06.1. Skolpeng utomlands

(1)

Tjänsteutlåtande

Utbildningskontoret

2019-03-01

Åsa Nilsson Sidan 1 av 4

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2019/2168 UN-1

Diariekod: 605 Utbildningsnämnden

Skolpeng utomlands

Förslag till beslut

Utbildningskontoret föreslår utbildningsnämnden

 Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att beslut i kommunfullmäktige den 20 mars 2016, 83 §, om ekonomisk ersättning för elever som Sollentuna kommun har

skolpliktsbevakningsansvar för och som fullgör delar av sina studier enligt svensk skolplikt utomlands upphör att gälla.

 Utbildningsnämnen beslutar att regelverket enligt beslut i BUN den 26 april 2016, 54 §, Dnr 2016/0419 BUN -3 revideras att möjlighet att lämna ekonomisk ersättning vid studier i utlandet upphör att gälla.

Sammanfattning

Under de senaste åren har utbildningskontoret, tidigare barn- och

utbildningskontoret, uppmärksammat att antalet vårdnadshavare som har för avsikt att vilja flytta med sig skolpengen för sina barns studier i utlandet har ökat.

Det finns i dagsläget ett statligt regelverk där ersättning ges till skolor utomlands via statsbidrag. Vidare framgår det av kommunallagens principer om allmänintresse, förbud mot stöd till enskild samt lokaliseringsprincipen att kommunens medel inte ska gå till att ersätta verksamheter som bedrivs utomlands. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också vid flera tillfällen ställt sig tveksamma till om medskick av skolpeng utomlands.

Därför föreslår utbildningskontoret att utbildningsnämnden föreslår

kommunfullmäktige att beslut i kommunfullmäktige den 20 mars 2016, 83

§, om ekonomisk ersättning för elever som Sollentuna kommun har

skolpliktsbevakningsansvar för och som fullgör delar av sina studier enligt svensk skolplikt utomlands upphör att gälla.

Utbildningskontoret föreslår vidare utbildningsnämnen att regelverket enligt beslut i BUN 26 april 2016, 54 §, Dnr 2016/0419 BUN -3 revideras att möjlighet att lämna ekonomisk ersättning vid studier i utlandet upphör att gälla.

Godkänt dokument, 2019-03-19, Linda Ekstrand

(2)

2019-03-01

Dnr 2019/2168 UN-1 Sidan 2 av 4

Ärende

Under de senaste åren har utbildningskontoret, tidigare barn- och

utbildningskontoret, uppmärksammat att antalet vårdnadshavare som har för avsikt att vilja flytta med sig skolpengen för sina barns studier i utlandet har ökat. Många gånger handlar det om studier vid skolor som inte är godkända av Skolverket.

Enligt beslut i kommunfullmäktige den 20 mars 2016, 83 §, framgår att ekonomisk ersättning får lämnas för elever som Sollentuna kommun har skolpliktsbevakningsansvar för och som fullgör delar av sina studier enligt svensk skolplikt utomlands.

Vidare framgår av beslut i BUN den 26 april 2016, 54 §, Dnr 2016/0419 BUN -3, att för att kunna beviljas skolpeng för studier utomlands måste eleven ansöka om och beviljas rätt att få fullgöra skolplikten på annat sätt enligt 24 kap. 23-24 §§ skollagen (2010:800). En elev kan beviljas rätt att fullgöra skolplikt på annat sätt enligt 24 kap. 23-24 §§ skollagen under maximalt sex månader. Skolpeng beviljas inte för studier vid skolor som har erhållit statsbidrag enligt bestämmelserna i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Enligt 24 kap. 23 § skollagen framgår att ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. Medgivande ska lämnas om

1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl.

Av förarbetena till 24 kap. 23 § skollagen framgår att jämförelsen måste grundas på en helhetsbedömning. Jämförelsen måste också göras med hänsyn till det barn som det gäller. Handlar det om ett barn som utan vidare med normalt utbyte skulle kunna fullgöra skolgång i t.ex. grundskolan, skulle det innebära en urholkning av skolplikten och av motsvarande rätt till utbildning, om en påtagligt sämre utbildning än grundskolans godtogs. När inga exceptionella omständigheter föreligger bör man ställa samma krav som gäller för att en fristående skola ska godkännas för skolpliktens fullgörande (prop. 1985/86: 10 s. 51 och s. 126). För att säkerställa att utbildningen väsentligen motsvarar den offentliga grundskolan måste dessutom insyn i verksamheten tillgodoses. Att synnerliga skäl måste föreligga infördes i och med att skollagen trädde i kraft och innebär skärpning av bestämmelsen.

Regleringen av synnerliga skäl krävs och innebär att möjligheten att få fullgöra skolplikten på annat sätt ska tillämpas med stor restriktivitet (prop.

2009/10: 165 s. 885).

(3)

2019-03-01

Dnr 2019/2168 UN-1 Sidan 3 av 4

Av 7 kap. 2-3 §§ skollagen framgår att barn som inte är folkbokförda i landet eller som varaktigt vistas utomlands inte omfattas av skolplikt. När skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse eller permanent flytt utomlands upphör även rätten till utbildning.

Enligt utbildningskontorets praxis anses varaktig vistelse minst sex månader.

Ett medgivande om fullgörande av skolplikten på annat sätt vid studier i utlandet gör att skolplikten, som normalt sett skulle upphöra, ändå gäller.

Av beslut fattat av Riksdag och Regering framgår att statsbidrag kan beviljas för utlandselever dvs. familjer med barn där vårdnadshavarna arbetar eller vistas utomlands (29 kap. 7 § skollagen). För att få statsbidrag måste skolan vara godkänd som svensk utlandsskola. Statsbidrag

administreras av Skolverket (jfr. förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar [1994:519]). Det finns ett 30-tal svenska skolor i utlandet. Från och med den 1 juli 2015 ska det vara tydligt att kommuner inte ska behöva betala ersättning för elever som utlandsskolorna redan får statsbidrag för.

Av 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) följer en grundläggande bestämmelse om kommunernas och landstingens allmänna kompetens. 2 kap. 1 § kommunallagen: ”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till

kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.”

Bestämmelsen innehåller flera kommunalrättsliga principer som måste uppfyllas för att en åtgärd ska anses falla inom kommunernas kompetens vilket följer av:

 Allmänintresse: För att kommunen själva ska få ha hand om en angelägenhet krävs att det är av allmänt intresse att så sker.

Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt och så vidare att kommunen befattar sig med angelägenheten.

 Förbud mot stöd till enskilda: Det råder ett generellt förbud mot understöd till enskilda eftersom detta normalt inte kan ses som ett allmänt intresse. Det innebär att kommuner inte kan lämna stöd till enskilda utan uttryckligt stöd i lag eller författning.

 Lokaliseringsprincipen: En kommunal åtgärd måste vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som laglig. Principen hindrar kommuner och kommunala företag från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen och sälja sina tjänster åt andra.

(4)

2019-03-01

Dnr 2019/2168 UN-1 Sidan 4 av 4

Kontorets synpunkter

Utbildningskontoret har vid ansökningar om fullgörande av skolplikt på annat sätt dels svårt att med säkerhet bedöma huruvida en skola som vårdnadshavarna uppger att barnet ska studera vid uppfyller de krav som lagstiftaren har tänkt sig men även behovet av insyn är kraftigt begränsat.

Med anledning av det har många kommuner som godkänner flytt av skolpeng till utlandet begränsat utbildningsalternativen till att endast

godkänna de skolor som godkänts av Skolverket och som även ligger under tillsyn av Skolinspektionen. Dessa skolor får dock oftast statsbidrag för eleven vilket gör att flytt av skolpeng inte blir aktuellt.

I dagsläget används oftast ansökningar om fullgörande av skolplikt på annat sätt på ett sätt som lagstiftaren troligen inte hade tänkt sig. Ansökan ska snarare handla om att ett skolpliktigt barn under vissa mycket ordinära omständigheter har ett behov av att fullgöra skolplikten på annat sätt än i ordinarie skolverksamhet. Nu ansöker vårdnadshavarna oftast om ett medgivande om fullgörande av skolplikten på annat sätt för att skolplikten ska gälla när skolplikten normalt skulle upphöra om vistelsen i utlandet är permanent eller att betrakta som varaktig.

Det finns i dagsläget ett statligt regelverk där ersättning ges till skolor utomlands via statsbidrag. Vidare framgår det av kommunallagens principer om allmänintresse, förbud mot stöd till enskild samt lokaliseringsprincipen att kommunens medel inte ska gå till att ersätta skolor utomlands. SKL har också vid flera tillfällen ställt sig tveksamma till om medskick av skolpeng utomlands. Därför föreslår utbildningskontoret att utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att beslut i kommunfullmäktige den 20 mars 2016, 83 §, om ekonomisk ersättning för elever som Sollentuna kommun har skolpliktsbevakningsansvar för och som fullgör delar av sina studier enligt svensk skolplikt utomlands upphör att gälla.

Utbildningskontoret föreslår vidare utbildningsnämnen att regelverket enligt beslut i BUN den 26 april 2016, 54 §, Dnr 2016/0419 BUN -3 revideras så att möjlighet att lämna ekonomisk ersättning vid studier i utlandet upphör att gälla.

Cornelia Schroeder Lundberg Åsa Nilsson

Ekonomichef Handläggare

Beslutsexpediering