• No results found

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Ritningar för projektering av gator och vägar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Teknisk handbok. Trafik och Gata. Ritningar för projektering av gator och vägar"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Trafik och Gata

Ritningar för projektering av gator och vägar

(2)

Innehåll

1 Ritningar för projektering av Gator

och Vägar 2

1.1 Planritningar 2

1.2 Höjd-, mått- och utsättningsritningar 3

1.3 Beläggningsritningar 3

1.4 Trafikanordningsritningar 4

1.5 Normalsektioner / Typsektioner 4

1.6 Profiler 6

1.7 Tvärsektioner 7

1.8 Konstbyggnader / Förslagsritningar 8

(3)

1 Ritningar för projektering av Gator och Vägar

1.1 Planritningar

Planritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400, 1:500 eller 1:1000. Även andra skalor kan förekomma. Planritningar ingår alltid i de flesta varianter av projekteringsprocessen.

På planritning skall redovisas:

• Uppdaterad grundkarta med befintliga vägar (inkl. GCM-vägar) med namn

• Namnruta, med minst orienterande text, datum och status

• Bebyggelse

• Gränser för fastigheter med fastighetsbeteckning

• Terrängdetaljer

• Nya dagvattenbrunnar med inloppshöjd, alt övriga VA-anläggningar

• Ev konstbyggnader

• Måttsättning, vägbredder, körfältsbredder etc.

• Projekterade linjer med namn

• Nivåkurvor

• Geotekniska förstärkningar

• Nya räcken, staket

• Teckenförklaring, skallinjal

• Koordinatnät inkl. x och y-koordinater

• Höjdsystem samt koordinatsystem

• Norrpil

• Aktuella höjd- och planfixar

• Gränser för gällande kommunala markanvändningsplaner markeras med uppgift om plannummer

• Gränser för anläggningens omfattning (Arbetsområdesgräns)

• För vissa större anläggningsprojekt kan en översiktskarta placeras över namnrutan för att underlätta orienteringen.

Förutom själva objektet skall även redovisas:

• Väganordningar

• Busshållplatser

• Terrängmodelleringar

(4)

• Bullerskydd

• Eventuell tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden

För att säkerställa att ritningen blir förståelig och lättläst, även för andra än tekniker, bör ritningsinnehållet struktureras och redovisningen kan/bör delas upp på olika innehåll.

1.2 Höjd-, mått- och utsättningsritningar

Dessa ritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 (1:500). Ritningarna ingår alltid i bygghandlings/arbetshandlingsfasen men kan även behöva upprättas i andra skeden av projekteringsprocessen.

Utöver vad som anges under typsektioner / normalsektioner ingår nedan:

• Höjdsättning för slitlagrets överyta

• Radier, klotoider, längdmätning mm på ingående geometrier

• Slänter med lutningsangivelse skall redovisas i de fall släntlutningen avviker från normalsektionens redovisade släntlutningar

• Erforderligt vägområde, arbetsområde, entreprenadgränser

• Använt höjd- och koordinatsystem

Höjdsättningen skall redovisas i brytpunkter i tvärled samt på lämpligt avstånd i längsled. Ett avstånd, i längsled, på ca 10 meter ger god uppfattning om vägöverytans lutning. Vid vägkorsningar, cirkulationsplatser, parkeringsytor, övergångsställen och busshållplatser, mm, erfordras en förtätad höjdsättning för att klart redovisa projektörens intentioner om bl.a. dagvattenhanteringen.

Erforderliga punkter plockar utsättaren, utsättningsteknikern direkt ur datafiler varför koordinatberäknade TP-punkter mm ej redovisas i tabellform. Särskild vikt bör läggas på redovisning av vägskälskurvor, refuger, fartdämpande åtgärder, busshållplatser o dyl. Samtliga tangeringspunkter och mellanliggande element skall tydligt redovisas utmed aktuell linje på ritningen.

1.3 Beläggningsritningar

Då höjd-, mått- och utsättningsritningen kan bli oläslig på grund av att

informationsmängden blir för stor kan en separat beläggningsritning upprättas.

Förutom vad som anges under 1.2 bör nedan ingå:

• Grundkartan (primärkarta)

• Den nya anläggningen samt nivåerna på den nya anläggningens överyta

• Teckenförklaring

• Namnruta, med minst orienterande text, datum och status.

(5)

1.4 Trafikanordningsritningar

Trafikanordningsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000.

Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en

trafikanord- ningsritning alltid upprättas i skala 1:400. Trafikanordningsritningar ingår alltid i bygghandlings/arbetshandlingsfasen men kan även behöva upprättas i andra skeden av projekteringsprocessen.

På ritningen redovisas:

• Breddmått för körfält, GCM-vägar mm

• Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd

• Övergångsställen, cykelöverfarter, spärrytor

• Vägmärken med skyltlittera

• Trafiksignaler, detektorslingor

• Teckenförklaring

• Stolplägen för trafiksignaler och belysning

• Räcken

• Annan markutrustning

• Fartdämpande åtgärder

Till trafikanordningsritningarna upprättas en vägmärkesförteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sin littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen (staklinjen).

1.5 Normalsektioner / Typsektioner

1.5.1 Normalsektioner

Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i bygghandlings-/arbetshandlingsfasen.

På ritningen redovisas:

• Sektionsindelning

• Terrass

• Slänter

• Diken

• Tvärlutningar

(6)

• Höjdavvikelser från profilplan

• Sidoavstånd från referenslinje (= oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter

• Räcken

• Teckenförklaring

• Stolpar och andra fasta frekvent förekommande föremål

• Eventuella skyddsåtgärder

• Mittremsor

• Sidoremsor

• Terrängmodelleringar

• Överbyggnadslager

• Kantstöd

• Stödmurar

• Släntbeklädnader

En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuellt kapitel i AMA eller annan materialmanual.

Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet.

På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara:

• Konstruktionstyp

• Klimatzon

• Vägkategori

• Tvärfallsklass

• Dimensioneringsperiod

• Referenshastighet

• Lastbilsandel

• Vald trafikklass

• Sidoutformningsstandard (vid behov)

1.5.2 Typsektioner

Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100.

(7)

Typsektionsritningar ingår normalt i arbetsplan/detaljplaneunderlag och redovisar endast:

• Vägens sektionsindelning

• Terrass

• Slänter

• Teckenförklaring

• Diken

• Tvärlutningar

• Räcken

• Andra fasta föremål

• Eventuella skyddsåtgärder

1.6 Profiler

Profilritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100/1:1000 men kan även redovisas i annan skala. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av tidigare redovisade projekteringsfaser.

På ritningen redovisas:

• Eventuella skyddsåtgärder

• Befintlig marklinje i profilläget

• Ev. bef. bergprofil med bergsymbol

• Profillinje med lutning i %, vertikalradier samt nivåer ca var 20:e meter

• Teckenförklaring

• Utspetsningar

• Terrasslinje

• Räcken, trummor

• Anslutande vägar

• Korsande nya och befintliga ledningar/kablar

• Dagvattenbrunnar

• Konstbyggnader

• Förstärknings- och skyddsåtgärder

• Teoretiska masskvantiteter

• Överbyggnadstjocklekar

• Jordarter

(8)

• Profil- och plandata

• Skevningsdiagram för vänster resp. höger väghalva

• Markslag

• Korsande/anslutande ramper, vägar och gator

• Busshållplatser o dyl.

• Grundvattenytor

• Breddökningar

• Siktschakter

• Aktuellt höjd- och koordinatsystem

• Namnruta, med minst orienterande text, datum och status

1.7 Tvärsektioner

Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i bygghandling.

I arbetsplan och förstudie redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt.

På ritningen redovisas:

• Marklinje

• Bergkontur/-linje, berghylla

• Profillinje

• Vägkropp med terrass och ”staklinje” och aktuell längdmätning

• Överbyggnad inklusive utspetsningar

• Kantstöd, stödmurar etc.

• Ledningsgravar

• Räcken, stängsel och dyl.

• Slänter, stödremsor

• Släntavrundning

• Måttkedjor

• Diken

• Teckenförklaring

• Eventuellt påverkade konstbyggnader

• Förstärkningsåtgärder, siktschakter

(9)

• Terrängmodelleringar

• Föreslagen dränering

• Befintliga fastighetsgränser inom sektionen

• Massuppgifter

• Namnruta, med minst orienterande text, datum och status

Massuppgifter kan redovisas direkt bredvid varje tvärsektion på ritning, men kan även redovisas på separata datalistor/blanketter.

1.8 Konstbyggnader / Förslagsritningar

Förslagsritningar redovisas i varierande skala. Förslagsritning skall ge en överskådlig bild av föreslagen konstbyggnad samt innehålla de uppgifter och hänvisningar som erfordras för upprättande av arbetsritningar.

På ritning visas:

• Elevation

• Plan

• Tvärsektioner

• Situationsplan

• Teckenförklaring

• Principlösningar för speciella konstruktionsdetaljer

• Markprofiler

• Jordarter

• Tillåtet grundtryck

• Grundläggningssätt

• Vattenytor

• Grundvattenstånd

• Spännvidder

• Plan- och profilgeometri

• Beläggning

• Fixar

• Koordinat- och höjdsystem

• Belastningsbestämmelser, eventuell belysning etc

I arbetsplan, förstudie eller detaljplaneunderlag redovisas normalt en förenklad ritning, benämnd Preliminär förslagshandling.

(10)

På denna redovisas:

• Principiell utformning

• Uppgifter som erfordras dels för teknisk och ekonomisk bedömning i stort, dels för berörda intressenters bedömning med avseende på läge, fri öppning, utseende etc.

(11)

References

Related documents

Samhällsbyggnadsförvaltningens och tekniska förvaltningens Tekniska handbok mark innehåller de tekniska krav och anvisningar som gäller för gestaltnings-, projekterings-

Stolpar ska vara CE-märkta samt uppfylla kraven för SS-EN 40 och vara försedda med förstärkt korrosionsskydd med järnglimmerepoxy upp till 0,5 meter över

Skala 1:400 kan användas vid större områden, till exempel på planritningar för exploateringsområden.. I undantagsfall kan skala 1:100 användas för mindre objekt där det är

Att lära sig språket i det land du bor i är viktigt, inte bara för att få ett arbete eller kunna studera utan lika mycket för att komma in i samhället och lära känna kulturen i

I det fall området är bevuxet med aggressiva rotogräs/invasiva buskar och rotsystem finns kvar i terrassen efter borttagning av markvegetation, skall terrass synas tillsammans

Det ska alltid finnas ett startbesked för TA-plan (trafikanordningsplan) från Nacka kommun innan ett arbete påbörjas på eller intill en väg.. Syftet med en TA- plan är att

Beredskapsorganisation Yttrande över planer Registreringar Utredningar. Projektledning Framtagning o revidering av planer

Vägarna används i mycket stor utsträckning för promenader, lek och spel enligt de boende.. Även denna användning ökar