.fl. (2013) fann Johansson m.fl. (2010) inga eller

försumbar skillnad i fatigue mellan män och kvinnor där kvinnor är marginellt överrepresenterade.

I resultatet framkom faktorer som ligger till grund för att inte vilja vara till besvär. Dessa inkluderade både symtom, egenvård, påtryckningar från familjen och dödsångest. Dödsångest var den enda som hade positiv inverkan på tiden som fortlöper innan ankomst till en vårdenhet (Albarqouni m.fl. 2015). Varken män och kvinnor ville inte oroa nära och kära och genomled symtom eller försökte mildra dem så långt det var möjligt i syfte att förneka för sig själv och familjen (Bowles m.fl. 2018). Skillnaden var att kvinnor oftare ville söka vård för sina symtom medan männen var mindre villiga till att göra det, ofta på grund av sociala faktorer (Nielsen m.fl. 2015).

Nya artiklar såsom Fang m.fl. (2016) och Albarqouni m.fl. (2016) redogjorde i sina artiklar för vårdfördröjning. Fang m.fl. (2016) redovisade att personer som oftare förnekar sina symtom och därigenom dröjer att söka vård vanligtvis var män och att de hade en större sannolikhet att inte uppleva några förkänningar. Personer som förnekade sina besvär upplevde lägre smärtintensitet och var mindre troliga att relatera sina symtom till hjärtat eller en hjärtinfarkt.

Detta styrkte både Bowles m.fl. (2018), Nielsen m.fl. (2015) och Isaksson m.fl. (2011) i att symtom hade en betydelse för vårdfördröjning och styrkte även vad Albarqouni m.fl. (2015) beskrev om dödsångest. Att förneka symtom kan konstateras ha motsatt effekt till att ha dödsångest och förkortar vårdfördröjningen då förnekelse innebär att sakna insikt och därigenom dröja med att söka vård. Detta kunde relateras till Albarqouni m.fl. (2016) som beskriver att kunskap, och därigenom förväntningar, förkortade vårdfördröjningen. Kunskap förkortade vårdfördröjningen drastiskt för både män och kvinnor vilket medförde att de sökte vård snabbare. Förnekelse av symtom och låg kunskap medförde lång vårdfördröjning medan hög kunskap förkortade vårdfördröjningen. Att därmed ha symtom- och sjukdomskunskap gav insikt för vilka konsekvenser som kunde uppstå om symtom förnekades vilket gjorde att personer söker vård fortare. Att personer dröjde med att söka vård och att de senare blev förvånade när de diagnostiseras med en hjärtinfarkt var förståeligt när deras kunskap och förväntningar inte överensstämt med verkligheten (Albarqouni m.fl. 2016).

I resultatet förekom en viss minskning i sexuell aktivitet direkt efter hjärtinfarkten som fortsatte att sjunka även ett år efter hjärtinfarkten. Den sexuella funktionen var oftare bibehållen hos kvinnor än hos män, dock förekom komplikationer hos båda könen såsom erektila besvär och vaginal torrhet (Brännström & Thylén 2015). Personer som erhållit rådgivning om sitt samliv var till tre fjärdedelar nöjd med denna. Rådgivning hade god effekt på sexuell funktion, lust, sexuella relationer samt njutning av samlag (Søderberg m.fl. 2013).

Nya artiklarna Steinke m.fl. (2013) och Arenhall m.fl. (2011) hade varierande slutsatser jämfört med vad denna studie resulterat i. Steinke m.fl. (2013) redovisade en minskning i sexuell aktivitet, från 80% innan hjärtinfarkten till 60% åtta veckor efter hjärtinfarkten. Detta skilde sig från Brännström och Thylén (2015) siffror på 86% samt 80%, dock påvisade båda att hjärtinfarkt hade en negativ inverkan på sexlivet. 50% uppgavs ha minskad sexuell lust och 70% uppgavs ha fysiska symtom under samlag (Steinke m.fl. 2013). Detta fortsatte stärka Brännström och Thylén (2015) rapporter om minskad njutning och kvarstående symtom. I

Arenhall m.fl. (2011) stärktes patienters manliga partners att det skett en minskning i sexuell aktivitet och att de saknade det tidigare sexlivet. De manliga partnerna förklarade att den minskade sexualiteten berodde på att de inte vill interagera i aktiviteter som kunde hota hälsan hos den som genomlidit en hjärtinfarkt. I motsvarande artikel med kvinnliga partners (Arenhall m.fl. 2010) stärktes återigen en minskning i sexuell aktivitet samt problem i sexuell funktion som Brännström och Thylén (2015) tidigare redovisat. Kvinnorna tog större ansvar under sexuell aktivitet då partnern, på grund av hjärtinfarkten, behövde mer stimulans och förspel för att uppnå erektion (Arenhall m.fl. 2010).

Författarna till denna studie sammanfattar att det fanns skillnader mellan män och kvinnor i samtliga fem kategorier och varierade från inga till måttliga skillnader. Männen upplevde något oftare typiska symtom medan kvinnorna i större utsträckning upplevde atypiska symtom och flera samexisterande symtom. Fatigue, ångest, oro och rädsla förekom hos samtliga patienter, däremot något oftare hos kvinnor än män. Män upplevde däremot oftare dödsångest under insjuknandet vilket associerades till att män hade en större kunskap kring hjärtinfarkt än kvinnor. Detta var den enda faktorn som förkortade vårdfördröjningen. Att inte vara till besvär var däremot en faktor som förlängde vårdfördröjningen och förekom hos såväl män som kvinnor. Kvinnorna kom däremot att söka vård av egen vilja medan män ville lindra problematiken själva. Samlivet minskade för både män och kvinnor och fortsatte att göra det under en lång period efter insjuknandet i hjärtinfarkt. Komplikationer i den sexuella funktionen drabbade oftare män än kvinnor och då genom erektil dysfunktion och hjärtinfarktsrelaterade symtom under sexuell aktivitet. Rådgivning hade god effekt för både mannens och kvinnans samliv.

6.2 Metoddiskussion

Studien var en systematisk översikt och baserades på en induktiv design med mixad metod, vilket innebar att alla resultat inkluderades då designen var förutsättningslös och metoden välkomnade flera datainsamlingar vilket vidgade resultaten (Priebe & Landström 2017;

Borglin 2017). Urvalsstrategin bestod av elva artiklar från tre databaser som var specifika för berörda områden vilket ökade trovärdigheten. Av de valda artiklarna baserades två artiklar på mixad metod, tre på kvantitativ metod och sex på kvalitativ metod. Kvalitativ metod syftar till att komma nära individen vilket lämpade sig väl när syftet var att undersöka upplevelser (Kjellström 2017). Kvantitativ metod är icke-experimentell och syftar till att finna samband eller förlopp vilket passade väl för att finna samband mellan flera variabler (Billhult 2017).

Mixad metod syftar till att kombinera ovanstående två metoder för att eliminera varandras svagheter och behålla styrkorna (Borglin 2017). Att använda artiklar med samtliga metodvariationer stärkte därför resultatet med anledning av detta. Urvalet i artiklarna varierade mellan åtta och 592 deltagare. Kvalitativ metod begränsar urvalet då datainsamlingen oftast tar mycket längre tid och behöver bearbetas mer, vilket en kvantitativ metod inte gör i samma utsträckning (Henricson & Billhult 2017). En mindre deltagargrupp riskerar att försvaga resultatet då individuella variationer har större inverkan på gruppnivå i jämförelse med större deltagargrupper.

Artiklarna kom från länder som Jordanien, Tyskland, Sverige, USA, Kina och Italien. Att

över världen och länder emellan (Henricson 2017). Likaså hade resultatet troligtvis varit mer användbart för större delar av världen om fler länder varit representerade. Två artiklar var skrivna av enbart män, fem av enbart kvinnor och fyra av båda könen. Om författarnas könsfördelning påverkade resultatet gick ej att säkerställa just i denna studie. I denna studie representerades resultatet av elva artiklar varav nio artiklar var skrivna av enbart kvinnor eller kvinnor tillsammans med män. Kvinnor var därmed överrepresenterade som författare vilket skulle kunna ha inverkan på resultatet då majoriteten av artiklar handlade om enbart kvinnor eller kvinnor och män. Om det fanns något samband mellan detta gick ej att utesluta.

Datainsamlingen var bibliografisk databassökning samt ancestry approach som syftar till systematiska sökningar samt manuella sökningar i databaser (Polit & Beck 2017).

Datainsamlingen genomfördes systematiskt och dokumenterades väl vilket stärkte tillförlitligheten då det möjliggör replikation, dock förekom alltid risker att omedvetet missa relevanta artiklar om dessa inte innehöll rätt sökord eller nyckelord vilket var bortom författarnas kontroll. I artiklarna hade lämplig datainsamlingsmetod använts utifrån forskningsmetod vilket ökade tillförlitligheten. De sökord som användes i studien var lika eller motsvarande i samtliga databaser vilket stärkte tillförlitligheten. Risken att missa relevanta träffar baserat på sökorden minimerades genom detta. En skillnad som gjordes var i PsycInfo där “Male”, “Men”, “Female” och “Women” lades till som samt sökord samt i kombinationerna. Detta för att kunna begränsa antal träffar samt att öka validiteten på de träffar som genererats. Sökorden kompletterades genom att sökas som ämnesord (MeSH-termer, Cinahl Headings och PsycINFO tesaurusar), med trunkering, med citationstecken samt som frisökningar vilket inkluderade möjliga variationer av orden. Sökorden söktes först enskilt och kombinerades därefter för att undersöka om valt ord var lämpligt. Kombinationer genomfördes systematiskt och var tydligt redovisade vilket ökade tillförlitligheten. Sensitivitet och specificitet ansågs som god då relevanta artiklar dök upp i flera kombinationer och ofta som en stor andel av antalet träffar (Rosén 2017). Detta tydde på att rätt sökord och rätt kombinationer funnits.

Inklusions- och exklusionskriterier valdes för att filtrera bort artiklar med innehåll som kunde försvaga resultatet. Däribland fanns peer review som inklusionskriterier då artiklar som genomgått peer review bedöms som vetenskapliga. Data/artiklarna analyserades utifrån två kvalitetsgranskningar av Polit och Beck (2017) vilket stärkte trovärdigheten. Detta utfördes av båda författarna för att öka trovärdigheten (Henricson 2017). Etiska överväganden gjordes och etiskt förhållningssätt följdes och artiklarna ansågs därför trovärdiga (Kjellström 2017).

Samtliga artiklar som användes i resultatet var etiskt granskade och godkända av etiska kommittéer vid sjukhus/regioner som var kopplade till studiernas forskare. Frågor om antalet deltagare för män och kvinnor skulle vara lika många till antalet eller om den naturliga fördelningen skulle accepteras diskuterades. Frågorna rörde om fler män än kvinnor skulle tas med i studien (enligt den naturliga fördelningen) eller om fördelningen av män och kvinnor skulle vara lika för studiernas trovärdighet trots att detta exkluderade många män. Då en större andel män fick hjärtinfarkt fanns det mer forskning om dem relaterat till symtombilden.

Gällande upplevelser fanns dock mer studier och kunskap om enbart kvinnor eller om båda könen, ofta när det handlade om relationer eller samliv efter infarkten. I denna studie valdes samtliga könsfördelningar att tas med.

6.3 Slutsats

Sammanfattningsvis skiljer sig männens och kvinnornas upplevelser både under och efter insjuknandet. Hjärtinfarkten var för både män och kvinnor en stor händelse och förändrade livet både för den drabbade och personer i dennes närhet i all framtid. Under själva insjuknandet hade kvinnor och män ofta liknande beteenden, dock med några få undantag som gav konsekvenser. Män påvisade oftare ett förnekande beteende medan kvinnor oftare uttryckte att de inte vill besvära andra med sitt tillstånd. Kvinnor ville i större utsträckning söka vård för sina symtom medan män ville upprätthålla en felfri och stark fasad. I slutänden drabbades dock både män och kvinnor i lika stor utsträckning då hjärtinfarkt var en sjukdom som skulle tas på allvar. Alla drabbade upplevde komplikationer i varierande utsträckning och extra tydligt var detta i relationer samt i samlivet i efterloppet. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden och dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt personens nära och kära.

6.4 Klinisk betydelse

Att ha kunskap om vilka skillnader som förekommer mellan könen vid hjärtinfarkt är av stor vikt för att erbjuda god omvårdnad, säker vård och att prioritera vården rätt enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Män och kvinnor har olika förutsättningar, olika symtompresentation och olika beteenden vilket ställer stora kunskapskrav på vårdpersonal och verksamheter då brister riskerar att försumma patienter. Med denna kunskapen kan sjuksköterskans arbete göras tydligare och till viss grad enklare och det är sjuksköterskans ansvar att upprätthålla sin kunskap. Det kan bli enklare att identifiera problem, symtom och risker för komplikationer om sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap. Det kan då tidigare ses att patienten kan lida av en hjärtinfarkt. Om sjuksköterskan tidigare upptäcker att patienten kan ha drabbats av en hjärtinfarkt kan det innebära skillnaden mellan liv och död. Sjuksköterskan kan ställa mer relevanta frågor och i större utsträckning ta rätt kontroller. Sjuksköterskan kan även kommunicera med läkaren och beskriva sina misstankar som kan leda till snabbare behandling.

6.5 Fortsatt forskning

Flertalet artiklar som använts i denna studie har uppmärksammat och redovisat en brist på kunskap och tidigare forskning inom ämnet, denna uppfattning delas av författarna för denna studie. Specifikt förekommer en kunskapsbrist gällande männens upplevelser av en hjärtinfarkt vilket riskerar att försumma omhändertagandet av män i en psykologisk dimension. Nuvarande forskning belyser oftare kvinnors upplevelse, alternativt kvinnor och mäns upplevelser som en homogen grupp, vilket riskerar att negligera männens upplevelser. Ytterligare forskning behövs även inom symtomlära för att tydligare redovisa vilka skillnader och likheter som förekommer mellan män och kvinnor. Detta kan gynna båda könen då denna kunskap medför att könsspecifika symtom upptäcks fortare och risken för komplikationer minskar.

Sjuksköterskan specifikt är i stort behov av denna kunskap då sjuksköterskan har en nära vårdrelation till patienten och ofta är den som upptäcker förändringar.

7. REFERENSLISTA

*AbuRuz, E. M. & Masa’Deh, R. (2017). Gender Differences in Anxiety and Complications Early After Acute Myocardial Infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 32(6), 538-543. doi: 10.1097/JCN.0000000000000375

*Albarqouni, L., Rothe von Eisenhart, A., Ronel, J., Meinertz, T. & Ladwig, K. H. (2015).

Frequency and covariates of fear of death during myocardial infarction and its impact on prehospital delay: findings from the multicentre MEDEA Study. Clinical Research in Cardiology, 105(2). doi: 10.1007/s00392-015-0895-3

Albarqouni, L., Smenes, K., Meinertz, T., Schunkert, H., Fang, X., Ronel, J. & Ladwig, K-H.

(2016). Patients´ knowledge about symptoms and adequate behaviour during myocardial infarction and its impact on delay time - Findings from the multicentre MEDEA Study. Patient Education and Counseling. (99), 1845-1851. doi:

10.1016/j.pec.2016.06.007

Albarran, J., Clarke, B. & Crawford, J. (2007). ´It was not chest pain really, I can't explain it!´

An exploratory study on the nature of symptoms experienced by women during their first myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing. 1292-1301. doi:

10.111/j.1365-2702.2006.01777.x

Ali, L & Skärsäter, I. Att använda internet vid datainsamling. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examinatio inom omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur AB, ss. 217-232.

All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_AL LEA_Den_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf [2020-10-13]

*Alsén, P & Brink, E. (2013). Fatigue after myocardial infarction - a two-year follow-up study.

Journal of clinical Nursing, 22(11-12), 1647-1652. doi: 10.1111/jocn.12114

Andersson, E., Jansson, I., Moegelin, I-M., Skär, L., Zillén, M. & Östman, K. (2017).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-09-18]

Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B. & Nilsson, U. (2010). The female partners´

experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, (20), 1677-1684. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03312.x

Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B., Malm, D. & Nilsson, U. (2011). The male partners´ experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction.

European Journal of Cardiovascular Nursing. (10), 108-114. doi:

10.1016/j.ejcnurse.2010.05.003