Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning. Borgholms kommun

(1)

(2)

Revisionsrapport

Lisa Åberg Malin Kronmar Oktober 2015

Målstyrning utifrån god

ekonomisk hushållning

Borgholms kommun

(3)

Innehåll

1. Inledning ...2

1.1. Bakgrund ...2

1.2. Syfte och revisionsfråga...2

1.3. Revisionskriterier ...2

1.4. Kontrollmål ...2

1.5. Avgränsning...2

1.6. Metod...2

2. Iakttagelser och bedömningar ...4

2.1. Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv? ...4

2.1.1. Iakttagelser ...4

2.1.2. Bedömning...6

2.2. Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess? ...6

2.3. Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verksamhetsområden skett? ...8

2.3.1. Iakttagelser ... 8

2.3.2. Bedömning... 8

2.4. Finns en koppling mellan mål och resurser? ...9

2.5. Hur följs målen upp övergripande och inom respektive verksamhetsområde? 9 2.5.1. Iakttagelser ...9

2.6. Vilka effekter har målstyrning för en god ekonomisk hushållning gett?...11

2.6.1. Iakttagelser ... 11

2.6.2. Bedömning... 11

3. Revisionell bedömning... 12

3.1. Rekommendationer... 13

(4)

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Riksdagens beslut 2004 om ändringen i kommunallagen from 1 november 2004 med för- tydligande av bestämmelserna om god ekonomisk hushållning innebär att kommuner och landsting i budget ska ta fram särskilda mål (verksamhetsmål och finansiella mål) och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys uppmärksammat kommunens mål för en god ekonomisk hushållning och dess styreffekt.

1.2. Syfte och revisionsfråga

Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Bedriver styrelsen och nämn- derna en ändamålsenlig verksamhet med en god intern kontroll med avseende på verk- samhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning?

1.3. Revisionskriterier

 Kommunallagen

 Budget år 2015

 Budget år 2014

 Årsredovisning år 2014

1.4. Kontrollmål

 Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv?

 Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess?

 Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verksamhetsområden skett?

 Finns en koppling mellan mål och resurser?

 Hur följs målen upp övergripande och inom respektive verksamhetsområde?

 Vilka effekter har målstyrning för en god ekonomisk hushållning gett?

1.5. Avgränsning

Granskningen avgränsas till kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämn- den och utbildningsnämnden.

1.6. Metod

Granskningen baseras på intervjuer och analys av dokumentation. Vi har granskat budge- tarna för år 2014 och år 2015, årsredovisning för år 2014, delårsrapporter och tertialrap-

(5)

porter, verksamhetsplaner, balanserade styrkort, budgetuppföljningar, årshjul samt rele- vanta beslut och protokoll.

Vidare har vi intervjuat följande personer/funktioner:

 Kommunstyrelsens presidium

 Socialnämndens ordförande

 Samhällsbyggnadsnämndens ordförande

 Utbildningsnämndens ordförande

 T.f. kommunchef tillika ekonomichef

 Socialchef

 Utbildningschef

 Samhällsbyggnadschef

 Chef för individ- och familjeomsorg och omsorgen för funktionsnedsatta

 Chef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård

 Stabschef för utbildningsförvaltningen

Rapporten har faktaavstämts av förvaltningscheferna och ekonomichefen.

(6)

2. Iakttagelser och bedömningar

2.1. Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansi- ellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv?

2.1.1. Iakttagelser

Finansiellt perspektiv

I budget år 2015 med planering för åren 2016-2017 finns de gällande finansiella målen och verksamhetsmålen. Inledningsvis står att Borgholms kommun har tillämpat den så kallade ”Borgholmsmodellen” under två år. Modellen baseras på strukturjusterad stan- dardkostnad, samt där standardkostnaden inte är tillämpbar, ett genomsnitt av två jämförbara kommuner, Simrishamn och Sotenäs. Övergripande målsättningar har va- rit att komma ned i kostnad till jämförbara kommuner med bibehållen eller förbättrad kvalitet, samt att även målet om god ekonomisk hushållning uppfylls. Målet om hushåll- ning är en vägledning om vilket resultat som bör uppnås vid årets slut och motsvarar för Borgholms del två procent av skatter och bidrag.

Vidare framgår att målet om god ekonomisk hushållning omfattar inte enbart att uppnå två procentsmålet. Viktigt för kommunen är också den långsiktiga investerings- och likviditetsplaneringen och där kommunens förmåga till att göra prioriteringar är en kritisk faktor.

De finansiella målen i budget år 2015 är tre till antalet och ska bedömas över en femårspe- riod. Det innebär att de ska vara uppfyllda under två år bakåt, innevarande år och två år framåt. Målen är formulerade enligt följande:

 Ekonomin skall utgöra begränsningar för verksamheten

 Investeringar ska självfinansieras

 Kostnaderna ska inte överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag Verksamhetsperspektiv

Kommunfullmäktige har i § 206, 2012-12-17 antagit ”Vision 2020” som lyder enligt föl- jande:

Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktigt hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas.

Utifrån visionen har fullmäktige fastställt följande övergripande verksamhetsmål:

 Borgholms kommun ska till år 2020 ha ökat till minst 11 000 invånare

 Borgholms kommuns företagsklimat ska år 2015 vara bäst i länet och bland de 100 bästa i landet enligt Svenskt Näringsliv.

(7)

 År 2013 ska mer av den kommunala verksamheten vara möjlig att driva som fö- retag i personalkooperativ eller andra företagsformer, för invånarna ska detta leda till ökad valfrihet.

 Verksamheterna i Borgholms kommun ska bedrivas med utgångspunkt i samma kostnad som i jämförelsebara kommuner samt i enlighet med de politiskt priori- terade målen.

 Borgholms kommun ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet och aktiv i samarbetet med övriga kommuner för fossilbränslefri region år 2030.

Energianvändningen ska minska med 15 % från år 2012 till år 2015 och med 20

% till år 2020.

 Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av kundfokus, medbor- garfokus, demokrati, öppenhet, och god service i alla verksamheter

 Borgholms kommun ska vara en kommun där pojkar och flickor, kvinnor och män oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund har lika rättigheter och möjligheter.

 Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska vara under 4,5 % genom ett hälsofrämjande arbete samt genom ökad delaktighet och inflytande bland med- arbetare i verksamheterna.

 Borgholms kommun ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende.

Särskilt ska ungas behov uppmärksammas.

Av dokumentet framgår att visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. Fullmäktige har i § 91, 2014-04-28, reviderat ordet kundfokus till med- borgarfokus.

Ovanstående vision och övergripande mål finns varken med i budgeten för år 2015 eller budgeten för år 2014. I budgeten presenteras däremot nämndspecifika visioner och verk- samhetsmål för kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhälls- byggnadsnämnden.

Verksamhetsmålen är formulerade utifrån perspektiven medborgare, verksamhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. Målen är totalt 30 till antalet och är formu- lerade som visioner eller strävansmål. Nedan redovisas ett antal exempel på verksam- hetsmål:

Skapa goda förutsättningar för alla att arbeta, leva och bo i hela kommunen.

(kommunstyrelsen)

Vi har goda resultat och kvalitet inom stöd, vård och omsorg. (socialnämnden) Vi har jämställdhetsperspektiv. (socialnämnden)

Borgholms kommuns barn är kunnigast i Kalmar län. (utbildningsnämnden) Vi har effektiva processer med ständig förbättring. (samhällsbyggnadsnämnden)

(8)

Det framgår inte av budgeten hur verksamhetmålen ska mätas. Målen är i princip desamma i budgeten för 2014 med undantag för samhällsbyggnadsnämnden.

I årsredovisningen för år 2014 redovisas måluppfyllelsen för totalt 50 verksamhetsmål.

Dessa 50 mål framgick inte av budgeten för år 2014.

Av intervjuerna framkommer att arbete pågår på den politiska nivån med att revidera vision och övergripande mål. Någon tidsplan för arbetet har inte satts, men kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att se över visioner och mål. Inom ramen för arbetet har kommunledningen bl.a. påbörjat ett erfarenhetsutbyte med Hylte kommun.

2.1.2. Bedömning

Vi noterar att fullmäktige i budgeten för år 2015 har fastställt tre finansiella mål. Målet att Ekonomin skall utgöra begränsningar för verksamheten, anser vi snarare är att betrakta som en ekonomisk styrprincip.

Av budgetdokumenten för såväl år 2014 som år 2015 saknas information om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Endast verksamhetsmål för respektive nämnd anges.

Enligt vår bedömning försvårar det förståelsen för hur kommunens modell för målstyr- ning är uppbyggd samt minskar dess styrbarhet.

Vi noterar att arbete pågår med att revidera vision och övergripande mål. Vi bedömer att det är av vikt att arbetet slutförs, då risken att målarbetet tappar styrfart är stor. Vi anser att fullmäktiges övergripande mål bör vara en del av budgetdokumentet. I årsredovisning- en bör måluppfyllelsen av de övergripande målen redovisas samlad enligt den struktur som anges i budgetdokumentet.

2.2. Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess?

2.2.1. Iakttagelser

Sedan år 2013 använder Borgholms kommun balanserade styrkort som metod för mål- styrningen. Beslut om att införa balanserade styrkort har fattats av kommunens lednings- grupp. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat utifrån balanserade styrkort sedan år 2008.

Kommunstyrelsen och respektive nämnd har upprättat var sitt balanserat styrkort utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål i visionsdokumentet. Styrkorten omfattar förvalt- ningarnas samtliga verksamheter, vilket innebär att de inte bryts ner i ytterligare styrkort på lägre nivåer i organisationen.

I styrkorten redovisas fullmäktiges övergripande mål (i styrkorten benämnda som ”full- mäktiges strategiska mål”) och nämndens verksamhetsmål utifrån perspektiven: medbor- gare och kund, verksamhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. De verk- samhetsmål som återfinns i kommunens budget är desamma som redovisas i styrkorten.

Det finns en koppling mellan nämndens verksamhetsmål och fullmäktiges övergripande mål i styrkorten. Som ovan nämnts är verksamhetsmålen inte formulerade som mätbara mål. Under verksamhetsmålen anges nämndens framgångsfaktorer inom respektive per-

(9)

spektiv och för de olika verksamhetsgrenarna anges aktiviteter och nyckeltal utifrån samtliga verksamhetsmål. I kommunstyrelsens styrkort anges inte några aktiviteter.

Bilden nedan visar förstasidan i socialnämndens styrkort. Samtliga styrkort följer samma disposition och layout.

Styrkorten ska revideras årligen. Med anledning av pågående revidering av övergripande mål är gällande styrkort från hösten år 2014.

Styrkorten återfinns som bilagor till respektive nämnds verksamhetsplan. Verksamhets- planerna beskriver nämndens övergripande uppdrag och mål och återger samtliga verk- samhetsmål tillsammans med allmänna beskrivningar hur målen ska nås. Socialnämn- dens verksamhetsplan innehåller även ett antal fokusområden inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete.

Vad gäller utbildningsnämnden noterar vi att verksamhetsmålen som framgår av styrkor- tet för år 2015 inte är desamma som i budget år 2015, vilket gör kopplingen mellan för- valtningens styrkort och verksamhetsplan otydlig.

2.2.2. Bedömning

Vi konstaterar att respektive nämnd utifrån fullmäktiges övergripande mål har upprättat ett styrkort och angett verksamhetsmål utifrån perspektiven medborgare och kund, verk- samhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. Vi bedömer dock att merparten av nämndernas verksamhetsmål har låg mätbarhet.

Vidare bedömer vi att det av styrkorten bör framgå hur verksamhetsmålen ska mätas. Vi anser att det finns ett värde att i budgetdokumentet kort beskriva kommunens samlade modell för målstyrning, från fullmäktiges vision och övergripande mål ner till aktiviteter och nyckeltal i styrkort.

(10)

Vi rekommenderar kommunstyrelsen att lyfta styrmodellen och dess struktur för faststäl- lelse av fullmäktige.

2.3. Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verk- samhetsområden skett?

2.3.1. Iakttagelser

Gemensamt för samtliga nämnder är att verksamhetsmålen, aktiviteter och nyckeltal har arbetats fram på tjänstemannanivå och har sedan behandlats av respektive nämnd. Ge- nom att formulera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal utifrån de fyra perspektiven fångar dessa in såväl aspekter avseende ekonomi och produktion som kvalitet.

Inom socialförvaltningen är verksamhetsmålen nedbrutna i aktiviteter och nyckeltal för respektive verksamhet enligt följande: individ- och familjeomsorg, omsorgen om funkt- ionsnedsatta, äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt administrativ enhet. I samband med intervjuerna får vi uppfattningen att respektive verksamhet till viss del har varit in- volverad i framtagandet av aktiviteter och nyckeltal, men att det huvudsakliga arbetet främst har bedrivits av förvaltningschef tillsammans med Q-enhet. Vi får uppfattningen att aktiviteter och nyckeltal är kända av personal ute i verksamheterna, då dessa bl.a. lyfts och diskuteras på arbetsplatsträffar.

Utbildningsförvaltningen har sedan tidigare arbetat fram verksamhetsmål. I samband med att modellen med balanserat styrkort togs fram har målen förts in i nämndens styrkort. I samband med intervjuerna får vi uppfattningen att rektorer arbetar med verksam- hetsmålen i samband med skolornas systematiska kvalitetsarbete. Målen är kända i verksamheten och personalen arbetar efter dem, däremot inte i formen av ett styrkort.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med balanserat styrkort sedan år 2008. Av verksamhetensplanen framgår att aktiviteterna är fördelade per avdelning inom förvalt- ningen. Det framgår även vem som är ansvarig för att aktiviteten genomförs.

Kommunstyrelsen har inte formulerat några specifika nyckeltal för kommunledningskon- torets olika avdelningar.

Vad gäller samtliga nämnder är det ibland svårt att i dokumenten se den röda tråden från övergripande mål ner till val av nyckeltal. I intervjuerna framförs även synpunkter på re- levansen i valda nyckeltal kopplade till övergripande mål och verksamhetsmål.

2.3.2. Bedömning

Vi konstaterar att arbetet med att konkretisera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal främst har skett på tjänstemannanivå. Vi anser att den politiska nivån tydligare bör involveras i målarbetet för att kunna göra de politiska prioriteringar som behövs och på så sätt tydligare koppla målen till befintliga resurser.

Vi ser positivt på att styrkorten och dess mål, aktiviteter och nyckeltal är levande doku- ment ute i socialnämndens, utbildningsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens verksamheter.

(11)

Vi anser att det till delar saknas en röd tråd mellan vision och övergripande mål, verk- samhetsmål, aktiviteter och nyckeltal i styrkorten för samtliga nämnder vilket försvårar arbetet med att konkretisera mål, aktiviteter och nyckeltal.

2.4. Finns en koppling mellan mål och resurser?

2.4.1. Iakttagelser

Övervägande delen av de intervjuade definierar god ekonomisk hushållning utifrån det finansiella perspektivet samtidigt som vikten av att verksamhetsmålen harmoniserar med budgeterade medel också betonas. Den bild som framträder är att det saknas en tydlig koppling mellan verksamhetsmål och budgeterade resurser, men också att det från kommunens övergripande mål saknas koppling till fördelning av resurser mellan styrelse och nämnder.

Inom utbildningsnämnden upplevs att det finns en koppling mellan mål och resurser.

Exempelvis har det skett en satsning att förse verksamheten med surfplattor. Nämnden har ett mål om att ”Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande.”

Inom samhällsbyggnadsnämnden utgår arbetet från vilka resurser som tilldelas. Därefter analyseras vilka insatser som behöver göras. Baserat på tilldelad ram och vilka insatser som det finns behov av formuleras mål. Första prioritet är ärenden som ska behandlas inom viss tid enligt lagstiftning. Övriga frågor av vikt som inte ryms inom resterande tilldelad ram får skjutas till kommande år.

Representanter från socialnämndens verksamheter upplever att det saknas en koppling mellan mål och resurser för vissa mål. De framhåller vidare att det finns mål som det inte finns resurser till att uppfylla.

2.4.2. Bedömning

Vi noterar att det saknas en tydlig koppling mellan övergripande verksamhetsmål och budgeterade resurser och att merparten intervjuade främst definierar god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv.

Vi bedömer att kommunens målstyrning tydligt bör utgå från budgeterade resurser och att verksamhetsmålen bör formuleras så att betydelsen av god ekonomisk hushållning framgår. På samma sätt som budgeten redogör för god ekonomisk hushållning kopplat till kommunens finansiella mål, bör även god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv definieras i budgeten. Enligt vår bedömning bör det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. På så sätt kan målstyrningen ge besked om verksamheten är ändamålsenlig.

2.5. Hur följs målen upp övergripande och inom re- spektive verksamhetsområde?

2.5.1. Iakttagelser

Uppföljning och redovisning av nämndernas verksamhetsmål sker i kommunfullmäktige två gånger per år, i samband med delårsrapport per augusti (tidigare juni) och årsredovis- ning. Utöver det redovisar varje nämnd sin verksamhet i kommunfullmäktige en gång per

(12)

år. Denna redovisning benämns årshjulet och innefattar även redovisning av måluppfyl- lelsen av respektive nämnds samtliga verksamhetsmål. Redovisningen sker muntligt.

De finansiella målen följs upp i delårsrapport och årsredovisning i avsnittet årets resultat.

Kommentar ges om målen uppnås eller inte. Verksamhetsmålen som framgår av budget år 2014 följs inte upp i årsredovisningen för år 2014. Däremot följs ett antal mål eller nyckeltal upp kopplade till perspektiven enligt styrkorten. Redovisningarna för respektive nämnd följer samma struktur.

I delårsrapporten per juni för år 2014 redovisas nyckeltal för de olika perspektiven och en bedömning av utfallet för dessa nyckeltal. För socialnämnden och utbildningsnämnden redovisas vad bedömningen av utfallet för varje nyckeltal grundas på. För kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden saknas grund för bedömningen av utfallet för verk- samhetsmålen.

Kommunen använder systemet Cockpit Communicator för uppföljningen av nyckeltal.

Uppföljningen av nyckeltalen redovisas genom en parameter per mål som innehåller en fyrgradig skala. Problem uppstår när sällananvändare ska använda systemet. Det resulte- rar ofta i att ekonomer arbetar med uppföljningen av målen i Cockpit.

Socialförvaltningen upprättar årligen en verksamhetsberättelse med kvalitetsberättelse som en uppföljning av verksamhetsplanen. Denna redovisas för socialnämnden. Nämn- den har ett årshjul för rapportering av kvalitet. Samtliga verksamhetsmål i socialnämn- dens styrkort följs enligt de intervjuade upp i kvalitetsberättelsen. Vid genomgång av verksamhetsberättelsen för år 2014 kan konstateras att endast nyckeltalen följs upp, nå- gon notering huruvida verksamhetsmålen bedöms som uppfyllda eller ej redovisas inte.

Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar årligen en uppföljning av verksamhetsplanen.

Uppföljningen redovisas för samhällsbyggnadsnämnden.

Utbildningsförvaltningen upprättar tre tertialrapporter per år där ett av nämndens verk- samhetsmål följs upp vid respektive tillfälle. Uppföljningarna innehåller nyckeltal, ana- lyser från arbetslag och rektorer samt eventuella åtgärder. Tertialrapporterna redovisas för utbildningsnämnden.

De intervjuade menar att det finns enhetlig struktur för hur rapportering och uppföljning av verksamhetsmålen ska ske i samband med delårsrapport och årsredovisningen. Struk- turen har blivit bättre under senare tid.

För samtliga nämnder inklusive kommunstyrelsen saknas en skriftlig redovisning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen. I de styrande dokumenten återges endast upp- följning av nyckeltalen.

2.5.2. Bedömning

Vi konstaterar att uppföljningen av mål såväl på övergripande nivå som på nämndnivå saknar struktur. Enligt vår bedömning saknar årsredovisningen en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av fullmäktiges övergripande mål. På samma sätt saknas en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen för respektive nämnd.

(13)

Detta bidrar till att det är svårt att följa den röda tråden i målstyrningen i Borgholms kommun.

Vi noterar att fullmäktige delges muntlig information om måluppfyllelsen för samtliga nämnder inom ramen för ”Årshjulet”.

2.6. Vilka effekter har målstyrning för en god eko- nomisk hushållning gett?

2.6.1. Iakttagelser

Effekter som nämns i intervjuerna är bland annat att mätningar har införts och möjlig- gjort jämförelser med andra kommuner och inom sin egen verksamhet över tid samt att kostnadsmedvetenheten har ökat inom hela organisationen.

Den övergripande målsättningen om att komma ned i kostnad till jämförbara kommuner med bibehållen eller förbättrad kvalitet, samt att även målet om god ekonomisk hushåll- ning uppfylls, uppges ha fått effekter.

I intervjuerna redovisas följande exempel:

- Utbildningsnämnden: Nämnden har sänkt sina kostnader och samtidig visar måluppföljningar att kvaliteten har förbättrats.

- Socialnämnden: Nämnden har sänkt sina kostnader och visar samtidigt förbättrat resultat i vissa nationella uppföljningar.

- Samhällsbyggnadsnämnden: Vissa mätningar har visat förbättringar exempelvis handläggningstider och förbättrad tillgänglighet i servicecenter.

Bland företrädare för verksamheten anses målen ha gett en tydlighet i uppdraget och hjälpt till att höja kvaliteten i verksamheten.

2.6.2. Bedömning

Vi konstaterar att målstyrningen upplevs ha gett effekter, vilket är positivt. Enligt vår be- dömning torde en utvecklad god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetperspektiv bidra till ytterligare effekter avseende såväl ekonomi som kvalitet. Trots att det givit för- bättrade effekter går det bara att till delar få besked om verksamhetens ändamålsenlighet.

(14)

3. Revisionell bedömning

Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Bedriver styrelsen och nämn- derna en ändamålsenlig verksamhet och med en god intern kontroll med avseende på verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning?

Vi bedömer att styrelsen och nämnderna inte helt bedriver en ändamålsenlig verksamhet med en god intern kontroll med avseende på verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning. Vi grundar vår bedömning på följande:

 Det saknas information om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten i kommunens budget för såväl 2014 som 2015, vilket försvårar förståelsen för hur kommunens modell för målstyrning är uppbyggd samt minskar dess styrbarhet.

 Fullmäktiges övergripande mål bör vara en del i budgetdokumentet och i årsredo- visningen bör måluppfyllelsen av de övergripande målen redovisas samlad enligt den struktur som anges i budgetdokumentet.

 Det är av vikt att arbetet med att revidera vision och övergripande mål slutförs, då risken att målarbetet tappar styrfart är stor.

 Merparten av styrelsens och nämndernas verksamhetsmål har låg mätbarhet. Vi- dare bör det framgå av styrkorten hur verksamhetsmålen ska mätas.

 Arbetet med att konkretisera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal har främst skett på tjänstemannanivå. Den politiska nivån behöver tydligare involveras i målarbetet för att möjliggöra de politiska prioriteringar som behövs och på så sätt tydligare koppla målen till befintliga resurser.

 Till delar saknas en röd tråd mellan vision och övergripande mål, verksamhetsmål, aktiviteter och nyckeltal i styrkorten för styrelsen och samtliga nämnder. Det för- svårar även arbetet med att konkretisera mål, aktiviteter och nyckeltal.

 Det saknas en tydlig koppling mellan tillämpad målmodell och budgeterade resurser. De personer som vi har intervjuat definierar främst god ekonomisk hushåll- ning utifrån ett finansiellt perspektiv.

 Verksamhetsmålen bör formuleras så att betydelsen av god ekonomisk hushåll- ning framgår. Det bör finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. På så sätt kan målstyrningen ge besked om verksamheten är ändamålsenlig.

 Årsredovisningen saknar en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av full- mäktiges övergripande mål. På samma sätt saknas en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen för respektive nämnd. Detta bidrar till att det är svårt att följa den röda tråden i målstyrningen i Borgholms kommun.

(15)

3.1. Rekommendationer

Vi lämnar följande rekommendationer till kommunstyrelsen:

 Det finns ett värde att i budgetdokumentet kort beskriva kommunens samlade modell för målstyrning, utifrån fullmäktiges vision och övergripande mål ner till aktiviteter och nyckeltal i nämndernas styrkort.

 Budgeten bör innehålla en definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.

 Vi rekommenderar kommunstyrelsen att lyfta styrmodellen och dess struktur för fastställelse av fullmäktige.

2015-10-06

Pär Sturesson Lisa Åberg

Uppdragsledare Projektledare