Året som gått
Parts verksamhetsberättelse 2012
Alla barn har rätt till en utbildning som utvecklar deras ful- la potential och alla barn har rätt att må bra. Forskning visar att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för barn och ungas framtida möjligheter och att en lyckad skolgång bi- drar till bättre hälsa.
Vissa grupper av barn löper dock större risk att inte lyckas i skolan och att utveckla ohälsa. För dessa barn behöver vi som samhälle utveckla nya sätt att arbeta, som minskar risken för en negativ utveckling och på så sätt förbättra deras framtidsutsikter.
Part, Preventivt arbete tillsammans, är en samverkansform som har i uppdrag att utveckla arbetssätt som ger barn goda utbildningsresultat och förutsättningar för god hälsa.
Parts strategiska fokusområden:
• god utbildning och hälsa
• utgå från barn i riskgrupper
• gemensamt ansvar
• resultatuppföljning
• verksamhetsutveckling utifrån arbetet med barnen
ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2012: ATT UTVECKLA ETT KUNSKAPSUTVECKLINGSSYSTEM
Målet med Parts arbete är att det ska gå bra för barnen i skolan och att de ska må bra så att de får bättre förutsätt- ningar att lyckas senare i livet. För att vi ska kunna veta om vi arbetar effektivt och rätt måste vi mäta och se om det går bättre för barnen. Under 2012 var Parts övergripande stra- tegi därför att utveckla ett kunskapsutvecklingssystem där alla beslutsfattande nivåer ska kunna utgå från relevant data om barnens resultat och vidareutveckla sina verksamheter utifrån det.
Arbetet med att utveckla ett sådant system har framförallt inletts på de sju Utsikterskolorna och i HUB. Förutom upp- följning av resultat innebär systemet ett systematiskt analys- och kvalitetsarbete, vilket under 2012 lett till flera insatser inom olika områden och verksamheter. Inom flera områden har vi också börjat kunna se positiva resultat och effekter av arbetet.
Ända sedan starten i Skolfam har det i Parts arbete varit centralt att följa upp om vårt arbete ger önskad effekt.
Eftersom vi vill att arbetet ska gynna barnen har uppfölj- ningarna skett genom före- och eftermätningar av barnens resultat. I Skolfam följdes enskilda familjehemsplacerade barn. I Utsikter fortsatte vi först med att följa enskilda barn i nyanlända familjer och familjer med långvarigt försörj- ningsstöd. Arbetssättet utvecklades sedan till att omfatta grupper av barn på Utsikterskolorna, som har en hög andel elever i ovanstående riskgrupper.
På både individ- och gruppnivå följs barnen genom peda- gogiska tester som mäter grundläggande basfärdigheter i läsning, skrivning och matematik och som ses som förut-
Kunskapsutvecklingssystemet handlar om att ständigt följa upp hur det går för barnen, att ständigt utveckla verksamheten utifrån vad vi ser hos barnen och att så långt som möjligt säkerställa att resultatutvecklingen hänger ihop med genomförda insatser.
Vad menas med kunskapsutvecklingssystemet?
Part arbetar enligt utgångspunkten att utbildning och hälsa inte kan hanteras framgångsrikt av en förvaltning utan kräver ett ge- mensamt samhällsansvar. Flera förvaltningar i Helsingborg och Landskrona samt Region Skåne deltar därför i arbetet.
sättningar för lärande. Därutöver följs olika hälsoparame- trar, vilka skiljer sig något åt beroende på om arbetet riktas till enskilda barn eller grupper av barn.
För att kunna följa resultat på gruppnivå har de så kall- lade färgkartorna utvecklats. Eftersom resultaten ska ligga till grund för verksamhetsutveckling har färgkartorna i sin tur tydliggjort behovet av en potent ledning, som ständigt både kan analysera resultatsammanställningarna och leda verksamheten utifrån det.
Att utveckla ett kunskapsutvecklingssystem utifrån barns utbildning och hälsa kräver ett tvärsektoriellt ledningssystem där alla nivåer leder arbetet utifrån hur det går för barnen.
Vad har gjorts inom kunskapsutvecklingssystemet 2012?
Under 2012 har kunskapsutvecklingssystemet börjat byggas på Utsikterskolorna och inom HUB genom följande analysprocesser:
Kunskapsutvecklingssystemet på Utsikterskolorna Kunskapsutvecklingssystemet i HUB Analysarbetet på Utsikterskolorna följer samma princip
oavsett om analyserna gäller matematik, modellklass eller Bästa klassen. Först sammanställs resultaten i en färgkarta.
I matte är den lite mer avancerad och gör det möjligt att följa utvecklingen från en mätning till en annan. Färgkar- torna i modellklass och Bästa klassen är relativt lika, även om vissa testresultat skiljer dem åt.
Färgkartorna används som underlag för analys med pedagogerna, i matte leds de av två externa analysledare, i modellklasserna och Bästa klassen är det specialpedagoger i Part som leder mötena. Mötena följer en given struktur och dokumenteras i en särskild protokollmall.
Analys på alla nivåer
Färgkartorna och pedagogernas analys hanteras sedan av respektive skolas ledning, tillsammans med special- pedagoger inom Part. På ungefär vartannat möte deltar också skolans elevhälsoteam för att kunna belysa färg- kartorna ur sina respektive professioners perspektiv.
Skolledning och elevhälsoteam är också tänkta att han- tera de frågor om t.ex. organisation och arbetsfördelning som pedagogerna själva inte kan hantera. Ibland uppstår också frågeställningar eller funderingar som inte heller ligger inom skolledningens handlingsutrymme, de behöver då hanteras av övre ledningsnivåer eller andra berörda.
I HUB har analysarbetet inneburit att varje enskilt barns resultat sammanställs i en färgkarta och utgör analysunder- lag på HUB-gruppens möte. Då deltar personer från alla organisationer i barnets professionella nätverk.
Varje profession tittar på färgkartan utifrån sitt perspektiv, men man diskuterar och beslutar om möjliga insatser uti- från samma målsättning – att det ska gå bra för barnet i skolan och att det ska må bra. Analysmötet leds av projekt- ledaren, som också ansvarar för att rapportera in påver- kande händelser i arbetet kring barnet. Det kan vara sådant som hindrar arbetet eller något som fått särskild positiv effekt på barnets utveckling.
Påverkande händelser påverkar verksamheten De påverkande händelserna hanteras sedan av HUB:s led- ningsgrupp, som ansvarar för att agera utifrån det som framkommit. Under 2012 har det framförallt inneburit att man löst situationen för det enskilda barnet. På sikt innebär hanteringen av påverkande händelser möjligen omfattande förändringar i arbetssätt eller organisation.
I Helsingborg har ledningsgruppen under 2012 inlett arbe- tet med att aggregera samtliga barns resultat i HUB för att kunna använda det som underlag för verksamhetsutveck- ling inom socialtjänsten.
RESULTAT OCH EFFEKTER AV KUNSKAPSUTVECKLINGSSYSTEMET 2012
Analysprocesserna som kortfattat presenterades i förra kapitlet är byggstenar till kunskapsutvecklingssystemet. För att kunna bygga vidare är det viktigt att undersöka hur väl varje byggsten fungerar, vilka resultat och effekter vi hittills kan se av att arbeta på det här sättet. I detta kapitel beskrivs resultat och effekter inom varje process samt andra effekter av kunskapsutvecklings- systemet.
Matematikanalyser
Analysprocesserna i matematik på samtliga Utsikterskolor leds av två externa analysledare och bygger på samma prin- cip som kunskapsutvecklingssystemet i stort, dock anpassat till ämnet matematik.
De utgår från elevernas resultat i diagnosverktyget Dia- mant, som valts för att kunna följa elevernas basfärdigheter i matematik och hitta eventuella kunskapsluckor. De första mätningarna med Diamant genomfördes på alla Utsikter- skolor 2009. Det systematiska analysarbetet utifrån resulta-
• Utifrån konceptet Bästa klassen på två Utsikterskolor (ett arbetslag per skola).
• Utifrån matematikanalyser på samtliga Utsikterskolor (en eller flera klasser på varje skola).
• Utifrån åtta modellklasser på fyra Utsikterskolor
(två klasser per skola). • Utifrån HUB i varje HUB-grupp och på ledningsnivå.
ten startade dock inte förrän 2010 och pågår sedan vårter- minen 2012 på samtliga sju skolor. Resultaten på diagnosen AG1 visar att det skett en positiv utveckling på Utsikter- skolorna mellan 2009-2012.
Lärarens kompetens avgörande
Däremot verkar resultaten inte gå att koppla till någon spe- cifik metod. Analysledare, pedagoger och rektorers slutsats är att den enskilde lärarens kompetens och inställning till sin egen kompetens är avgörande, en kompetent lärare kan möta elevernas behov med hjälp av flera olika metoder.
Rektorerna upplever att matematikanalyserna är givande och de har på de flesta skolorna bidragit till olika former av verksamhetsutveckling. Medvetenheten kring behörighet och kompetens i matematik har ökat och har på flera sko- lor lett till omorganiseringar utifrån behörighet. I analysar- betet har även vikten av planering och behovet av effektiva insatser uppmärksammats, det behövs för att kunna på- verka undervisningen och fylla kunskapsluckor hos elever.
Några praktiska svårigheter har uppstått under arbetets gång, såsom deltagande på analysmötena, ovana att arbeta i Excel eller att det uppstår problem med färgkartorna när man har olika versioner av Excel.
Modellklasser
Analysarbetet i modellklass var den första strukturerade satsningen för uppföljning, analys och insatsarbete på gruppnivå. Konceptet togs fram utifrån behov som upp- täcktes i arbetet med enskilda Utsikterbarn i nyanlända familjer. De flerspråkiga Utsikterbarnen följdes på samma sätt som i Skolfam, men det var svårt att uttala sig om deras kunskapsutveckling eftersom de tester som finns att tillgå är utprovade på enspråkiga, svenska elever. Många av de insatser som behövdes för de här barnen fick också större effekt om man arbetade på gruppnivå.
Modellklasserna var följaktligen det första steget till da- gens kunskapsutvecklingssystem. Utöver det systematiska analysarbetet har modellklasserna också inneburit framta- gandet av ett screeningtest för att bättre kunna följa språk- utvecklingen hos flerspråkiga elever. Unikt för modell- klasserna är också att modersmålslärarna deltar i analysen tillsammans med pedagogerna.
förbättrats på de tester som mäter läsförståelse, gramma- tisk utveckling, ordförråd och ordavkodning. Resultaten i läsförståelse är särskilt positiva, då flerspråkiga elever van- ligtvis slås ut i just läsförståelse. Enligt den forskare som deltagit i projektet visar resultaten i läsförståelse en stark förbättring över tid och resultaten från den sista mätningen i februari 2012 låg till stor del inom ramen för vad som förväntas av enspråkiga elever.
Framgångsfaktorer: färgkartor och analys
Modellklasserna har på olika sätt bidragit till verksamhets- utveckling på de deltagande skolorna. De goda resultaten i det ursprungliga projektet bidrog till att ytterligare fyra modellklasser startade under hösten 2012.
Medverkande rektorer och pedagoger lyfter färgkartorna och de gemensamma analyserna som viktiga framgångsfak- torer och har efter projektets slut börjat använda färgkar- torna och liknande arbetssätt i andra klasser på skolorna.
På några skolor har det påverkat specialpedagogens eller SvA-lärarens arbetssätt till att jobba mer inkluderande och i klassrummet tillsammans med ordinarie pedagog. I flera modellklasser har analysarbetet fördjupats genom att elev- erna själva deltar i analysen.
Positiva resultat
Modellklass avslutades i projektform i början av 2012 och resultat och kvalitativa utvärderingar presenterades då i en rapport. En jämförelse mellan den första och sista kartlägg- ningen under projekttiden visar att elevernas resultat har
Resultaten på diagnosen AG1 visar att det skett en positiv utveckling på Utsikterskolorna mellan 2009-2012.
Framgångsfaktorer: genrepedagogik och studiehandledning Även genrepedagogik och utökad studiehandledning i klassrummet har identifierats som framgångsfaktorer i mo- dellklasserna. Flera lärare på både modellklasskolorna och övriga Utsikterskolor har utbildats i genrepedagogik.
Flertalet rektorer upplever att genrepedagogiken används på skolorna och att det har en positiv inverkan på elever- nas språkutveckling. Under våren 2013 avslutas den sista utbildningsomgången i Parts regi. I Landskrona kommer utbildningsförvaltningen framöver att arrangera en utbild- ning tillsammans med Knutbyskolan i Stockholm. Frågan diskuteras också i Helsingborg.
Erfarenheter från de genomförda utbildningarna är att de kräver en fördjupad kunskap hos kursledaren, gärna med både teoretisk och praktisk kompetens i metoden.
Metoden kräver mycket praktisk träning och därför har pe- dagogerna uppskattat de nätverksträffar som hållits inom Part.
Organisering en utmaning
Svårigheter kring organiseringen av studiehandledning har återkommande lyfts på analysmöten och i flera forum.
Även om det ligger inom varje rektors ansvarsområde har man efterfrågat en omfattande översyn över alternativa sätt att organisera studiehandledning och modersmålsundervis- ning.
På några skolor har man haft möjlighet att rekrytera egna studiehandledare, vilket har underlättat när man fördelar resurser inom skolan. Arbetet i modellklasserna har skapat uppmärksamhet på frågan och den diskuteras nu på övre nivåer i båda städerna.
Konceptet Bästa klassen togs fram utifrån erfarenheter av arbetet med enskilda Utsikterbarn, där en orolig lärmiljö identifierades som en riskfaktor för några av barnen. Arbe- tet syftar till att förbättra lär- och arbetsmiljön och utgår, precis som övriga analysprocesser i kunskapsutvecklings- systemet, från täta uppföljningar och systematiskt analys- arbete. I Bästa klassen följs förutom testresultaten även elevernas och pedagogernas upplevelse av arbetsmiljön Bästa klassen startade i projektform på Nanny Palmkvist- skolan 2010. Målen med projektet var att både elever och pedagoger skulle vara nöjda med sin arbetsmiljö samt att elevernas resultat märkbart skulle förbättrats. Projektet av- slutades i början av 2012, då resultaten sammanställdes i en rapport. Rapporten visar bland annat att elevernas resultat förbättrats inom ett flertal områden och att peda- gogerna känner större trygghet i sitt ledarskap.
Bästa klassen
Fokus på resultat
Några av de framgångsfaktorer som blev tydliga under pro- jekttiden var att eleverna kunde följa sin egen utveckling genom utdrag ur färgkartorna, att lärarna regelbundet dis- kuterat utveckling av arbetssätt tillsammans med rektor samt att elevhälsoteamet varit med och kopplat sitt arbete till elevernas kunskapsutveckling.
Deltagarna upplevde att det gemensamma arbetet under- lättades av att alla parter var fokuserade på resultat och hade höga förväntningar på både elever och lärare.
Analys med föräldrar och elever
Bästa klassen har bidragit till ytterligare verksamhetsut- veckling på Nanny Palmkvistskolan. Under hösten 2012 bjöds föräldrar i aktuella klasser in på analysmöten för att diskutera resultaten på gruppnivå. Föräldrarnas åsikter tar pedagoger och analysledare sedan med sig som underlag till sina analysmöten.
Färgkartorna har spridit sig till flera klasser på skolan och enligt rektor ger det henne ett bättre grepp om hur det går för barnen på skolan och hur hon ska leda verksamheten.
Arbetet i Bästa klassen innebär täta uppföljningar och systematiskt analysarbete.
Stapel 1 visar projektstart Stapel 2 visar projektslut
En annan effekt av Bästa klassen är att det spridit sig till Dalhemsskolan, på pedagogernas initiativ efter att de hört kollegorna på Nanny Palmkvist berätta om sitt arbete.
På Dalhemsskolan har man fördjupat analysarbetet med hjälp av en grupp elever som kallar sig Skolexperterna.
Arbetet med både enskilda Utsikterbarn och klasser på Utsikterskolorna har bekräftat tidigare kända svårigheter med att möta de barn som har omfattande behov och som behöver mer stöd än vad enbart skolan eller en enskild för- valtning kan erbjuda.
2010 inleddes därför arbetet med HUB, med syfte att hitta mer hållbara sätt för att kunna ge långsiktigt, tvärsektoriellt stöd till de här barnen.
Stöd från flera samhällsaktörer
HUB är kopplat till Utsikterskolorna och analysproces- serna på skolorna har medfört att det går snabbare att hitta de barn som är i behov av mer omfattande stöd från flera samhällsaktörer. Det är därför oftast rektorer som aktuali- serar nya barn till HUB.
Arbetsprocessen i HUB följer sedan samma princip som på Utsikterskolorna med den skillnaden att alla aktörer i bar- nets professionella nätverk deltar på analysmötet och i det efterföljande insatsarbetet. I analysmötet följer man både barnets pedagogiska resultat och hälsa, genom parametrar som bland annat SDQ och utökade hälsoundersökningar hos aktuell skolsköterska.
Under 2012 var ambitionen att arbeta med 30-40 barn, men det har inte kunnat verkställas. I dagsläget finns totalt 16 barn inom HUB, nio i Helsingborg och sju i Landskrona.
Arbetet med barnen har tydliggjort både administrativa och strukturella brister. Dessa behöver analyseras och utvärderas ytterligare, men vissa satsningar har gjorts för att bemöta de svårigheter som framkommit.
Resultatutvecklingen och arbetsprocessen följs noga Ganska tidigt blev det till exempel tydligt att arbetet behö- ver vara förankrat på alla nivåer i deltagande organisationer, inte minst för att kunna hantera de påverkande händelser som framkommer i arbetet med varje barn och kunna an- vända dem i verksamhetsutvecklande syfte.
Under 2012 har ett fortsatt förankringsarbete pågått i båda städerna. Ett led i det har varit utvecklandet av RUS (re- sultat- och utvecklingssystem), ett IT-baserat system för att ge ledningen bättre möjlighet att följa resultatutvecklingen och arbetsprocessen kring varje barn. I RUS registreras re- sultat och påverkande händelser för varje barn.
Under 2012 bildades en särskild beredningsgrupp som ansvarar för att bereda händelserna och föra dem till rätt beslutsfattande nivå. Gruppen har under 2012 haft en star- kare koppling till HUB:s ledningsgrupp i Helsingborg än i Landskrona.
Projektledare leder HUB-grupperna
En annan aspekt av svårigheterna kring ledningen av arbe- tet är projektledarrollen. I Helsingborg testade man under 2012 en ny modell som innebär att projektledaren endast ansvarar för att leda HUB-gruppens gemensamma arbete och rapportera in påverkande händelser. Projektledaren deltar då inte i det operativa arbetet med barnet. De HUB- grupper och projektledare som arbetar på det här sättet är positiva till upplägget.
Möjlighet att mäta effekterna av arbetet
I Landskrona har svårigheterna med implementeringsarbe- tet lett till en pågående diskussion om och hur HUB ska fortsätta. I Helsingborg har den nya beredningsgruppen och den nya projektledarrollen skapat bättre förutsättning- ar för fortsatt implementering.
Inom socialförvaltningen i Helsingborg har HUB bidragit till en vilja att kunna samla och följa barnens resultat på gruppnivå. Förvaltningsledningen upplever att man då, ge- nom att få en bättre överblick över hur det går för barnen, skulle få möjlighet att mäta effekterna av förvaltningens arbete och därigenom leda och utveckla verksamheten.
Under 2012 har inledande möten hållits för att ta fram färgkartor på gruppnivå för de barn som ingår i HUB.
I HUBFam följs även de vuxna
Under 2012 inleddes pilotprojektet HUBFam tillsammans med primärvårdsenheter i både Helsingborg och Lands- krona. I projektet följs både barnets utveckling och föräld- rarnas hälsa. Hypotesen är att vi genom att förstå och på- verka föräldrarnas livssituation positivt kan främja barnets utveckling.
HUB
Skolexperterna arbetar på uppdrag av rektorn och deltar i det systematiska analysarbetet för att skapa bättre analys- underlag och därmed bättre resultat. Även på Dalhemssko- lan används nu färgkartor i fler klasser.
Arbetsprocessen i HUB bygger på samma princip som på Utsikterskolorna.
Även Primärvården ser HUBFam som en möjlighet att mäta effekterna av sitt arbete utifrån hur det går för barnen och att det innebär goda möjligheter för vidareutveckling av Primärvårdens verksamhet. Projektet har också väckt intresse hos Campus Helsingborg, som mycket intresserade av HUB och av att undersöka hur arbetssättet påverkar barnens utveckling och deltagande organisationer.
Stort intresse för färgkartorna
Färgkartorna har också väckt intresse hos andra samhälls- aktörer. Under året har Part fört diskussioner med Finsam för eventuell finansiering av fler projektledare i HUB. Även organisationerna i Finsam är intresserade av möjligheten att utveckla färgkartor och ett kunskapsutvecklingssystem
utifrån vuxna. En sådan färgkarta skulle innehålla uppfölj- ningsparametrar som är av nytta för alla inblandade aktörer och som underlättar utvärdering och utveckling av respek- tive aktörs verksamhet.
Ökad delaktighet i processen
Ytterligare ett utvecklingsområde som identifierats inom HUB är barnens delaktighet i processen. Att få barnets syn på sin egen utveckling skulle ge HUB-gruppen bättre för- ståelse för vad resultaten i färgkartan visar och vilka insat- ser som skulle vara mest lämpliga.
Andra effekter av kunskapsutvecklingssystemet
Analysprocesserna i kunskapsutvecklingssystemet har bidra- git till att deltagande pedagoger, rektorer, socialsekreterare och andra professioner fått en tydligare bild av behoven hos barnen och i verksamheterna.
Arbetssättet har inspirerat andra yrkesgrupper och spridit sig till förskolor kopplade till Utsikterskolorna. Analys- arbetet har även tydliggjort behovet av nytänkande för mer effektiva insatser och arbetsmetoder.
Uppföljning på gruppnivå i Skolfam
I Skolfam följdes ursprungligen enskilda familjehems- placerade barns utbildningsresultat på ett systematiskt sätt.
Skolfam är en permanent verksamhet, men en viss del av det fortsatta utvecklingsarbetet sker inom ramen för Part.
Under de senaste åren har man inspirerats av uppföljning- arna på gruppnivå inom Utsikter och systematiskt följt upp slutbetygen för familjehemsplacerade barn som avslutar grundskolan. Sedan 2012 använder samtliga kommuner i det nationella Skolfam-nätverket samma datamall för att rapportera in barnens resultat, vilket ökar möjligheten att dra slutsatser om olika insatsers verkan på resultaten.
Alla Skolfam-barn behöriga till gymnasiet
Lokala sammanställningar för Skolfam-barnen i Helsing- borg visar att samtliga barn som deltagit i Skolfam och som gått ut nian har gjort detta med godkända betyg och behörighet att söka till nationella program på gymnasiet.
Det gäller totalt 10 Skolfam-barn som gått ut nian mellan 2009-2012. Statistiskt sett brukar ungefär 60 % av familje- hemsplacerade barn gå ut nian med godkända betyg.
Arbetet med att uppfylla målet godkända betyg för alla Skolfam-barn har varit krävande och personlig träning för att fylla kunskapsluckor har varit avgörande för i alla fall två av barnen (se Insatser för att fylla kunskapsluckor, sid7).
Nytt Skolfam-team
Under 2012 rekryterades ett nytt Skolfam-team i Helsing- borg för att kunna erbjuda Skolfam till samtliga familje- hemsplacerade barn. De inledande kartläggningarna har dock inte kunnat påbörjas då den nya psykologen tillträder i början av 2013. I Landskrona pågår Skolfam fortfarande
Analysarbete i förskolan
Redan i starten av det första Bästa klassen-projektet på Nanny Palmkvistskolan gjorde skolledningen en inledande analys och drog slutsatsen att flera av barnen i en av klas- serna som upplevdes som stökig kom från en och samma förskola. Då väcktes tanken av att börja arbeta på ett lik- nande sätt som Bästa klassen redan i förskolan, för att mot- verka framtida svårigheter i skolan. Även tidigare forskning och erfarenheterna av arbetet med enskilda Skolfam- och Utsikterbarn visar att möjligheterna att påverka barnens språk- och kunskapsutveckling positivt gynnas av så tidiga insatser som möjligt.
Postitiva resultat av Stegvis
Under 2012 genomfördes en satsning med metoden Steg- vis/Start på fem förskoleavdelningar med koppling till Ut- sikterskolorna. Satsningen planerades på samma sätt som övrigt arbete i kunskapsutvecklingssystemet, barnens ord- förråd och pedagogernas upplevelse av gruppklimatet mät- tes före och efter satsningen. Personalen fick utbildning i metoden och handledning av psykologer från elevhälsan.
Även om resultaten på grund av det begränsade urvalet måste tolkas med försiktighet visar de tendenser på en för- bättring av barnens ordförråd och gruppklimatet.
i projektform. Under 2012 har Skolfams styrgrupp också beslutat att Helsingborg ska prioritera det lokala utveck- lingsarbetet och inte längre ha en drivande roll i det natio- nella Skolfam-nätverket.
Förskolepedagoger utvärderar arbetsmetoden Stegvis.
Insatser i samarbete med kulturinstitutioner I analysprocesserna på Utsikterskolorna tydliggörs hela ti- den behovet av insatser för att förbättra barnens resultat- utveckling. Forskning visar att kultur har en positiv effekt på hälsan och är ett sätt att förbättra resultaten i skolan.
Därför är kulturförvaltningarna i båda städerna viktiga ak- törer i arbetet, i ett fördjupat samarbete kan kultur och estetiska lärprocesser bidra till bättre resultat.
Estetiska lärprocesser påverkar utbildning och hälsa Under 2012 har ett flertal kulturprojekt genomförts på både Utsikterskolorna och i projektet Involved by Right, som riktas till ungdomar inom socialtjänsten.
Några exempel på projekt under 2012 är skriv- och ska- parläger i Landskrona, ”Adoptera en författare” på Raus Planterings skola, ”Citykultur” och tillhörande kultur-sti- pendium i Landskrona samt ”Småspanarna” på Dalhem.
Det senare är ett projekt som genomförts i förskolan, med liknande upplägg som Stegvis/Start med före- och efter- mätningar om hur det påverkats barnets språkutveckling.
I projeketet ”Hälsa i Utsikter” fick eleverna i uppdrag att beskriva sina synvinklar på sambandet mellan hälsa och utbildning. Barnens insatser resulterade i en mängd texter och bilder, vilka sammansatts till ett bildspel (se www.par- tinfo.se/insatser/halsa/folkhalsoinstitutets-halsoprojekt/).
Genomförda kulturprojekt visar att estetiska lärprocesser kan påverka barns utbildning och hälsa i positiv riktning.
Verksamhetsutveckling genom projekten
Projekten har fått mycket uppmärksamhet och har ökat intresset och förståelsen för kulturens betydelse för läran- det. De har lett till verksamhetsutveckling på både sko- lorna och inom kulturförvaltningarna i båda städerna. Flera skolor har använt samma planeringsmodell för att planera och genomföra kulturprojekt i egen regi.
Flera kulturinstitutioner har sett att elever från Utsikter- skolorna som deltagit i kulturprojekt genom skolan åter- kommer till kulturinstitutionen och tar del av deras utbud.
Projekten sprids även till fler; ”Lär känna din stad” utveckla- des inom Utsikter, och erbjuds nu till alla klasser i åk 3 i Hel-
Analyserna i framförallt Skolfam och HUB har tydliggjort ett behov av metoder för att hjälpa barn som halkat efter i undervisningen. Erfarenheterna av arbetet med enskilda barn och matematikanalyserna har visat att matematik är ett ämne som är något svårare att komma i fatt i och Part har därför testat olika metoder för att fylla kunskapsluckor i matematik.
Under 2011 genomfördes ett mindre pilotprojekt med tu- toring, en metod som kan liknas vid personlig träning en stund varje dag under 10 veckor. De sex elever som deltog i försöket höjde sina resultat med flera staninevärden.
Under 2012 planerades en mer omfattande studie för att tydligare kunna uttala oss om metodens effektivitet. Part fick också medel för att i samverkan med forskare utvärdera metoden. Det var dock svårt att hitta lämpliga tränare och det mer omfattande försöket kommer därför att genomföras under vårterminen 2013 istället.
Insatser för att fylla kunskapsluckor Framgångsfaktorer: stöd, handledning, uppföljning
Personalen har identifierat tre viktiga framgångsfaktorer för satsningen och för utveckling av arbetssätt som till- godoser barnens språkutveckling och lärande: tydligt stöd från ledningen, handledningen av psykologerna samt upp- följningen av barnens resultat.
Deltagande förskolor kommer att arbeta vidare med me- toden. Under vårterminen 2013 följs barnens utveckling upp med nya mätningar. Förskolecheferna kan även fort- sättningsvis använda mätinstrumenten för nya mätningar och uppföljningar.
Den handledning personalen fick under projekttiden var introducerande, nu efterfrågar de istället återträffar för upp- datering och erfarenhetsutbyte. Förskolecheferna kommer att ta ansvar för att skapa en organisation för det. Elevhälsan i Helsingborg erbjuder även utbildning i metoden.
Förskolepedagoger utvärderar arbetsmetoden Stegvis.
Småspanare på besök på Fredriksdal.
singborg. Genom projekt som ”Musiklärare utan gränser” och kulturstipendierna inom Citykultur har elever från Söder- skolan och Raus Planterings skola respektive Dammhag- skolan och Pilängskolan kunnat fortsätta i kulturskolan.
Ingår i ordinarie verksamhet
Pedagogernas och skolledningens engagemang är avgöran- de för att kulturprojekten ska lyckas. Projekten innebär att aktuell kulturinstitution och aktuell skola samarbetar. Ris- ken är annars att kulturprojekten blir något utöver det or- dinarie arbetet. En starkare koppling till analysarbetet kan vara ett steg för att stärka kopplingen till skolans interna verksamhetsplanering.
Planerade projekt behöver vara väl förankrade hos skolled- ning och pedagoger. Vi behöver också utvärdera projekten mer systematiskt, för att på ett mer systematiskt sätt samla resultat och erfarenheter av genomförda projekt.
gruppen tillsammans med respektive ledningsgrupp också inlett ett planeringsarbete för att utveckla former för ökad delaktighet för barn och föräldrar i HUB och Skolfam.
Delaktighet för föräldrar
Delaktighet för föräldrar har testats i samband med ana- lysarbetet i Bästa klassen på Nanny Palmkvistskolan, där föräldrar bjudits in på analysmöten. På mötena har föräld- rar och pedagoger tillsammans diskuterat klassernas resul- tat på gruppnivå och hur man skulle kunna påverka dem positivt.
Familjemobilisering (FM) har under 2012 varit en fortsatt viktig satsning på att stärka föräldrar som skolföräldrar. Fle- ra studiecirklar har genomförts på både Utsikterskolorna och andra skolor. I några av dessa grupper har ett försök att koppla FM till kunskapsutvecklingssystemet genomförts, då man genom före- och eftermätningar följt upp genom att följa upp FM:s effekt på barnens resultatutveckling.
Under hösten 2012 har vi genomfört mätningar i samband med samtliga studiecirklar på Utsikterskolorna, totalt drygt 50 elever. Resultaten redovisas i februari 2013, de första resultaten för sex barn visar en positiv utveckling.
Förändringsarbete grundat på delaktighet
Ökad delaktighet för både elever och föräldrar har en moti- verande effekt på både dem själva och inblandad personal.
Utmaningen ligger i att använda det som framkommer i elevernas och föräldrarnas analyser i förändringsarbetet. En stärkt koppling till respektive skolledning och övriga forum i kunskapsutvecklingssystemet är något som behövs för att se till att elevers och föräldrars delaktighet i analysarbetet bidrar till verksamhetsutveckling.
Vi behöver också på ett mer systematiskt sätt undersöka om vår hypotes stämmer och om ökad delaktighet faktiskt- leder till bättre resultat, gärna med forskarstöd.
Ökad delaktighet för djupare analys
Under de senaste åren har behovet av ökad delaktighet för både barn och föräldrar tydliggjorts i Parts samlade arbete.
I arbetet med enskilda barn i Skolfam och Utsikter visade det sig att en bra arbetsallians med barnet och dess föräld- rar och/eller familjehem förbättrade förutsättningar för en positiv utveckling för barnet.
Delaktighet för ökad förståelse
Under 2012 har Part arbetat utifrån hypotesen att sam- ma sak gäller kunskapsutvecklingssystemet, att en ökad delaktighet för barn och föräldrar borde ge personal och ledningsfunktioner på alla nivåer bättre förståelse för vad resultaten visar och hur de kan förbättras. Tanken är att vi genom ett mer kundfokuserat arbetssätt kan utveckla våra samhällstjänster för att bättre kunna bemöta ”kundernas”, i detta fall barnen och deras föräldrars, behov.
Delaktighet för förbättrad socialtjänst
Viktiga satsningar under 2012 har varit EU-projektet In- volved by Right (IbR) och Skolexperterna. IbR riktas till barn i socialtjänsten och gäller deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem.
I projektet följs ungdomar med erfarenhet av HVB-hemmet Villan i Helsingborg. En central del av projektet har va- rit Rädda barnens intervjuer med sju ungdomar på Villan.
Några ungdomar har också genomfört enskilda kulturpro- jekt tillsammans med personal på olika kulturinstitutioner. i syfte att förmedla sin bild av kontakten med socialtjänsten.
Materialet sammanställdes under 2012 och bidrog till att ett flertal utvecklingsområden för socialtjänsten identifie- rades. Den unga konsultgrupp som bildats med anledning av projektet kommer under 2013 att arbeta vidare med uppdrag de tillsammans med ledningen diskuterat fram.
Exempelvis kommer de ta fram informationsmaterial för nyplacerade ungdomar och utbilda personal.
En mer omfattande projektrapport kommer att samman- ställas i samband med projektets slut i februari 2013. So- cialförvaltningen har avsatt medel för att med inspiration av Involved by Right fortsatta satsningar på barn, unga och vuxnas delaktighet.
På uppdrag av rektor
Skolexperterna på Dalhemsskolan, den grupp elever som inom Bästa klassen deltar i analysarbetet, är ytterligare en viktig satsning under 2012. Gruppen arbetar på uppdrag av rektor för att bistå pedagoger och skolledning i analysarbetet.
Under 2012 har de framförallt jobbat med aktuella klassers läsresultat och kommit med förslag på vad eleverna behö- ver för att bli bättre läsare.
Gruppen har fått stöd av personal i Parts ”barngrupp”, som bildades under 2012 och som ansvarar för att leda och samordna arbetet med barns delaktighet. Under 2012 har
Två elever från Dalhemsskolan berättar för Parts politiska styrgrupp hur Skolexperterna arbetar med färgkartor.
SLUTSATSER UTIFRÅN PARTS ARBETE 2012
Som beskrivits ovan har kunskapsutvecklingssystemet un- der 2012 bidragit till bättre resultat och fått andra effekter i de verksamheter som arbetar på det systematiska sättet med uppföljning, analys och insatser. Arbetssättet är fram- gångsrikt och har väckt stort intresse både inom och utan- för våra två städer och region.
Under året har Parts ledning därför inlett en diskussion om hur man kan ta tillvara de goda exempel som finns inom ra- men för Part och hur de kan spridas inom ordinarie förvalt- ningsstruktur samtidigt som Part finns kvar som metodut- vecklare med nya eller fördjupade uppgifter. Den politiska styrgruppen har gett tjänstemannastyrgruppen i uppdrag att utreda detta under våren 2013.
Utvärdering av kunskapsutvecklingssystemet
För att kunna sprida och/eller fördjupa arbetet är det vik- tigt att vi utvärderar kunskapsutvecklingssystemet, under- söker om det fungerar på det sätt vi önskar och utifrån det planerar det fortsatta arbetet. Ett inledande utvärderingsar- bete påbörjades i december 2012, men behöver fördjupas under 2013 för att vi ska kunna dra tydligare slutsatser.
Några områden har redan kunnat identifieras som särskilt viktiga för ett fungerande kunskapsutvecklingssystem. De går framförallt att härleda till erfarenheter från Utsikter- skolorna, där vi kommit längst med det systematiska ana- lys- och insatsarbetet.
Rektorerna på Utsikterskolorna är entydiga i sina uttalan- den om att analysarbetet har bidragit till bättre överblick, verksamhetsutveckling och det i sin tur ofta bättre resultat för eleverna. Det stämmer väl överens med upplevelsen hos projektledare och ledning inom HUB och Parts ”kansli”.
Analysledarens roll är betydande
Det första området är analysmötena och kvaliteten på dem.
En aspekt av det är att analysledare och rektorer identi- fierat ett behov av tydligare protokollmallar, både för att underlätta analysarbetet genom konkreta analysfrågor och för att stärka kopplingen mellan analys och beslut fattade utifrån analysen.
Den viktigaste aspekten av kvaliteten på analyserna är dock analysledaren, dess kompetens och funktion. Rektorerna upplever att givande analysmöten kräver en kompetent analysledare som kan motivera deltagarna och bidra med förslag på nya sätt att arbeta. De har nämnt specialpedago- gisk eller ämnesspecifik kompetens som lämpliga kompe- tenser, vilket vi har exempel på i modellklasser och Bästa klassen samt matteanalyserna.
För att kunna bidra till förändringsarbetet upplevs det också vara viktigt att analysledaren har en god omvärlds-
bevakning och tillgång till den senaste forskningen och stödfunktioner. Analysledaren på skolan går att likna vid projektledaren i HUB, som ska ha stor systemkompetens och förmåga att hålla alla deltagare fokuserade på det ge- mensamma målet och hur de utifrån sin profession kan agera för att nå det.
Förankring krävs på alla nivårer
Det andra området är kopplingen mellan kunskapsutveck- lingssystemet och den reguljära förvaltningsstrukturen, vil- ket gäller inom HUB såväl som på Utsikterskolorna.
Kunskapsutvecklingssystemet har till viss del utvecklats som ett system fristående från de reguljära strukturerna.
Kan det istället bli en del av dem har systemet möjlig- het att få stora konsekvenser för båda städernas sätt att arbeta med utsatta barn. Ska systemet fungera i stor skala behöver arbetssättet förankras på alla nivåer, som då utgår från barnens resultat när man fattar beslut om hur olika verksamheter ska ledas och utvecklas. Det skulle innebära att påverkande händelser för enskilda barn eller grupper av barn systematiskt skulle åtgärdas på den nivå frågan hör hemma.
Bättre kommunikationskanaler mellan Part och ordina- rie förvaltningsstrukturer är en del av lösningen, likaså att alla inblandade aktivt deltar i det gemensamma arbetet.
Även den utredning om en vidareutveckling av Part som styrgruppen ska genomföra under våren 2013 kan bidra med viktiga slutsatser för hur relationen mellan Part och de reguljära strukturerna ska se ut.
Fokus på delaktighet
Ytterligare en viktig slutsats utifrån arbetet under 2012 är att arbetet med barn och föräldrars delaktighet har stor potential. Framförallt arbetet med barns delaktighet har väckt stort politiskt intresse och det skulle vara intressant att undersöka om hypotesen om att ökad delaktighet le- der till bättre resultat stämmer med hjälp av forskarstöd.
Digitalisering av färgkartor vidareutvecklar systemet Under 2013 inleds ett projekt för att digitalisera färgkar- torna, vilket kan få bäring på alla identifierade utveck- lingsområden.
Kan vi bygga ett system där vi både kan följa barnens resultat, samt vilka beslut och processer analyserna leder till, skulle digitaliseringen innebära både en förbättrad struktur på analysmötet samt en transparens mellan olika nivåer, inklusive barn och föräldrar. Ett sådant system skulle kunna utgöra en god grund för ett tvärsektoriellt ledningssystem baserat på hur det går för barnen.
Läs mer på www.partinfo.se
