TOBIN PROPERTIES TORSELDEN 8

(1)

Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon 08-588 88 100 Org.nr. 556150-0751 Adresser till våra övriga

Hammarby Allé 47 Fax 08-588 88 101 Momsreg.nr. SE556150075101 kontor hittar du på

120 30 STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm www.bengtdahlgren.se

TOBIN PROPERTIES TORSELDEN 8

LIDINGÖ

DAGVATTENUTREDNING

Antal sidor: 13 Uppdragsnr: 12074

Författare: Rebecca Widlund

Stockholm 2017-03-24

Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig

Anders Björk

Revidering 2017-04-24

(2)

KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 3

1.1. SYFTE ... 3

1.2. UNDERLAG ... 3

1.3. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 3

2. NULÄGESBESKRIVNING ... 4

2.1. ORIENTERING ... 4

2.2. TOPOGRAFI ... 4

2.3. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 4

2.4. GRUNDVATTEN ... 5

2.5. BEFINTLIG LEDNINGSNÄT ... 5

3. FRAMTIDA BESKRIVNING ... 5

4. RECIPTIENTEN ... 5

4.1. OM KEMIKALIERNA OCH FÖRORENINGARNA ... 6

5. BERÄKNINGAR ... 6

5.1. DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6

5.2. FLÖDESBERÄKNINGAR... 7

5.3. TILLRINNINGSOMRÅDE... 9

5.4. FÖRORENINGSBERÄKNINGAR ... 9

6. FÖRSLAG FÖR ÅTGÄRDER ... 11

6.1. ÖVRIGA ÅTGÄRDER ... 11

7. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 12

8. BILAGOR ... 13

9. ÖVRIGT UNDERLAGSMATERIAL ... 13

(3)

1. INLEDNING

På Lidingö, Torsvik, planerar Tobin Properties att riva befintlig byggnad på fastigheten Torselden 8 och ersätta med en ny byggnad, som skall innehålla lägenheter samt mindre handel.

1.1. SYFTE

Vid en omexploatering av ett område ändras regnvattnets avrinningsförhål- landen.

Dagvattenutredningen är upprättad för att säkerhetsställa huruvida det blir ökade ytvattenmängder och föroreningsbelastningar, och om det finns möj- lighet att omhänderta dessa.

1.2. UNDERLAG

Som underlag till den här utredningen har följande handlingar ingått:

• Ritningsunderlag, i DWG och PDF, från Nyréns Arkitektkontor, daterat 2017-03-30 – 2017-04-06

• Kartbilder från Eniro¹.

• Dagvattenpolicy för Lidingö stad, daterad 2013-03-12

• Ledningsunderlag, i DWG, från Ledningskollen, daterat 2017-03-16

• Data på recipient från VISS²

• Grundvattendata och hygrologiskt nuläge från SMHIs vattenwebb³

• Start PM för detaljplan, Lidingö stad, daterad 2016-01-20

• Rapporten ”Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp”, Riktvärdes- gruppen

1.3. FÖRUTSÄTTNINGAR

Lidingö stad har som mål, med dagvattenhanteringen, att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter. Samtidigt ska den lokala, naturliga vattenbalansen bibehållas.

För att uppnå dessa mål arbetar Lidingö stad på följande punkter:

• Dagvatten i Lidingö stad hanteras på ett så hållbart och ekologiskt uthål- ligt sätt som möjligt

• Delta i regionalt samarbete och genom samverkan bidra till att uppnå god vattenstatus i de vattenförekomster som omger Lidingö

• Dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer

• Tillförseln av föroreningar till dagvattnet minimeras

• Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient

• Den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska pla- neringen

• I första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

1Se rubrik 9. Övrigt underlagsmaterial

(4)

• Dagvatten nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet

• Dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks

2. NULÄGESBESKRIVNING

Torselden 8 och 9 inringat. Recipienten till vänster.

2.1. ORIENTERING

Området är beläget längs Torsvikssvängen, vid Torsplan, i stadsdelen Tor- svik, på Lidingö. Torselden 8 är idag bebyggd med en byggnad och en skor- sten.

Torselden 8 äger även marken under Torselden 9, som till största delen är bebyggd med ett hus som inrymmer bostäder och handel.

Tillsammans med grannfastigheterna Torselden 2, 3 och 9 finns det en ge- mensam yta med parkeringsplatser.

Se även bilaga 1.

2.2. TOPOGRAFI

Planområdet består idag av en plan parkeringsyta som ligger i något av en lågpunkt mellan Torselden 3, 8 och 9. Torselden 3 ligger på en högre nivå än parkeringen så tillrinning från mark och grönytor kan komma ifrån det områ- det.

På den östra sidan av Torselden 8 finns även där en mindre parkeringsplats men den ligger på en höjd och i lutning ner mot Torselden 8 och Torselden 2.

De hårdgjorda asfaltsytorna är i dagsläget gropiga och det ansamlas lätt smält- och regnvatten, som blir kvar tills det dunstat bort.

2.3. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

I skrivande stund har ingen geoteknisk undersökning gjorts men enligt Li- dingö stads geologiska karta består planområdet av berg, vilken begränsar infiltrationsmöjligheten.

Man bör göra en geoteknisk undersökning i framtiden för att kontrollera infilt- rationsmöjligheter.

(5)

2.4. GRUNDVATTEN

Ingen inmätning av grundvattnet har gjorts i det här skedet men bör göras snarast.

Enligt SMHIs vattenwebb är den beräknade fyllnadsgraden för grundvattnet, i skrivande stund, nära det normala värdet, med en fyllnadsgrad på ca 43,6%

för de stora magasinen. De små magasinen ligger på ca 65,8% fyllnadsgrad, vilket också det är nära det normala värdet.

Fyllnadsgraden varierar under året och storleken avgör hur snabbt magasinen fylls upp.

2.5. BEFINTLIG LEDNINGSNÄT

Idag finns det servisledningar in vid Torselden 9 men även en befintlig dagvattenledning på den västra sidan om parkeringen och en nedanför Torsel- den 2.

Det finns två kupolbrunnar som tar befintliga markavvattning idag.

Takavvattningen sker via stuprör som är kopplade direkt på ledning.

Dagvattnet är idag inte kopplat på dagvattenledning utan är kopplat direkt till spillvattenledningen.

För att förhindra källaröversvämningar och för att inte belasta kommunens ledningsnät samt för att följa riktlinjer så måste dagvattnet och spillvattnet se- pareras och gå på separata system.

3. FRAMTIDA BESKRIVNING

Byggnaden på Torselden 8 kommer att rivas och en ny byggnad kommer att uppföras. Den kommer främst att inhysa bostäder men även två mindre hy- reslokaler.

Parkeringsytan kommer att delas mellan fastigheterna Torselden 2, 3, 8 och 9, men uteplats och lekdelen, tillhör Torselden 8.

Exakta fastighetsgränser kommer att förtydligas under detaljplanen.

På Torselden 8 kommer det även att anläggas flera gröna ytor, där man både får rening och fördröjning i ett.

Det kommer att placeras sex stycken brunnar på gården för att ta det ytvat- ten som inte planteringarna kan ta.

Takavvattningen kommer att ske med stuprör som går på ledning på inner- gårdssidan men på hela sidan mot Torselden 2 leds stuprören ut på gräs- mattan.

Se även bilaga 2.

4. RECIPTIENTEN

Lilla Värtan är recipient för Torsviksområdet.

Den gränsar även till kommunerna Danderyd, Nacka, Solna och Stockholm och tillhör distrikt 3, norra Östersjön.

Enligt VISS är statusen måttlig ekologisk men med ett kvalitetskrav till 2027 om god kemisk ytvattenstatus.

Det som är avgörande för statusbedömningen är att bottenfauna och växt- plankton uppvisar måttlig status.

Den kemiska statusen uppnår däremot ej god. Detta beror på att det är för höga halter av de industriella föroreningarna antracen och bromerande di- fenyleter.

(6)

Det är även för höga halter av tungmetallerna kvicksilver (och kvicksilverför- oreningar) samt tributyltennföroreningar.

Lilla Värtans miljöproblem är detsamma som resten av vattnet längs Svea- landskusten, det vill säga övergödning. Detta beror främst på jord- och skogsbruk samt avlopp.

4.1. OM KEMIKALIERNA OCH FÖRORENINGARNA

Antracen förekommer bland annat i asfalt och gummidäck, och är ett po- lyaromatiskt kolväte. När det kommer till Torselden 8 så kommer främst ifrån parkeringsytor.

Tributyltenn förekommer främst i båtbottenfärger och därför är det inte aktu- ellt att nämna några åtgärder för i det här fallet. Lidingöstad har fått ett un- dantag till och med 2021 för tributyltennföroreningar.

Fosfor och kväve är gödningsämnen som främst kommer ifrån gröna ytor i det här fallet. Vid ökning av mängden grönytor t.ex. genom fler gräsytor, planteringar och grönatak, kan man förvänta sig att se en ökning av göd- ningsämnena efter exploatering.

5. BERÄKNINGAR

5.1. DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Exploateringsområdet är totalt på ca 2875 m².

Dagvattensystemet dimensioneras för att klara ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 utan översvämning eller andra problem.

Fördröjning ska utföras och dagvattenlösningarna ska ha en renande effekt.

Ett tioårsregn innebär en regnintensitet på 228 l/s∙ha och med klimatfaktorn blir det 285 l/ s∙ha.

Den maximala tid det tar för regnet att rinna undan är 10 minuter både före exploatering och efter exploatering så då är det den varaktigheten som an- vänts.

Även extremflöden är redovisade i form av flöden vid 20, 50 och 100-års regn.

I skrivande stund är det oklart huruvida gården kommer anläggas med små- gatsten eller asfalt därför finns båda fallen med i beräkningen, som alternativ 1 och alternativ 2.

(7)

5.2. FLÖDESBERÄKNINGAR

Tabell 1 Före exploatering, 10 års regn med klimat faktor på 1,25 och 10 minuters varaktighet:

Typ av yta Yta [m²]

Avrinnings- koefficient

Flöde [l/s]

Takyta 1060 0,9 27,2

Betong- och asfaltsyta

1450 0,8 33,1

Gräsyta och ängsmark

365 0,1 1,0

Summa 2875 61,3

Tabell 2 Efter exploatering, alternativ 1, hela körfältet asfalteras, 10 års regn med klimat faktor på 1,25 och 10 minuters varaktighet:

Flöde [l/s]

Takyta 1440 0,9 37

680 0,8 15,5

Natursten, uteplats och lek

125 0,4 1,4

630 0,1 1,8

Summa 2875 55,7

(8)

Tabell 3 Efter exploatering, alternativ 2, delar av körfältet asfalteras och andra delar anläggs med smågatsten, 10 års regn med klimat faktor på 1,25 och 10 minuters varaktighet:

Flöde [l/s]

Takyta 1440 0,9 37

110 0,8 2,5

Smågatsten 570 0,7 11,3

Natursten, uteplats och lek

125 0,4 1,4

630 0,1 1,8

Summa 2875 54,0

Beräkningarna visar att flödet minskar från före exploatering till efter exploatering. Detta beror på att det tillkommer större grönytor som kan ta en del av ytavattningen.

Huruvida man anlägger hela körytan med asfalt eller smågatsten är försum- bart eftersom skillnaden i flöde är enbart 1,7 l/s.

Vid regn med andra återkomsttider, men med samma blockregnsvaraktig- het (10 minuter) får följande flöden:

20 års regn har ett flöde på 286,7 l/s∙ha, 50 års regn ligger på 388,4 l/s∙ha och 100 års regn på 488,8 l/s∙ha.

Tabell 4 Andra årsregn vid 10 minuters varaktighet

Läge 10 års regn [l/s]

20 års regn [l/s]

50 års regn [l/s]

100 års regn [l/s]

Före 61,3 77,1 104,4 131,4

Efter, Alt 1

55,7 70 94,8 119,3

Efter, Alt 2

54 67,9 92 115,8

Vid ett 100-årsregn, under 10 minuter faller det totalt 131,4 l/s vilket blir ca 0,046 l/s per kvadratmeter, före exploateringen. Alternativ 1 motsvarar 119,3 l/s, som blir 0,041 l/s per kvadratmeter och alternativ 2 115,8 l/s, 0,040 l/s per kvadratmeter.

(9)

5.3. TILLRINNINGSOMRÅDE

Från ett mindre område från Torselden 3 kan det ske tillrinning eftersom det området ligger mellan ca 30 cm och en meter högre. Takytan är inte inbe- räknad eftersom takavvattning sker via stuprör till ledning.

Tabell 5 Tillrinningsområde, flöden vid 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 och 10 minuters varaktighet

Flöde [l/s]

185 0,8 4,2

105 0,1 0,3

Summa 290 4,5

Vid ett 10-årsregn kan det komma ca 4,5 l/s från omgivande ytor i hög- punkt.

5.4. FÖRORENINGSBERÄKNINGAR

Föroreningsberäkningarna är gjorda i programmet StormTac.

Föreningsberäkning har gjorts utifrån följande förutsättningar:

• Årsnederbörd 636 mm/år.

• Föroreningsbelastningar för tillrinningsområden är inte inberäknade.

• Ingen hänsyn har tagits till typ av takmaterial.

• Riktvärden från Lidingö stad saknas. Riktvärden från Riktvärdesgrup- pen har använts.

Föroreningsmängder redovisas i kg/år i tabell 6 och 7.

Tabell 6 Föroreningsmängder: Fosfor, kväve, bly, koppar, zink och kadmium [kg/år]

Läge/ Föroreningar

[kg/år] P N Pb Cu Zn Cd

Före 0,193 1,56 0,025 0,042 0,20 0,00085

Efter, Alt 1

0,196 1,39 0,013 0,029 0,18 0,00084

0,183 1,57 0,005 0,020 0,15 0,00074

(10)

Tabell 7 Föroreningsmängder: Krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, polyaro- matiska kolväten, bensenpyren [kg/år]

[kg/år] Cr Ni Hg SS Oil PAH BaP

Före 0,014 0,006 0,00004 129,2 0,65 0,0016 0,00005 Efter,

Alt 1

0,009 0,0055 0,00002 76,96 0,32 0,0010 0,00003

0,0055 0,0048 0,00002 36 0,12 0,0009 0,00002

Det är enbart om man skulle gå efter alternativ 1, att asfaltera hela markytan, som man ser en viss ökning av fosforn, om än väldigt låg i sammanhanget.

Detsamma gäller med alternativ 2, fast för kväve.

För övrigt minskar föroreningsmängderna oavsett vilket alternativ man väljer.

Föroreningshalterna är jämförda med riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2S⁴, (Riktvärdesgruppen i Stockholm, 2009,) som gäller för delavrinningsom- råden uppströms utsläppspunkten till recipient, i detta fall Lilla Värtan.

Tabell 8 Föroreningshalter: Fosfor, kväve, bly, koppar, zink och kadmium [µg/l]

[µg/l] P N Pb Cu Zn Cd

Riktvärden, 2S 250 3000 15 40 125 0,5

Före, 124,9 1005 16,2 27,09 132,6 0,54

140 985,6 9,35 20,75 128,8 0,60

134,6 1156,3 3,32 14,88 108,7 0,54

Tabell 9 Föroreningshalter: Krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material, olja, polyaroma- tiska kolväten, bensenpyren [µg/l]

[µg/l] Cr Ni Hg SS Oil PAH BaP

Riktvärden, 2S 25 30 0,07 75000 700 - 0,07

Före 9,33 3,93 0,0279 83500 417,4 1,04 0,0347 Efter,

Alt 1

6,48 3,89 0,0168 54740 227,0 0,74 0,0222

(11)

3,65 3,50 0,0113 26544 90,1 0,64 0,0115

Generellt minskar föroreningshalterna. Kadmiumhalten är över rekommende- rad nivå, enligt Riktvärdesgruppen, både före och efter exploatering.

Suspenderat material är också högt innan exploatering men minskar något efter exploatering vid alternativ 1. Men halterna är fortfarande för höga vid alternativ 1 om man jämför de mot Riktvärdesgruppens rekommendationer.

Det blir en ökning av kväve och fosfor efter exploatering om man jämför mot före exploatering. Men de värdena ligger under Riktvärdesgruppens rekommendationer så det är okej.

6. FÖRSLAG FÖR ÅTGÄRDER

Eftersom ingen geoteknisk undersökning kan styrka grundvattennivåerna eller jordmassorna är det oklart om det går att infiltrera. Nedan är några förslag om det visar sig möjligt att infiltrera.

• Man kan anlägga ett infiltrationsmagasin under parkeringsytan och leda in gårdens dagvattenbrunnar i det.

Det bör finnas bräddning över till kommunala ledningar vid extremregn.

• Ett infiltrationsstråk, med dränerande material och dräneringsledning skulle kunna anläggas på parkeringsytan för att omhänderta delar av dagvattnet. Man kan anlägga det både med eller utan brunn. Anläggs det med brunn skall dagvattenbrunnens intag placeras så högt att dagvattnet i första hand ges möjlighet till infiltration. Infiltrationsstråken bidrar till en- trög avledning av dagvattnet.

• Man kan fördröja dagvattnet genom att använda grönytan på parkeringen som magasinering. Man får anpassa höjden på grönytan så den blir nå- got lägre och placera brunnen högre så vattnet bräddar ner i den.

Om möjligt höja kantstenarna runt om.

Dagvattnet som inte sjunker undan i marken bräddar ner i brunnen.

Se bilaga 3.

6.1. ÖVRIGA ÅTGÄRDER

• När man åtgärdar felkopplingen av dagvattenledningarna åtgärdas pro- blemet med källaröversvämningar samt uppfyller Lidingö Stads krav på separata system.

• Vid extremregn finns det risk att dagvattnet som hamnar på grönytan mellan Torselden 8 och 2 rinner över till Torselden 2s fastighet. Detta eftersom markytan lutar mot Torselden 2.

Man kan anlägga avrinningsstråk med en mindre uppsamlingsyta och en brunn att brädda över till för att förhindra tillrinning till annan fastighet.

• Eftersom fosforhalterna från Torselden 8 är tämligen låga ser vi ingen kostnadseffektiv lösning inom fastighet.

Om fosforhalterna från Torsvik är höga i allmänhet bör man överväga att anlägga en fosfordamm för hela tillrinningsområdet, för att undvika att förorena recipienten.

(12)

7. DISKUSSION OCH SLUTSATS

Vid om-exploateringen förbättras både flöden och föroreningshalter, jämfört med innan.

Man försämrar inte miljökvalitetsnormerna i recipienten genom omexploate- ringen. Om ovanstående åtgärder görs kan man även minska föroreningarna och flödena ytterligare.

BENGT DAHLGREN AB /Rebecca Widlund

(13)

8. BILAGOR

Bilaga 1, Ritning före exploatering Bilaga 2, Ritning efter exploatering

Bilaga 3, Skiss på föreslaget läge för magasinering av dagvatten

9. ÖVRIGT UNDERLAGSMATERIAL

Publikation P110, Utgåva 1, januari 2016, Svenskt Vatten AB, ISSN nr:

1651-4947

Publikation P105, Utgåva 1, augusti 2011, Svenskt Vatten AB, ISSN nr:

1651-4947

Kartbild från Eniro, http://kar-

tor.eniro.se/?c=59.364948,18.123917&z=19&l=aerial 2017-03-02 Data på recipient från VISS, pdf nedhämtad, https://viss.lansstyrel- sen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE658352-163189 2017-03-03 Grundvattendata från SMHIs vattenwebb, http://grundvatten.nu/model- groundwater/client-sgu/index.html 2017-03-13

Hydrologiskt nuläge från SMHIs vattenwebb, http://vattenwebb.smhi.se/hyd- ronu/ 2017-03-13

Rapporten ” Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp”, Regionala dagvat- tennätverket i Stockholms län Riktvärdesgruppen, http://stormtac.com/ad- min/Uploads/Rapport%202009_Forslag%20till%20riktvarden%20for%20dag- vattenutslapp.pdf, 2017-04-21

(14)

(15)

(16)