• No results found

Härryda socken och kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Härryda socken och kommun"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mats Pettersson och Petra Aldén Rudd

Kärr sg är de 1:10 och Huv dab y 1:19 Härr yda sock en och k ommun Ark eologisk utr edning

(2)
(3)

Kärrsgärde 1:10 och Huvdaby 1:19 Härryda socken och kommun

Arkeologisk utredning

Mats Pettersson och Petra Aldén Rudd

(4)

Kärrsgärde 1:10 och Huvdaby 1:19, Härryda socken och kommun Arkeologisk utredning

Rapport 2019:7

© Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2019

Fastigheter: Kärrsgärde 1:10 och Huvdaby 1:19 Härryda socken, Härryda kommun, Västra Götalands län Länsstyrelsebeslut dnr: 431-35138-2017

Belägenhet i SWEREF 99: Norr 6396300 m, Öst 343610 m Höjd över havet: ca 150 meter

Beställare: Samgräv Recycling AB Projektnummer: G1736

Projektansvarig: Thomas Johansson Fältansvarig: Mats Petterson

Övrig personal: Amanuel Hailemariam Zerue

För personalens meriter hänvisas till Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: 2017-11-21 – 2017-11-28

Undersökningsområdets storlek: 51,3 ha Arkiv: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ

Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Miljöbild inom utredningsområdet. Foto mot öster

Kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ med data från FMIS och Lantmäteriet (medgivandeavtal © Lantmäteriet Dnr R50321710_140001, GSD-Terrängkartan efter Lantmäteriets Öppna data, CC0 Creative commons)

Redigering och layout: Sara Lyttkens

Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund

Sökord: Gränsmärke, sågkvarn, utmark, historiska kartor Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ

Slakthusgatan 8 A 415 02 GÖTEBORG www.riogbg.se kontakt@riogbg.se

(5)

INNEHÅLL

Sammanfattning...5

Utredningsområdet...6

Tidigare fynd och undersökningar...6

Syfte...6

Metod...6

Kart- och arkivstudier...6

Fältarbete...10

Fynd...10

Anläggningar...10

Analysresultat...10

Övriga kulturhistoriska lämningar...13

Tolkning...13

Publik verksamhet...18

Resultat gentemot undersökningsplanen...18

Antikvarisk bedömning...18

Källor...19

(6)

Figur 1. Översiktskarta med utredningsområdet markerat med svart ring. GSD-Sverigekartan, raster.

Skala 1:1 000 000.

Lantmäteriet CC0

(7)

5

Kärrsgärde 1:10 och Huvdaby 1:19 Härryda socken och kommun

Arkeologisk utredning

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Rio Göteborg genomfört en arkeologisk utredning i Härryda kommun. Utredningen föranledes av Samgrävs Recycling ABs planerade bergtäkt i området.

Utredningsområdet är beläget i Härryda socken, Härryda kommun. Området utgjordes av ett cirka 30 ha stort skogbevuxet område, med dalgångar mellan bergspartierna. Området avgränsas i söder av Fäsjöbäcken. Det fanns inför utredningen inga registrerade forn- eller kulturhistoriska lämningar inom eller i direkt anslutning till området.

Vid utredningen inventerades området av två arkeologer, varvid bland annat tio gränspunkter och en sågkvarn påträffades. Punkterna utgörs av markörer i form av naturliga stenblock och klippor, samt en rest sten. Vid inventeringsarbetet togs löpande provstick med jordsond för att kunna identifiera till exempel kolningsplatser.

Utredningen resulterade i att fem gränsmärken, Härryda 108–112, och en sågkvarn, Härryda 113, registrerades i FMIS. Inga platser/ytor som bedömdes som intressanta lägen för fornlämningar identifierades.

Utifrån resultatet från den arkeologiska utredningen bedömer Rio Göteborg att inga ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga inom utredningsområdet.

(8)

6

Utredningsområdet

Utredningsområdet är beläget i Härryda socken, Härryda kommun, cirka tre kilometer sydväst om Hindås (figur 1). Området utgörs av ett enligt förfrågningsunderlaget cirka 30 hektar stort skogbevuxet område, med dalgångar mellan bergspartierna, på cirka 150 meter över havet. Området avgränsas i söder av Fäsjöbäcken. Det fanns inför utredningen inga forn- eller kulturhistoriska lämningar registrerade inom eller i direkt anslutning till det aktuella området (figur 2).

Tidigare fynd och undersökningar

Norr om utredningsområdet genomförde 2016 Statens historiska museum, Arkeologerna, en arkeologisk utredning. Utredningen resulterade i en nyregistrering av en bebyggelselämning från historisk tid, Härryda 118, samt 4 stridsvärn, Härryda 114–117 (Nieminen 2017).

Söder om området har Kulturlandskapet genomfört en utredning under vintern 2016. Vid utredningen, som endast genomfördes okulärt, registrerades en kolningsgrop, Härryda 107 (Östlund 2017).

Inom utredningsområdet har det inte tidigare genomförts några arkeologiska utredningar eller undersökningar.

Syfte

Utredningen syftade till att ta reda på om någon okänd fornlämning berördes av det aktuella arbetsföretaget.

Eventuella påträffade lämningar skulle beskrivas och bedömas avseende antikvarisk status. För lämningar som kan ha tillkommit i anslutning till tidsgränsen 1850 skulle grunden för antagandet om tid för tillkomst att anges.

Efter utredningen skulle alla lämningar inom området vara kända och bedömda avseende antikvarisk status. För de lämningar som kan ha tillkommit i anslutning till tidsgränsen 1850 redogör Rio Göteborg vad som utgör grund för antagandet om tid för tillkomst. Målgrupperna för utredningen var i första hand Länsstyrelsen, kommun, exploatör, samt projektör.

Metod

Inledningsvis gicks äldre kartmaterial över området igenom i syfte att urskilja äldre bruk och strukturer inom utredningsområdet. Resultaten från kart- och arkivstudien användes som underlag vid fältarbetet.

Därefter inventerades området med inriktning på att identifiera lämpliga boplatslägen, lämningar av agrar verksamhet och skogsbruk, samt eftersökning av potentiella gravar i höjdlägen.

Då utredningsområdet till stora delar utgjordes av tät skog, myrområden och bergspartier baserades utredningen på en okulär inventering och provstick med jordsond. Vid behov skulle även provgropar grävas, för att säkerställa bedömningen. I det fall arbetslaget hade bedömt det som nödvändigt fanns möjligheten att få in en grävmaskin, men behovet uppstod aldrig.

Kart- och arkivstudier

Det kart- och arkivmaterial som fanns tillgängligt digitalt studerades. Området utgjordes i äldre tid av skog och våtmark på två byars utmarker, Kärsgärde och Huvda by.

För att bilden av utmarken skulle bli begriplig omfattar kartöverlägget större delen av lagaskifteskartorna (figur 3-4). Att analysera de båda lagaskifteskartorna sammansatta på ett kartöverlägg visade sig fruktbart då en struktur framträdde för två olika tidsskikt vad gäller skogsskiften.

Markslagen beskrivs i kartans text så som mossar, myster (sankmarker), kärr och sjöar samt kullar, berg och åsar men kartbilden visar också tydligt en äldre skiftesindelning. Förutom de skogsskiften som redovisas i karteringen, finns här också en äldre indelning noterad i form av raka punktlinjer i riktning NO- SV respektive NV-SO med ca 300 meters mellanrum. Dessa kommenteras dock inte i textbeskrivning.

Utredningsområdet innefattade skogsskiftesgränser från minst tre generationer: 1), ett storskifte, alternativt en äldre indelning 2), ett laga skifte som är beskrivet i den historiska kartan 3), samt en yngre skogsskiftesindelning som är återgiven på det ekonomiska kartbladet upprättat 1973.

(9)

7

63937506394500639525063960006396750639750063982506399000

342000 342750 343500 344250 345000

Utredningsområde FMIS Polygon FMIS Linje FMIS punkt

Översiktskarta, G1736 AU Kärrsgärde Lst dnr:431-35138-2017

Figur 2. Översiktskarta med AU Kärrsgärde utredningsområdet och utdrag ur FMIS 2018 mot GSD-Terrängkartan vektor. Skala 1:25 000.

(10)

8

Figur 3. Huvdaby laga skifte 1841.

(11)

9 Figur 4. Laga skifte Kärrsgärde 1841.

(12)

10

De tre generationerna skogsskiften:

1) Storskiftet eller något tidigare, från 1700-talets mitt, vilket utgörs av ett äldre skikt skogsskiften - utan rågång mellan de både enheternas utmarker. De är heller inte kommenterade, varken i kartan eller i textbeskrivningen. I skiktet visas också de olika markslagen, och textbeskrivningen är gemensam för de båda kartakterna (figur 5-6).

Att låta flera byars skogsskiften ligger på gemensam utmark utan någon rågång förekom i vissa delar av landet. Och i mitten av 1700-tal, innan storskiftet genomförts, kunde det göras en formell uppmätning av sådana skiften. Lantmätaren tyckte det var praktiskt att behålla en indelning som fungerade sedan tidigare. Den här typen av kartering brukar benämnas ägodelning (muntligen, docent Clas Tollin, SLU agrarhistoriska avdelningen).

”Storskiftet omfattade vanligtvis endast inägomarken men i vissa fall skiftades också utmarken. Detta gäller särskilt i de delar av landet där det var vanligt att flera byar och hemman hade gemensamma utmarker, s.k. samfälld skog, skogelag” (Tollin, C. 1996:22).

”Den viktigaste källa för att rekonstruera utmarkssamfälligheternas förekomst och utseende är de kartor och textbeskrivningar som upprättades i samband med att skogelagen började upplösas.

Storskiften av utmarker omnämns explicit för bland annat Älvsborgs län. I samband med storskiftet av inägorna ställdes krav på att det fanns tydliga gränser för skifteslaget, eftersom en förutsättning för att skifta byarna var att deras ägoområden var kända och kunde taxeras. Det gick alltså inte att storskifta ett skifteslag om det hade samfällda utmarker med ett annat skifteslag. Allt enligt 78 § av 1789 års Kongl. Förordning om Lantmäteriet i Riket” (Tollin, C. 1999:65).

”Är någon By eller gård … samfäld med flere byar, eller hela Socknen, i någon skog och utmark; då tillåtes icke Landtmätaren att endast mäta af Byns eller Hemmanens odalägor [åker och äng]; utan vare det Landshöfdingens åliggande, att de tillika låta afmäta och Hemmanen emellan dela slike samfäldte skogar” (Kongl. Förordn. 1783 55:2,4).

2) Laga skiftet, upprättat år 1844, är den andra generationen skogsskiften och redovisas i den historiska kartan. Här har skogen delats in i breda parallella skiften noterade med littera A-D, där de beskrivs separat för de båda byarna, Kärsgärde och Huvdaby. I och med denna indelning ligger en rågång mellan byarna på utmarken. På kartan finns också gränsmärken noterade tillhörande dessa skiften (figur 3-6).

3) Yngre skogsskiftesgränser upprättade efter år 1844, vilka kan ses på det ekonomiska kartbladet år 1973.

Här har några skiftesgränser försvunnit – så även rågången mellan Kärsgärde och Huvdaby, - och några skiftesgränser har tillkommit (figur 3-6).

Fältarbete

Vid inventeringen användes ett kartunderlag bestående av det ekonomiska kartbladet år 1961 och 1973, samt lagaskifteskartorna över Kärsgärde och Huvdabys utmarker. Under fältarbete togs regelbundet provstick med jordsond för att kunna identifiera tillexempel kolningsplatser.

FyndInga fynd påträffades vid den arkeologiska utredningen.

Anläggningar

Inga anläggningar påträffades vid den arkeologiska utredningen.

Analysresultat

Inget material för vidare analyser tillvaratogs vid den arkeologiska utredningen.

(13)

11 Figur 5. Utredningsområdet och resultat mot Huvudaby laga skifteskarta 1841 skala 1:8500.

(14)

12 Figur 6. Utredningsområdet och resultat mot Kärsgärde laga skifteskarta 1841 skala 1:8500.

(15)

13

Övriga kulturhistoriska lämningar

Inom utredningsområdet påträffades tio gränsmärken i form av naturliga stenblock och klippor, samt en rest sten. Av dessa blev fem stycken registrerade som övriga kulturhistoriska lämningar, (Härryda 108- 112). Även rester av en stenkonstruktion till en sågkvarn påträffades och registrerades, (Härryda 113, figur 8). Inga platser/ytor som bedömdes som intressanta lägen för fornlämningar identifierades i samband med utredningen.

De gränsmärken/gränsrösen som påträffades vid inverteringen har delats in i tre generationer baserat på det historiska kartmaterialet. De tre generationskategorierna är: Äldre än 1844, Tiden kring lagaskiftet 1844 samt Yngre än 1844 (se figur 9, under kapitel Tolkning).

I tabell 1 redovisas de lämningar som noterades i samband med kart- och arkivstudien samt i den efterföljande fältarbetsfasen.

Tolkning

Utredningsområdet väster om Hindås utgörs av ett sammanhängande område med lämningar från äldre tids ägande och brukande av skogsmark och utmarker. De lämningar som dokumenterades och registrerades vittnar om hur naturliga formationer och företeelser har fungerat som markörer för de människor som har behövt ha ekonomisk ordning på ägandet. Vidare har flera lämningar kopplade till nyttjandet av markerna noterats och dokumenterats, såsom en bruksväg (brukningsväg 15), en hägnad med intaga (intaga 13) och en sågkvarn (sågkvarn 14, figur 7).

Efter rapportering till FMIS har sex lämningar inom utredningsområdet bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar och erhållit fornlämningsnummer, Härryda 108–113 (figur 9 och 10).

Figur 7. Miljöbild. Härryda 113, Sågkvarn.

(16)

14

Tabell 1. Lämningar som noterades i samband med kart- och arkivstudien samt i den efterföljande fältarbetsfasen.

Intern

benämning Typ/Beskrivning Generation/kommentar Registrering och bedömning Gränsmärke 2 Punkt på skogsskiftesgräns

inom utredningsområdet. Yngre än 1844 Ej registrerad i FMIS

Gränsmärke 3 Punkt på skogsskiftesgräns

utom utredningsområdet. Yngre än 1844 Ej registrerad i FMIS

Gränsmärke 4 Punkt på skogsskiftesgräns

utom utredningsområdet. Tiden kring laga skifte år

1844. Ej registrerad i

FMIS Gränsmärke 5 Punkt på skogsskiftesgräns

utom utredningsområdet. Tiden kring laga skifte år

1844. Ej registrerad i

FMIS Gränsmärke 6 Gränsmärke, bestående av

ett klippblock. Klippblocket är cirka 3 meter långt, 2 meter brett och cirka 2,5 meter högt.

Tiden kring laga skifte

1844. Härryda 112, ÖKL

Gränsmärke 7 Gränssten, bestående av ett cirka 1 meter i diameter stort kluvet stenblock.

Äldre än laga skifte år

1844. Härryda 111, ÖKL

Gränsmärke 9 Gränsmärke, bestående av 6 rundade stenblock, 1-2 meter placerade i ring, 4 meter diameter.

Äldre än laga skifte år

1844. Härryda 108, ÖKL

Gränsmärke 10 Gränssten, bestående av ett klippblock, cirka 3 meter.

Klippblocket ligger i en cirka 5 meter lång, 2 meter bred och 1 meter hög jordvall.

Tiden kring laga skifte

1844. Härryda 109, ÖKL

Gränsmärke 11 Punkt på skogsskiftesgräns

utredningsområdet. Äldre än laga skifte år

1844. Ej registrerad i

FMIS Gränsmärke 12 Gränssten bestående av ett

stenblock som ligger i en 4 meter lång, i meter bred och 0,5 meter hög jordvall.

Äldre än laga skifte år

1844. Härryda 110, ÖKL

Intaga 13 En plats som utmärkts på de historiska kartorna som en

”Hägnad intaga med grind”, ängsmark på utmarken,

Äldre än laga skifte år 1844. Inga synliga rester av grind eller hägnad kunde observeras.

Ej registrerad i FMIS

Sågkvarn 14 Stenkonstruktion till sågkvarn bestående av stora stenblock, 1-3 meter stora.

Konstruktionen är upprättad invid ett cirka 3 meter högt vattenfall i bäck.

Äldre än laga skifte

1844. Härryda 113, ÖKL

Brukningsväg 15

Brukningsväg på utmark

mellan våtmarksängar. Äldre än laga skifte

1844. Ej registrerad i

FMIS Gränsmärken 16 Punkt på skogsskiftesgräns

utom utredningsområdet. Tiden kring laga skifte

1844. Ej registrerad i

FMIS

(17)

Figur 8. Utredningsområdet och registrerade ÖKL mot utsnitt ur laga skifteskartor upprättade år 1841. 15

(18)

16

Figur 9. Kartöverlägg med generationsindelade gränser och lämningar. Gul punkt: Äldre är år 1844, Orange punkt:

Tiden kring laga skifte 1844, Blå punkt: Yngre än 1844, Röd streckad linje: utredningsområde, Röd heldragen linje:

planerat deponeringsområde, Svart heldragen linje: gräns i yngre skifte, Grön heldragen linje: gräns i stor skifte och markslag, Svart streckad linje: gräns i laga skifte, Svart heldragen linje med korta parallella streck: hägnad, Svart kvadrat med diagonalt streck: grind, Blå heldragen linje: vattendrag till kvarn.

(19)

17

639525063960006396750

342750 343500 344250

Utredningsområde

Övriga kulturhistoriska lämningar Gränssten

Översiktskarta, Resultat AU Kärrsgärde Lst dnr:431-35138-2017

Figur 10. Översiktskarta Resultat AU Kärrsgärde mot Terrängkartan vektor skala 1:10 000.

(20)

18

Publik verksamhet

Det fanns ingen plan för publik verksamhet inom ramen för projektet. Information och uppdateringar om fältarbetet fortskridande publicerades på Rio Göteborgs sociala medier under fältperioden.

Resultat gentemot undersökningsplanen

I enlighet med undersökningsplanen har Rio Göteborg genomfört kart- och arkivstudier över det berörda utredningsområdet. Därefter inventerades hela området av två arkeologer. Fjorton objekt rapporterades in till FMIS, varav sex bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar och erhöll fornlämningsnummer, Härryda 108–113).

Rio Göteborg bedömer att området är arkeologiskt utrett enligt plan, och att alla lämningar idag är kända och dess antikvariska status fastställd.

Antikvarisk bedömning

I samband med den arkeologiska utredningen registrerades sex övriga kulturhistoriska lämningar i form av fem gränsmärken och en sågkvarn. Rio Göteborg tolkar området som ett sammanhängande område med lämningar från äldre tiders bruk av skogs och utmarker.

Efter genomförandet av den arkeologiska utredningen bedömer Rio Göteborg att det inte behövs ytterligare arkeologiska åtgärder inom det aktuella området.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse.

Övriga kulturhistoriska lämningar skyddas inte av Kulturmiljölagen (1988:950). En särskild hänsynsparagraf är framtagen för skogsbruket, skogsvårdslagens 30§, där det stadgas att hänsyn även ska tas till sådana lämningar som inte omfattas av kulturmiljölagen. Det innebär att arbetet bör ske med varsamhet och på ett sådant sätt att kulturlämningarna inte skadas eller förändras i onödan. Rio Göteborg föreslår därför att största möjliga hänsyn ska visas lämningarna vid en fortsatt exploatering av området.

(21)

19 Källor

Litteratur

Nieminen, Johannes 2017 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda.

Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Härryda socken, fastighet Kärsgärde 1:7 och 1:10.

Arkeologisk utredning 2016. Arkeologerna. Rapport 2017:67

Tollin, Clas 1996 Ättebackar och ödegärden, De äldre lantmäterikartorna i kulturmijövården, Riksantikvarieämbetet, ISBN 91-7192- 819-7, Almquist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1996 Tollin, Clas 1999 Rågångar, gränshallar och ägoområden : rekonstruktion

av fastighetsstruktur och bebyggelseutveckling i

mellersta Småland under äldre medeltid , ISBN 91-7153- 702-3, Stockholm : Univ., 1999, Serie: Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms

universitet, 0585-3508 ; 101

Östlund, Annika 2017 Fäxhult 1:33 m fl, Härryda socken och kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning. Kolningsgrop från 1700-talet. Kulturlandskapet. Rapport 2017:4

Digitala källor

FMIS 2017 fmis.raa.se

Lantmäteriverket 1841 Laga skifte, Kärsgärde år 1841, 14-här-74 Lantmäteriverket 1841 Laga skifte, Huvdaby år 1841, 14-här-75

Lantmäteriverket 1961 & 1973 Ekonomiska kartbladen, 6B9j Bugärde 1961 och 1973 samt 7B0j Klåddgärde 1961 och 1973

RAÄ 2014 Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk

bedömning, version 4:1

(22)

Rapport 2019:7

References

Related documents

Efter att objekten valts ut gjordes en kontroll mot FMIS där det fanns ett drygt 30-tal tidigare kända lämningar registrerade inom området.. Jag har inte kontrollerat vad alla

Syftet med programmet är både att tydliggöra och stärka Härryda kommuns bidrag i regionens samlade arbete gentemot näringslivet för att skapa goda förutsättningar för

möjlighet att påverka frågor som rör barn och unga, samt att öka intresset för demokrati och politik?. • Träffa andra engagerade ungdomar och prata om frågor som

Massmedias tolkningsföreträde leder också till att de kan bidra med att förstärka den rådande diskursen för ett socialt problem genom att skriva på ett specifikt sätt (Thomassen

Inom utredningsområdet fanns fyra tidigare registrerade lämningar, medan ytterligare 14 objekt har registrerats i samband med utredningen (Se Figur 1 och Tabell 2)2. Utbredningen

Remissomgång för naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen, Härryda kommun 1987.. Riksintresse

Det visade sig att det arkiv och äldre kartmaterialet som kunde kopplas till Solbergamarken var sparsamt.. Resulta- tet av fältinventeringen visade även den på ett sparsamt

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren till män respektive kvinnor vad gäller andelen förfrågningar som fått svar inom en vecka från när frågan