Partiklar i luft generellt och i Oxelösund. Gun Löfblad Profu

Partiklar i luft – generellt och i Oxelösund

Gun Löfblad Profu

Luftföroreningar är inget nytt…

Bild från Luft i Väst: 

Utsläpp i Trollhättan ‐ vänersborgsområdet

På 1950‐ och 1960‐

talet var utsläppen  stora. 

Flera ”katastrofer”

Inträffade i den  industrialiserade  världen ex.vis 

”Londonsmogen”

1952.

Partikelhalterna i  städer och kring  industrier var tidvis  höga.

Partikelhalter i Göteborg 1960 -

Exempel på utveck‐

lingen i luftföro‐

reningsnivåer i    

större städer i Sverige Åtgärder vidtogs på många källor. 

Bränslebyte, fjärrvärme,  rökgasrening  mm.    

Man trodde att man löst  de värsta problemen 

med stoftförorening….

Partiklar i luft idag – Är det något man funderar över?

• Normalt kanske inte ….

• Om man inte känner sig berörd av…

• att se rökmoln 

• att känna av partiklarna vid inandning

• att notera stoftnedfall och nedsmutsning

• Faktum är att partiklar i luft är ett problem som  

myndigheter och forskare arbetar mycket med idag. 

Funderingar över partiklar

• Varifrån kommer partiklarna?

• Hur påverkar partiklarna miljön?

• Hur påverkar de människors hälsa?

• Vilka källor är viktigast?

• Vad kan man göra för att minska partiklarna i  luft?

• Ser man några trender?

Partiklar i luft - varifrån kommer de?

Utsläpp sker från många aktiviteter både mänskliga  och naturliga.

• Naturliga källor till partiklar är markuppvirvlat stoft, vulkaner,  skogsbränder, Saharadamm, mm.

• Dessa källor är inte kontinuerliga i tiden

• Varierar mycket, beroende på bland annat väder och vind

• Svårt att bestämma mängderna för att jämföra med utsläppen från de  mänskliga aktiviteterna

• Mindre viktiga i städerna

Partiklar från mänskliga aktiviteter

• Förbränning i stor och liten skala

• Industriprocesser

• Trafik

Men även inomhus finns partikelkällor ….

Vad är partiklar i luft?

• Det man normalt kallar partiklar i luft är korn av olika material  (vätskor och fasta ämnen), som är olika stora och med olika  former och täthet. 

• Många olika mått förekommer: totalt svävande stoft (TSP),  PM10, PM2,5, sot etc.

Normalt mäter man 

partiklar som är kring 10 

mikrometer eller mindre

Utsläppsuppskattningar

Uppskattningar sker årligen för svenska kommuner och län  www.rus.lst.se. 

Rapportering sker till  EU och internationella konventioner Omfattar: 

• Totalt stoft, PM10, PM2,5 

• Mer eller mindre kontinuerliga utsläpp 

• I huvudsak partiklar som släpps ut via skorstenar  och  väldefinierade punkter

Omfattar inte :

• Markuppvirvlat stoft och stoft från andra diffusa utsläpp

Olika källor till partiklar

• Stoftutsläpp (TSP) i Oxelösund 2010

Partikelutsläpp enligt olika mått

• Utsläpp av TSP  i Sverige, länet  och Oxelösund  2010 (ton/år)

Data från www.rus.lst.se

Utsläpp av TSP, PM10  och PM2,5 i 

Oxelösund 

Trend för partikelutsläpp i Oxelösund

Minskade 

utsläpp 

sedan 

1990

Vad innebär de olika partikelmåtten?

Partikelstorlek bestäms i relation till luftrörelserna (aerodynamisk storlek) 

• Totalt svävande stoft (TSP) = vikten av  alla svävande partiklar i en m³ luft  0 – ca 70‐100 mikrometer (µm)

• PM10 = vikten av svävande partiklar som är 10 µm eller mindre

• PM2,5 = vikten av  svävande partiklar som är 2,5 µm eller mindre 

• Sot eller Black Carbon = mängden svarta partiklar

• Nedfall = vikten av de partiklar som fallit ner på en m² yta

Måtten används för att beskriva olika egenskaper hos partiklarna med  tanken på livslängd i atmosfären, hälsopåverkan, klimateffekt, 

nedsmutsning mm. 

Partiklar i luft är olika stora

PM

Massfördelningen som  funktion av 

partikelstorleken ‐ Typisk förekomst

Grova partiklar i luft

PM

Grova partiklar bidrar till nedsmutsning. 

I områden med damning är denna andel  betydande. Rel kort uppehållstid.

Fina partiklar i luft

PM

Fina partiklar kan tränga ner i nedre  luftvägarna. PM₁₀ mått på

inandningsbara partiklar.  Beskriver  främst hälsopåverkan och endast i viss  utsträckning uppvirvling av partiklar  genom damning

Miljökvalitetsnormer och miljömål

• PM

Årsmedelv. får inte överskrida 40 µg/m

• Dygnsmedelv. Får överskrida 50 µg/m

som  mest 35 gånger per år     

• PM

Årsmedelvärdet bör inte överskrida 25 µg/m

Från 2015 får inte värdet överskridas

• Om MKN överskrids i ett område gäller stränga regler för 

verksamheter där. Åtgärdsprogram upprättas. 

Mätning av partikelhalter i luft

• Mätningar görs för att jämföra med MKN

• Mätningar görs i många kommuner. Kommunerna har  skyldighet att övervaka halter i relation till normerna. 

• I Oxelösund sker mätningar i Gästhamnen. Numera 

en mätstation tidigare två.  

Mätpunkter för PM10

PM10 mätningar i Oxelösund 2010

Gästhamnen Kommunhuset

Halt i µg/m³ Årsmedelvärde 2010 90-percentil dygn 2010

Gästhamnen 13,0 21,9

Kommunhuset 15,2 28,4

Mätningar i Oxelösund 2012

• Mätningar görs nu på en station Gästhamnen 

När är det höga halter i Gästhamnen?

Vanligt mönster är höga  halter på våren.

I Gästhamnen ser man  förhöjda halter vid vindar  från ost och nordost.

Hur är halterna i relation till MKN

• Uppmätta halter kan jämföras med  miljökvalitetsnormerna

• Halterna är låga <50% jämfört med normerna

• Halterna ungefär dubbelt så höga som i  bakgrundsmiljö

Halt i µg/m³ Årsmedelvärde 2012

Årsmedelvärde 2010

90-percentil dygn 2010

Gästhamnen 8,9 13,0 21,9

Kommunhuset - 15,2 28,4

Miljökvalitetsnorm 40 40 50

Bakgrund 7,3 13

Hur ser det ut på andra ställen?

• Data från IVL B2066 jämförda med Gästhamnen.

• Högst halter i gaturum

Gästhamnen Oxelösund

Stoftnedfall i Oxelösund

• Vid hantering av stora mängder dammande material 

uppkommer risker för damning vid tillfällen med omfattande  verksamheter och ogynnsamma väderförhållanden.

• Problem med damning förekommer i Oxelösund, även om det  nu är betydligt bättre än tidigare. 

• Diffusa damning var allmänt besvärande före nedläggningen av  sinterverket. Investeringar bl.a. för intransport av järnpellets .

• SSAB i samarbete med hamnen och kommunen har drivit ett  åtgärdsprojekt. Samtidigt startades mätningar av stoftnedfall.

Åtgärder mot damning

• Generellt: damning i huvudsak vid blåsigt väder och torra 

förhållanden. (PM10 Uppvirvling av vägdamm sker under våren)

• Ju högre aktivitet i lager och hamnar, desto större risk för damning Åtgärdsprogrammet i Oxelösund har innefattat 

• Installationer av olika dammreducerande utrustningar 

• Hårdgörning av ytor och rengöringsrutiner 

• Saltning och bevattning

• Trädridåer och gräsytor

• Inbyggnad

• Dessutom: Mätare för PM

‐halt i Gästhamnen larmar vid höga 

stofthalter. Lastning och lossning avbryts då för dammbekämpande 

insatser, såsom vattenbegjutning

Partikelnedfall

Partikelnedfall mäts på ett tiotal platser sedan 2010 

Resultaten hittills tyder på avsevärda förbättringar..…

Stoftnedfall - nedsmutsning

• Att koppla stoftnedfall och nedsmutsning är dock inte  helt enkelt

• Mätmetoden baseras på månadsprovtagning

• Damningsepisoder sker under någon till några timmar

• Månadsvisa mätningar ger dock en indikation på risken för störande nedfall

• Mätdata finns i industriområden runt om i Sverige, 

men inte i ”vanliga områden”

Hälsopåverkan av partiklar

Hälsopåverkan bestäms av storleken 

Partiklar större än 10 μm fastnar normalt i flimmerhåren i näsan och  kommer inte in i lungorna. 

Partiklar mellan 2,5 och 10 μm sätter sig mestadels

i de övre luftvägarna där de kan orsaka eller förvärra astma,  lunginflammation och kronisk luftrörsinflammation (bronkit). 

Partiklar mindre än 2,5 μm kan tränga in i lungblåsorna (alveolerna) i  lungorna där de kan orsaka problem, i värsta fall  lungcancer. 

Partiklar under 0,1 μm misstänks kunna tränga in i kärlen och orsaka  eller förvärra hjärt‐ och kärlsjukdomar. 

Så här

Partiklarnas övriga egenskaper påverkar också

• Formen: Inandade fibrer kan vara särskilt besvärliga; asbest är det värsta  exemplet

• Innehåll av giftiga ämnen

•

• Gränsvärdestänkandet förefaller bli mindre intressant

• WHO ger  ut guidelines för bedömning av hälsopåverkan. Dessa ligger till  grund för EU/MKN. I senaste uppdatering  ser man påverkan vid lägre  haltnivåer, PM₁₀ halter kanske inte borde vara >20 µg/m³. Kanske är PM_2,5 mer intressant än PM₁₀? Detta kommer sannolikt att medföra justeringar i  MKN  framöver. 

• Sannolikt är de finare partiklarna viktigare än de grövre för hälsopåverkan.

Läkartidningens

Tema Hälsa o Miljö 2007

• »Det förefaller med dagens kunskap som att  avgaspartiklar har större betydelse för 

dödlighet och hjärtsjukdom än andra 

föroreningar.«

Vad gör man i Europa?

Att minska partikelhalterna i luft har varit och är en viktig miljöfråga inom EU.  

Sixth Environment Action Programme (EAP), "Environment 2010: Our future, Our choice“

• KUNSKAPSUPPBYGGANDE

• Stora forskningsprojekt om samband  mellan partikelhalter i luft och sjuklighet,  överdödlighet, astma mm. 

• KRAV PÅ LUFTKVALITET

• Införande av luftkvalitetsdirektivet och kompletteringar av detta med nya  parametrar (PM_2,5). Kontroll av medlemsstaternas luftkvalitet. 17 länder  riskerar att ställas inför EU‐domstolen….

• UTSLÄPPSBEGRÄNSNINGAR

• Införande av direktiv om krav på utsläppen från stora  förbränningsanläggningar och krav på industriutsläpp.

• Nytt direktiv om industriutsläpp IED

• Krav på fordonsutsläpp och fordonsbränslen

Tematisk strategi för att minska luftförorening inom EU

• Man kunde inte fastställa en haltnivå av partiklar som inte innebar hot mot  hälsan. Men en rejäl minskning bedömdes kunna medföra förbättringar – även för ekosystem. 

• EU har därför satt upp mål inför 2020  i relation till år 2000.

• Strategin innebär för partiklar i luft att man ska minska hälsopåverkan. 

• Till 2020 reducera utsläppen av PM_2,5 (direkt ut I luften) med 59 % jämfört  med år 2000. 

• Fördelen man räknar med att uppnå är att den statistiska förkortningen  av  förväntad livslängd tfa partikelexponering kommer att minska med 47% . 

Vad gör man i Sverige?

• I Sverige följer strategierna i stort sett EU‐arbetet. 

Direktiven från EU måste följas upp och efterlevas.

• Företagen specialgranskas vid tillståndsansökningar och  åläggs att vidta olika åtgärder.

• PM mäts och modellberäknas i kommuner‐

• 3‐årmedelvärdet av PM

följs upp vid tre nationella  stationer

• Vid överskridanden av MKN i kommuner upprättas  åtgärdsprogram

• En rad generella åtgärder mot främst trafik; dubbdäcks‐

användning, trängselskatter, parkeringsavgifter etc.