En aktivitetsbok för barn i ålder 3 5. Johansson Nette, Nygård Ida-Maria, Sjöblom Eva-Sofia

(1)

En aktivitetsbok för barn i ålder 3–5

Johansson Nette, Nygård Ida-Maria, Sjöblom Eva-Sofia

(2)

Illustrerat av Johansson Nette

Gjord som examensarbete på yrkeshögskolan Novia Beställning av Nyfamiljer i Finland rf

(3)

Innehåll

Inledning ... 1

Hur Ni använder boken ... 1

Ikonernas betydelse: ... 2

Nolla nuet ... 3

Beskriv din känsla ... 5

Känslobilder ... 7

Fantasiresa till ditt inre ... 9

Rita hemmen ... 11

Problemblomman ... 13

Spendera tid ... 15

Utomhus aktivitet ... 17

(4)

1

Inledning

Enligt statistik är nyfamiljer ett växande fenomen i vårt samhälle. Nyfamiljer har många former och kan för många ännu vara begrepp som man inte riktigt förstår sig på. Det kan hämta nya positiva upplevelser och speciellt då man ser på begrepp som bonusbarn och bonusföräldrar som är positiva begrepp i nyfamilj. Det är en lärorik och känslosam situation där individer skapar en ny familj. I denna aktivitetsbok är utgångspunkten att kunna stärka den fina relationen som finns i nyfamilj. Det finns uppgifter där familjen gör en aktivitet tillsammans för att stärka kommunikation och delaktighet, uppgifter för barnen att kunna reflektera över sina känslor och verktyg som kan tillämpas i svåra situationer.

Hur Ni använder boken

 Vid varje uppgift/aktivitet kan Ni hitta ikoner som berättar vem i familjen som är med och utföra uppgiften. Förklaringen på de olika ikonerna finns på följande sida.

 Det finns extra rader vid uppgifterna och i slutet av boken där Ni kan skriva kommentarer vid behov.

 Det finns en liten mus som gömmer sig på varje uppslag, det kan finnas flera möss på ett uppslag. Musen är nyfiken av sig och därför följer den med Er på varje uppslag.

 Efter att Ni lyckats ta Er igenom hela aktivitetsboken finns det som sista sida ett Diplom som familjen kan klippa ut och lägga upp någonstans som ett tecken att Ni tillsammans kunnat utföra alla uppgifter.

 Det finns även bilagor i slutet som Ni kan använda er av.

(5)

2

Ikonernas betydelse:

Uppgifter som görs med hela familjen:

Uppgifter som görs med ett barn och en vuxen:

(6)

3

Nolla nuet

Denna övning görs före alla aktiviteter. Denna övning skapar de ypperliga omständigheterna för alla aktiviteter i aktivitetsboken. Den ökar samvaron i familjen och leder Er in i kommande övning eller aktivitet. Denna övning är omformad från en övning att lyssna på nuet.

__________________

Stäng alla apparater som kan distrahera som TV, radio och telefoner. Stäng fönster så de inte kommer oljud in.

Sparka undan sakerna under soffan och sätt er ned.

(Pietikäinen, 2014, s. 145)

(7)

4 Andas in djupt genom näsan och andas långsamt ut genom munnen. Upprepa detta tre

gånger. Samtidigt som du andas så lyssna på tystnaden omkring dig. Lyssna på de andra som gör samma övning med dig. Tänk att du dämpar alla små ljud och vid varje andetag dämpar du alla tankar som snurrar i huvudet. Ta en paus från vad än du tycker att du borde tänka på.

Övningen tar ca.

10 minuter

(8)

5

Beskriv din känsla

Genom att beskriva känslor och berätta vad man upplever får känslor mening och kan sättas in i olika sammanhang. Barn under skolålder speciellt små barn kan inte göra detta självständigt och kan behöva hjälp att få ett grepp om vad det upplever.

Övningen kräver enbart ett tomt papper och färgpennor.

I följande övning istället för att försöka beskriva olika känslor kan Ni göra en övning där barn kan själv bilda en sorts uppfattning över sin känsla. Denna övning kan göras efter ett känslomässigt utbrott eller som en vanlig övning där Ni funderar kring olika känslor.

Målet är att man ska lära sig att man inte är sin känsla, det vill säga känslan berättar inte vem jag är, och att bekanta sig med sina egna känslor. Barnet ska välja en känsla, en som det känner just nu eller någon annan.

_______________________________

(Brodin & Hylander, 2002, s. 29;

Pietikäinen, 2014, ss. 176-177)

Övningen tar

ca. 30 minuter

(9)

6 1. Om känslan hade en

färg, vad skulle det vara? (välj den

färgpenna som

motsvarar känslan)

2. Om den hade en storlek, hur stor skulle den vara?

3. Om den hade en form, vad skulle det vara?

4. Om den hade en styrka, hur stark skulle den vara?

5. Om den hade en hastighet, skulle den vara snabb eller långsam?

6. Hur skulle den kännas om man kunde röra den?

När bilden är färdig kan man lägga upp bilden någonstans som ett minne till barnet över hur denna känsla ser ut.

Detta är ett sätt för barn att utveckla sin känslohantering och få en bild över sina egna känslor.

Det är viktigt att Ni inte bestämmer för barnet hur svaren ser ut utan barnet ska själv svara och så långt det har möjlighet att teckna.

(10)

7

Känslobilder

Det finns ett gammalt uttryck som lyder att bilder säger mer än ord.

Speciellt barn kan berätta mycket mer ur bilder än vad vuxna gör och där speglas ofta de egna känslorna och tankarna. När ett barn skall ta sig igenom den så kallade känslodjungeln bör Ni kunna trygga barnet att bearbeta känslan och inte trycka bort den.

Barn behöver tid för att kunna tänka sig igenom de olika känslorna och därmed svårt att säga hur lång tid denna övning tar.

___________________________________

Det finns färdiga känslokort i slutet av boken. Men även tomma mallar som man i familjen kan tillsammans illustrera flera känslor och därmed fortsätta diskussionen kring känslor och hur de kan se ut. Ni kan ladda ner nya kort på:

https://www.jagvillveta.se/forskola/pedagogiska- ovningar/pedagogiska-verktyg

(Cullberg Weston, 2007 ss. 173–174)

Övningen tar ca. 30–45 minuter

Bilagorna finns i slutet av boken

(11)

8 I denna övning söker alla

familjemedlemmar ett kort som beskriver en själv. Sedan skall varje familjemedlem fundera och berätta hurdan man är.

Efter detta så kan familjen tillsammans fundera att vilka kort som passar bra ihop.

Utifrån denna diskussion kan Ni fundera över varje familjemedlems relation till den andra och hur nära man är varandra. Man kan utöver detta fundera på vidare frågor som:

När är jag sådan som i detta kort? När är jag annorlunda?

(12)

9

Fantasiresa till ditt inre

Grundidén är att tankarna om framtiden, nuet och förflutna påverkar ens välmående. Hur en individ ser på sig själv och andra. Övningens mål är att förstå hur tankar, känslor, beteende och kroppsspråk påverkar ömsesidigt sinsemellan.

Barnet eller barnen ligger på golvet på rygg, denna övning kan även göras ute. Det är bra att alla har en egen filt eller liten matta att ligga på. Efter att alla kunnat lugna sig stillsamt på stället med armarna bredvid kroppen och benen avslappnade kan man börja fantasiresan in i sin egen kropp. Ni går igenom resan tillsammans med barnet.

vad det tänkte på och hur de känns nu. Ni kan fundera på var det kändes tungt och var det börja lätta. Spänning och känslor påverkar vårt beteende och hur vi uttrycker oss. Denna övning kan ge åt barnen en inblick hur man kan själv påverka en känsla och hur den rör sig i vår kropp samt att de känner att de kan kontrollera den.

(Holmsen, 2005, ss. 13–23; Kimber, 2009, ss. 18–19, 23;

Pietikäinen, 2014, ss. 137–138; Latham & Ewing, 2018, s. 78)

Övningen tar ca.

20 minuter

________________________________________________________________

Efter övningen är det bra att kunna diskutera med barnen hur det kändes,

(13)

10 Slut ögonen och

koncentrera dig på din kropp

Tänk att alla dina tankar samlas i dina fötter och dina fötter blir tyngre. Rör på dina tår. Hur känns de i tårna?

Nu reser du vidare till dina knän, dina knän känns kanske tunga så du kan böja benen en gång och sträck dem långa igen.

Nu ska vi resa till rumpan. Nu känns rumpan kanske jätte tung. Du kan lägga händerna under rumpan och lyfta rumpan lite.

Nu fortsätter resan längs med ryggen, kanske det kittlar någonstans? Berätta när ni kommit fram till axlarna.

Känner ni att axlarna nästan sitter fast i golvet/marken? Alla era tankar ha nu rest från fötterna till axlarna.

Nu delar vi på känslorna, ena ut i ena armen och andra ut i andra. De åker fram ända till händerna och när de är där ska ni trycka ihop händerna så hårt ni kan. Samtidigt ni gör de ska ni andas in och när ni andas ut ska ni öppna händerna igen.

Ta ännu en gång ett djupt andetag genom näsan och kläm ihop händerna, och andas ut genom munnen och slappna av händerna

Nu åker vi hela vägen från händerna längs armarna till nacken.

Långsamt känner ni hur de kryper uppåt.

Nu är vi vid huvudet. Nu är det inte så tungt mera. Varje gång du andas känns huvudet lättare och lättare. Du känner golvet/marken under dig och hur det känns skönt och tryggt i kroppen.

Du kan sträcka på dig och känna att det finns ny energi i hela kroppen.

(14)

11

Rita mina olika hem

Övningens mål är att kunna lösa konflikter med barn, hjälpa dem att hantera svåra situationer och samtidigt utveckla barns kompetenser att kunna bearbeta sina känslor och utnyttja dem mot en god emotionell intelligens.

De utmaningar som kan uppstå i samband med separationer i kärnfamiljer är acceptansen och bearbetningen av separationen. Det är viktigt att barnet förstår varför en separation uppstått, vad de medför och att Ni inser att det kan uppstå stress och svåra känslor i samband med att det förekommer två olika hem. Det är också viktigt att inte pressa ett barn att diskutera innebörden eller känslorna det medför. Det kan kräva tid och barnet ska få ta den tid det behöver.

Förutom att barn så att säga klargör sina olika hem har även de gamla som nya syskonrelationerna en stor inverkan på barns välmående. Om det i samband med en nyfamilj kommer bonussyskon kan detta upplevas som en positiv upplevelse men de kan även vara svårt för ett barn att förstå relationerna mellan syskon och olika hem, speciellt om det föds nya syskon.

(Kimber, 2009 ss. 27–28; Mäkijärvi, 1995 ss. 19–21;

Poijula, 2016 s.269; Ritala-Koskinen, 2001 ss. 156–159)

Övningen tar ca. 20–

40 minuter Bilagorna finns i

slutet av boken

(15)

12 Tanken är att Ni ska kunna se hur barnet upplever sina hem ifrån barns synvinkel. Den här övningen

kan även göras fler gånger för de kan ju också ändra utseende i barns upplevelse. Det kan uppstå händelser som Ni inte kan påverka som exempelvis när barnet ska resa mellan sina två olika hem eller föräldrar inte kommer överens. I sådana situationer kan det vara bra att göra lite tankearbete och hitta ord till vad Ni känner.

I övningen finns både ett färdigt botten där barn kan rita de människor som bor i de olika hemmen eller så kan barnet rita egna hem.

_________________________________________________________________

(16)

13

Problemblomman

Det kan uppstå händelser som Ni inte kan påverka som exempelvis när barnet ska resa mellan sina två olika hem eller föräldrar inte kommer överens. I sådana situationer kan det vara bra att göra lite tankearbete och hitta ord till vad Ni känner. Med hjälp av denna problem-blomma kan man diskutera problemsituationer och de reaktioner de kan hämta med sig.

Det är viktigt att inse att det kan behövas en längre tid att kunna bearbeta olika situationer och att även sorgliga saker hör till. Barn behöver också bekräftelse att det är normalt att reagera på olika sätt. När en situation uppstår kan man ta fram denna blomma och diskutera tillsammans med barn i olika steg och försöka hitta en förståelse eller lösning till den.

_____________________________

(Brodin & Hylander, 2002, s. 29; Lundsbye, Sandell, Währborg, Fälth, & Holmberg, 2010, ss. 112–114)

Övningen tar ca. 30–

45 minuter Bilagan finns i slutet

av boken

(17)

14 Det första kronbladet i blomman beskriver vad som händer. Hit ska Ni försöka beskriva problemet med en

mening vad det innebär. I andra kronbladet skriver Ni upp det känslor situationen medför (ledsen, irriterad, besviken osv.). Det tredje kronbladet som syns som blå är en viktig del där man diskuterar så kallade dåliga tankar. Det vill säga Ni skriver ner negativa tankar som kommer upp på grund av situationen. Det är viktigt att dokumentera detta. Följande kronblad som har en gul färg representerar de goda tankarna, vad är de goda som kan ses från situationen. Sista kronbladet är en sorts sammanfattning utifrån tidigare att vad kan Ni göra i denna situation, hur kan Ni gå vidare.

Övningens mål är att kunna lösa konflikter med barn, hjälpa dem att hantera svåra situationer och samtidigt utveckla barns kompetenser att kunna bearbeta sina känslor.

Ni kan leda diskussionen men det är viktigt att barnet själv hittar på en lösning. I mitten av blomman skriver Ni upp vem som kan hjälpa med denna situation, är det föräldern som kan hjälpa eller dagvårdspersonalen och så vidare.

(18)

15

Spendera tid

Barn vill gärna ha nära relationer i en familj. De kan ha svårt att acceptera bonusföräldern eftersom det känns för främmande. Biologiska förälderns fokus på barnet kan också minska i och med den nya vuxna i familjen.

Bonusföräldern kan också känna utanförskap för att relationen mellan barnet och biologiska föräldern är så stark. Att barnet spenderar tid på tumanhand med endera biologiska- eller bonusföräldern stärker relationen mellan dem.

Det är viktigt att som vuxen lyssna på och finnas där för barn, samt att visa empati och försöka förstå barnet via dennes synvinkel och erfarenheter.

Övningen går ut på att man spenderar tid med barnet och fokuserar bara på barnet. Man kan göra övningen flera gånger och eventuellt föra in det som en sak man gör varje vecka tillsammans med barnet. Övningarna kan göras av vilken vuxen som helst. Eftersom övningarna har en grund i anknytnings teorin så bygger dessa övningar en bättre relation med den vuxna som barnet gör övningen med. Konst ger barn en möjlighet att uttrycka sig, i vissa fall bättre än genom tal.

Barn kommunicerar på ett annat sätt genom lek. Lek ger den vuxna en möjlighet att stiga in i barnets upplevelser. En ökning i upprätthållandet av uppmärksamhet sker då barn leker med en vuxen. Förbättrad problemlösning i lek och växande känsla av kunskap, skicklighet och själveffektivitet ökar också då vuxna leker med barn. Det viktigaste resultatet utav barn-vuxen lek är att barnet lär sig att det är viktigt och älskat. Med en god anknytning kan barn forma samt upprätthålla hållbara och långvariga relationer med andra.

Barn lär sig om sig själv och om andra samt hur barnet ska reglera sina känslor genom anknytningen.

(Colmer, Rutherford, & Murphy, 2012, ss. 17-19; Drewes & Bratton, 2014, ss. 18- 19; Papernow, 2014, ss. 6-7; O´Connor, Schaefer, & Braverman, 2016, ss. 138, 165; Latham & Ewing, 2018, s. 78; Pylyser, Buysse, & Loeys, 2018, ss. 500-503)

Övningens tid kan variera

_______________________________

(19)

16 Man kan göra övningen flera gånger och eventuellt föra in det som en sak man gör varje vecka tillsammans med

barnet. Man kan välja en av följande övningar: lek tillsammans med barnet, konstnärliga aktiviteter, brädspel.

Lek-sessionerna kan vara allt från 20 minuter till en timme. Leken ska gå efter barnets villkor, det vill säga barnet bestämmer vad som händer i leken. Då man håller lek-sessionen ska man se till att man inte kan störas utav något.

Med brädspel kan även hela familjen vara med. Man ska inte låta barnet vinna eller med flit ha barnet att förlora. Låt barnet välja spel, men ge inte som möjlighet att välja för svåra spel med tanke på barnets ålder. Sätt klara regler för hur spelet går till så att det inte blir tvister om det senare. Man kan spela olika kortspel, behöver inte bara vara brädspel.

Man kan även pyssla spel själv; memory och luffarschack. Att pyssla spelen själv ger den vuxna en chans att anknyta till barnet på ett roligt sätt. Det självgjorda spelet kan bli en viktig sak för barnet för att denne gjort det själv.

Om man väljer konstnärliga aktiviteter så förutsätter det att det finns något hemma som man kan använda sig av; som till exempel papper och färgpennor eller målfärger. Man kan öka kunskap om barns välmående genom barns teckningar, samt förbättra relationen till barnet. Medan barnet ritar så ska man lyssna på vad barnet berättar eller så kan man be barnet berätta efteråt vad denne tecknat.

Övningen handlar inte om att öva på att teckna eller måla utan att man uttrycker sig själv genom konst, man behöver inte vara bra på att teckna eller måla.

(20)

17

Utomhusaktiviteter

Gör en familjetavla av naturmaterial

Aktiviteten handlar om att vara tillsammans och spendera tid. Den kräver också aningen kreativitet. Här gör familjen något tillsammans och har roligt för tavlan kanske blir lite knasig med tanke på material man använder. Ni har möjlighet att vara utomhus, röra på er och samarbeta när det kommer till designen av tavlan. Tavlan visar också vem som hör till nyfamiljen enligt familjemedlemmarna och kunde vara ett botten för diskussion ifall Ni vill diskutera frågor kring er familj.

Skapa en egen hinderbana

Aktiviteten går ut på att röra på sig tillsammans med familjen utomhus.

Aktiviteten kan även göras inomhus. Utomhus finns dock mer utrymme och naturen har en positiv effekt på människan.

Övningen ska främst framkalla en rolig aktivitet tillsammans som en familj. Därtill är det även en samarbetsövning att komma på alla moment i hinderbanan, samtidigt Ni också använder fantasi och kreativitet. En annan tanke bakom övningen är att de kan innehålla delar där Ni måste lita på varandra och samarbeta för att slutföra någon del. Det gör att Ni kommer närmare varandra som familj men också lär er känna varandra på ett nytt sätt. Hinderbana tränar på motorik, sinnen, konfliktförmåga, och gruppdynamik.

(Mårtensson, Lisberg Jensen, Söderström & Öhman,2011, s. 18, 20–21, 23, 25, 36, 43–44, 62–

63, 96; Latham & Ewing 2018, s.78; Antonovsky 1991, s.70–71; Davidsson & Juslin 2016, s.36)

Övningarnas tid kan variera

(21)

18 Till följande plockar Ni fram pysselmaterial som

behövs och vill använda. För bakgrunden för tavlan kan Ni välja ett stort pappersark, A3 kunde vara passligt så alla säkert ryms med. De pysselmaterial Ni behöver är lim, sax och kanske en penna ifall Ni vill rita design först. Vad Ni sedan vill använda, förutom naturmaterial, är upp till fantasin. Som exempel: färgpennor, tusch, kritor, färgat papper, glitter, ögon, pompoms, band, piprensare etc.

När allt material är framsatt är det dags att börja skapa och låta fantasin och kreativiteten komma fram. Ni ska skapa en tavla av er familj tillsammans.

Aktiviteten är en hinderbana med olika övningar att göra. Vilka redskap Ni vill använda eller övningar som ska göras på hinderbanan är valfria. Det ska bli en egen påhittad hinderbana där familjen tillsammans konstruerar övningar i form av samarbete och fantasi. Som exempel på redskap är rep, en hink, mjukisdjur eller vad som kan hittas i sitt hem och vill använda.

Exempel på övningar kan vara att hoppa på ett visst sätt, krypa under/över något, leda varandra där ena är ledare och andra har ögonbindel, balansera och kasta boll.

Första steget i uppgiften är att med hela nyfamiljen gå ut i exempelvis skog, park, näromgivning för att hitta olika naturmaterial. Naturmaterial kan vara stenar, mossa, sand, pinnar, barr eller löv.

När det finns tillräckligt insamlat material är första delen klar.

_____________________________

(22)

Datum

19

Allas underskrift

Ni har avklarat aktivitetsboken tillsammans

(23)

20

________________________________________________________________________

(24)

21 Källförteckning

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (Första utgåvan, fjärde tryckningen uppl.). Köping: Bokförlaget Natur och Kultur.

Brodin, M., & Hylander, I. (2002). Själv-känsla - att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB.

Colmer, K., Rutherford, L., & Murphy, P. (2012). Attachment theory and primary caregiving. Australiasian Journal of Early childhood, 16-20.

Cullberg Weston, M. (2007). Självkänsla på djupet, en terapi för att reparera negativa självbilder. Stockholm: WS Bookwell i Finland.

Davidsson, S., & Juslin, E. (2016). Det resursstarka barnet- resursförstärkande yrkespraxis för barn under skolåldern. Vasa: Yrkeshögskolan Novia, Novia publikation och produktion.

Drewes, A. A., & Bratton, S. C. (2014). Play Therapy. i E. J. Green, & A. A. Drewes, Integrating Expressive Arts and Play Therapy With Children and Adolescents (ss. 17-40). Hoboken, New Jersey: John Wiley & SOons, Inc.

Holmsen, M. (2005). Samtalsbilder - en väg till kommunikation med barn. Lund: Studentlitteratur.

Kimber, B. (2009). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens (Första upplagan, sjunde tryckningen uppl.). Dalby: Prepress Litho Montage AB.

Latham, G., & Ewing, R. (2018). Children´s images of imagination: The language of drawings. Australian Journal of Language and Literacy, 71-81.

Lundsbye, M., Sandell, G., Währborg, P., Fälth, T., & Holmberg, B. (2010). Familjeterapins grunder - ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på system-, process- och kommunikationsteori (Fjärde uppl.). Falkenberg: Team media Sweden Ab.

Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M., & Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.

Naturvårdsverhet.

Mäkijärvi, L. (1995). Viikonloppulapsi. Helsinki: LK-KIRJAT.

O´Connor, K. J., Schaefer, C. E., & Braverman, L. D. (2016). Handbook of Play Therapy. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Papernow, P. L. (2014). Providing evidence-based help to stepfamilies. The Brown University Child and Adolescent Behavior Letter, 5-7.

Pietikäinen, A. (2014). Joustava mieli; vapaudu stressin, uupumuksen ja masennuksen ylivallasta. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim.

Poijula, S. (2016). Kriisi: Selviytymisen tukeminen. Helsinki: Kirjapaja.

Pylyser, C., Buysse, A., & Loeys, T. (2018). Stepfamilies doing family: A Meta-ethnography. Family Process, 57(2).

Ritala-Koskinen, A. (2001). Mikä on lapsen perhe? - Tulkintoja lasten uusperhesuhteista. Väestöntutkimuslaitos, Väestöliitto.

(25)

Känslokort

22

(26)

Känslokort

23

(27)

Mina olika hem

24

(28)

Problemblomman

25