Detaljplan för Allarp, Laholm

(1)

Geoteknisk utlåtande

Arkitekthuset Monarken AB

Detaljplan för Allarp, Laholm

Malmö 2009-09-04

(2)

Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 19 211 19 Malmö

Telefon 040-10 54 00 Fax 040-10 55 10

www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Detaljplan för Allarp, Laholm

Geoteknisk utlåtande

Datum 2009-09-04 Uppdragsnummer 612509 32789

Utgåva/Status

Marita Lorentzon David Galbraith Lars Johansson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

i

Geoteknisk utlåtande Detaljplan för Allarp, Laholm Unr 612509 32789

\\sto-nwcl-1_vol3_server\vol1\uppdrag\25lsk\2509\61250932789\4_proj\g\text\geoteknisk utlåtande.doc

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Utförda undersökningar 1

2.1 Geotekniska fältundersökningar 1

2.2 Utsättning, inmätning och avvägning 1

2.3 Redovisning 1

3. Terräng samt jordlager- och grundvattenförhållanden 2

3.1 Terräng 2

3.2 Jordlager 2

3.3 Grundvatten 2

4. Rekommendationer 2

4.1 Grundläggning 2

4.2 Dimensionering 2

5. Utförande 3

6. Fortsatta undersökningar 3

Bilagor

Bilaga 1 Sammanställning av laboratorieundersökningar (1s)

Bilaga 2 Resultat CPT-sondering (5s)

Bilaga 3 Utdrag ur SGF:s beteckningssystem (24s)

Ritningar

G:01 Geoteknisk undersökning plan, skala 1:2000

G:02 Geoteknisk undersökning, sektioner, skala 1:1000/1:100

(4)

1 av 3

Detaljplan för Allarp, Laholm Geoteknisk utlåtande

1. Inledning

På uppdrag av Laholms kommun, har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk utredning för en planerad nybyggnation inom Allarp 2:3 med flera i Allarp/Skummeslövsstrand. I uppdraget har ingått att utföra en geoteknisk undersökning.

2. Utförda undersökningar

2.1 Geotekniska fältundersökningar

Ramböll utförde under juli 2009 en geoteknisk fältundersökning inom området.

Ledningskartering över aktuellt område har utförts av Rambölls personal för att säkerställa ledningsfrihet i samband med undersökningen. Undersökningen utfördes av Peter Hylander och omfattade:

Skruvprovtagning i 11 punkter

CPT-sondering i 11 punkter

Installation av grundvattenrör av plast (25 mm dia.) i 3 punkter

Undersökningarna utfördes med en bandvagn 605 DD med digital registrering av sonderingsresultaten.

Grundvattenrör installerades i skruvborrhål.

2.2 Utsättning, inmätning och avvägning

Utsättning/inmätning och avvägning av de geotekniska undersökningspunkterna utfördes av Ängelholms kommun. Följande koordinat- och höjdsystem användes

Koordinatsystem: Sweref 99 13 30

Höjdsystem: RH70

2.3 Redovisning

Som underlag för redovisning har av beställaren tillhandahållen digital grundkarta använts. Resultatet av undersökningen redovisas på bifogade ritningar G01 och G02.

I projekteringsarbetet har Autocad och Autograf använts. Resultaten av fältundersökningarna finns lagrade i Autografs databas.

(5)

2 av 3

3. Terräng samt jordlager- och grundvattenförhållanden

3.1 Terräng

Området är plant och nivåerna i undersökningspunkterna varierar mellan +7,6 och +8,4. Samtliga nivåer är angivna i RH70 höjdsystem.

3.2 Jordlager

Jordlagren består av ett 0,1-0,5 m mäktigt mullager på sand.

Sanden utgörs av ett övre och ett undre lager.

Det övre sanden har en mäktighet på ca 2 m och har en låg till medelhög relativ fasthet. Lokalt har lager av gyttja påträffats som uppgår till ca 0,1-0,8 m i mäktighet.

Det undre sanden är siltig och innehåller lager av lera som uppgår till ca 0,3-1 m i tjocklek. Sanden och har en mycket låg till låg relativ fasthet.

Sonderingarna har avslutats på nivåer mellan ca +2 och +3 utan att stopp har erhållits vilket motsvarar ca 5-5,5 m under befintlig markytan.

3.3 Grundvatten

Grundvattenytan uppmättes 2009-07-29 i tre grundvattenrör på nivåer mellan +6,7 och +6,9 vilket motsvarar 0,9 m och 1,3 m under befintlig markyta.

Det skall beaktas att grundvattenytan varierar under året och är beroende av nederbörd.

4. Rekommendationer

4.1 Grundläggning

Grundläggning av byggnaden föreslås utföras frostfritt med platta på mark på sand. Eventuella urgrävningar kan erfordras där organisk jord förekommer under grundläggningsnivån.

4.2 Dimensionering

Byggnadens grundkonstruktion dimensioneras och utförs i geoteknisk klass 2 (GK2) och säkerhetsklass 2 (SK2) enligt BKR.

Dimensionerande grundvattennivå sätts till nivå med underkant platta, dvs dräneringsnivån.

(6)

3 av 3

För dimensionering i brottgränstillstånd kan följande karakteristiska materialparametrar och partialkoefficienter användas:

Material Nivå Hållfasthets

Parametrar

Moduler Tunghet (kN/m³)

Sand (övre) +7,5 till + 5,5

_k=32, m=1,2 E_k=20 MPa,

m=1,6

k =18

’k =11

Sand (undre) + 5,5 till -

_k=28, m=1,2 Ek =10 MPa,

m=1,6

k =17

’k =11 Tabell 1. Karakteristiska jordparametrar.

Partialkoefficienten i bruksgränstillståndet beräknas som 90% av värdet i brottgränstillstånd.

Dimensionerande grundtryck skall begränsas till 150 kPa. Erfordras större belastning bör byggnader grundläggas med spetsbärande pålar. Vid

detaljprojektering bör sättningarnas storlek beaktas mot bakgrund av de relativt låga värdena på deformationsmodulerna.

Vid dimensionering av överbyggnad i samband med gator skall undergrunden hänföras till materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1 enligt tabell DC/1 i

AnläggningsAMA 07.

5. Utförande

Markarbeten skall utföras enligt AnläggningsAMA-07.

Beroende på grundläggningsnivån för hus och VA-ledningar kan

grundvattensänkning erfordras inom området under byggskedet. Denna beräknas vid mindre djup kunna utföras med pumpning i fördjupade diken i schakten.

6. Fortsatta undersökningar

För att ge en fullständig bild av de geotekniska och grundläggningstekniska förutsättningarna samt för att ge ett geotekniskt underlag för dimensionering bör en detaljerad undersökning utföras i samband med projekteringen av

byggnaderna.

(7)

Sektion/borrhål

Djup/nivå Benämning

Vatten- kvot

w

%

Organisk halt

%

Tjälfarl klass

Mtrl.typ enl tab A11-1 ATB VÄG

2005

Anm

1 Uppmätt vy i bh iu (090717)

0,0-0,3 Mullhaltig SAND 1 5B enl fältprot

-0,6 Svart sandig MULLJORD 27 7 4 6A

-2,5 Brun SAND 18 1 2

-3,5 Brun grusig SAND 15 1 2

-4,0 Grusig SAND 1 2 enl fältprot

2 Uppmätt vy i bh 1,85 mumy (090729)

-0,6 SAND 1 2 enl fältprot

-1,4 Brun lerig GYTTJA 99 11 4 6A

-4,0 Grå SAND 21 1 2

-1,1 Organiskt 1 6B enl fältprot

-4,0 SJÖSAND 2 3B enl fältprot

0,0-0,4 Brun mullhaltig SAND växtdelar 6 1 5B

-0,7 Organiskt 1 6B enl fältprot

-1,6 Brun SAND 20 1 2

-3,7 Grå siltig SAND 23 2 3B

-4,0 Grå siltig LERA 59 4 5A

5

-4,0 Sitig SAND 2 3B enl fältprot

-1,3 Brun SAND 12 1 2

-4,0 Grå sandig lerig SILT 28 4 5A

-1,3 Svart GYTTJA 113 23 1 6B

-2,2 Brun SAND 8 1 2

-4,0 Grå siltig SAND 21 2 3B

PROVTAGNING Datum: 2009-08-17 Provtagningsredskap Skr

LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Datum:

Godkänd den 2009-08-17 Lennart Nilsson

Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Allarp

Uppdrag

Ramböll Sverige AB, Region Väst Vädursgatan 6

BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG Telefon 031 - 335 33 00 Fax 031 - 40 05 71

Uppdragsnummer 61250932789

Bilaga 1 s1 (1)

(8)

Sektion/borrhål

Djup/nivå Benämning

Vatten- kvot

w

%

Organisk halt

%

Tjälfarl klass

Mtrl.typ enl tab A11-1 ATB VÄG

2005

Anm

-1,1 TORV 1 6B enl fältprot

-3,5 Siltig SAND 2 3B enl fältprot

-0,4 MULLJORD 1 6B enl fältprot

-3,8 SJÖSAND 1 2 enl fältprot

0,0-0,2 MULLJORD 1 6B enl fältprot

-3,6 SJÖSAND 1 2 enl fältprot

-4,0 siltig LERA 4 5A enl fältprot

-0,8 Svart gyttjig SAND 34 5 1 5B

-4,0 Grå sandig SILT 26 4 5A

PROVTAGNING Datum: 2009-08-17 Provtagningsredskap Skr

LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Datum:

Godkänd den 2009-08-17 Lennart Nilsson

Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Allarp

Uppdrag

Ramböll Sverige AB, Region Väst Vädursgatan 6

BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG Telefon 031 - 335 33 00 Fax 031 - 40 05 71

Uppdragsnummer 61250932789

Bilaga 1 s2 (1)

(9)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

024681001002000500Portryck u, uo,Δu (kPa)Friktion f T (kPa) 0240.00.3 Uo Uo Uo UoΔU ΔU ΔU ΔU ΔU ΔU

Spetstryck q T (MPa)

Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my 7.82 m 0.00 m 0.00 m Friktionskvot R f (%)Portryckskvot DPPR

Djup (m)

Uppdrag Uppdragsnr Plats Borrhål Datum

Allarp 61250932789 4 2009-07-17 2009-08-25File name4.CPW0510Lutning (grader)

Förborrningsdjup Förborrat material Utrustning Geometri

0.00 m Geotech Normal

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s1 (11)

(10)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

024681001002000500Portryck u, uo,Δu (kPa)Friktion f T (kPa) 0240.00.3 Uo Uo Uo Uo

ΔU ΔU ΔU ΔU ΔU ΔU

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s2 (11)

(11)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s3 (11)

(12)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

024681001002000500Portryck u, uo,Δu (kPa)Friktion f T (kPa) 0240.00.3 Uo Uo Uo Uo Uo

ΔU ΔU ΔU ΔU ΔU

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s4 (11)

(13)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s5 (11)

(14)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s6 (11)

(15)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

ΔU U ΔU ΔU

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s7 (11)

(16)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s8 (11)

(17)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

024681001002000500Portryck u, uo,Δu (kPa)Friktion f T (kPa) 0240.00.3 Uo Uo Uo Uo Uo

ΔU ΔU ΔU ΔU ΔU

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s9 (11)

(18)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

024681001002000500Portryck u, uo,Δu (kPa)Friktion f T (kPa) 0240.00.3 Uo Uo Uo Uo UoΔU ΔU ΔU ΔU ΔU

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s10 (11)

(19)

CP T s onderi ng up pmä tt a pa ra metra r

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Djup (m)

Ramböll Sverige AB

Bilaga 2 s11 (11)

(20)

SGF/BGS Beteckningssystem 1

Version 2001:2

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem

för geotekniska utredningar

Bilaga 3 s1 (23)

(21)

Version 2001:2

Innehållsförteckning

Inledning 4

Giltighet 4

Struktur 4

Tillgänglighet 5

Redovisning i plan 6

Allmänt 6

Sondering 7

Tillägg för djup- och bergbestämning 7

Provtagning 8

In situförsök 9

Deformations- och spänningsmätningar 10

Hydrogelogiska undersökningar 11

Miljötekniska markundersökningar 12

Geofysiska undersökningar 13

Redovisning i sektion 14

Sondering 14

Allmänt 14

Sticksondering 17

Viktsondering 18

Trycksondering 19

CPT-sondering 20

Slagsondering med registrering 22

Slagsondering utan registrering 22

Hejarsondering 23

Jord-bergsondering 24

Provtagning 27

Allmänt 27

Provtagning av jord 28

Provtagning i provgrop 29

Provtagning i berg 30

In situ-försök 31

Allmänt 31

Vingförsök 32

Dilatometerförsök 33

Pressometerförsök 35

Hydrogeologiska undersökningar 36

Miljötekniska markundersökningar 38

Allmänt 38

Geofysiska undersökningar 39

Bilaga 3 s2 (23)

(22)

Version 2001:2

Redovisning av tolkad geoinformation 40

Allmänt 40

Jordarter – redovisning i plan 41

Bergarter – redovisning i plan 42

Bergartsstrukturer 44

Lineament 45

Vittringsgrad 46

Geohydrologi 47

Miljötekniska beteckningar 48

Redovisning av grundläggningssätt samt jord- och bergförstärkningsåtgärder 49

Allmänt 49

Grundläggning 50

Pålgrundläggning 50

Ytgrundläggning 51

Ytgrundläggning (forts) 52

Jordförstärkningar, fyllningar – redovisning i plan 53

Stödkonstruktioner – redovisning i plan 54

Bergförstärkningar 55

Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer 56

Bilaga 1 Förkortningar 57

Sondering 57

Provning in situ 57

Provtagare 57

Analysmetoder 58

Speciella metoder 58

Mineral och sprickfyllnad 58

Gångbergarter 58

Berg och jord 59

Berg- och jordparametrar 60

Sammanfattande förkortningar 60

Övriga förkortningar 61

Bilaga 3 s3 (23)

(23)

Version 2001:2

Inledning

Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska

Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion.

Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden, grundkonstruktioner samt olika former av förstärkningsåtgärder.

Beteckningssystemet vänder sig till

• de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal, rit- och CAD-personal)

• beställare av geotekniska utredningar och mark- och grundläggningsarbeten

• entreprenörer för mark- och grundläggningsarbeten

• övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning

Giltighet

Detta beteckningssystem, Version 2001:2, gäller från 2001-01-01 och därmed upphör samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla.

För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument.

Struktur

Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder.

Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering till produktion, dvs redovisning av:

• Undersökningar

• Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresultat

• Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder

• Grundläggning och förstärkning

Bilaga 3 s4 (23)

(24)

Version 2001:2

Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar, raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteck- ningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s ”Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar” (Rekommenderad standard 1994-10-12).

SGF:s överföringsformat tillämpas normalt för fältminnesregistrering. Det ger även möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika

programsystem.

Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning.

Tillgänglighet

Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen www.sgf.net. Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet för egen användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för

beteckningssystemet.

En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, 581 93 Linköping.

SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN BYGGNADSGEOLOGISKA

SÄLLSKAPET

Bilaga 3 s5 (23)

(25)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Redovisning i plan

Allmänt

Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts.

Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en ”enkel sondering” utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering.

Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg.

En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare.

Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg.

Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå.

Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning.

Bilaga 3 s6 (23)

(26)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Sondering

Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering)

CPT-sondering

Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering)

Tillägg för djup- och bergbestämning

Sondering avslutad utan att stopp erhållits

Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

Sondering till förmodat berg

Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg

Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg

Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.

Bilaga 3 s7 (23)

(27)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Provtagning

Störd provtagning

(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

Ostörd provtagning

(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

Ytlig provtagning i berg/knackprov.

Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys

P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

Bilaga 3 s8 (23)

(28)

Redovisning i plan

Version 2001:2

Hydrogelogiska undersökningar

Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål

Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation

Portrycksmätning

Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg

Brunn (grävd, sprängd eller borrad)

Bilaga 3 s9 (23)

(29)

Kapitel 2 Redovisning i sektion

Version 2001:2

Redovisning i sektion

Sondering

Allmänt

Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod.

Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet.

Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram.

Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd.

Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen.

Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s ”Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar”.

Påbörjande av sondering med förborrning

Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren.

Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borrning.

ODEX Ø76

Bilaga 3 s10 (23)

(30)

Redovisning i sektion

Version 2001:2

Beteckningar i sonderingsstapel

I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.

Fritt vatten (kod 81)

Fyllningsjord (kod 30)

Torv (kod 83)

Torrskorpelera (kod 31)

Lera och kohesionsjord (kod 37)

Siltjord (kod 82)

Sandjord (kod 38)

|X| (icke bedömd jordart) (kod 36)

Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40)

Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84)

Genomborrat block eller sten (kod 41)

Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94)

Sondering i berg

Sondering i berg avslutad (kod 95)

|X|

Bilaga 3 s11 (23)

(31)

Redovisning i sektion

Version 2001:2

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90)

Sonden kan ej neddrivas

ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92)

Block eller berg (kod 93)

Stopp mot förmodat berg

(kod 94)

Jord-bergsondering.

Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre

Bilaga 3 s12 (23)