Lantmäteriet, Ny Nationell Höjdmodell 2009-09-28
Identifikation av kultur- och forn- lämningar i Lantmäteriets laserdata
Av Benedict Alexander, arkeolog på Länsstyrelsen Dalarna
Jag har gjort en snabb kontroll av de LAS-filer som Lantmäteriet har lagt ut på sin hemsida över den provyta som finns över den nationella skanningen.
Kontrollen bestod i att se om man kan identifiera och se kultur- och fornlämningar i en terrängmodell utifrån det LAS-data som representerar provytan vid Högbo, norr om Sandviken, i Gävleborgs län.
Kontrollen gjordes med hjälp av programmet Quick Terrain Modeler där man kan bygga
tredimensionella terrängmodeller av LAS-filerna. Terrängmodellerna kan sedan, i realtid, studeras och bearbetas genom att vrida och vända på modellen samtidigt som man kan ändra ljussättningen och även höjdnivån (Z-värdet).
Terrängmodellen studerades i drygt en halvtimme och valde ut ett område där jag markerade ut objekt jag trodde kunde representera kultur- eller fornlämningar, innan jag jämförde med FMIS Fornsök.
Jag valde ut 21 objekt som markerades i terrängmodellen. Detta gjordes innan jag kontrollerat hur många tidigare kända lämningar som fanns där.
Efter att objekten valts ut gjordes en kontroll mot FMIS där det fanns ett drygt 30-tal tidigare kända lämningar registrerade inom området. Jag har inte kontrollerat vad alla dessa registreringar
representerar. Vissa kan exempelvis representera boplatser och andra lämningar som ligger under mark eller som på annat sätt inte kommer att synas i terrängmodellen på grund av deras karaktär.
Vid jämförelsen framkom att av 21 markeringar var 14 tidigare kända lämningar, och registrerade i FMIS.
Av drygt ett 30-tal tidigare registrerade lämningar kunde alltså 14 påträffas i terrängmodellen. Till detta tillkommer 7 objekt som kan representera oregistrerade kultur- och fornlämningar.
Nedanstående text ingår i information om den nya Nationella Höjdmodellen och dess användning som Lantmäteriet publicerar på sin hemsida.
Syftet med publiceringen är att på ett enkelt sätt ge potentiella användare av höjdmodellen
information om vad den används till och vilka möjligheter och begränsningar den har i olika
tillämpningar. De erfarenheter som redovisas är varje författares egna och har inte på något sätt
påverkats av Lantmäteriet.
Lantmäteriet, Ny Nationell Höjdmodell 2009-09-28
De 14 lämningar som påträffades och var kända sedan tidigare är följande:
Sandviken 375: Kolbotten efter liggmila
Sandviken 325: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 445: Kolbotten efter resmila.
Sandviken 435: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 439: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 472: Gruvhål.
Sandviken 429: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 361: Kolbotten efter resmila
Sandviken 362: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 348: Kolbotten efter resmila.
Sandviken 45:1: Gruvhål.
Sandviken 78:1: Område med skogsbrukslämningar. Kolbotten efter resmila.
Sandviken 350: Gruvhål/skärpning Sandviken 342: Gruvområde. Gruvhål.
Område efter skogsbrukslämningar brukar oftast bestå av en kolbotten samt tillhörande husgrund efter kolarkoja. Husgrunderna är för små för att synas i laserskanningen.
Vid en mer noggrann kontroll skulle troligen flera möjliga lämningar kunna påträffas inom området än vad det fanns tid och resurser till vid detta tillfälle.
Generellt sett så har jag fått intrycket av att den nationella laserskanningen har stor potential för kulturmiljövårdssyften samt kultur- och fornminnesinventering.
Bild 1: Här visas ett urklipp från terrängmodellen med några lämningar inringade.
Sandviken 466, gråbergsvarp är även synlig i terrrängmodellen, se bild 1, vilket jag upptäckte när jag jämförde mot tidigare kända lämningar i FMIS. Denna lämning representerar alltså nr 22 och var ursprungligen inte med från början.
Lantmäteriet, Ny Nationell Höjdmodell 2009-09-28
Bild 2: Ortofoto över det granskade området med de identifierade lämningarna markerade.
Bild 1 visar en förstorad terrängmodell över det NV hörnet av området där lämningarna syns tydligt i laserdata.
Fotnot: (FMIS är Riksantikvarieämbetets digitala databas över de kultur- och fornlämningar
som är kända i Sverige. I FMIS kan man bland annat få reda vad det är för sorts lämning, var
den finns och vilken antikvarisk status lämningen har.)
Lantmäteriet, Ny Nationell Höjdmodell 2009-09-28
Fakta om författaren Benedict Alexander
Arkeolog på Länsstyrelsen Dalarna, har bland annat jobbat med laserskanning i Dalarna och utvärderat hur man kan använda sig av laserskanning för kulturmiljövårdssyften och fornminnesinventering. Jobbar för tillfället med slutgranskning av Skog och Historia.
Två rapporter gällande laserskanning och kulturmiljövård kommer under hösten att publiceras på Länsstyrelsen Dalarnas hemsida:
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna
- Laserskanning från flyg och fornlämningar i skog,
Benedict Alexander, Johanna Jansson, Ulf Söderman (Foran Remote Sensing AB), 2009:09.
- Laserskanning i Älvdalen: Kultur och fornlämningar, Benedict Alexander, 2009:XX.
Lantmäteriet, Lantmäterigatan 2, 801 82 Gävle E-post: lantmateriet@lm.se
Kundtjänst: Telefon 0771-63 63 63
