Utvärdering av programvara: Atlas of Living Australia Portal

Utvärdering av programvara: Atlas

of Living Australia Portal

OM RAPPORTEN:

Titel: Utvärdering av programvara: Atlas of Living Australia Portal Version/datum: 2016-10-18

Rapporten bör citeras såhär: Kindvall, O. (2016). Utvärdering av programvara: Atlas of Living Australia Portal.

Calluna AB.

Omslag: bilden föreställer Atlas of Living Australia Portal

OM PROJEKTET:

Utfört av: Oskar Kindvall

Calluna AB (organisationsnummer: 556575-0675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se

Telefon (växel): +46 13-12 25 75

På uppdrag av: Ulf Gärdenfors, ArtDatabanken, SLU, Uppsala Intern projektkod: OKL0001

Innehåll

1

2

3

3.1

3.2

3.3

3.4

3.5

3.6

4

4.2

4.3

5

Referenser 9

Bilaga 1 – SeIBER2-services_SLW_2016-10-16.xlsx 8

1 Uppdragsbeskrivning

Följande punkter ingår i uppdraget:

1. Genomgång av Excelfil (Bilaga 1) där funktionalitet i Atlas of Living Australia (ALA) jämförs med SLWs Analysportal. Se till att de viktigare funktionerna i Analysportalen finns med och är bra beskrivna och adekvat jämförda med ALAs verktyg.

Bakgrund: Filen är från början en lista över ALAs funktionaliteter (upprättad av Fredrik Ronquist, NRM). Där finns även en kolumn över vad Fredrik tror/önskar att GBIF/NRM ska ha installerat i slutet av nästa år, och en kolumn där Holger Dettki, med hjälp av Matts Djos och Martin Käck (ArtDatabanken), listat Analysportalens funktioner.

2. Titta på ALAs funktionalitet utifrån deras portal och befintlig dokumentation (ALA, 2016) och skriv ett utlåtande om hur du deras funktionalitet är i jämförelse med SLW:s

infrastruktur i vid bemärkelse (Leidenberger et al. 2016). Specifikt behövs en bedömning om möjligheterna att implementera delar eller hela av ALAs kod i den Svenska

infrastrukturen. Finns det möjlighet att på kort, eller längre sikt, att ersätta nuvarande SLW-funktioner med ALA:s system? Hur ser möjligheterna ut att göra nationella anpassning inom ramen för ett globalt utvecklarkonsortium?

2 Genomförande

Testkörningar av ALAs funktioner. En genomgång av de olika funtionerna som syns via gränssnittet. Mest tid ägnades åt ”Spatial portal” som är en av portalens ”appar”. Testade även Occurence search. Övriga funktioner som t.ex. ”Record a sighting”, ”Biocollect”, ”Digivol” och

”Phylolink” undersöktes endast i form av granskning av funktioner och layout. BioCollect- mobilapp testkördes på iPhone.

Inläsning av dokumentation.

Genomgång av Excelfil (Bilaga 1). Två nya kolumner lades till i filen. En kolumn som pekar ut funktionalitet som antingen saknas i någon av infrastrukturerna eller där implementationen skiljer sig åt. Den andra kolumnen användes för att ge en kortfattad beskrivning av

skillnaderna/likheterna.

Sammanfattning av iakttagelser och generella bedömningar om skillnaderna mellan infrastrukturerna.

Bedömning av möjligheterna att nyttja ALA i någon form i den svenska infrastrukturen (SeiBER).

3 Jämförelse mellan infrastrukturerna

ALA och SLW har generellt sett mycket stora likheter i fråga om den principiella arkitekturen.

Båda systemen är konsekvent uppbyggda utifrån en tjänstebaserad arkitektur där i princip allt som görs i användargränssnitten också går att göras programmatiskt genom öppna API:er som möjliggör en sömlös integration av infrastrukturna i oändligt många andra sammanhang.

Likheterna i arkitektur och det faktum att båda infrastrukturerna är väl dokumenterade gör det mycket enkelt att jämföra infrastrukturernas funktionalitet. Baserat på API-dokumentationen skulle det mycket väl gå att göra en betydligt mer detaljerad jämförelse mellan infrastrukturerna funktionalitet än vad som för tillfället gjorts. Sammanställningen av funktionalitet som listats i Bilaga 1 har gjorts på en relativt övergripande nivå vilket förstås räcker för att diskutera behovet av att i Sverige nyttja kod som nu tagits fram genom det australiensiska initiativet.

3.1 Övergripande struktur i användargränssnittet

När det gäller gränssnitt mot slutanvändare så är ALA.s hemsida (www.ala.org.au) främst att jämföras med SLW:s hemsida, dvs www.svenskalifewatch.se. Dessa båda sidor presenterar ungefär på samma sätt de båda infrastrukturernas möjligheter och organisation, samt pekar ut och beskriver ingående verktyg, eller ”appar”. När det gäller artobservationer så har ALA valt att hantera olika typer av sökningar i de underliggande webbtjänsterna med ett antal åtskilda applikationer anpassade specifikt för ändamålet (Spatial portal; Occurence search; Fisch map, Regions; Explore your area). Denna lösning gör det förmodligen något enklare för

förstagångsanvändaren att förstå hur en viss utsökning kan utföras jämfört med den svenska lösningen där alla de olika funktionerna samlats i ett gemensamt gränssnitt (Analysportalen).

Samtidigt förloras möjligheten för användaren att på ett relativt enkelt sätt kombinera alla tillgängliga verktyg. Det kan också i längden skapa en viss frustration när saker som fungerar på ett sätt i den ena applikationen beter sig på ett helt annat sätt i den andra. Ett exempel på detta är möjligheten att söka observationer via överordnade taxa som finns i Occurence search och den betydligt mer begränsade artvisa hanteringen i Spatial portal. Samtidigt kan det vara en bra lärdom att ta med sig i den fortsatta utvecklingen av den svenska infrastrukturens applikationer.

Det är inte alltid en fördel att bygga in all närbesläktad funktionalitet i en och samma mjukvara.

Det kan vara både billigare och mer användarfunktionellt att baserat på samma underliggande tjänstelager skapa fler alternativa applikationer som anpassas till olika målgrupper och deras skiftande behov och förutsättningar.

Att tänka på är att Analysportalen verkar vara mycket mer mogen som programvara med

mindre driftstörningar. Hela hemsidan för ALA verkar ganska instabil och om något timar ut i en modul så verkar det kunna påverka även andra programvaror på ett sådant sätt att inte ens statisk information blir åtkomlig. I Svenska LifeWatch är dessa programvaror helt oberoende av varandra och driftas på oberoende platser. ALA driftas på virtuella servrar vilket kan ge lägre prestanda över lag. Bara under de ca 8 timmar som jag testat programmen så har två längre driftstopp inträffat så delar av hemsidan inte går att komma åt. Händelserna behöver inte hängt ihop med det som jag försökt göra utan kan ju bero på en allmänt hög belastning under perioder.

I de fall det gått att läsa ut vad som fallerar är det observationswebbtjänsten (http://biocache.ala.org.au/ws/occurrence) som hängt sig.

3.2 Geografisk utbredning

ALE:s verktyg för artobservationer har ett klart nationellt fokus precis som Analysportalen när det gäller vilka data som primärt hanteras. Samtidigt är ingen av systemen egentligen

geografiskt bundna vilket gör dem båda möjliga att anpassa för helt andra geografiska områden.

3.3 Sammanfattning av funktionsjämförelserna

Genomgången av den övergripande funktionalitet som listats i Bilaga 1 visar att

infrastrukturerna har många likheter. Nästan hälften av de jämförda funktionaliteterna bedöms vara likvärdiga (Tabell 1) och mer än 70% av funktionaliteten finns i någon utsträckning på plats i båda infrastrukturerna.

Givetvis går det inte att göra en helt rättvis kvantitativ analys över skillnaderna mellan de två jämförda infrastrukturernas funktionalitet genom att summera antalet funktioner som bedöms mer eller mindre likvärdiga. De faktiska antalen som redovisas i Tabell 1 beror ju på hur funktionaliteten valts att struktureras. En del funktioner som listas i Bilaga 1 utgör ju i sig egna programvaror medan andra endast beskriver en viss funktion. Det som siffrorna i Tabell 1 däremot visar är att det mesta verkar likvärdigt samtidigt som det förstås finns många exempel på betydande olikheter.

Tabell 1. Sammanställningar av likhetsbedömningar av funktionalitet som förekommer i ALA och/eller SLW. De enskilda bedömningarna med tillhörande beskrivningar finns redovisade i Bilaga 1. En del funktionerna som listats i Bilaga 1 bedömdes inte vara relevanta för jämförelsen mellan portalen (n=8).

Likvärdighetsbedömning Antal funktioner Andel

Likvärdig implementation 19 49%

Olika implementation, fördel SLW 2 5%

Olika implementation, fördel ALA 4 10%

Olika, men båda systemen har sina fördelar 3 8%

Saknas i SLW 4 10%

Saknas i ALA 7 18%

Totalt antal bedömda funktioner 39 100%

3.4 Funktioner som saknas i ALA

De funktioner som idag saknas i ALA men som fungerar i den svenska infrastrukturen utgörs utan undantag av metoder för uttag och visualisering av artobservationer. Eftersom hanteringen av artobservationer varit högst prioriterat inom SLW under den inledande projektperioden är det inte så konstigt att det just inom denna del som den svenska infrastrukturen har ett betydligt rikare utbud av funktioner och möjligheter till behovsstyrda anpassningar än vad som hittills implementerats i ALA.

När det gäller ALA:s funktionalitet för uttag av artobservationer är den till mycket stor del identisk med hur observationer kan sökas ut via GBIF.org.

3.5 Funktioner som saknas i SLW/SeiBER

De saker som finns i ALA men som inte direkt har någon motsvarighet i den svenska

infrastrukturen utgörs av ett antal applikationer snarare en enskilda funktioner. ALA har idag redan en fungerande programvara för rumsliga fylogenianalyser och ”crowd-sourced

digitization”. De erbjuder också möjlighet till projektanpassade mobila lösningar för

rapportering av artobservationer med bifogade bilder och ljudupptagningar. Dessutom har de tagit fram R-paket som hjälper användare att konsumera deras webbtjänst för miljödatalager.

3.6 Övriga olikheter

I Bilaga 1 finns 9 listade funktionaliteter där ALA och SLW/SeiBER skiljer sig åt i mer eller mindre stor utsträckning. Det finns inget jättetydligt mönster i skillnaderna. Båda systemen skulle vinna på att komplettera sin funktionalitet baserat på lösningar som finns

implementerade på olika sätt. T. ex skulle SLW:s Analysportal kunna tjäna mycket i användarvänlighet om ALAs lösning för val av miljödataskikt användes.

4 Möjligheter att nyttja ALA:a i Sverige

4.1 Tekniska förutsättningar

Rent tekniskt sett finns det mycket goda möjligheter att på olika sätt nyttja den kodstruktur som ALA består av. All kod finns tillgängligt för vem som helst att ladda ner från GitHub

(https://github.com/AtlasOfLivingAustralia/documentation). Allt kan dessutom driftas utan några kostsamma licenser. Att återvinna programvaran låter sig alltså göras mycket enkelt. Fast arbetet för att få infrastrukturen av fungera för ett nytt land består framförallt av den rent

innehållsmässiga hanteringen bakom webtjänstgränssnitten och eventuella

omprogrammeringar för att anpassa funktionalitet mm till de nationella särbehoven.

Förutsättningar att nyttja enbart vissa delar av koden är förstås också mycket goda. Vissa av modulerna i ALA är dessutom helt frikopplade från övriga programdelar och skulle i Sverige med fördel också kunna driftas helt separat från övriga delar.

När det gäller specifika funktioner eller tekniska lösningar på vissa användargränssnitt som skulle kunna vara vara värdefulla för de svenska användarna kan det i de flesta fall vara enklast att enbart använda ALAs programvara som inspiration och målbild. ALA ger ju dessutom mycket goda möjligheter att utföra användartester som kan ge värdefull kunskap om hur befintlig svensk programvara kan förbättras.

4.2 Behovsperspektivet

Möjligheterna att utnyttja hela eller delar av programvaran som ingår i ALA bedöms mycket goda. Det avgörande är inte möjligheterna utan det är frågan om vilket behov det finns av att göra det. Eftersom det endast är vissa delkomponenter i den australiensiska infrastrukturen som saknas i dagsläget i den svenska är det knappast aktuellt att skapa en komplett instans av ALA i Sverige. När det gäller att implementera några valda delar av infrastrukturen så blir det även där en fråga om att bedöma behoven snarare en de rent tekniska möjligheterna.

ALAs applikation som stödjer digitalisering av samlingar (Crowd-sourced digitization) är definitivt en lösning som skulle kunna fylla en funktion. Eftersom behovet bland svenska

intressenter är stort av att på ett enkelt sätt kunna rapportera artfynd via mobila enheter direkt ute i fält så kan självklart även dessa delar av ALA vara intressanta att gå vidare med. En

noggrannare analys av ALA:s olika system för rapportering kan dock behöva göras in beslut om implementering fattas.

Att sätta upp en svensk instans av ALAs programvara för rumslig fylogenianalys verkar dock mindre angeläget sett ur ett behovsperspektiv. Denna programvara behöver ju helst vara kopplad mot GBIF.org. R-paketet som ALA tillhandahåller är strikt knutet till deras

miljödatatjänst och verkar inte heller fylla någon funktion i ett svenskt sammanhang. När det gäller svenska forskare som använder R för rumsliga analyser så har de redan tillgång till miljödata via andra tjänster och R-paket som hanterar denna typ av data finns ju redan.

4.3 Förutsättningar att ersätta befintlig struktur med ALA

Möjligheten att bygga vidare på ALA:s kod för uppnå dagens nivå på den svenska

infrastrukturen för observationsdata med avseende på webtjänster och dataflöden är mycket svår att se givet de operationella resurser som finns på den svenska bioinformatiksarenan idag.

ArtDatabanken, och SLU i övrigt, har ju onekligen förmågan och kapaciteten att leverera IT- lösningar av den omfattning som krävs för att få ett system av den här storleken att fungera inom en rimlig tid. Fast rimligtvis borde det inte finnas något motiv för denna part att sätta upp och drifta ett system som inte direkt är designat för att möta de svenska intressenternas behov.

NRM är förmodligen den enda aktören som skulle kunna ha ett direkt motiv att implementera en svensk instans av ALA. Detta eftersom ALA:s struktur är väl anpassat till GBIF:s förutsättningar och för att ALA innehåller flera komponenter som motsvarar sådant NRM har haft på sin agenda att leverera men som ännu inte fungerar så som utlovats. Främst gäller detta sådant som ingått i DINA och som skulle bli en viktig del i den svenska infrastrukturen genom att erbjuda en samlad digital hantering av svenska naturaliesamlingar. Samtidigt talar just detta misslyckande emot möjligheterna att låta NRM ta ansvaret för att bygga vidare på ALAs kod för svensk

vidkommande.

NRM har inte lyckats leverera DINA i ett skick som motsvarar de förväntningar och behov som fanns när SLW-planerades. Att lägga ansvaret för den fortsatta utvecklingen av den svenska infrastrukturen på NRM bedöms därför vara ett högriskprojekt. NRM kommer att behöva lära sig prioritera betydligt hårdare framöver bland IT-projekt de ska ägna sig åt om de framgent ska kunna åta sig ansvaret för väsentliga komponenter i det fortsatta bygget av den svenska

infrastrukturen för biodiversitetsdata.

5 Slutsatser

Det finns inget behov av att sätta upp en svensk instans av ALA även om det teoretiskt sett skulle vara fullt görligt. De funktionaliteter som ALAs verktyg ”Spatial portal” och ”Phylolink”, erbjuder behöver snarare implementeras på den globala GBIF-plattformen för att bli

användbara. Nationella tillämpningar av dessa verktyg tjänar knappast sitt syfte för användarna med avseende på de funktioner som idag saknas i den svenska infrastrukturen. Även de olika programvarorna för registrering av artobservationer ”BioCollect” skulle få störst genomslag om de knöts till GBIF.org. Andra delar av ALA som skulle kunna vara värda att anpassa för svenska användare gäller de komponenter som skulle kunna effektivisera digitaliseringen och

datahanteringen inom museivärlden. Det finns dessutom all anledning att kopiera flera av de fiffiga lösningar som återfinns i olika delar av ALA. Förstås bör detta ske i samråd med användarleden och noga prioriteras i relation till övriga förbättringsbehov.

Referenser

ALA (2016). ALA Infrastructure Implementation – overview (24.6.16).

ALA Portal (2016). Atlas of living Australia. [online] Tillgänglig: < http://www.ala.org.au/ > [2016-10-15].

Analsyportalen (2016). Svenska LifeWatch Analysportal [online] Tillgänglig: <

https://www.analysisportal.se/ > [2016-10-15].

Leidenberger, S., Käck, M., Karlsson, B., Kindvall, O. (2016). The Analysis Portal and the Swedish LifeWatch e-infrastructure for biodiversity research. Biodiversity Data Journal 4: e7644. doi:

10.3897/BDJ.4.e7644.

Hemsida: www.calluna.se • E-post: info@calluna.se • Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping