Laholms Kommun Tekniska kontoret

(1)

1 (10)

WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen 10

302 48 Halmstad Tel: 035-18 11 00 Fax: 035-18 11 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se L:\5836\Laholm\10034459_Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0

Laholms kommun Tekniska kontoret Humlegången 6 312 80 Laholm

Laholms Kommun Tekniska kontoret

Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för an- läggande av badbrygga i Skummeslövstrand.

PM1

(2)

Förstudie 2 (10) Uppdragsnr. 10034459

Upprättad: 2003-06-03

Kusthydrauliska/Geotekniska under- sökningar för anläggande av badbryg- ga i Skummeslövstrand.

Utskrivet: 2003-06-03

PM1

L:\5836\Laholm\10034459_Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnummer 10034459

Datum 2003-06-03 Rev. datum

Upprättad av Mattias Svensson

SIGN.

Granskad av Claes Olausson

SIGN.

Godkänd av Claes Olausson

UNDERSKRIFT

(3)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

PM1

Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand.

Innehållsförteckning

1 UPPDRAG 4

1.1 Uppdragsgivare 4

1.2 Dokumentets bakgrund och syfte 4

2 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR 4

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5

3.1 Översiktlig områdesbeskrivning 5

3.2 Djupförhållanden 6

3.3 Vindar 7

3.4 Vattennivåer 7

3.5 Strömmar 7

3.6 Våghöjd 8

3.7 Isförhållanden 8

4 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 8

4.1 Undersökningar 8

4.2 Jordarter 8

4.3 Fast botten 8

5 ANALYS - SLUTSATSER 9

6 FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE AV BRYGGA 9

7 REFERENSER 10

Bilagor:

Bilaga 1 Översiktskarta

Bilaga 2 Bottenprofil

Bilaga 3 Principskiss brygga Bilaga 4 Geoteknik - Borrhål profil Bilaga 5 Geoteknik - Fältprotokoll Bilaga 6 Geoteknik - Siktanalys Bilaga 7 Geoteknik - Cpt

Bilaga 8 SGF beteckningssystem

(4)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

PM1

Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand.

1 Uppdrag

1.1 Uppdragsgivare

WSP Samhällsbyggnad, Anläggningsteknik i Halmstad har på uppdrag av Laholms kommun utfört en studie för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand.

1.2 Dokumentets bakgrund och syfte

Bakgrund till denna rapport är att Laholms kommun vill betrakta möjligheten att an- lägga en brygga i Skummeslövstrand. Skummeslöv är ett strandnära område med många kvalitéer, dels att bo i men även att besöka för rekreation. En eventuell brygga skulle höja mervärdet och bli ett tillskott för området på flera plan.

Två huvudorsaker kan sägas vara anledning till ny brygga; botten är långrund vilket medför problem med tång anhopning i strandkant vilket gör innersta delen av stranden mindre badvänlig. För det andra skulle en brygga ge människor med någon form av funktionshandikapp, möjlighet till havsbad.

Syfte med denna studie är att belysa de processer som styr sandens rörelser i området.

Den skall även klargöra i vilken grad badbryggan kommer att påverka området samt ge förslag på utformning av bryggan, förslaget skall ses som en vägledning för kon- struktören

2 Tidigare utförda utredningar

I Laholms kommun har det inte tidigare gjorts några undersökningar med avseende på kusthydralik/kustprocesser i Laholmsbukten. Vi har erfarit två tidigare undersökningar som behandlar Laholmsbuktens kusthydralik/kustprocesser (se referenslista, s.10).

Dessa rapporter har fungerat som ett stöd för de nya data vi tagit fram samt att de i viss mån kunnat vidimera våra slutsatser.

(5)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

3 Befintliga förhållanden

3.1 Översiktlig områdesbeskrivning

Laholmsbukten, sträcker sig från Halmstad i norr till Torekov i söder. Laholmsbukten är grund, som djupast når den cirka 20 m, botten består till största delen av sand. Kust- sträckan väster om Båstads hamn karakteriseras av klapperstensstrand. Sträcken Båstad – Laxvik består av flack sandstrand (se bild 3:1). Sträckan Laxvik och Tylön är av mer varierande typ med inslag av uddar med mellanliggande sandstränder.

Vattendrag av betydelse i området för sedimenttillskottet är Lagan ca 10 km norr om undersökningsområdet. Stensån mynnar ut ca 3,8 km söder om samt Nissan och Fyl- leån vid Halmstad. Vattendragen i området kan vid höga strömförningar ge betydande tillskott av finsediment (kännetecknas av missfärgning i vattnet).

Klitterna inom undersökningsområdets direkta närhet är mestadels täckta med gräsve- getation, innanför klitterna breder sig en lågvuxen skogsvegetation ut. Den domine- rande jordarten är Sand (flygsand). Vid fältbesök 2003-04-30 noterades erosionsska- dor på klitterna i området, speciellt i söder vid Stensåns mynning. Skadorna har troligtvis uppkommit under vinterhalvåret vid västliga Kulingar/stormar. Under kraftiga västliga vindar spolas tång upp på stranden. Stranden är en av de få i Sverige där bil- trafik är tillåten.

Badbryggor finns i Hemmeslöv samt Malen i Båstad, norr om Skummeslövstand finns det inte några badbryggor. Badbryggorna vid Malen och Hemmeslöv är av genom- släpplig karaktär, de är byggda av cementrör (brunnsringar fyllda med betong, se bild 3:2), dvs. de utgör inget större hinder för den kustparallella strömmen, endast en mindre erosion vid cementrören noterades.

Bild

Bild 3:1 Skummeslövstrand, norrut respektive söder ut.

(6)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

Bild 3:2 Badbrygga söder om Stensåns mynning

Vid Malen finns erosionshinder anlagda i form av vinkelräta pirar (hövder) utifrån land samt vertikala rör i strandkanten. Vid hövderna i Malen sker det en sedimentation väster om, vilket bekräftar att den förhärskande strömriktningen är från väster mot ös- ter i området.

Stenpälsbildning av stranden dvs. grus och sten som framträder i vattenbrynet då fina- re material spolas bort, har inte observerats vid det tilltänkta läget för badbryggan, till skillnad från området längre söderut där det finns tydliga spår. Det lugna vädret under våran kan även ha bidragit till ackumulation av finmaterial längs stranden jämfört med vinterhalvåret med erosion och förskjutning mot grövre fraktioner i strandlinjen.

Stranden norr om Skummeslövstrand uppvisar inte några erosionstecken (se bilaga 1).

3.2 Djupförhållanden

Medeldjupet för Kattegatt mot Jylland är ca 25-30 m. Laholmsbukten är som djupast i de yttre delarna mellan Tylön och Hallands Väderö, med ett maximalt djup på ca 20 m och är svagt sluttande mot land (se bilaga 1). I de yttre delarna av bukten stupar stranden betydligt brantare ner till fullt djup mot den övrigt plana bottnen.

Bottentopografin närmast land karakteriseras av en långgrund bottenprofil och sluttar ca 0,5 % de innersta 400 meterna ut från strandkanten till ca 2,5 meters djup. Det finns ca 4-6 tydligt markerade strandrevlar de innersta 250 metrarna, utanför finns inte någ- ra tydligt markerade revelformationer. De är troligt att strandrevlarna vandrar under året, störst skillnad är att förvänta mellan sommar och vinter då skillnad i vind och vågor är som störst.

(7)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

3.3 Vindar

Laholmsbukten karakteriseras av västliga vindar. Statistik för Hallands Väderö visar att den förhärskande vindriktning är från SSV vilket även sammanfaller med de högs- ta vind hastigheterna.

Bild 3:3 Vindros, Hallands Väderö

3.4 Vattennivåer

Vattennivån i Laholmsbukten påverkas i stor grad av västliga vindar och kan därför vid kraftiga vindar ge upphov till höga nivåer. I kombinationen av kraftiga vindar och höga vattennivåer skapar det förutsättningar för stor eroderande kraft.

Nivå RH 70 (möh) År Högsta högvattenstånd HHW + 1,62 1985 Medelhögvattenstånd MHW +1,07

Medelvattenstånd MW -0,04 Medellågvattenstånd MLW -0,84

Lägsta lågvattenstånd LLW -1,49 1989 Differens mellan högsta och

lägsta vattenstånd

DW 3,11

3.5 Strömmar

Laholmsbuktens storskaliga strömningsmönster påverkas av strömmarna i södra Kat- tegatt. Strömmen påverkas av Östersjöns utströmning genom Öresund samt av vind.

Strömmen är normalt nordgående vid nordlig, ostlig och sydlig vind, och sydgående vid västlig vind. I de inre delarna av Laholmsbukten är strömriktningen NO-SO, parallellt med kusten, se bilaga 1.

Den kustnära strömmen, den så kallade kustparallellströmmen påverkas av storskaligt strömningsmönster samt vågornas infallsvinkel mot stranden. Strandens flacka profil

(8)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

innebär att ström som genereras av vågor blir måttlig och tillskillnad från en strand med en brant strandprofil.

3.6 Våghöjd

Effektiv stryklängd mellan Jylland och själland för vågor i södra Kattegatt vid västlig vind uppgår till ca 100-300 km. I de centrala delarna av Kattgatt finns ett antal sand- öar, Anholt och Läsö samt sandrevlar med mindre vattendjup. I övrigt är stryckläng- derna korta i Skummeslövstrand.

Den signifikanta våghöjden enligt SMB-metoden uppgår till 4,57 m med vågperioden 8,4 s och våglängden 121,5 m för vattendjup större än halva våglängden vid en konti- nuerlig vind på 20 m/s under 12 timmar.

På grund av refraktion (vågen blir mer parallell desto närmare kusten den kommer), friktion mot havsbotten samt det ringa djupet minskar våghöjden desto närmare land den kommer. Våghöjd enligt linjär teori ger en beräknad våghöjd på 1,2 m vid 1,5 meters djup, ca 250 m från stranden, vågorna bryter från ca 5 meters djup och inåt.

3.7 Isförhållanden

Laholmsbukten är normalt isfri, men det kan förekomma drivis och packis under peri- oden januari till mars. Vid västliga vindar kan packisen samlas vid/på stranden och bilda avsevärda formationer/högar, denna situation inträffar dock sällan, senast vintern 1986, men bör beaktas vid konstruktion av en badbrygga.

Istjocklek förutsatt att fast is bildas förutsättes till ca 0,5m

4 Geoteknisk undersökning

4.1 Undersökningar

Under maj 2003 utfördes en översiktlig geoteknisk undersökning som omfattade tre sonderingar typ Cpt klass 2 samt tre skruvprovtagningar till ca 3 – 5 meters djup längs ca 300 meter av stranden. Detaljerat resultat framgår av bilaga 4 till 7.

4.2 Jordarter

I undersökningspunkterna består jorden i huvudsak av överst medelfast till fast lagrad sand/finsand till ca 1,5 – 3,0 meters djup, ett ca 1,2 – 2,0 meter tjockt lager av lös gyttja (delvis sandig och lerig) och därunder fast lera till undersökt djup, 12,0 meter. En- ligt utförd Cpt-sondering uppgår lerjordens hållfasthet till i storleksordning ca 50 – 80 kPa (fast lera). I borrhål nr 2 påträffades ej någon gyttjig jord.

4.3 Fast botten

Sonderingen avslutades på 12,0 meters djup utan att fast botten påträffades.

(9)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

5 Analys - Slutsatser

Vi bedömer utifrån insamlade uppgifter följande:

- Materialvandringen i planerat område för badbryggan bedöms som ringa, till skillnad från området mellan Båstads hamn och området strax norr om Stensåns mynning där det finns betydande erosionskador av strand och klitter. Detta bekräftas även av stora förekomster av grövre fraktioner så- som sten och grus. Stranden norr om Skummeslövstrand har inte studerats närmare men vid det besök som genomförts har inte några tydliga spår av erosion upptäckts.

- Den mjuka bågformade strandlinjen tyder på att strandlinjen i huvudsak befinner sig i dynamisk jämvikt under rådande klimat dvs. vattennivåer och vindriktning är oförändrade. Det bör poängteras att en höjning av vat- tennivån kan ge en tillbakadragning av kustlinjen med en ny jämviktssitua- tion mellan erosion och sedimentation, men denna process kan ta mycket lång tid innan den börjar uppträda.

6 Förslag till utförande av brygga

Framtaget förslag skall ses som en vägledning för konstruktörens utformning av bryggan samt ge förslag på läge och stäckning.

Vi anser att följande bör beaktas vid anläggande av en badbrygga i Skummeslövstrand (se bilaga 3)

- Bryggan bör vara ca 250 m lång för att nå ut över de strandrevlarna som sträcker sig drygt 200 m från land, samt ge ett tillfredställande baddjup för de besökande, ca 1,5 m.

- Badbryggan bör göras öppen och permeabel för att minimera påverkan på området. En tät konstruktion orsakar vanligtvis en sedimentation av sand uppströms bryggan och erosion nedströms, troligtvis även en ackumulation av tång. Påldimensionen bör även hållas på ett minimum för att undvika eventuell lokal erosion vid pålarna

- Bryggan bör dimensioners efter en istjocklek på ca 0,5 m, hänsyn bör även tas till vertikalt istryck samt moment orsakat av isens brytning som upp- kommer vid vattenståndsväxlingar

- Med geotekniska förutsättningar enligt utförd undersökning (tre undersök- ningspunkter i strandlinjen) föreslås att grundläggningen av bryggan utförs med kohesionspålar slagna ner i fast lerjord under påträffat gyttjelager. När bryggans läge i plan är fastställd bör en detaljerad geoteknisk undersök- ning utföras längs med bryggans hela längd för att ge dimensioneringsun- derlag för geokonstruktioner.

(10)

Upprättad: 2003-06-03

PM1

- Trä under vatten bör undvikas då skeppsmask och is bryter ned bryggan med stora underhållskostnader som följd. Däremot kan användandet av trä ovan vatten ge ett betydande estetiskt värde.

- Om betongpålar väljs bör Skyddsrör av rostfritt material användas som skydd mot is.

- Badbryggan bör byggas under våren/hösten för att påverkan för de boende ska minimeras samt de osäkra vädret under vinterhalvåret.

- Bryggans utformning och konstruktion bör beaktas för att minimera pro- duktionskostnaderna. En idé kan vara att anlägga en brygga med löstagbara gångplan längs den yttersta delen, dels för att minska anläggningskostna- der men även reducera de krafter som påverkar bryggan företrädesvis under vinterhalvåret, löstagbara gångplan används bla på ”Almhövden” vid Löderup.

- Dimensionerande parametrar för bryggans konstruktion är:

Våghöjd Vattennivå Ispåverkan Laster Livslängd

7 Referenser

Blomgren S, Hanson H, 1993: Rapport Nr 1. Kusterosion i nio skånska kommuner – Skador och förslag till åtgärder, Lunds Tekniska Högskola.

Ehrstedt S, 1981: Hav och strand – Materialdrift i området Rönneå Vegeå, Kjess- ler&Mannerstråle AB.

Hansen I-S, Möller A-L, Bundgaard, 2003: Utspädningsförhållanden för Banverkets förslag om utloppsledning i Laholmsbukten eller Skälderviken, DHI.

Hebrand M, Nilsson K, Persson T, 1986: Inventering av sandtäktsområden för strandskydds- ändamål, VIAK AB.

Hedar P-A, Hammarskjöld G, 1973: Teknisk beskrivning för utbyggnad av Halmstads hamn , 104:4, P-A Hedar AB.

(11)

PLANERADBADBRYGGA CA250m MALEN

LAGAN HOVSHALLAR STENSÅN

GENEVADSÅN

FYLLEÅN BÅSTAD

HALMSTAD LAHOLMMELLBYSTRAND

VEINGE VÅXTORP

TRÖNNINGE LAXVIKELDSBERGA VALLBERGA

FYLLINGE YSBY SKOTTORP

GENEVAD LILLATJ[RBY RÄNNESLÖV ÖSTRAKARUP

TOREKOV

TYLÖSAND GULLBRANNA SKUMMESLÖVSTRAND HASSLÖV

UPPDRAGRITADAVHANDLÄGGARENUMMER

SKALA

ANSVARIG

DATUM BET BILAGA1

CLAESOLAUSSON

2003-06-03 MSN/NKEM.SVENSSON10029739

BADBRYGGASKUMMESLÖVSTRAND ÖVERSIKT PLAN

WSPSamhällsbyggnad Laholmsvägen10 302Halmstad 02468101Kilometers TECKENFÖRKLARING STRÖMMARVIDSÖDERGÅENDEHUVUDRIKTNING STRÖMMARVIDNORDGÅENDEHUVUDRIKTNING 1:100 000

(12)

Profil1

Profil2

Profil3

100m

200m

300m

400m 100m

200m

300m

400m 100m

200m

300m

400m

3 1 2

Stora Strandvägen

Dok tors gatan TallsätraVägen

0möh -1möh -2möh -3möh-3möh

-2möh

-1möh

0möh 0m100m200m300m400m

Föreslagenlängdförbadbrygga Medelvattennivå-0,04möhProfil1 Profil3Profil2 UPPDRAGRITADAVHANDLÄGGARENUMMER

SKALA

ANSVARIG

DATUM BETBILAGA2

CLAESOLAUSSON

2003-06-03 MSN/NKEM.SVENSSON10029739

BADBRYGGASKUMMESLÖVSTRANDSTRANDPROFIL WSPSamhällsbyggnadLaholmsvägen10302Halmstad

0200400600100Meters

NivåRH70(möh)ÅrHögstahögvattenståndHHW+1,621985MedelhögvattenståndMHW+1,07MedelvattenståndMW-0,04MedellågvattenståndMLW-0,84LägstalågvattenståndLLW-1,491989 DifferensmellanhögstaochlägstavattenståndDW3,11

(13)

(14)

(15)

BILAGA 5

Sektion/borrhål Djup/nivå

Benämning Vatten-

kvot w

%

Organisk halt

%

Tjälfarl grupp enl tab

CE/1 AnlAMA98

Mtrl.grupp enl tab CE/1

Anl AMA98 Anm

Bh1

0-0,5 något grusig SAND med skalrester Enl. borrningsledare

-1,0 grå FINSAND med skalrester ²⁹

-1,2 FINSAND Enl. borrningsledare

-1,3 FINSAND med tunna torvskikt Enl. borrningsledare

-2,0 grå SAND med skalrester ¹⁸

-2,5 SAND Enl. borrningsledare

-2,9 grå SAND med tunna gyttjeskikt och skalrester

28

-3,1 sandig lerig GYTTJA med skalrester Enl. borrningsledare

-4,0 gråsvart lerig GYTTJA med tunna sandskikt och skalrester

88 12

-4,2 lerig GYTTJA med tunna sandskikt och

skalrester Enl. borrningsledare

-5,0 grå siltig LERA ³³

Bh2

-1,3 SAND Enl. borrningsledare

-1,4 lerig SAND Enl. borrningsledare

-1,6 sandig LERA Enl. borrningsledare

-3,0 siltig LERA Enl. borrningsledare

Bh3

-2,5 lerig GYTTJA med tunna sandskikt Enl. borrningsledare

-3,0 siltig LERA Enl. borrningsledare

PROVTAGNING

Datum 2003-05-22 Provtagningsredskap

Skruv

LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Datum 2003-05-26 Godkänd den

Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Skummeslövstrand

Uppdrag

Uppdragsnummer

10034459

Laholmsvägen 10

302 48 HALMSTAD Telefon 035-18 11 00 Fax 035-18 11 01

2003-05-27 - AGR

(16)

BILAGA 6

Fält: Lab:

Uppdragsnummer: 10034459 Provtagningsdatum: 2003-05-22 2003-05-26

Uppdrag: Utfört av: J Törnell A Gunér

Borrhål: 1 Djup u. my: 0,5-1,0

Typ av siktning Torrsiktning: Tvättsiktning:

Siktanalys

Passerar Σ %

64 100%

32 100%

16 100%

8 100,0%

4 99,1%

2 97,9%

1 96,2%

0,5 94,7%

0,25 92,5%

0,125 28,7%

0,063 3,4%

Sikt, mm Halt %

0,002/16 -

0,063/16 3% Finsand

0,25/16 93%

2/50 -

Graderingstal, Cu

Cu < 5:

d60 = Cu 5-15:

d10 = C_u = Cu > 15:

WSP - Halmstad Adress: Telefon: Telefax:

Samhällsbyggnad Laholmsvägen 10 035-18 11 00 035-18 11 01

Anläggningsteknik 302 41 HALMSTAD

Ensgraderad jordart Mellangraderad jordart Månggraderad jordart Sikt, mm

SIKTANALYS

Jordart enl. SGF 81

Mtrl.grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Tjälfarl grupp enl tab CE/1 Anl AMA98

#Division/0!

C_u = d60 / d10

2003-05-27 Skummeslövsstrand

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

64 32 16 8 4 2 1 0,5 0,25 0,125 0,063

Kornstorlek, mm

Passerande mängd, viktprocent

Anteckningar

Signatur Datum

Anna Gunér

0,06 0,2 0,6 2 6 20 60

Fin- sand

Mellan- sand

Grov- sand

Fin- grus

Mellan- grus

Grov- grus

(17)

BILAGA 6

Fält: Lab:

Borrhål: 1 Djup u. my: 1,25-2,0

Siktanalys

64 100%

32 100%

16 100%

8 100,0%

4 99,9%

2 99,8%

1 99,3%

0,5 89,6%

0,25 30,6%

0,125 11,9%

0,063 1,6%

0,002/16 -

0,063/16 2% Finsandig mellansand

0,25/16 31%

2/50 -

Cu < 5:

d60 = Cu 5-15:

d10 = C_u = Cu > 15:

SIKTANALYS

Jordart enl. SGF 81

#Division/0!

C_u = d60 / d10 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

64 32 16 8 4 2 1 0,5 0,25 0,125 0,063

Kornstorlek, mm

Anteckningar

Signatur Datum

Anna Gunér

0,06 0,2 0,6 2 6 20 60

Fin- sand

Mellan- sand

Grov- sand

Fin- grus

Mellan- grus

Grov- grus

(18)

BILAGA 6

Fält: Lab:

Borrhål: 1 Djup u. my: 2,5-2,9

Siktanalys

64 100%

32 100%

16 100%

8 100,0%

4 99,5%

2 99,1%

1 96,1%

0,5 91,1%

0,25 36,0%

0,125 12,7%

0,063 2,6%

0,002/16 -

0,063/16 3% Finsandig mellansand

0,25/16 36%

2/50 -

Cu < 5:

d₆₀ = Cu 5-15:

d₁₀ = C_u = Cu > 15:

SIKTANALYS

Jordart enl. SGF 81

#Division/0!

Cu = d60 / d10

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

64 32 16 8 4 2 1 0,5 0,25 0,125 0,063

Kornstorlek, mm

Anteckningar

Signatur Datum

Anna Gunér

0,06 0,2 0,6 2 6 20 60

Fin- sand

Mellan- sand

Grov- sand

Fin- grus

Mellan- grus

Grov- grus

(19)

(20)

SGF/BGS Beteckningssystem 1

Version 2001:2

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem

för geotekniska utredningar

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem:

(21)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Redovisning i plan

Allmänt

Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts.

Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en ”enkel sondering” utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering.

Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg.

En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare.

Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg.

Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå.

Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning.

(22)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Sondering

Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering)

CPT-sondering

Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering)

Tillägg för djup- och bergbestämning

Sondering avslutad utan att stopp erhållits

Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

Sondering till förmodat berg

Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg

Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg

Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.

(23)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Provtagning

Störd provtagning

(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

Ostörd provtagning

(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

Ytlig provtagning i berg/knackprov.

Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys

P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

(24)

Kapitel 2 Redovisning i sektion

Version 2001:2

Redovisning i sektion

Sondering

Allmänt

Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod.

Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet.

Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram.

Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd.

Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen.

Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s ”Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar”.

Påbörjande av sondering med förborrning

Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren.

Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borrning.

ODEX Ø76

(25)

Redovisning i sektion

Version 2001:2

Beteckningar i sonderingsstapel

I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.

Fritt vatten (kod 81)

Fyllningsjord (kod 30)

Torv (kod 83)

Torrskorpelera (kod 31)

Lera och kohesionsjord (kod 37)

Siltjord (kod 82)

Sandjord (kod 38)

|X| (icke bedömd jordart) (kod 36)

Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40)

Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84)

Genomborrat block eller sten (kod 41)

Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94)

Sondering i berg

Sondering i berg avslutad (kod 95)

|X|

(26)

Version 2001:2

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90)

Sonden kan ej neddrivas

ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92)

Block eller berg (kod 93)

Stopp mot förmodat berg

(kod 94)

Jord-bergsondering.

Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre

(27)

Version 2001:2

CPT-sondering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=07)

Använd sonderingsklass, CPT 1, 2 eller 3, anges. Redovisning omfattar kurvor för de uppmätta basparametrarna spetsmotstånd (q_T, alt. qC), mantelfriktion (f_T alt. fC) och i förekommande fall portryck (u).

CPT 1

Neddrivningsmotståndet redovisas i diagramform.

I diagrammet anger den heldragna kurvan spetsmotstånd, q_c och den streckade mantelfriktion, fc, mätt vid spetsen. x anger längre uppehåll i sonderingen (> 5 min).

Kurvorna för spetsmotstånd och portryck kan samredovisas till höger om stapeln och kurvan för mantelfriktion speglas till vänster.

CPT 2 och CPT 3

För CPT 2 och 3 redovisas även portryckskurvan. Spetsmotstånd och mantelfriktion anges areakorrigerade (q_C, f_C). I vissa fall redovisas även kurvor för de beräknade parametrarna friktionskvot (R_f) och portryckskvot (DPPR). Bedömda jordarter kan anges i borrhålsstapeln.

Aktuell sonderingsklass skall anges ovan sonderingsstapeln.

Vid uppritning skall följande skalor väljas:

Djup 1,0 m/cm

q_T 2 MPa/cm (heldragen linje) f_T 50 kPa/cm (heldragen linje) u 200 kPa/cm (heldragen linje)

Kurvorna för spetsmotstånd och mantelfriktion redovisas till höger om stapeln medan porvattentrycket redovisas till vänster.

Bedömda jordarter kan redovisas i borrhålsstapeln. Uppehåll i sonderingen längre än 5 minuter anges med x.

(28)

Version 2001:2

I vissa fall redovisas också kurvorna för friktionskvot (R_f) och portryckskvot (DPPR).

Följande skalor skall då användas:

R_f 2 %/cm

DPPR 0,5/cm

Redovisning av dessa parametrar utföres alltid tillsammans med de uppmätta

parametrarna. Redovisningen kan då antingen göras i den geotekniska sektionen eller separat.

CPT +4.9 6

5 10 15 20 25 30

Spetstryck, qc (MPa)

50 100 Mantelfriktion, fc (kPa)

20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Portryck, u (kPa)

OBS! Figuren ej skalenlig

Plansymbol i exemplet:

CPT +4.9

6

5 10 15 20 25 30

Spetstryck, qT (MPa)

50 100

Mantelfriktion, fT (kPa)

20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Portryck, u (kPa)

2.0 4.0 6.0 8.0

Friktionskvot, Rf (%)

-1.0 -0.5 0.5 1.0

Portryckskvot, Bq

OBS! Figuren ej skalenlig

6

+4.9

6

+4.9 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem:

(29)

Version 2001:2

Provtagning

Allmänt

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas

skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens

jordartsbedömning vid sondering.

Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln.

Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)Lesaf ”något siltig lera med finsandskikt”. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet.

Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf

= finsand.

(30)

Version 2001:2

Provtagning av jord

Störd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34)

Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod HM = 25, 28, 29, 30)

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.

Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov.

I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ_k) och sensitivitet (S_tk),

vattenkvoter (naturlig wN, flytgräns w_L) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ'_c) och kompressionsmodul M_L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS- försök.

Skr

Let Le

Kv(StI)

CRS Le

CRS siLe Sa XX

0

0 10

20 20

40 30

60 40

80 40

1.0 60

1.5 80

2.0 f kPa (oreducerad) Vattenkvot w %

Sensitivitet St Skrymdensitet t/m³ K

M (kPa)

0 1000 2000 3000 Förkonsolidering ( )

80 60 40 20

c

L

Konförsök Skjuvhållfasthet ( ) enligt:f

Sensitivitet (S ) enligt:t Konförsök

Vattenkvot (w) och densitet Naturlig vattenkvot

Konflytgräns Skrymdensitet

( )

(31)

Version 2001:2

Hydrogeologiska undersökningar

Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filter- eller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod . Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt:

GW grundvattenyta eller nivå

W andra vattennivåer och portryck

Rö öppet rör

Rf filterspets Pp portryckmätare

Uppmäts inget vatten i röret anges ”torrt”, alternativt ”< nivå ”

+3.77

1993-03-15 W+8.7 1993-04-24 1993-03-15

18GW

Pp +9.3

1993-04-27 W≤+7.1 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem:

(32)

Version 2001:2

Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med symboler enligt nedan.

FÖRKLARINGAR Torr Ersatt

Funktionskontroll godkänd Hinder

Fruset Flödar Avslutat

Funktionskontroll ej godkänd Spolat

Nivå +14.0 +13.0 +12.0 +11.0

1995 1996 1997 År

S